Plan mot diskriminering och
kränkande behandling vid
Annebergsskola och Fritidshems plan
Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola, förskoleklass och fritidshem
Läsår: 2016-2017
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Grundskola, förskoleklass och fritidshem
Ansvariga för planen
Rektor och övrig personal på skolan och fritidshemmet
Vår vision
På vår skola ska vi värna om alla människors lika värde och låta varje människas unika personlighet
komma fram.
Planen gäller från
2016-08-31
Planen gäller till
2017-08-31
Läsår
2016-2017
Elevernas delaktighet
I samband med läsårsstart får eleverna i alla klasser möjlighet att diskutera och ge synpunkter på
likabehandlingsplanen. Detta görs i samband med att man går igenom ordningsreglerna för skolan
och upprättar trivselregler i klassen. Klassens synpunkter på ordningsregler förs vidare till elevrådet.
Elevrådsprotokollen tas upp och diskuteras i alla klasser. Synpunkterna från eleverna förs vidare till
likabehandlingsteamet.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Föräldrarna har möjlighet att lämna synpunkter till representanterna i föräldrarådet.
Likabehandlingsplanen är en punkt på dagordningen vid ett föräldraråd under höstterminen.
Personalens delaktighet
Likabehandlingsplanen revideras vid en kompetensutvecklingsdag i början av året. Personalen
diskuterar och skriver tillsammans. Ny personal informeras om planen.
Förankring av planen
Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på skolans hemsida vilket också informeras om på
föräldramötet vid läsårsstart. Samtidigt delas vår folder "Vår plan mot kränkande behandling" ut. I
samband med läsårsstart får eleverna i alla klasser möjlighet att diskutera och ge synpunkter på
likabehandlingsplanen. Detta görs i samband med att man går igenom ordningsreglerna för skolan
och upprättar trivselregler i klassen. Klassens synpunkter förs vidare till elevrådet.
Elevrådsprotokollen tas upp och diskuteras i alla klasser. En stående punkt på klassråden varje vecka
är trivsel, hur klassen fungerar, hur rasterna fungerar, hur klimatet är på skolan med hänvisning till
likabehandlingsplanen.
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Likabehandlingsarbetet har utvärderats på klassråd, elevråd, arbetslagsträffar, APT och i
likabehandlingsteamet. Varje klass har utvärderat likabehandlingsarbetet genom enkäter.
Annebergsskolans lägesenkät och SKL:s elevenkät.
Arbetet utvärderas kontinuerligt i samband med "polarnas" möten.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Skolledning, lärare och elever.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Analysen och sammanställningen av elevenkäten ht 15 och vt 16 visar att de flesta elever trivs och
känner sig trygga på Annebergs skola. Av samtliga elever på skolan, F-klass till åk 6, anger 87 % att de
Trivs. 56 % svarar att de Trivs mycket bra och 31 % svarar att de Trivs bra i sin klass. Totalt sett har
”trivseln” minskat med 7% från föregående år.
Bland de äldre eleverna, åk 4-6, utrycker 76% att de Alltid (54%) eller Oftast (22%) vågar säga vad de
tycker i sin klass. Enkäten visar att fler elever alltid vågar säga vad man tycker samtidigt visar enkäten
att färre elever vågar göra sin röst hörd i klassen jämfört med tidigare resultat. Detta är ett område
som vi behöver fundera kring.
Platser där eleverna ibland kan känna rädsla är idrottshall, toaletter och korridorer. Utomhus är det
vid stora backen, skogen, lilla fotbollsplanen, stora fotbollsplanen och vid gungorna. Det är viktigt att
vi ökar vuxennärvaron på platser som skapar otrygghet för eleverna.
När vi har haft möjlighet att genomföra planerade rastaktiviteter ser vi att detta ger positiva effekter
för elever som har det lite svårare för att ta sig in i kamratgemenskapen. Ibland har tyvärr
rastaktiviteter fått stå tillbaka för konflikthantering mellan elever.
Vi upplever också att de samverkansdagar, med aktiviteter över klassgränserna, som vi genomfört
bidragit till ökad "Vi-känsla" och förebygger otrygghet hos eleverna. Alla får då möjlighet att knyta
nya kamratkontakter. Vi ser att det i vissa fall finns anledning att sätta in extra vuxeninsatser vid
rasttid och vistelse i omklädningsrum.
