Namn:________________
Naturvetenskap och Teknik för Alla - NTA
”KEMIFÖRSÖK”
________________________________________________________
Vad är egentligen kemi?
Kemi finns överallt omkring oss. I luften, marken och haven finns olika kemiska ämnen. Växter och
djur är också uppbyggda av kemiska ämnen. Mycket av det vi gör eller använder är kemi. När vi till
exempel lagar mat använder vi oss av kemi. Kemin är läran om alla ämnen som finns, deras
egenskaper och hur de kan förändras, blandas eller byggas om till nya ämnen. Det finns naturliga
ämnen och ämnen som vi människor har framställt.
Atomer och molekyler
Alla ämnen består av otroligt många, otroligt små delar. Dessa delar kallas för atomer. Alla ämnen,
allting runt om oss, är uppbyggt av atomer. Men det finns många olika slags atomer. När två eller fler
atomer sitter ihop kallas det för en molekyl. Det kan vara samma slags atomer som sitter ihop (ett
grundämne) eller olika sorter (en kemisk förening).
Ett grundämne är alltså ett ämne som är helt rent, det vill säga bara består av endast en typ av
atomer. Det finns ungefär 100 olika grundämnen som man kan hitta i naturen. Eftersom det finns så
många grundämnen som kan sättas ihop på massor av sätt, så finns det mängder av kemiska
föreningar.
En vanlig kemisk förening är koldioxid, som består av de två grundämnena kol (C) och
syre (O). Koldioxid - som vi pratade om på vårt ”Eld-tema” på Naturskolan – är en gas
som finns i luften. Det är koldioxid CO2 som vi andas ut, men som också finns i eldens
rök och i bilens avgaser.
De hemliga pulvren
I vårt NTA-tema fick du lösa mysteriet med de fem vita pulvren som endast var märkta med varsin
färg. Du fick med hjälp av dina sinnen ”undersöka” pulvren, dock inte smaka. Du fick också ta reda på
hur de reagerade med vatten, ättika, jod, rödkålssaft och värme.
Till slut kunde du identifiera de fem pulvren nämligen; socker, potatismjöl, bikarbonat, alun och
talk.
Det Naturvetenskapliga Arbetssättet
När vi arbetade med vårt NTA-tema ”Kemiförsök” använde vi oss av Det Naturvetenskapliga
Arbetssättet, nämligen;
Observation – Titta nära
Förutsägelse – Jag tror….
Hypotes –- Jag tror att ……för att…..
Experiment – Jag prövar
Dokumentation – Jag ritar och skriver
Slutsats – Det jag trodde stämde/stämde inte, jag får fundera vidare…
Uppdraget Vatten och filtrering
Den kemiska beteckningen för väte är H och den kemiska beteckningen för syre är O. En
vattenmolekyl H2O består av två väteatomer och en syreatom.
Om du till exempel tog socker och hällde det i ett glas med vatten kom du snart inte att se sockret.
Men du visste att sockret fortfarande fanns kvar för du visste att vattnet smakar sött.
Sockret hade löst sig i vattnet. En lösning är en blandning där delarna är så små att de
inte ens kan ses i mikroskop.
Om du fortsatte att hälla i socker i vattnet kom det till slut att ligga kvar socker på
botten som inte löste sig. Lösningen hade blivit mättad.
Det går fortare att lösa strösocker än en sockerbit. Om du rörde om i blandningen löste sig också
sockret lättare. Varmt vatten löser dessutom bättre än kallt vatten.
Salter är exempel på ämnen som löser sig bra i vatten medan oljor inte gör det. Om man skakar olja
och vatten tillsammans kan man visserligen ”skaka sönder” oljan så att den bildar små oljedroppar i
vattnet. Men om man låter blandningen stå en stund kommer vattnet och oljan att dela på sig igen.
Fasta ämnen som inte är vattenlösliga går oftast att slamma upp i vatten. Men om man låter
blandningen stå en stund kommer det fasta ämnet att sjuka ner till botten igen. Ju mer finfördelat
det fasta ämnet är desto längre tid kan det hålla sig svävande i vattnet.
Med hjälp av kaffefilter separerade du eventuellt olösta rester av pulvren från vattnet. Du kunde då
upptäcka att om ett ämne löst sig i vattnet gick det inte att separera med filtrering, de hade ”gift sig”.
Däremot kunde du få tillbaka det lösta ämnet i fast form genom avdunstning.
Uppdraget Avdunstning
När petriskålarna och filtren stått så länge att vattnet avdunstat kunde du se att det i
några skålar bildats kristaller. Genom avdunstning kunde du alltså få tillbaka kristaller
som varit lösta i vatten, i kristallform.
Kristaller finns överallt omkring dig – en värld av kristaller. Utomhus finns de i klippor,
stenar, snö och i sanden som kittlar mellan tårna när du går på stranden. Inomhus är ditt
rum fyllt av kristaller. I frysen finns iskristaller. I ett smyckeskrin kan det finnas juveler eller metaller
som är kristaller. Du strör sockerkristaller i tekoppen.
Uppdraget Ättika
När du lät ättikan komma i kontakt med pulvret från den blå burken – bikarbonaten – började det
pysa och bubbla.
