Kemiska Institutionen vid Lunds Universitet

KILU
Kemiska Institutionen vid Lunds Universitet
VERKSAMHETSPLAN 2006-2011
Antagen av KILU:s styrelse 14 juni 2006
1. Inledning
Den kemiska institutionen bedriver forskning och utbildning i ämnet kemi. Enligt
nationalencyklopedin är kemi vetenskapen om materiella ämnens sammansättning,
egenskaper och omvandlingar. Ordet kemi har arabiska rötter och kan ursprungligen
härledas från ”chêmei’a” som i alkemiska skrifter på grekiska från 300-talet användes
synonymt med ”den gudomliga konsten”. Utvecklingen av kemi som modern
vetenskap har varit dramatisk, och framstegen har kontinuerligt utnyttjats i samhället.
Under de senaste drygt hundra åren har en kemisk processindustri som idag utgör en
av världsekonomins hörnstenar vuxit fram. I Sverige har basen för processindustrin
traditionellt varit massa/papper samt metaller, men under de senaste decennierna har
även framgångsrika företag inom läkemedel, kemi/plast och livsmedel vuxit sig
starka. Idag får 600.000 svenskar sin direkta eller indirekta utkomst från
processindustrierna, motsvarande drygt 14 % av landets förvärvsarbetande.
Exportvärdet i processindustrin var 2004 cirka 30 % av Sveriges totala varuexport. I
bifogad IVA-rapport (bilaga 1) slås det fast att svensk processindustri, till skillnad
från andra branscher, kommer att stanna i Sverige och kan förväntas utvecklas
positivt. Förutsättningen är dock att en fortsatt klättring uppåt i värdekedjan
möjliggörs, samt att kraven på hög kompetens tillfredställs. Visserligen investerar
processindustrin i FoU, speciellt läkemedelsindustrin, men industrins framgångar
kommer också att vara kopplade till och beroende av forskning och utbildning vid
landets universitet.
Kemicentrum skapades vid mitten av 60-talet som en föregångare till dagens
storinstitutioner. Framsynta kemiprofessorer i Lund såg den gången att det
expanderande kemiämnet inte skulle må väl av att delas eftersom dess grenar är så
nära beroende av varandra. Efter 40 år kan vi konstatera att de hade rätt och att den
nära samverkan mellan olika forskningsinriktningar inom kemin som möjliggjordes
har varit fruktbar; Kemiska institutionen vid Lunds universitet, KILU, är i många
avseenden både framgångsrik och internationellt respekterad. Förutom de
intrainstitutionella samarbeten som fortlöpande utvecklas kan även den starka
kopplingen mellan grundutbildning och forskning samt forskarnas öppna och nyfikna
inställning till andra vetenskaper sägas vara grundstenar för institutionens
framgångar.
Institutionen, som tillhör både teknisk och naturvetenskaplig fakultet, befinner sig för
närvarande i en fas av genomgripande förändringar för att anpassa sig till en ny
situation där villkoren ändras i allt snabbare takt. De förändringar som krävs omfattar
alla delar av verksamheten och är inte oberoende av varandra, och därför behövs en
genomtänkt verksamhetsplan. Detta stod klart för institutionens styrelse redan hösten
2004 och arbetsgrupper har sedan dess tillsatts för att analysera och lämna förslag på
institutionens framtida inriktning och profil inom:
a)
b)
c)
d)
e)
f)
g)
forskning
forskarutbildning
grundutbildning
organisation
ekonomi
jämställdhet
tredje uppgiften
2
I denna verksamhetsplan beskrivs institutionens nuvarande situation och
problemställningar, vår nuvarande verksamhet samt våra planer för den kommande
femårsperioden.
2. Nuvarande situation och problemställningar
Nedan ges en översiktlig beskrivning av den nuvarande situationen inom
institutionen. En mer utförlig redogörelse finns i bilagan ”Kemiska institutionen i
förnyelse! Del 1 och 2” (bilagor 2 och 3).
2.1 Forskningen
Vid institutionen, som är gemensam för teknisk (LTH) och naturvetenskaplig (N)
fakultet, finns i dagsläget drygt 100 lärare varav 50 professorer (figur 2.1).
Forskningen bedrivs i ett antal små men även några stora forskargrupper.
Tillsammans drar forskarna in 177 Mkr i externa anslag (2005) vilket utgör 59 % av
alla forskningsmedel, och det finns grupper som är externt finansierade till 80 %.
Traditionellt har det skiljt sig mellan de två fakulteterna på så sätt att N har haft mer
fakultetsmedel för forskning medan LTH baserat denna verksamhet huvudsakligen på
externa medel. I takt med att nya fakultetsöverskridande avdelningar bildas blir dock
gränserna mellan fakulteterna allt oviktigare, och alla forskare är införstådda med
principen att externa medel krävs för att kunna forska.
KILU
totalt
Varav
LTH
Anställda
Professorer
Andra lärare
Doktorander
Adm personal
Tekn personal
Summa anställda
50
72
160
51
54
387
23
31
74
29
29
186
27
41
86
22
25
201
Omsättning (Mkr)
GU
FFU
Ext
Summa
49
122
177
348
27
38
102
167
22
84
75
181
Helårsstudenter
587
309
278
Figur 2.1
Varav
N
Antal anställda samt omsättning för kemiska institutionen 2005.
Totalsumma samt fördelat per fakultet.
3
Förutsättningarna för att söka extern finansiering har dock förändrats på senare tid.
Krav ställs på att ansökningarna ska avse större konstellationer och i starka
forskningsmiljöer som angriper tvärvetenskapliga frågeställningar, och universiteten
får större möjligheter att påverka tilldelningen av externa forskningsmedel. Det finns
fortfarande anslag att söka för enskilda forskare, men i takt med att forskningen
kräver en allt större andel externfinansiering måste vi anpassa oss. För att KILU skall
kunna få del av framtidens forskningsmedel måste vi utnyttja vår potential och våra
förutsättningar bättre. Det krävs att vi fungerar som en forskningsenhet med
gemensamma intressen och mål, inte som konkurrerande avdelningar/forskargrupper,
och vi måste gemensamt identifiera de områden där vi tillsammans har en så stor
kompetens att vi framgångsrikt kan konkurrera om externa forskningsmedel. Att
arbeta på det sättet innebär ett paradigmskifte inom KILU och går inte smärtfritt, men
förändringsarbetet är på god väg.
Ett viktigt resultatet av forskningen och ett tecken på den vetenskapliga
produktiviteten är dels de vetenskapliga publikationer som skrivs och de doktorer som
disputerar (se nedan). Samtliga avdelningar inom KILU publicerar sig i framstående
vetenskapliga tidskrifter, och från institutionen kommer i genomsnitt 460
publikationer i refereegranskade tidskrifter per år. Ett mått att mäta den vetenskapliga
produktionens kvalitet är att se hur ofta arbetena citeras, och i bilaga 4 presenteras en
citeringsanalys som visar att KILU:s forskning är av mycket hög kvalitet.
2.2 Forskarutbildningen
Vid KILU finns idag cirka 200 forskarstuderande, varav 160 med anställning som
doktorand (figur 2.2). Normalt tas drygt 50 nya in och cirka 50 disputationer
genomförs per år. Genomströmningen är således hög och de allra flesta doktorander
klarar av sin utbildning på den stipulerade tiden. På grund av den ekonomiska
situationen (se nedan) minskades antagningen 2004 med 40 % och den låga nivån
bibehålls till och med 2006. Institutionen är dock medveten om att detta sätt att spara
innebär risker för verksamheten och att vi kontinuerligt måste ta ställning till hur
mycket forskarutbildningen kan minska. På sikt anser vi att antalet aktiva doktorander
kommer att stabiliseras kring 200. I bilagetabell 2.2 ges de exakta siffrorna, och där
framkommer även att skillnaden mellan N och LTH är liten.