Årets plan ska utvärderas senast
2017-08-31
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Likabehandlingsplanen ska utvärderas på klassråd, elevråd (se under rubriken Elevernas delaktighet),
arbetslagsträffar, APT och i likabehandlingsteamet. Vi genomför elevenkäten som är riktad till
punkterna i likabehandlingsplanen. Föräldrarådet har möjlighet att lämna synpunkter.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Rektor
Främjande insatser
Namn
Främja likabehandling
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
På vår skola ska ingen bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling.
All personal och alla elever ska trivas och känna sig trygga på vår skola. Alla ska få möjlighet
att utveckla sin förmåga till samarbete samt få en ökad förståelse för människans alla
olikheter. Likabehandlingsplanen präglar personalens förhållningssätt och agerande
gentemot varandra, elever och föräldrar. Alla som arbetar på skolan, alla elever och
föräldrar har kännedom om likabehandlingsplanen. Uppföljning sker kontinuerligt i klassråd,
elevråd, arbetslagsträffar och i likabehandlingsteamet.
Insats
Alla lärare verkar i sin undervisning för respekt och förståelse för andra, bemöter alla elever
på ett neutralt och värderingsfritt sätt med utgångspunkt i allas lika värde. Alla vuxna
markerar direkt vid alla former av kränkande behandling, både fysik och verbal.
"Nolltolerans” Exempel på insatser: - skolans polare och deras aktiviteter för att skapa en
"vi-känsla" - organiserade rastaktiviteter -startfest- fadderverksamhet - aktivitetsdagar.
Vår skola har ett genomtänkt arbete för hur vi tar emot nyanlända elever och hur vi
integrerar dem i grupperna.
Ansvarig
All personal på skolan och fritidshemmet
Datum när det ska vara klart
2017-08-31
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Personal genomför varje termin trivselenkäter i klasserna. En del klasser gör ytterligare
trivselavstämningar, veckoutvärderingar och sociogram. Vi använder Nässjö kommuns elevenkät.
Kartläggning av otrygga områden på skolgården. Trivsel diskuteras på utvecklingssamtal.
Under läsåret planerar kurator att ha enskilda trivselsamtal med elever i åk 5 och åk6.
Inför varje "polarmöte" gör klassen en avstämning kring skolans prioriterade mål (se förebyggande
åtgärder).
Vid "polarmötena" görs en uppföljning av skolans prioriterade mål.
Protokollen från "polarmötena" följs upp på personalens APT.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan
trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Hur eleverna har involverats i kartläggningen
Eleverna har individuellt besvarat trivselenkäterna och diskussioner har förts i klassen, mindre
grupper eller i samtal med enskilda elever. Eleverna har fått peka ut, markera på kartan och berätta
vad de upplever är otrygga områden. Trivsel är en stående punkt på klassråd, elevråd och
utvecklingssamtal.
Inför varje "polarmöte" gör klassen en avstämning kring skolans prioriterade mål (se förebyggande
åtgärder).
Vid "polarmötena" görs en uppföljning av skolans prioriterade mål.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Kartläggningen genomförs och följs upp i varje klass av klasslärare. Resultaten diskuteras och följs
upp i likabehandlingsteamet. Resultaten diskuteras och följs upp vid personalens APT.
Resultat och analys
Vi har ett fungerade rastvärdssystem för tillsyn under raster, där personalen stämmer av läget med
varandra vid personalskifte. Efter gemensam överenskommelse under APT, har vi vid behov,
periodvis ökad tillsyn på enskilda elever eller grupper. Eleverna, med undantag av ett fåtal, uttrycker
att de känner sig trygga under rasterna, eftersom det finns vuxna ute. Enkäten visar att eleverna
känner sig trygga i undervisnings-lokalerna. Ett kritiskt område för de yngre eleverna är skogen
bakom kullen. Klimatet i matsalen upplevs generellt som gott. Skolskjutseleverna tycker att
bussvakterna bidrar till att de känner sig trygga vid av- och påstigning i skolan. Vid elevsamtal har det
framkommit att elever emellan använder olämpligt språkbruk.
Förebyggande åtgärder
Namn
Arbetslagens prioriterade mål
Områden som berörs av åtgärden
Mål och uppföljning
1. Alla elever ska trivas och känna sig trygga på skolgården och i korridorerna. 2. Det är en
trevlig stämning i matsalen. 3. Skolskjutselever ska känna trygghet i och vid bussarna. 4. Alla
elever ska trivas och känna sig trygga i undervisningslokalerna. 5. Eleverna använder ett
vårdat språk när de kommunicerar med varandra.
