Sagoskeppets förskolas plan mot diskriminering och kränkande
behandling
Ansvariga för planen: Anna Ranff Förskolechef
Vår vision:
På Sagoskeppets förskola skall alla känna sig välkomna. Detta gäller barn, föräldrar och personal. Alla ska
känna sig trygga och accepterade på förskolan. Hos oss ska mångfald ses som en tillgång och ingen ska
utsättas för kränkande behandling. Alla som arbetar hos oss ska bedriva ett aktivt arbete för att
förebygga alla former av kränkande behandling. Alla barn som har gått hos oss ska minnas sin
förskoletid som trygg, rolig & lärorik.
Planen gäller från 2012-08-01 till 2013-08-01
Förankring av planen:
Sagoskeppets likabehandlingsplan kommer göras känd genom att den finns på förskolans hemsida, samt
att den finns tillgänglig på förskolan för alla.
4. Uppföljning av föregående plan:
Föregående plan har inte hunnits förankrats ännu på grund av uppbyggnaden av förskolan.
Huvudarbetet har lagts på att förankra en värdegrund som gäller för hela förskolan och som vårt
pedagogoiska arbete utgår ifrån.
5.Delaktighet: Barnens delaktighet:
Barnen får vara delaktiga i att skapa trygghetsregler på förskolan.
Vårdnadshavarnas delaktighet:
Föräldrarna kommer att vara delaktiga i likabehandlingsplanen genom enkäter & utvecklingssamtal
Personalens delaktighet:
Personalen är delaktig i likabehandlingsplanen genom enkäter, möten & medarbetarsamtal.
6. Främjande insatser: Att förebygga kränkande behandling
1)Mål och uppföljning:
Alla barn på Sagoskeppets förskola ska bli sedda och bekräftade
Alla på Sagoskeppets förskola ska få ett gott & respektfullt bemötande
Alla barn på Sagoskeppets förskola ska få goda verktyg & förebilder i att vara en bra kompis
2)Insats:
Sagoskeppets förskola
Lorensborgsgatan 4
21761 Malmö
Tele:040 -920530
Org nr 556729 3765
www.norlandiaforskolor.se
• Pedagogerna tränar barns förmåga till empati och respekt för allas lika värde och ger de redskap för
att lösa konflikter.
• Pedagogerna låter barnen lära sig att hjälpa varandra; de mindre barnen kan få hjälp att lägga upp
mat eller hjälp med påklädning av de äldre barnen. Det är viktigt att i så fall involvera både flickor och
pojkar.
• Pedagogerna samtalar med barnen om hur de kan agera för att vara en bra kompis och hur de kan
hjälpa en kamrat
• Pedagogerna föregår med gott exempel och visar barnen hur man bör bete sig mot varandra.
Personalen bör alltså aldrig tala illa om andra anställda, andra barn eller föräldrar – i synnerhet inte
inför barnen
Ansvarig: Anna Ranff Förskolechef & pedagoger vid Sagoskeppets förskol
3)Kartläggning
Kartläggningsmetoder: Planerade samtal
En del av kartläggningen kan utgöras av regelbundna planerade samtal
med barn, enskild eller i grupp. Syftet är att få information om stämningen i barngrupperna och på
förskolan och om händelser som av barnen upplevs som trakasserier och kränkande behandling. Det är
också viktigt att fånga upp barns upplevelse av diskriminering, det vill säga om de känner sig orättvist
behandlade i verksamheten och om det i så fall finns ett samband med kön, könsidentitet eller
könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning,
funktionsnedsättning och ålder.
Tänk på att ha stor mångfald avseende till exempel kön, etnisk tillhörighet, religionstillhörighet,
funktionsförmåga, ålder och social bakgrund bland de barn som deltar. Samtalen behöver vara väl
förberedda och strukturerade. För att garantera att samtalen förs på ett likvärdigt sätt bör de utgå från
en manual.
Enkäter
Med tanke på barnens ålder är det viktigt att även ge föräldrarna möjlighet att delta i kartläggningen. En
del förskolor har sedan tidigare föräldraenkäter avseende föräldrarnas synpunkter på verksamhetens
kvalitet och barns trivsel i förskolan. Dessa enkäter kan kompletteras med frågor för att fånga upp
förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt föräldrarnas syn på
förskolans likabehandlingsarbete.
Samtliga anställda bör ges tillfälle att delta i förskolans kartläggningsarbete till exempel genom
enkätundersökningar där de bedömer situationen på förskolan och förskolans likabehandlingsarbete.
Incidentrapporter
Vilken typ av händelser, stämningar och förhållningssätt är det som en incidentrapport ska fånga upp?
Det kan handla om enstaka allvarligare händelser som kräver mer ingripande åtgärder än tillsägelser
eller ett kortare samtal med barnen för att reda upp situationen.