KILU står som värd för flera forskarskolor, både internationella och nationella. Inom
EU:s Marie Curie program bedriver BIONEL tvärvetenskaplig forskarutbildning med
syfte att utveckla nya elektrokemiska metoder för att följa och styra molekylära
reaktioner på ytan och inuti enskilda organeller, bakterier, och eukaryota celler. Den
tvärvetenskapliga forskarskolan FLÄK samlar ett stort antal forskarstuderande vid
universitet och högskolor i södra Sverige, med tyngdpunkten vid KILU, kring
utveckling av nya läkemedel. SIDA:s satsning på att utveckla universitetsforskningen
i Bolivia identifierade kemi som den basvetenskap som måste komma först, och
Kemicentrum i Lund som den kemiinstitution i landet de helst ville samarbeta med.
4
300
250
200
Antal
aktiva doktorander
aktiva nyantagna
150
uttagna dokt examina
100
50
15
14
20
13
20
12
20
11
20
10
20
09
20
20
07
08
20
06
20
05
20
04
20
03
20
02
20
20
00
20
20
01
0
År
Figur 2.2
Diagrammet visar antal aktiva doktorander, nyantagna doktorander
samt uttagna doktorsexamina åren 2000 – 2005. Dessutom görs en
prognos för åren 2006 – 2015 (se även tabell 2.2)
Generellt är det så att de som disputerat vid KILU idag har relevanta och
betydelsefulla anställningar framför allt i industrin och i offentlig verksamhet, i
Sverige men även utomlands. Några startar egna företag och många vidareutbildar sig
vid utländska universitet som post-docs. En sammanställning (bilaga 5) av
anställningsbarheten för doktorer från KILU under de senaste fem åren (2001-2005)
visar att endast 3 % är arbetslösa.
2.3 Grundutbildningen
Grundutbildningen inom KILU omfattar c:a 600 helårsstudenter (se figur 2.1 samt
bilagetabell 2.3), relativt jämnt fördelade mellan LTH och N. Den får högsta betyg av
studenterna och många lärare har fått pedagogiska priser och andra utmärkelser.
KILU står sig mycket gott i den nationella konkurrensen när det gäller att attrahera
studenter. Även ett stort antal utbytesstudenter söker sig årligen till KILU:s kurser och
de utgör cirka 10-15% av antalet hst. Liksom i hela västvärlden är intresset för
postgymnasiala kemistudier vikande, men för KILU har detta balanserats av bredden i
kursutbudet, och det ökande intresse för biologiskt inriktade kemikurser inom KILUN och för bioteknikprogrammet vid LTH har naturligt kunnat tillgodoses.
Ett svagt vikande antal studerande tillsammans med en vikande medelstilldelning till
den grundläggande utbildningen tvingar dock fram omfattande rationaliseringar inom
grundutbildningen, och KILU har redan minskat antalet kurser/kurstillfällen.
Ekonomiska realiteter driver också på utvecklingen mot ett större samutnyttjande/
sambruk av kurser, lärare och andra undervisningsresurser mellan de två fakulteterna
inom KILU. Detta arbete framskrider, men hämmas tyvärr bland annat av att
terminsindelningen vid de två fakulteterna skiljer sig åt. Stora delar av Kemicentrum
genomgår för närvarande omfattande ombyggnad och de nya gemensamma GU-
5
laboratorierna som byggs skall sambrukas mellan de två fakulteterna. Detta kommer
påskynda integrationen mellan de grundläggande utbildningarna vid LTH och N. I
den förestående anpassningen till bolognaprocessen kommer KILU–N att minska
antalet kurser i riktning mot en mera styrd utbildning. Bolognaanpassningen är
samtidigt en utmaning och en möjlighet till förnyelse, som kräver utvecklingsarbete
och utökat samarbete mellan grund- och forskarutbildning. Även på LTH-sidan sker
genomgripande förändringar. Förutom integreringen av grundutbildningen vid
institutionen kommer även den kommande femårsperioden att se ett ökat samarbete
med andra utbildningar, till exempel vid den medicinska fakulteten.
2.4 Organisation
KILU var till och med 2004 indelad i 18 forskningsavdelningar (se bilaga ”KILU i
förnyelse”), var och en med sin administration, samt en gemensam administrativ
enhet för handläggning av övergripande ärenden. Detta var tidigare effektivt, men
med dagens behov av snabb anpassning i forskningsvärlden och krav på professionell
ekonomihantering har den gamla avdelningsstrukturen allt mer blivit en hämsko.
Institutionen arbetar därför aktivt med att identifiera en ny och flexiblare organisation
med färre avdelningar och större samordning av det administrativa arbetet. I dagsläget
har antalet forskningsavdelningar reducerats till 13 (figur 2.4a). En stor del av den
gemensamma administrationen/servicen delas av de tre institutionerna som ryms inom
Kemicentrum. De gemensamma verksamheterna leds av en husstyrelse (figur 2.4 b).
6
Ke mis ka ins titutione n 2006
Arbetsgrupper:
- Vetenskaplig grupp
- GU-grupp
- Jämställdhetsgrupp
- 3e uppgiften
Studierektorer:
- GU
- FU
Styrelsen
Gem administration
AVDELNINGAR
GU-N
Analytisk kemi
Organisk kemi
Polymer- och
materialkemi
Biokemi
Biofysikalisk
kemi
Molekylär
biofysik
Tillämpad
biokemi
Fysikalisk kemi
Figur 2.4 a
Teknisk
mikrobiologi
Bioteknik
Teoretisk kemi
KILU-organisation 2006
7
Immunteknologi
Kemisk fysik
KEMICENTRUM 2006
Kemiska institutionen
Inst för kemiteknik
Inst för livsmedelsteknik
HMS
HUSSTYRELSE
FU-kommitté
Gemensam service
- administration
- vaktmästeri/reception
- lokalvård & catering
Figur 2.4 b
Bibliotek
Skolsamverkan
Husstyrelsen 2006
2.5 Ekonomi
KILU har dragit på sig stora skulder (c:a 50 Mkr). Till stor del beror detta på att vi
inte hann bromsa i tid när den ständiga expansionen bröts i slutet av 90-talet. Andra
orsaker är oklarheter beträffande hyran (10 Mkr) och vissa forskares försök att
expandera sig ur krisen (20 Mkr). Skuldens storlek skall dock ses i proportion till
omsättningen (348 Mkr). Den är således inte större än att den med effektiv planering
går att klara av. En sådan plan har tagits fram (se ”KILU i förnyelse”, bilagor 2 och 3)
och genomförandet har påbörjats. Figur 2.5a ger en översiktlig bild av den
ekonomiska utvecklingen varur det framgår att besparingarna börjar ge effekt.
Resultatet blev positivt för 2005 och personalkostnaderna minskar som planerat (data
i tabell 2.5a).
8
450
400
350
Intäkter
Kostnader
MKR
300
Personal kostnader
Löneökn 3,5%/år
250
200
150
100
2001
2002
2003
2004
2005
2006
ÅR
Figur 2.5a
Ekonomisk utveckling åren 2001 – 2005 samt prognos för 2006. Linjen
för löneökning (3,5%/år) är inlagd för att visa lönekostnadsutvecklingen om KILU bibehållit den personalstyrka vi hade år 2000.
Som framgår av bilagetabell 2.5a utgör de externa medlen konstant cirka 50 % av
omsättningen under den senaste femårsperioden. Om man tittar på varifrån de externa
medlen kommer kan vissa variationer konstateras (bilagetabell 2.5b), något som beror
på bristande kontinuitet i satsningarna. Anslagen från VR, som anses vara ett bra mått
på forskningens kvalitet, ligger dock på en konstant hög nivå. (Att summorna i
tabellerna 2.5a och 2.5b inte överensstämmer exakt beror på att 2.5a anger kostnader
och 2.5b intäkter.)