Åtgärd
1. Vi har ett väl fungerande rastvärdssystem, där det alltid finns minst en rastvärd ute och
flera när det är många elever som har rast samtidigt. Rastvärdarna bär reflexväst för att vara
mer synliga för eleverna. Rastvärdarna stämmer av läget med varandra. På APT diskuteras
om det är något särskilt som rastvärdarna bör uppmärksamma. Elevernas trivsel på rasterna
tas upp på varje klassråd. Organiserade rastaktiviteter erbjuds periodvis. Vi har
gemensamma regler för olika spel/lekar. Elevrådet samverkar med bespisningspersonal,
vaktmästare och lokalvårdare.
2. De yngre eleverna har bestämda platser i matsalen och de äldre eleverna har bestämda
bord. Det finns lärare i matsalen. Trivselregler för matsalen tas fram genom diskussioner via
elevrådet och bespisningspersonal.
3. Vi har bussvärdar varje dag. Vi har tydliga rutiner för skolskjutselever.
4. Placering i klassrummet och gruppindelning bestäms av läraren. Vi tolererar inte
sänkningar mellan elever.
5. Vi diskuterar och följer upp ordningsreglerna och likabehandlingsplanen i alla klasser.
6. Vi markerar direkt när vi märker att elever använder ett ovårdat språk.
Motivera åtgärd
Personal och elever har tillsammans utifrån trivselenkäterna och diskussioner vid klassråd,
elevråd och personalens APT enats om dessa åtgärder.
Ansvarig
All personal
Datum när det ska vara klart
170831
Rutiner för akuta situationer
Policy
På Annebergsskolan tillåts inte våld, hot, diskriminering, kränkning, varken fysiskt eller psykiskt. Då vi
upptäcker någon form av ovanstående, reagerar vi direkt genom att markera, samtala och åtgärda så
att detta inte uppstår igen.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
1. Rastvärdsschema för god uppsikt över alla platser där eleverna befinner sig på lektionsfri tid.
2. Vid klassråd, elevråd och polarmöten har vi en dialog kring trivseln på skolan.
3. Trivselenkäter, sociogram
4. Uppföljning av elevrådsprotokoll och polarprotokoll sker vid personalens APT. All personal på
skolan som får signaler eller information om att en elev utsätts för någon form av kränkande
behandling tar genast kontakt med någon pedagog som skall agera omedelbart och informera rektor.
5. Hälsosamtal F-klass, åk 2 och åk 4 genomförs av skolsköterska
6.Fördjupade trivselsamtal i åk 5 och åk 6 genomförs av kurator
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
Personal på fritidshemmet, lärare eller rektor [email protected] tel: 0380-51 77 07
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
Skolans rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever.
När en konflikt eller kränkning upptäcks eller när skolan får kännedom om att en elev anser sig kan
vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling av annan elev/elever på skolan tar personal
omgående hand om de inblandade för att reda ut vad som har hänt. Alla samtal och åtgärder
dokumenteras
1. Rektor informeras via samtal eller mail. Rektor informerar huvudman(särskild blankett finns på
snikke-blankettlager) Klasslärare och/eller ansvarig pedagog/personal informeras och händelsen
rapporteras hem.
2. De inblandade eleverna får under "utredningssamtalet" ge sin version av det som har hänt.
Personal klargör och sammanställer för det inblandade vad var och en har sagt. Följdfrågan som de
inblandade får är "Hur kan du göra för att det inte ska hända igen?" Frågan besvaras av alla för att
tydliggöra sin roll till lösning för att det inte ska hända igen. Under samtalet markeras det tydligt att
inga former av kränkningar accepteras och under några omständigheter inte heller får förekomma
enligt lag.
3. De åtgärder som skolan vidtar ska grunda sig på utredningen i det enskilda fallet. Exempel på
åtgärder: Extra tillsyn på raster och friare situationer som t.ex. Omklädningsrum. Anpassat
värdegrundsarbete på gruppnivå. Väl genomtänkt struktur och organisation av grupper.
4. Uppföljningssamtal sker för att försäkra sig om att vidtagna åtgärder ger förväntat resultat.
Återkoppling sker till berörda vårdnadshavare.
Inträffar det en kränkning på nytt eller om det visar sig vara mer omfattande kränkningar som
framkommit i utredningen i det enskilda fallet tar likabehandlingsteamet över.