2
Generellt sett gäller det situationer där personalen bestämmer sig för att ringa barnets föräldrar. Till
exempel bör rasistiska tillmälen leda till samtal med föräldrarna. Det kan också handla om att personalen
börjar se ett mönster i barns beteende, exempelvis om ett visst barn återkommande och på olika sätt tar
avstånd från andra barn för att de har annan etnisk bakgrund än svensk. Barnet kanske inte vill sitta
bredvid vissa andra barn på samlingen eller retar någon för språket.
Det är lämpligt att ange i incidentrapporten om den rapporterade händelsen rör en viss
diskrimineringsgrund. Rapporterna kan ge vägledning i samband med kartläggningen av de aktuella
behoven.
OBS, vissa situationer måste hanteras omgående, se rutiner för akuta situationer.
Genomgång av rutiner och regler
Arbetet med att förebygga diskriminering handlar mycket om att kritiskt granska de rutiner och
bestämmelser som redan finns. Det handlar om att gå igenom alla rutiner och bestämmelser på
förskolan på såväl individ-, grupp- som verksamhetsnivå. Finns det diskriminerande inslag? Kan
förskolan göra sig skyldig till indirekt diskriminering?
Man kan exempelvis behöva se över rutinerna för spridning av information, kontakten med
vårdnadshavare, användningen av tolk med mera. Vid en genomgång av förskolans verksamhet är det
bra om flera personer involveras i arbetet. Blanda gärna olika yrkesgrupper.
Indirekt diskriminering
Man kan diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det
sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i
praktiken missgynnar ett barn på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, samt ålder. Om exempelvis
alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de barn som på grund av religiösa
skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trygghetsvandringar
På en del förskolor genomförs trygghetsvandringar som ofta planeras av skyddsombudet inom ramen för
det systematiska arbetsmiljöarbetet. Syftet är att kartlägga förskolans inom- och utomhusmiljö utifrån
ett trygghets- och säkerhetsperspektiv. Även här rekommenderas att vidareutveckla undersökningen för
att identifiera platser och situationer där trakasserier och kränkande behandling kan förekommer utan
att personalen får kännedom om det. Involvera gärna barn och föräldrar i detta arbete.
Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck,
Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och
Ålder
Mål och uppföljning I alla vardagliga möten ska förskolans värderingar och attityder förmedlas.
För att säkerhetsställa att detta målet är uppfyllt måste det följas upp. Utvärdering av detta görs i
medarbetarsamtal & på utvärderingsdagen
Åtgärd:
Bemöter vi alla på ett sätt som gör att det känner sig välkomna oavsett kön, etnisk tillhörighet, religon,
funktionshinder eller sexuell läggning?
Vilka uttalade och outtalade regler finns bland barn och vuxna?
3
Finns det oklarheter i beslutsgången som gör att enskilda medarbetare fattar beslut som verksamheten
inte kan stå för?
Vilka attityder och värderingar förmedlas genom det material som används och köps in?
Hur är språkbruket ?
Var befinner sig personalen, ute och inne?
Samspelsobservationer mellan barnen
Motivera åtgärd:
Det är viktigt att vi tittar på oss själva i arbetslaget hela tiden hur vi lever värdegrunden. Det är vi som
är förebilderna för hur vi vill att barnen ska vara.
Rutiner för akuta situationer
Policy:
Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling.
Faktorer som är viktiga för att kunna upptäcka när barn blir utsatta diskriminering eller kränkande
behandling
Gemensam uppfattning :
Personalen har en gemensam uppfattning om vad som menas med trakasserier och kränkande
behandling och vad de som vuxna i förskolan ska reagera på.
4
Uppmärksamma kännetecken :
Personal och föräldrar är uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att ett barn kan vara utsatt
för kränkningar.
Uppsikt och närvaro
Personal har god uppsikt över barnen och är redo att ge barnen stöd i situationer där det uppstår bråk
och konflikter.
Regelbundna undersökningar
Förskolan undersöker regelbundet om det finns barn som är utsatta för trakasserier och kränkande
behandling.
Någon att prata med
Alla barn och föräldrar har någon vuxen på förskolan till vilka de med förtroende kan vända sig när de
själva eller något annat barn blir utsatt för trakasserier eller kränkande behandling.
Informera personal och föräldrar om vilka kännetecken de ska vara uppmärksamma på. Ett barn som
långvarigt blir utsatt för kränkningar kan:
•verka ledsen och olycklig, håglös och passiv
•ha svårigheter att koncentrera sig
•underprestera
•sakna vänner
•ha svårigheter att tala i grupp
•ha svårigheter att hävda sig i kamratgruppen
•sova dåligt, ha mardrömmar.