9
250,0
200,0
ÖVRIGA ORG
FÖRETAG
EU-MEDEL
150,0
Mkr
ÖVRIGA STIFT
W ALLENBERG STFT
ÖVRIGA STATLIGA
100,0
VINNOVA
ENERGIMYNDIGH
VR
50,0
0,0
2001
Figur 2.5b
2002
2003
2004
2005
KILUs externa medel åren 2001 – 2005 fördelat på anslagsgivare (se
även tabell 2.5 b)
2.6 Personal och jämställdhet
Antalet anställda inom KILU har minskat under senare år. Totalt är vi nu 387
helårsanställda vilket är 44 färre än för 5 år sedan (se bilagetabell 2.6a). Minskningen
har till stor del skett på doktorandsidan genom att vi antagit färre doktorander än vi
examinerat. I övrigt har minskningarna huvudsakligen skett genom pensionsavgångar.
Ytterligare pensionsavgångar kommer de närmaste åren och vi ser att många av dessa
måste ersättas. Fram för allt är detta nödvändigt för att säkerställa att vi har tillräckligt
med lärare på grundutbildningen.
Ser man på könsfördelningen inom institutionen är den bland den forskande
personalen relativt jämn fram till doktorsexamen (figur 2.6). Därefter händer
detsamma som inom övriga samhället. Kvinnorna blir färre ju högre upp i hierarkin
man kommer. Ett aktivt arbete med att öka andelen kvinnliga lektorer har lett till att
en tredjedel av lektorerna idag är kvinnor (9 av 30). Av institutionens 50 professorer
är dock endast 4 kvinnor (8 %). Även bland den administrativa personalen är den
traditionella könsfördelningen påtaglig, till exempel är samtliga högskolesekreterare
kvinnor.
10
180
160
Antal anställda
140
120
100
Kvinnor
Män
80
60
40
20
a
vr
Ö
as
b
g+
1:
e
la
ig
s
g
in
Fo
ek
r
es
ol
sk
ög
In
D
ok
to
ra
n
H
de
r(
ex
kl
ka
ub
)
re
t
Fo
rs
is
te
n
or
kt
ra
ss
le
ka
Fo
rs
U
ni
ve
rs
Pr
it e
ts
of
es
so
r
0
Figur 2.6
Anställd personal vid KILU 2005 fördelad på kvinnor och män (se
även bilagetabell 2.6b).
2.7 Tredje uppgiften
KILU är väl medveten om vikten av att sköta kontakterna med omvärlden, för att
sprida information och kunskap om kemiska ting och tillfredställa behovet av kemisk
expertis i olika sammanhang. I forskningen har vi ett utvecklat samarbete med
industrin, och många forskare vid KILU är i någon mån engagerade i små företag,
som uppfinnare eller entreprenörer. Industrin behöver även vidareutbildning, vilket
KILU försöker tillhandahålla i den mån det är möjligt. Speciellt engagerade har KILU
varit med att skapa intresse bland barn för kemiska fenomen och kemiämnet, och det
finns en lång tradition av skolsamverkan. Alla känner säkert till de populära
”Kemishowerna” som alltid är utsålda och som på sikt naturligtvis är viktiga för vår
rekrytering. Inom den närmsta tiden kommer KILU att satsa speciellt på att ytterligare
förbättra hemsidan, som ju är institutionernas främsta ansikte mot studenterna.
2.8 Lokaler
En stor ombyggnad pågår av hus 1, den så kallade kurslängan, pågår, för att åtgärda
många års eftersatt underhåll och anpassa laboratorierna till nya arbetsmiljökrav.
Samtidigt krymper verksamheten och lokalbehovet minskar. KILU kommer under
2007 att lämna cirka 8 000 m2 i hus 4. I samband med detta planeras stora
omflyttningar och lokalanpassningar i hus 3 samt kvarvarande del av hus 4. Det
ekonomiska utrymme som skapas när hyrorna minskar kommer till en del att
11
användas för att finansiera lokalanpassningarna men även för att stärka verksamheten.
Även om lokal- och hyressituationen därmed kan tyckas se ljusare ut än på länge så
finns fortfarande många oklarheter kring dessa frågor. Dessa oklarheter fördunklar vår
förmåga att planera för framtiden och är i realiteten ett av de största hoten mot
KILU:s verksamhet.
3. KILU:s nuvarande verksamhet
Modern kemi baseras på molekylära frågeställningar, och den gemensamma
nämnaren för alla kemister är att de intresserar sig för omvärlden utifrån ett
molekylärt perspektiv. Insikten att naturen låter sig studeras och beskrivas i
molekylära termer har lett till att man kallar kemin ”the central science”, till exempel
att livsprocesserna i grunden är molekylära och beror på kemiska reaktioner.
Kemisten kan översätta en kemisk strukturformel till kemiska egenskaper och
reaktivitet, och kan genom att manipulera den kemiska strukturen designa substanser
och material med specifika och unika egenskaper. Det faktum att allt fler
naturvetenskapliga frågeställningar studeras på den molekylära nivån har medfört att
kemin blivit mer mångfacetterad på senare år. Det finns därmed stora fördelar med att
samla kompetens och utrustning inom en så central vetenskap så att effektiv
korsbefruktning kan ske. KILU har en för Sverige unik styrka med undervisning i
kemins samtliga delområden och en forskning som spänner från de mest
grundläggande till mer tillämpade frågeställningar. KILU har synnerligen kompetenta
och framgångsrika forskare som både verkar i den rena grundforskningen och som
med entreprenörsanda omsätter grundforskning till tekniska och kommersiella
tillämpningar. Denna unika bredd både vad gäller verksamheten och forskarnas
inställning beror delvis på att institutionen tillhör både den naturvetenskapliga och
den tekniska fakulteten, och ger institutionen unika utvecklingsmöjligheter som få
andra kemiska institutioner har. Som tidigare beskrivits är KILU organiserad i ett
antal forskningsavdelningar, och en kortfattad sammanfattning av avdelningarnas
nuvarande forskningsverksamhet ges i bilaga 6. Utvecklingen går idag mot forskning
som baseras på kompetens som finns vid mer än en avdelning, och vi har här valt att
exemplifiera KILU:s forskning med verksamheter som befinner sig i forskningens
frontlinje, attraherar externt stöd, samt är avdelningsöverskridande. Detta för att vi är
överens om att vi kommer att arbeta ännu mer på detta sätt i framtiden.
Bioetanol
KILU:s tvärvetenskapliga inriktning har på ett avgörande sätt bidragit till att Sverige
idag har en internationellt sett mycket framgångsrik bioetanolforskning. Produktionen
av bioetanol kommer att bilda basen för en helt ny processindustri där kemiteknisk
processdesign baseras på grundläggande molekylära regleringsmekanismer hos
industriella produktionsorganismer. På samma sätt bidrar KILU:s breda kemiska
kompetens till att utveckla nya processer för stereospecifika reduktioner.
CAP
CAP, Centrum för Amfifila Polymerer från förnyelsebara råvaror, är ett
NUTEK/VINNOVA-stött kompetenscentrum som hittills existerat i 11 år (19952006). Omsättningen är cirka 18 MSEK per år, och sammanlagt 60 projekt har
drivits/drivs vilket resulterat i 32 disputerade forskare och två licenciater. Från KILU
medverkar analytisk kemi, biokemi, fysikalisk kemi 1, samt polymer- och
12
materialkemi, och medverkande företag är bland andra AkzoNobel Functional
Chemicals, AstraZeneca, Eka Chemicals, Lyckeby Stärkelse, Tetra Pak och SCA
Hygiene Products.