Likabehandlingsteamet består av rektor, representanter från elevhälsan, specialpedagog samt en
representant från varje arbetslag.
Rektor informerar Huvudman (se blankett)
Likabehandlingsteamets rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
Likabehandlingsteamet träffas och samlar in information om när, var och hur den kränkande
behandlingen gått till. Likabehandlingsteamet samtalar först med den utsatte om att vi vet vad som
skett. Därefter hålls samtal med förövaren/förövarna där vi tydligt talar om vad vi vet och där vi
tydligt talar om att all form av kränkande behandling mot någon är förbjuden. I slutet av samtalet
säger vi att "All form av kränkande behandling av xx ska upphöra efter detta samtal".
Är det fler förövare måste samtal med nummer två ske direkt efter samtal med förövare ett så att de
inte hinner prata med varandra. Alla samtal genomförs alltid med två pedagoger, en som frågar och
en som antecknar det som sägs.
Föräldrarna kopplas in; utsatt elev - när likabehandlingsteamet tar vid meddelas de att
"teamet" tar över utredning av kränkande behandling. - förövare - när likabehandlingsteamet tar
vid meddelas de att "teamet" tar över utredning av kränkande behandling.
Likabehandlingsteamet gör s.k. uppföljningssamtal efter ca 1 vecka för att se att
kränkningen/kränkningarna har upphört. Antalet uppföljningssamtal bestäms från fall till fall. Tid för
nästa samtal bestäms innan ett samtal avslutas Det avgörs från fall till fall om det behövs ytterligare
samtal.
Rektor informerar huvudman fortlöpande.
Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kallas eleven/eleverna som mobbar tillsammans
med vårdnadshavare till samtal hos rektor. Vid samtalet beskrivs tydligt vad som framkommit i
utredningen och analysen av ärendet och att inga former av trakasserier eller kränkningar accepteras
under några omständigheter och inte heller får förekomma enligt lag. Ett åtgärdsprogram upprättas
för att komma till rätta med problemet. Samtalet dokumenteras.
Åtgärder som sätts in bör leda till långsiktiga lösningar. Det bör alltid övervägas om åtgärder också
ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. Exempel
på åtgärder, extra uppsikt på raster och friare situationer som t.ex. korridorer, omklädningsrum.
Resursperson elevassistent tillsätts. Anpassat värdegrundsarbete på grupp eller individnivå.
Förändring av strukturer och ett medvetet arbete mot alla former av kränkande behandling.
Alla åtgärder följs upp och dokumenteras för att kunna följa effekterna av åtgärderna.
Kontinuerliga uppföljningssamtal görs med inblandade elever och vårdnadshavare.
Vid mer komplicerade fall av kränkningar vilket framkommit vid utredningen deltar även
huvudmannens representant vid samtalet med berörda elever och vårdnadshavare.
Rektor bedömer i varje enskilt fall om en anmälan ska göras till andra myndigheter
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Vid konflikt där personal är inblandad överlämnas ärendet till rektor.
Om en elev anser sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling av en
vuxen följs nedanstående plan:
1. Händelsen anmäls till någon vuxen på skolan som eleven har förtroende för.
2. Mottagaren av anmälan anmäler händelsen till rektor.
3. Vårdnadshavare informeras. Ansvarig för att detta sker är rektor.
4. Rektor informerar huvudman.
5. Rektor ansvarar för att utredning ske:.
•Samtal förs med samtliga berörda parter.
•Samtalen dokumenteras.
•Rektor ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas.
•Åtgärder som sätts in bör leda till långsiktiga lösningar. Det bör alltid övervägas om åtgärder också
ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå.
•I fall av allvarliga kränkningar/trakasserier avgör rektor, eventuellt tillsammans med sin chef, om
ärendet kräver disciplinära åtgärder eller ska anmälas till annan myndighet. Rektorn informerar den
anställde om rätten till fackligt stöd.
•Åtgärderna dokumenteras.
•Rektor följer upp ärendet med elev och vårdnadshavare.
•Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och följer upp ärendet.
•Utredning och åtgärder utvärderas och dokumenteras.
•Uppföljningen dokumenteras. Om åtgärderna inte är tillräckliga kan elev och vårdnadshavare vända
sig till Barn- och elevombudsmannen (www.skolinspektionen.se/BEO) eller
Diskrimineringsombudsmannen (www.do.se).Rutiner för uppföljning
1. Alla i arbetslagen informeras om händelser för att alla ska veta att det behövs extra tillsyn av
inblandade elever
2. Klasslärare och/eller ansvarig pedagog/personal följer upp läget mellan inblandade elever i nära
anslutning till händelsen och vid behov sker återkoppling till hemmet.