•vara motvillig att gå till förskolan
Personal som barn och föräldrar kan vända sig till:
Förskolechef Anna Ranff
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn:
För att kunna komma tillrätta med trakasserier och kränkande behandling behöver de anställda
motarbeta tendenser till kränkande beteenden så fort som möjligt. Det är viktigt att ta alla signaler om
kränkningar på allvar. Inställningen hos personalen måste vara att kränkningar inte upphör med
automatik utan i själva verket tenderar att öka om de inte aktivt motverkas.
Skyldighet att utreda:
Skyldigheten att utreda gäller så fort det kommer till förskolans kännedom att det kan förekomma
kränkningar. Det är viktigt att ett barn tas på allvar, när det visar tecken på att det förekommer
trakasserier eller kränkande behandling i någon form.
En utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Utredningen
ska omfatta både det barn som kan ha blivit kränkt och det eller dem som kan ha kränkt. Det behöver
bland annat föras samtal med alla inblandade barn. I vissa situationer kan det vara tillräckligt att genom
5
några frågor få händelsen klarlagd och därigenom utagerad. I mer komplicerade fall av kränkningar kan
utredningsskyldigheten bli mer långtgående och omfatta även samtal med barnens föräldrar.
Det är viktigt att alla berörda kommer till tals för att personalen ska kunna objektivt bedöma situationen
och planera lämpliga stödåtgärder. Även det barn som har kränkt kan vara i behov av särskilda
stödinsatser. De insatser som genomförs för att motverka fortsatta kränkningar bör inte enbart vara
individinriktade. Personalen bör också överväga om det behövs några organisatoriska förändringar. Vid
allvarliga fall av kränkningar behöver förskolan också överväga om det finns anledning till att göra en
anmälan socialtjänsten.
Förskolans insatser inom ramen för utredningen bör alltid dokumenteras.
Elak avsikt krävs inte
Juridiskt sett behöver en person inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till trakasserier
och kränkande behandling. Barns förmåga att kunna förutse och bedöma konsekvenser av sitt eget
handlande är av naturliga skäl begränsad. Därför är det särskilt viktigt att personalen i förskolan är
observant och beredd att ingripa i konkreta situationer. Det förebyggande arbetet är också viktigt här.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal:
Viktigt att tänka på!
•Var rak genom att reagera och säga till om någon kollega beter sig kränkande mot ett barn/barnen.
•Se till att få ett samtal med den vuxne i enrum och fråga hur denne tänkte.
6
•Undvik känsliga diskussioner mellan vuxna då barnen är närvarande.
•Informera alltid förskolechefen i fall av allvarliga eller återkommande kränkningar. Det är förskolechefen
som ansvarar att dessa utreds.
Både diskrimineringslagen och skollagen innehåller ett absolut förbud för de anställda att utsätta ett
barn för trakasserier eller kränkande behandling. Detta gäller för alla tänkbara former av kränkningar.
Ett barn som blir kränkt av någon anställd är i en särskilt utsatt situation eftersom de befinner sig i
beroendeställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. Det är
viktigt att förskolan agerar skyndsamt när det finns misstanke om att ett barn kan ha blivit kränkt av
någon anställd. Förskolechefen eller någon med motsvarande ledningsfunktion bör ansvara för en sådan
utredning.
Vid allvarliga fall av trakasserier eller kränkande behandling kan det bli aktuellt att överväga disciplinära
åtgärder gentemot den eller de anställda som har utfört trakasserierna eller kränkningarna. I lagen om
anställningsskydd (LAS) finns en rad arbetsrättsliga åtgärder som arbetsgivaren kan vidta mot
arbetstagare som misskött sig och utsatt någon för trakasserier eller kränkande behandling.
De åtgärder som kan bli aktuella är:
Varning (enligt LAS 30§)
Omplacering (enligt LAS 7§)
Uppsägning (enligt LAS 7§)
Avsked (enligt LAS 18§)
Innan någon av dessa arbetsrättsliga åtgärder kan vidtas ska den anställdes eventuella fackliga
organisation kontaktas. Arbetsgivare som vidtar arbetsrättsliga åtgärder mot en anställd för att stävja
trakasserier eller kränkande behandling bör erbjuda henne eller honom stödsamtal.
Rutiner för uppföljning:
Förskolechefen har ansvar för uppföljning.
En rapport ska upprättas och i denna ska tid för uppföljning ges.
Rutiner för dokumentation:
Vid anmälan om kränkande behandling ska följande ske:
Informera förskolechefen som vidtar lämpliga åtgärder
Kartlägg situationen
Fyll i förskolans incidentrapport
Upprätta handlingsplan & datum för uppföljning
Åtgärder genomförs av ansvariga pedagoger
Ansvarsförhållande:
Förskolechefen har det övergripande ansvaret för att likabehandlingsarbetet fullföljs och utvecklas.
7
8