HIPECS
HIPECS, Centrum för HIgh-PErformance Colloid and Surface materials, är ett
centrumförslag som nått final för att bli ett nytt VINN Excellence Center stött av
VINNOVA. Omsättningen blir cirka 21 MSEK per år vid full utbyggnad.
Avdelningar från KILU som står bakom den nya ansökan är analytisk kemi, biokemi,
fysikalisk kemi 1, organisk kemi samt polymer- och materialkemi, och deltagande
industrier är AarhusKarlshamns, AKOHUD, AkzoNobel, AstraZeneca, Celanese
Emulsions, KIRAM AB, Lyckeby Stärkelse, Procter & Gamble, Tetra Pak och
Unilever.
CBioSep
CBioSep, Centrum för Bioseparation, studerar grundläggande aspekter av
bioseparation samt utvecklar nya separationsmaterial och tekniker. CBioSep omfattar
fyra forskningsavdelningar (biokemi, kemiteknik, bioteknik och tillämpad Biokemi)
samt har åtta medlemsföretag. CBioSep är ett NUTEK/VINNOVA-stött
kompetenscentrum som hittills existerat i 11 år (1995-2006) med en omsättning på
cirka 18 MSEK per år.
LMCLU
LMCLU, Läkemedelscentrum vid Lunds universitet, initierades vid KILU för några
få år sedan, då det stod klart att ungefär 100 doktorander vid institutionen bedrev
forskning i läkemedelsrelaterade projekt. Efter hand har biologiska institutioner samt
medicinska fakulteten hakat på och universitetet central har avsatt medel för en
koordinator av verksamheten. På få år har LMCLU lyckats samordna forskning över
fakultetsgränserna samt öppnat nya tvärvetenskapliga dörrar, vilket lett till nya
externa anslag.
SCIBLU och CREATE Health
SCIBLU, Swegene Center for Integrative Biology at Lund University, är en "service
provider" för global genomanalys för ett hundratal olika organismer, medan CREATE
Health, Strategic Center for Clinical Cancer Research using Emerging Advanced
Technologies for Health, är ett center som involverar flera grupper från teknisk,
naturvetenskaplig och medicinsk fakultet med syftet att utveckla avancerade
proteomik/genomik-teknologier för att kunna förbättra "quality of life" för cancer
patienter. Båda dessa har avdelningen för Immunteknologi som bas, men utnyttjar
naturligtvis kompetens vid andra avdelningar.
Greenchem
Greenchem är ett forsknings-program där modern bioteknik används för produktion
av miljöanpassade kemikalier från förnyelsebara råvaror. Programmet startade hösten
2003 och består av ett tjugotal forskare från bioteknik, miljö- och energisystem samt
forskningspolitiska institutet, alla vid Lunds universitet.
LUNARC
LUNARC initierades av avdelningarna för teoretisk kemi och biofysikalisk kemi
tillsammans med avdelningen för byggnadskonstruktionslära vid LTH. Dessutom har
13
avdelningen för fysikalisk kemi 1 tillkommit. Det är ett datacentrum med uppgift att
tillgodose behovet av datortid för tunga beräkningsprojekt, som både är lokalt och
nationellt verksamt. Centret erhåller årligen mellan 2 och 4 MSEK genom externa
anslag.
nCHREM
nCHREM, nationellt centrum för högupplösande elektronmikroskopi, bildades genom
en gemensam instrumentansökan (35 Mkr) från KILU-avdelningar polymer- och
materialkemi, fysikalisk kemi 1 och molekylär biofysik, fasta tillståndets fysik vid
fysiska institutionen samt SWEGENE. Ansökan blev topprankad på Vetenskapsrådet
och finansierades av KAW. Andra deltagare i nCHREM är Danska
Jordbruksministeriet, Amersham, Perstorp AB, QuNano, Proctor and Gamble,
General Electric Health Care och Catator.
Forskarskolor
Som tidigare nämnts står KILU som värd för flera forskarskolor, och dessa omfattar
ett flertal avdelningar. BIONEL (EU:s Marie Curie program) utnyttjar instrument och
kompetens vid avdelningarna för analytisk kemi, biokemi och teknisk mikrobiologi
och utbildar av 5 forskarstuderande och 7 utbytesdoktorander/postdocs. Forskarskolan
FLÄK har totalt 43 forskarstuderande varav 25 är knutna till KILU, och har betytt
mycket för etablerandet av vetenskapliga kontakter mellan KILU och andra
institutioner vid naturvetenskaplig och teknisk fakultet, samt medicinsk fakultet.
Sammanlagt 20 doktorander från Bolivia deltar i den långsiktiga satsning SIDA gör
på att få igång akademisk forskning i landet, och de allra flesta är aktiva vid KILU
(framför allt vid avdelningarna för bioteknik och organisk kemi). Satsningen har
redan resulterat i en förstärkning i forskningskontakterna med hela Latinamerika
vilket resulterat i nya kontrakt.
Instrumenteringen vid KILU
Modern molekylär forskning kräver ofta tekniskt avancerad instrumentering, och
KILU är extremt väl utrustad i detta avseende. Faciliteterna för röntgenkristallografi,
den främsta tekniken för att bestämma proteiners tredimensionella struktur, är
ypperliga med gångavstånd till MAX-lab – en nationell forskningsresurs för
synkrotronljusforskning. LLC, Lund Laser Center, grundades 1995 och är ett
samarbetscenter för avdelningar inom Lunds universitet som utvecklar och tillämpar
olika former av laserspektroskopi. Tillämpningsområden finns inom
materialvetenskap,
fotonik,
energiområdet,
medicin,
astrofysik,
förbränningsprocesser, med mera. LLC är medlem i LASERLAB EUROPE som är ett
EU-finansierat ”access”-program som gör det möjligt för ett stort antal Europeiska
forskare att utnyttja LLCs avancerade utrustning. Deltagande avdelningar: Atomfysik,
atomär astrofysik, förbränningsfysik, kemisk fysik samt LU:s medicinska
lasercentum. Forskare vid KILU är ansvariga för att utveckla och serva
röntgenkristallografidelen, inklusive den nya försöksstationen för så kallad ”multiple
wavelength anomalous dispersion” (MAD). Forskare vid KILU är också ansvariga för
nCHREM, ett nationellt centrum för högupplösande elektronmikroskopi med en unik
bredd samlad på ett och samma ställe. Det analytiska 300-kV mikroskopet är kapabelt
till 1.4 Å direkttolkad strukturupplösning (1.0 Å vid rekonstruktioner av bildserier),
och kemisk analys med 5 Å upplösning. Vidare finns ett högupplösande heliumkylt
kryoelektronmikroskop (2 Å vid 4.2 K), dedikerat till avbildning av biologiska
molekyler, och andra extremt strålningskänsliga preparat, och ett analytiskt
14
svepmikroskop (1 nm upplösning). Inom KILU finns också tre laboratorier för
kärnmagnetisk resonansspektroskopi (NMR - nuclear magnetic resonance) med åtta
state-of-the-art NMR instrument, inklusive högfältsspektrometrar (500 and 600 MHz)
utrustade för högupplösta trippelresonansexperiment med isotop-märkta proteiner,
instrument för fast-fas NMR, samt både kommersiella och specialbyggda instrument
för fältcykling vilka är unika för hela Skandinavien. Vid KILU finns norra Europas
mest avancerade laboratorier för ultrasnabb spektroskopi, med fem avancerade
laserspektrometrar vilka tillsammans medger studier av de flesta former av
molekylers dynamik i kemiska processer, biomolekyler, och material. De
spektroskopiska metoderna utvecklas nu för att ge direkt strukturell dynamik med
hjälp av tidsupplöst röntgenspektroskopi och multidimensionell optisk spektroskopi.