3. Händelsen och alla kontakter dokumenteras på Nässjö kommuns blankett.
4. Likabehandlingsteamet gör s.k. uppföljningssamtal efter ca 1 vecka för att se att
kränkningen/kränkningarna har upphört. Antalet samtal som behövs avgörs från fall till fall.
Samtalet görs med den elev som kränker och den elev som blir utsatt för detta. Tid för nästa samtal
bestäms innan ett samtal avslutas. Telefonkontakt med samtliga inblandade elevers hem.
5. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kallas eleven/eleverna tillsammans med
vårdnadshavare till samtal hos rektor. Vid samtalet talar hon tydligt om vad hon vet och markerar
tydligt att kränkningar inte accepteras under några omständigheter och inte heller får förekomma
enligt lag. Ett åtgärdsprogram upprättas för att komma tillrätta med problemet. Samtalet
dokumenteras.
Rutiner för dokumentation
Dokumentation av händelser sker på Nässjö Kommuns blankett som finns på SNIKKE - flik; blanketter.
*Klasslärare och/eller ansvarig pedagog/personal dokumenterar kränkningar, samtal och
överenskommelser.
Dokumentationen består av anteckningar om vem/vilka som är inblandade, vad som hänt och vilka
åtgärder/överenskommelser och vilka kontakter som gjorts.
* Likabehandlingsteamet dokumenterar kränkningar, samtal och överenskommelser.
Dokumentationen består av anteckningar om vem/vilka som är inblandade, vad som hänt och vilka
åtgärder/överenskommelser och vilka kontakter som gjorts.
*Rektor dokumenterar kränkningar, samtal och överenskommelser. Dokumentationen består av
anteckningar om vem/vilka som är inblandade, vad som hänt och vilka åtgärder/överenskommelser
och vilka kontakter som gjorts
Ansvarsförhållande
Alla som arbetar på skolan är ansvarig att informera rektor och ansvarig klasslärare/pedagog vid
misstänkta incidenter, kränkningar eller konflikter.
Rektor ansvarar för att informera huvudman.
Likabehandlingsteamet ansvarar för kontinuerlig uppföljning av ärenden som aktualiserats.
Likabehandlingsteamet består av rektor, skolsköterska, kurator, specialpedagog och representanter
från arbetslagen.
Rektor tar beslut om vidare åtgärder.
Begrepp
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och
behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller
ålder.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av
diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst
gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar
vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med
diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på
grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet
och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling
nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar
av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att
någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier
är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet,
men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som
kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och
kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller
kränkande behandling.
Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling
•
Carl blir ofta kontaktad på nätet av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och ”tjockis”. De har
också lagt ut bilder av Carl på sociala medier. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken.
•
Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som
uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil.
Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att
behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam
för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara
hur det egentligen ligger till.
•
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt
anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad
som är kränkande.
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att
eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av
trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne,
medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
Diskrimineringsgrunder
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier:
•
•
•
Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med
argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering]
Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå
med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]
Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med
vem som helst. [sexuella trakasserier]
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte
identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att
tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck
eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är
en avvikelse från ”det normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara
såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
•
•
•
Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara
och läppglans. [trakasserier]
Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala
om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata
om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär.
[diskriminering]
Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett
eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg
eller annat liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk,
kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
•
•
•
En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska
barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering]
Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin
hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja,
men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget
illa”. [trakasserier]
Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven.
Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering]
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens
proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med
en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet.
Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med
religion faller utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
•
•
•
•
Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger
det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier]
Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen
”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning.
[diskriminering]
Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier]
Funktionsnedsättning
Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller
sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
•
•
•
På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en
förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]
Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar ”Din pappa
är jävla CP.” [trakasserier]
Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar
hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med
orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!” [diskriminering och trakasserier]
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell
läggning.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell
läggning:
•
•
•
•
Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne
”äckliga lebb”. [trakasserier]
Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att
få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam.
James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte
gör något. [trakasserier]
På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första
uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika
sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet
gäller alltså även i skolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en
tillämpning av skollagen.
Exempel på händelser som kan vara trakasserier:
•
•
Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta.
[trakasserier]
Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra
klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla
fall. [trakasserier]