Ättika har i Europa använts som en bild av det i livet som är surt och plågsamt. Ättika har till och med
fått symbolisera Jesu lidande. I Kina däremot är en kruka med ättika en livssymbol.
I mataffären kan du köpa produkter som innehåller ättika. Där finns den starka frätande ättiksyran
och den lite svagare ättiksspriten, inläggningsättikan och vinägern.
Ättiksflaskorna har olika form för att man inte ska ta fel sort. Den runda flaskan för den svagare
koncentrationen och den fyrkantiga flaskan för den starkare koncentrationen.
Uppdraget Jod
Om man droppar jod på något som innehåller stärkelse slår färgen om och blir blåsvart. Det var något
du märkte när du droppade jod på pulvret i den orangea burken, potatismjölet.
Jod är ett grundämne som är nödvändigt för kroppen. Vi har en körtel, sköldkörteln, som finns på
halsens framsida nära struphuvudets nedre del. Där bildas ämnen, hormoner, som ökar kroppens
förmåga att bryta ner och förbruka näringsämnen. För att kunna tillverka dessa hormoner behövs
jod. Jodbrist är ett problem i stora delar av världen. I Sverige tillsätter vi jod till saltet vi använder i
maten.
Jod har också en bakteriedödande verkan och en utspädd jodlösning kan därför användas för att
tvätta skrubbsår och småsår.
Uppdraget Rödkålssaft
När du droppade rödkålssaft på alun – den gula burken – skedde en svag sur reaktion och den
färgades violett. Den blåmärkta burken som innehöll bikarbonat gav en mer basisk reaktion och
färgades därför grön.
Kål hör till de äldsta kända grönsakerna. Rödkål har dock varit mindre känd än vitkål. Först under
1900-talet har rödkål fått någon större betydelse. Nu är den en vanlig grönsak och är i det närmaste
självskriven på julbordet för många svenskar. Man brukar tillaga rödkål tillsammans med vinäger,
citron eller sura äpplen för att den röda färgen ska bevaras.
Om man istället blandar rödkålen med något som är basiskt, det vill säga motsatsen till surt får man
blåkål istället. Tallriken med rödkålsrester färgas blåa när man diskar dem. Det beror på att alla
diskmedel är starkt basiska.
Att mäta surhet
Man kan ta reda på hur surt eller basiskt ett ämne är. Man kan smaka för att känna hur surt något är,
men en del ämnen är för farliga för att ätas. Man kan då till exempel doppa ned ett så kallat
lackmuspapper och se hur det färgas. Surheten mäts i pH.
Neutralt är varken basiskt eller surt. Neutrala ämnen har pH = 7.
Bilden nedan visar en pH-skala:
Uppdrag Upphettning av kemiska ämnen
När man hettar upp fasta ämnen som till exempel våra fem pulver kan de reagera på olika sätt. Vi
använde oss av värmeljus. Antingen hände inget alls eller så började det fräsa eller knastra.
Kristallerna hos socker och alun gjorde så att det började bubbla och knäppa.
Vi knyter ihop säcken
När du blandade pulvren med vatten fick du fundera över kemiska ämnens löslighet. Sedan
separerade du ämnena från vatten genom filtrering och kunde då upptäcka att en del ämnen bildar
kristaller. Du fick se de vackra kristallerna förstorade på Smartboarden.
När du sedan blandade pulvren med ättika, jod eller rödkålssaft och till slut hettade upp dem fick du
en del överraskande resultat.
Med hjälp av alla dina observationer kunde vi sedan tillsammans ta reda på vilka de fem okända
ämnena var.
I det sista uppdraget använde du sedan dina samlade kunskaper från temat för att planera och
genomföra en serie undersökningar som gav dig svaret på vilka två av de fem ämnena som fanns i en
okänd blandning.
Genom hela vårt tema har ett säkerhetstänk funnits. Du har använt dig av skyddsglasögon och varit
noggrann med hur du handskats med de kemiska ämnena. Kommer du ihåg våra säkerhetsregler?
Säkerhetsregler
Jag pratar med min lärare innan jag gör experiment jag själv hittat på.
Jag smakar aldrig på okända pulver eller vätskor.
Jag tvättar alltid händerna på en gång om jag får pulver eller vätskor på dem.
Jag städar alltid bort spill med detsamma.
Jag rör mig lugnt i klassrummet.
Jag använder alltid skyddsglasögon.
Kommer du också ihåg varningsmärkena på flaskor, burkar och förpackningar, de så kallade
Farosymbolerna.
Gå in på bloggen så hittar du symbolerna under NTA-fliken.
Dessa symboler – piktogrammen – som består av svarta bilder/illustrationer på vit botten med röd
ram. De har formen av en kvadrat ställd på spetsen och är nio till antalet. Se bild nedan och titta
tillbaka och minns med hjälp av www.hannashus.se Länk finns på bloggen under NTA-fliken
I samband med att du gjort undersökningarna har du kommit i kontakt med nedanstående begrepp
och ord inom kemi.
pipett
glasbägare
droppflaska
struken sked
rågad sked
skyddsglasögon
förstoringsglas
petriskål
försöksmall
filter
lackmuspapper
Våra sinnen
syn
hörsel
lukt
smak
känsel
6:e sinnet (vår magkänsla)
Atom
Molekyl
Farosymbol = piktogram