Vid KILU finns avancerad utrustning för organisk syntes och upprening i moderna
laboratorier med hög säkerhet, som bland annat innehåller högupplösande GS-MSoch LC-MS-instrument. KILU är fullt utrustad för studier av biologiska
makromolekyler, inklusive protein- och proteomikforskning och proteinrening, med
masspektrometrar (LC-MALDI-TOF/TOF) och kromatografi, optisk spektroskopi
såsom cirkulär dikroism (CD) och fluorescens, mikrokalorimetri (ITC, DSC),
ytplasmonresonans/ellipsometri, och dynamisk ljusspridning. I KILU:s omedelbara
närhet finns SWEGENE:s faciliteter för genomik, transkriptionsanalys och
proteomanalys. KILU implementerar fortlöpande den senaste teknologin för
molekylärbiologiskt arbete och cellodling och fermentering. De allt viktigare
datorbaserade verktygen för simulering av molekyler, kemiska system samt reaktioner
är KILU väl försett med, och framför allt kan LUNARC, som tillgodoser behovet av
datorkapacitet för tunga beräkningsprojekt, nämnas.
4. Vad KILU vill göra
Institutionen har en bred och omfattande forskningsverksamhet, och det finns vid
varje avdelning starka forskningsområden med internationellt och nationellt ledande
forskargrupper som till stor del finansieras med externa medel. Det är viktigt att
konstatera att dessa starka forskningsområden inte i först hand skapats genom riktade
satsningar från institutionen, eller från fakulteterna, utan av exceptionellt kompetenta
forskare som har förmåga att attrahera externa forskningsanslag. KILU anser därför
att det är avgörande för institutionens framtid att de yngre forskare vid institutionen
som har en sådan potential ska stödjas, oberoende av deras kemiska forskningsfält.
Dynamiken vid institutionen måste främjas, och bildandet av nya konstellationer av
forskargrupper från olika avdelningar men med en gemensam forskningsinriktning
ska underlättas genom att avdelningsstrukturen görs mindre rigid och fysiska
förflyttningar av de ingående forskarna/grupperna underlättas. Av detta följer att
institutionsledningen i framtiden måste engagera sig mer än tidigare i KILUs
forskningsverksamhet, inte för att styra den utan för att ta tillvara på möjligheterna,
och så kommer att ske. Dessa förändringar är nödvändiga för att institutionens
forskare ska få så stor utdelning på forskningsansökningar som möjligt i framtiden.
Modern kemi är som framkommit tidigare en central komponent i de flesta
tvärvetenskapliga forskningsprojekt inom naturvetenskap. Utvecklingen av
forskningen i andra naturvetenskaper går generellt mot den molekylära nivån, på
vilken förståelse för exakta mekanismer kan erhållas och möjligheten till detaljerad
påverkan ges. Det är uppenbart att centrala problem inom t. ex. fysik, biologi och
15
medicin i framtiden kommer att lösas av forskare som tänker i molekylära termer och
som kan använda de kemiska verktygen. Till exempel: cancercellers utmärkande
egenskaper beror på felaktig reglering av hur arvsmassan läses av, vilket resulterar i
felaktigt uttryck av kritiska proteiner som styr signalerna för celldelning och andra
funktioner. (Bilden på framsidan visar just hur en naturprodukt från en svamp binder
in och blockerar en transkriptionsfaktor, och detta är en av flera cancerhämmande
naturprodukter som studeras vid KILU.) Genom att förstå de molekylära
mekanismerna möjliggörs utvecklandet av specifika och selektiva föreningar som
korrigerar felen och därmed utgör potentiella läkemedel mot cancer. Vid KILU har på
samma sätt kunskap om råvarans molekylära struktur kombinerats med förståelse för
omvandlingsprocessernas molekylära reaktionsmekanismer vid utvecklingen av nya
processkoncept för flytande och gasformiga biobränslen. Inom nanoteknologin sker
strukturering och uppbyggnad av nya material oftast med styrd self-assembly på
molekylär nivå, till exempel i mesoporösa material med designbara kanaler för
asymmetrisk katalys, optiska fibrer, gaspermeabla elektroder eller kvantelektronik.
Kemi är ofta den enda ekonomiska vägen till kvantitetsuppskalning av sådana
strukturer. Inom miljövetenskaperna kan man konstatera att utvecklingen av ett
hållbart samhäller kräver gedigen kunskap i kemi. En kvalificerad analys av framtiden
(se bifogad IVA-rapport, bilaga 1) visar med all tydlighet att kemins betydelse i
morgondagens samhälle kommer att öka, inte minska.
Kemin har under senare år utvecklats starkt i vetenskapliga gränsområden mot teknik,
fysik och livsvetenskaper, och dessa gränsöverskridande frågeställningar har bidragit
till att kemisterna formulerar nya grundvetenskapliga frågeställningar. KILU
förväntar sig att denna iterativa kreativa utveckling fortsätter under de närmaste åren
så att den kemiska forskningen utvecklas:
•
som molekylär vetenskap
•
i gränsområden mot teknik
•
i gränsområden mot fysik
•
i gränsområden mot livsvetenskaperna
Kemi som molekylär vetenskap
Kemin var ursprungligen en makroskopisk vetenskap som behandlade hur olika
ämnen kunde omvandlas till varandra, men under de sista 50 åren har den teoretiserats
och har i dag en molekylär grundsyn. Forskningen syftar till en detaljerad och
ingående förståelse av molekylära system, både vad avser deras fysikaliska och
kemiska egenskaper, och till hur denna förståelse kan utnyttjas i såväl industriella
tillämpningar som i förståelse av biologiska fenomen. Det ursprungliga syftet att
kunna syntetisera och analysera olika kemiska substanser har på ett fruktbart vis
utvecklats av en molekylär grundsyn. Det är av stor vikt att vi bibehåller och
utvecklar den kompetens som finns inom kemins ursprungliga områden, då den rena
16
kemin ofta är central för att kunna göra banbrytande forskning inom olika
tillämpningar. Under de senaste 20 åren har växelverkan mellan molekyler alltmer
kommit i fokus, och inom detta område bedrivs en bred forskning vid KILU. Vi
kommer att studera de faktorer som påverkar styrkan i olika typer av interaktioner, för
att kunna förklara molekylär organisation och samverkan av olika slags molekyler i
till exempel kolloidala system, levande material, tekniska beredningar och
nanomaterial. Även elektronöverföringsmekanismer vid enzymatiska oxidationer och
reduktioner samt intramolekylära elektronöverföringsmekanismer inom redoxenzym
med mer än ett redoxcentrum kommer att studeras med hjälp av en kombination av
elektrokemiska och spektroskopiska tekniker. Sådan kunskap är avgörande för att
förstå livsprocessernas molekylära komponenter, något som är en av vetenskapens
stora utmaningar i den närmaste framtiden, och där KILUs forskare ligger i den
internationella fronten. Det industriella intresset, såväl nationellt som internationellt,
för denna forskning kommer även fortsättningsvis att vara mycket starkt, och ett antal
företag (såväl internationella giganter som små innovationsföretag) har under de
senaste åren aktivt sökt upp forskare på KILU för att initiera samarbetsprojekt.
Kemi som molekylär vetenskap innefattar samtidigt alla de basala kemiska
verksamheterna, som kemisk strukturlära, kemisk syntes, kemiska analys, kemisk
reaktivitet, intermolekylär växelverkan, makromolekylär kemi, molekylära
transportprocesser, beräkningskemi etc., som utgör grunden för kemiämnet och
institutionens undervisning. Den forskning som bedrivs vid KILU är delvis fokuserad
på dessa kärnområden, men har ofta en mer tillämpad inriktning varvid denna bas
utnyttjas som verktyglåda. Ett exempel på en teknik vars utveckling har fått/kommer
att få stor betydelse för kemins utveckling är det som kallas beräkningskemi, eller
computational chemistry, varvid molekyler och kemiska reaktioner/processer
simuleras i datorer. Den kontinuerligt växande kunskapen om hur molekyler är
uppbyggda och reagerar, tillsammans med IT-utvecklingen, skapar nya möjligheter
till mycket avancerade simuleringar av komplexa system som kommer att påverka
framtidens kemi.
Kemi i gränsområden mot teknik
I gränsområdet mellan kemi och teknik bestäms forskningen rörande de molekylära
mekanismerna av den teknologi som kemin ska fungera med eller inom. Här bidrar
det molekylära synsättet till att utveckla nya tekniska lösningar samtidigt som
kemiska reaktionsmekanismer måste inordnas under icke-optimala betingelser, vilket
ger upphov till nya frågeställningar. KILU spänner över naturvetenskaplig och teknisk
fakultet och bildar därmed en naturlig bas för forskningsaktiviteter i gränsområdet
mellan kemi och teknik. Vidare är KILU lokaliserat omedelbar närhet till
institutionerna för kemiteknik och livsmedelsteknik och bidrar därmed till att överföra
grundläggande molekylär forskning till kemisk teknologi och livsmedelteknologi.
I gränsområden mot teknik bedriver KILU forskning rörande molekylära mekanismer
för utveckling av nya produktionsprocesser, nya produkter, nya separationsmaterial
och nya analytiska tekniker. Forskningen rörande hållbar produktion av bränslen, lågoch högmolekylära substanser samt material är världsledande. Att förändra det
17
moderna samhällets beroende av råolja till ett hållbart utnyttjande av förnyelsebara
råvaror har inletts, och KILU:s forskning bildar till exempel basen för morgondagens
bioraffinaderi. Kunskapen om sambandet mellan den molekylära strukturen hos
förnyelsebara råvaror och de molekylära mekanismerna som reglerar katalytiska och
biokatalytiska enzymatiska processer bidrar på ett avgörande sätt till att lägga grunden
för hållbar produktion. På samma sätt baseras hållbar vidareförädling av
lågmolekylära intermediärer på den molekylära förståelsen av komplexiteten hos
biokatalysatorers – mikroorganismers - cellulära mekanismer. Ökad kunskap om hur
olika enzym, antikroppar och hela celler på ett kontrollerat och orienterat sätt kan
immobiliseras på en rad olika material med bibehållen aktivitet (olika
elektrodmaterial, porösa silikonmaterial, plaster och nanostrukturerade material)
kommer att leda till praktiskt användbar teknikutveckling på den molekylära skalan,
och till exempel användas för analys och karakterisering av biopolymerer
(polysackarider, proteiner, nukleinsyror), för tillverkning av molekylselektiva
sensorer, för matt genom bioorganisk syntes framställa komplicerade ämnen i stor
skala, samt i utvecklingen av biobränsleceller.
Inom KILU bedrivs molekylär forskning som lägger grunden för storskalig
produktion av nya material med unika funktioner för tillämpningar inom
halvledarteknik, bränsleceller och byggmaterial. Molekylär design och molekylär
igenkänning utgör grunden för utveckling av nya separationsmaterial baserade på
enantiomera och makroporösa material samt på vattenhaltiga tvåfassystem. Nya
analytiska principer baserade på kunskap om molekylära och cellulära mekanismer
och molekylers växelverkan designas för tillämpningar inom process-, livsmedels-,
och läkemedelsindustrin, samt för biomedicinska tillämpningar. Hela denna forskning
skapar basen för utveckling av till exempel nya färger, hygienprodukter och
läkemedelsformuleringar.
Kemi i gränsområden mot fysik
Gränsytan mellan kemi och fysik har ett flertal facetter, och kunskapsutbytet är
dubbelriktat. Kemister använder dagligen fysikalisk-kemiska mätmetoder, såsom
olika spektroskopiska, diffraktions- eller prob-baserade tekniker med sitt ursprung i
atomfysiken. Kemisterna höjer komplexiteten och användbarheten av metoderna med
sitt molekylära synsätt, vilket också kan sägas för beräkningskemin, där övergången
från enstaka atomer till molekyler är lång och mödosam men ger viktig information
till kemisk syntesverksamhet. Gränslandet innefattar också materialvetenskap, där
kemistens kännedom om struktur på molekylnivå för fasta, polymera och flytande
material ofta bestämmer de fysikaliska egenskaperna hos materialet.
En framtida utveckling som innebär stora möjligheter för gränsytan kemi/fysik är då
ESS (the European Spallation Source) uppförs nära Kemicentrum. Denna kommer att
knyta beräkningskemister, spektroskopister och struktur- och diffraktionsexperter till
sig på samma sätt som MAX-lab gjort. KILU har här en uppenbar roll som lokal nod,
som initiator av ESS-baserad forskning och som värdinstitution för forskare från hela
Europa.
18
Förståelse för uppkomsten av strukturer på nanometerskalan utifrån växelverkan
mellan och inom molekyler är viktig för en rad centrala frågeställningar inom
naturvetenskaperna. I gränsytor mellan biologiska och icke biologiska material finns
ett stort behov av biokompatibla material och läkemedel, men även möjligheter att
styra till exempel insekters beteenden med hjälp av små organiska molekyler
(feromoner) som viktiga aspekter av samma problematik. Design, syntes och studier
av funktion av nya nanostrukturerade material för till exempel solenergiomvandling
och fotoniktillämpningar är andra exempel där nanovetenskaperna kommer att spela
en avgörande roll. Kompositer mellan klassiskt oorganiska material och polymerer
och växelverkan mellan polymerer och kolloidala partiklar är andra vinklingar på
samma tema. Alla dessa områden har stor teknisk relevans.
Ett annat framtidsområde är nanovetenskapen. Den devis som ofta citeras för syntes
av nanomaterial är ”the bottom-up approach”, vilket stämmer mycket väl med
kemistens molekylära/atomära synsätt och tillvägagångssätt. Det mest framgångsrika
området inom de närmaste fem åren kommer att vara halvledarelektronik och optonik,
där nanostrukturerna idag får växa fram med en rad olika tekniker, och där
verksamheten vid KILU i vissa fall redan idag räknas bland de tre mest framstående i
världen vid sidan om Harvard och Berkeley. Ett annat område som kommer att
bearbetas är bioelektrokemi: elektroder baserade på nanostrukturerade ledande
material har möjlighet att penetrera ett redoxenzyms aktiva centrum och nå
redoxaktiva grupper i hela cellers membran kan förväntas etablera en mycket mer
effektiv elektronöverföring mellan biomolekylen och elektroden. Studier av olika
nanostrukturerade metall- och kolbaserade nanomaterial kommer att vara centrala
inom den bioelektrokemiska forskningen i framtiden. Dessa arbetsområden är
självklart kemiska, och inte minst beräkningskemin kommer att vara starkt bidragande
till utvecklingen. Ett nanomaterial har förutom nanostorlek också nya egenskaper
(katalytiska, optiska, elektriska…), kopplade till storleken. Kristall- eller
molekylstrukturen kommer att ha ett avgörande inflytande på förklaringarna av dessa
fenomen. De elektroniska komponenter som idag tänks ut och som det byggs
prototyper av i fysikkretsar, karakteriseras av kemister med strukturerfarenhet
(elektronmikroskopi, spektroskopi, diffraktion), och när det kommer till uppskalning
av produktionen måste kemiska metoder, som är jämförelsevis billiga och snabba,
tillgripas. Kännedom om växelverkan mellan molekyler och aggregatbildning är helt
nödvändig, och framtidens nanomaterial och nanoelektronik kommer att tillverkas av
kemister.
Kemi i gränsområden mot livsvetenskaperna
Forskning inom livsvetenskaperna bedrivs vid flera fakulteter/institutioner vid Lunds
universitet. Vid KILU finns i varierande omfattning forskning med inriktning mot
livsvetenskaperna på samtliga 13 forskningsavdelningar. Bredden på denna i många
fall världsledande forskning är ovanligt stor och spänner från teoretiska beräkningar
av molekylära interaktioner till design av industriella jäsningsprocesser. Gemensamt
för denna forskning är att den syftar till att med kemiskt och molekylärt tänkande
förstå hur biologiska makromolekyler (proteiner, DNA, RNA, polysackarider) och
supramolekylära strukturer (till exempel membraner och ribosomer) fungerar, och hur
19
de är inblandade i komplexa cellulära förlopp. Det starka fokus på de molekylära
egenskaperna och interaktionerna är unikt för KILU jämfört med övriga aktörer inom
Lunds universitet som bedriver forskning inom livsvetenskaperna. Livsprocesserna
styrs framförallt av proteiner, och forskningen kring proteiners egenskaper och
funktion har en speciellt stark ställning vid KILU. År 2005 bildade fyra avdelningar
vid KILU ”Molecular Protein Science Center” (MPSC) för att förstärka detta
intresseområde. Kemins centrala roll för att klargöra mekanismerna bakom den
omfattande men dock relativt ytliga kunskap som erhållits ur sekvensering av olika
organismers genom är uppenbar, och gemensamma ansträngningar vid KILU avser att
ge signifikanta bidrag till detta.
Det finns flera områden inom vilka vi anser att det under de närmaste fem åren
kommer att bedrivas världsledande forskning vid KILU. Detta rör till exempel
biologiska makromolekylers struktur, funktion, dynamik och interaktioner med andra
molekyler i sin omgivning. Inte minst vattens inverkan på proteiners stabilitet,
veckning och aggregering är ett tungt forskningsområde på KILU. Grupper av
proteiner med stor betydelse för läkemedel och medicin är membranproteiner
(receptorer, jon- och vattenkanaler), regulatoriska proteiner (ex kalciumbindande),
antikroppar (design och optimering för biospecifik bindning och som verktyg för
humanterapi). Ledande forskning riktas även mot enzymer vars katalytiska
egenskaper har både teknisk (till exempel vid syntes av modifierade polymerer och
enantioselektiva omvandlingar) och medicinsk (till exempel vid inflammatoriska,
neurodegenerativa och tropiska sjukdomar) betydelse. Forskning kring nukleinsyror
riktas mot att förstå DNA:s kompaktering (viktig vid genterapi och för att förstå
virusstrukturer) och RNA:s förmåga att binda selektivt. Kolhydrater har stor biologisk
roll i immunologiska sammanhang, men även som strukturpolymerer vilket kommer
att leda till nya yt- och kolloidmaterial. Definieringen av proteinmönster med
proteomik kommer att kunna användas till diagnos och prognos av till exempel allergi
och cancer. Med bioelektrokemi kommer kommunikation mellan isolerade enzymer,
biologiska membran och hela celler kunna studeras, och utvecklingen av nya
elektrokemiska metoder för att kunna följa och styra förlopp som sker på enskilda
cellers ytor eller inne i cellernas mitokondrier bygger på unika tvärvetenskapliga
samarbeten inom KILU. Elektrokemiska studier i kombination med olika
spektroskopiska tekniker ger information om grundläggande och fundamentala
elektronöverföringsmekanismer som ger utökad information om biokomponentens
naturliga funktion samt utgör grunden för hur dessa biomolekyler kan användas i
praktiska tillämpningar inom analytisk kemi (biosensorer), organisk kemi och
småskalig energiproduktion (biobränsleceller). Från den lågmolekylära sidan kommer
syntes av specifika kolhydrater, syntetiska receptorer, nukleinsyror och ligander för
receptorer och enzymer att möjliggöra en mer detaljerad molekylär förståelse för
biologiska makromolekylers funktion. Helt nya klasser av biologiskt aktiva substanser
kommer att isoleras från naturliga källor. Simulering av liganders inbindning till
kritiska delar av receptorer möjliggör design av selektivt och specifikt verkande
ämnen som kan utvecklas till läkemedelskandidater. Ytterligare exempel är studier
som kommer att öka förståelsen för den molekylära grunden för kontrast i
magnetresonansbilder (MRI), samt utvecklingen av nya analytiska tekniker för att
detektera miljögifter.
20
Ovanstående beskrivning av KILU:s framtida forskning visar på styrka och bredd,
men givetvis överlappar områdena delvis varandra. Grafiskt kan därför KILU:s
verksamhet i en nära framtid beskrivas på följande sätt:
kemi som molekylär vetenskap
kemi i gränsområden mot teknik
kemi i gränsområden mot fysik
kemi i gränsområden mot livsvetenskaperna
Avslutningsvis vill KILU framhålla att en stark forskningskultur är av yttersta vikt
även för forskarutbildningens och grundutbildningens kvalitet, och uttrycka
förhoppningen att det bidrag som institutionen har givit och ger samhället i form av
ny kunskap, nya uppfinningar och kompetenta kemister även i framtiden ska komma
till nytta.
För att möjliggöra och underlätta ovanstående utveckling avser KILU dessutom att:
•
genom ett kontinuerligt analysarbete identifiera sina ledande och mest lovande
forskare och ge dessa möjligheter att vidareutvecklas på optimalt sätt.
•
införa en ny modell för fördelning av fakultetsmedel som premierar excellens
och produktivitet.
•
planera för hur de forskare/lärare som pensioneras under perioden skall
ersättas, genom att analysera behoven inom alla verksamhetsgrenar.
•
aktivt arbeta för att högre naturvetenskaplig och teknisk forskning blir mer
attraktivt för kvinnliga forskare, till exempel genom att kompensera frikostigt
för föräldraledighet.
•
aktivt följa unga forskares kompetensutveckling samt deltaga i konstruktiva
samtal om framtida karriärvägar, både på avdelnings- och institutionsnivå.
•
främja forskares möjligheter att delta i interdisciplinära projekt med extern
finansiering.
21
•
säkerställa att forskare även undervisar och att lärare forskar. En stark
koppling mellan grundutbildning och forskning är en förutsättning för
framtida framgång.
•
fortsätta samordningen av den grundutbildning som ges vid institutionen,
genom att identifiera överlappande kursmoment och homogenisera
kursstrukturer.
•
vidareutveckla den administrativa organisationen genom att avlasta
avdelningarna betungande administrativa rutiner samt underlätta förändrandet
av avdelningsstrukturer.
22
BILAGOR till KILUs verksamhetsplan
1. IVA-aktuellt 03/2006
2. Kemiska institutionen i förnyelse! Del 1
3. Kemiska institutionen i förnyelse! Del 2
4. Citeringsanalys för KILU
5. Doktorer från KILU 2001-2005
6. Presentation av KILU:s avdelningar
Tabeller
2.2
Doktorandutveckling inom KILU 2000 – 2015
2.3
Totalt antal hst enligt budget 2001 - 2005
2.5 a
Omsättning, fördelning på kostnadsslag, intäkter och resultat 2000-2005
2.5 b
Externa medel uppdelat per anslagsgivare
2.6 a
Anställd personal 2001 – 2005
2.6 b
Antal anställda per siste december 2005 fördelat på kön
Bilaga 1
Bilaga 2
Kemiska institutionens styrelse
Eva Hansson
2005-01-18
Kemiska institutionen i förnyelse !
Redovisning av planerade och vidtagna åtgärder för att uppnå en verksamhet i hållbar
ekonomisk balans vid kemiska institutionen.
Kemicentrum skapades vid mitten av 60-talet som en föregångare till dagens storinstitutioner.
Verksamheten har sedan dess och fram till för fem år sedan varit i ständig expansion. År 2000
syntes de första tecknen till ekonomisk kris. Myndighetskapitalet var nästan slut och flera
avdelningar visade negativt resultat. Institutionen som vant sig vid ständigt ökade intäkter hade
ingen beredskap för att handskas med en sådan situation och det har tagit flera år att få stopp på
de ökande underskotten.
2003 delades Kemicentrum i tre institutioner. Kemiska institutionen som denna redogörelse
avser är störst med 500 anställda varav hälften är doktorander. Omsättningen är drygt 300 Mkr
fördelat 2005 som följer: GU-anslag 45 Mkr , fakultetsanslag 98 Mkr och externa anslag 163
Mkr. Vid halvårsbokslutet 2004 hade institutionen skulder på närmare 60 Mkr. Det stod klart
att något genomgripande måste göras.
Överväganden
Vi har under hösten analyserat situationen och finner att institutionens organisation inte är den
mest ändamålsenliga. Under årens lopp har 19 avdelningar vuxit fram. Nya avdelningar har
ofta bildats kring en stark person för vilken man har funnit på ett nytt ämne och en ny
professur. Det har nästan varit en naturlag att en professor skall ha en avdelning och en
sekreterare och en forskarassistent och en eller flera lektorer. Allt finansierat av GU- och
fakultetsanslagen. Med växande beroende av externfinansiering blir en sådan organisation allt
mer ohållbar. De båda fakulteterna har i mångt och mycket fungerat var för sig och en del
dubbleringar som för omvärlden framstått som märkliga har förekommit. Vidare har en del
avdelningar blivit allt för små medan några snarast är för stora.
Vi har nu tagit som utgångspunkt att vi vill vara en institution som inte i onödan låter sig styras
av administrativa och andra skillnader mellan fakulteterna och där avdelningsgränser inte skall
få utgöra hinder.
Vi har gått igenom avdelningarna och försökt mäta deras produktivitet inom forskning och
inom GU och därvid inte kunnat finna någon som inte har tillfredställande produktivitet. Några
är GU-intensiva, andra mera forskningsintensiva och en hel del är bådadera. Vi har emellertid
funnit några som är för små och/eller har uttalade ekonomiska problem. En ofta återkommande
anledning till de ekonomiska problemen är att avdelningen av tradition har mycket GU och
därmed flera lärare som inte drar in externa medel. Med kraftigt krympande GU-resurser har
detta blivit ödesdigert och trots mycket förtjänstfulla insatser inom GU går det inte att få
ekonomi i verksamheten utan personalförändringar. Det är uppenbart att en avdelning för att bli
ekonomiskt hållbar måste innehålla starka forskargrupper som kan dra in externa medel från
flera olika källor.
Vi har ändå prövat tanken att lägga ner avdelningar/verksamheter dvs säga upp all personal.
Man finner genomgående att den ekonomiska vinsten blir mycket liten om ens någon. Att säga
upp en normal forskare med externa medel och doktorander innebär dels att man förlorar den
externa inkomsten dels att man under några år måste sörja för att doktoranderna blir färdiga
vilket inte är gratis. Beräkningar av motsvarande slag avdelningsvis visar på mycket små
vinster och ibland rent av förluster. Vi betraktar det som meningslöst att fortsätta tänka i dessa
banor.
Vi väljer i stället att försöka omorganisera verksamheten till mera bärkraftiga enheter och att
genomföra både omedelbara och successiva personalminskningar företrädesvis genom
deltidspensioneringar och minskningar av antalet doktorander men också i vissa fall genom
uppsägning..
En ny organisation
Vårt mål är att institutionen vid ingången av 2006 skall bestå av 10 - 12 avdelningar som
tydligt representerar starka och nödvändiga områden inom kemin i Lund. De skall ges ett
effektivt administrativt stöd.
Vi har beslutat slå samman avdelningarna för oorganisk kemi, organisk kemi och bioorganisk
kemi till en avdelning för organisk kemi samt att slå samman teknisk analytisk kemi och
analytisk kemi till en avdelning för analytisk kemi. Vardera av de nya avdelningarna kommer
att innehålla både mycket GU och starka entreprenörer. Förändringen genomförs under de
första månaderna 2005 och beräknas vara klar till 1 mars.
På detta sätt får vi likartade verksamheter samlade i samma enhet vilket underlättar både
rationaliseringar inom GU och en vettig planering för det stundande generationsskiftet bland
lärarna. Även administrationen kan rationaliserar. Det senare underlättas att flera
administratörer närmar sig pensionsåldern. Den nya avdelningen för organisk kemi flyttar in i
de nya lokalerna januari 2006. Det samma gäller för all grundutbildning inom både organisk
kemi, oorganisk kemi och analytisk kemi. Vi har vid planeringen av de nya lokalerna särskilt
ansträngt oss för att GU-verksamhet med likartat innehåll skall ha gemensamma lokaler.
Nästa område som står i tur för omorganisation är avdelningarna med anknytning till biokemi.
Biokemi är ett expansivt område inom kemin över hela världen och så också i Lund. Inom
kemiska institutionen finns ett flertal avdelningar med anknytning till biokemi som vuxit fram
utan någon egentlig plan som beskrivits ovan. Efter 40 år kan det vara dags att tänka igenom
detta. Målet är att under våren diskutera fram lämpliga kombinationer så att de nya
avdelningarna kan bildas fr o m 2006-01-01.
I samand med omorganisationen inom biokemiområdet kommer vi att lägga särskild vikt vid
möjligheten att i samverkan med medicinska fakulteten inrätta ett centrum för
strukturbiokemi/biologi där de unika kompetenser och utrustningar som finns inom
elektronmikroskopi, NMR och röntgenkristallografi (MAX-lab) tas till vara och utvecklas på
ett slagkraftigt sätt.
Ytterligare samordningar planeras inom materialkemiområdet och inom området teoretisk
kemi/kemisk fysik. I båda dessa fall skall det nära samarbetet med fysik stärkas. Speciellt vill
vi värna om samarbetet med nanoteknologi där flera av institutionens forskare från olika
avdelningar är involverade både i forskning och GU.
Besparingar och avbetalningar
Omorganisation i sig ger ingen omedelbar ekonomisk vinst men möjligheter till framtida
rationalisering och starkare forskningsmiljöer som kan dra in externa medel. För att klara av de
omedelbara och stora ekonomiska problemen har vi gjort upp en besparings- och
avbetalningsplan som redovisas i Tabell 1. Den avser perioden 2006 - 2010
Som synes är skulderna stora, 58 Mkr. Det skall dock tilläggas att en del avdelningar har
positivt myndighetskapital som sammanlagt uppgår till 22 Mkr som inte redovisas i tabellen.
Utöver skulderna finns ett besparingskrav på 2% av statsbudgetanslagen årligen under fem år.
Det senare baseras på erfarenheten att pris-och löneuppräkningen på dessa anslag alltid är
ungefär 2% för liten. Statsbudgetanslagen uppgår till 143 Mkr. Den 2%-iga besparingen blir då
2,9 Mkr 2006, 5,8 Mkr 2007 osv upp till 14,3 Mkr 2010. Dvs efter 2010 skall verksamheten ha
krympts permanent med 14,3 Mkr. I tabellen har ett medelvärde lagts ut årligen.
Under perioden skall vi också betala tillbaks den skuld som ackumulerats under de senaste fem
åren. Om vi bortser från räntorna blir avbetalningen 11,6 Mkr per år. (Vi vädjar om reduktion
av räntan!!)
Sammantaget blir besparing plus avbetalning 2,9 + 11,6 = 14,5 Mkr år 2006 för att successivt
öka till 25,9 Mkr år 2010. Hur detta skall gå till redovisas översiktligt i Tabell 1 och
kommenteras lite närmare nedan.
1) Personalminskningar
Listan över personalminskningar som kommer att genomföras under 2005 och verka fullt ut
2006 omfattar ett trettiotal personer. Där återfinns lärare (professorer och lektorer) som sägs
upp (3), som går i delpension ( 4 ), som tar tjänstledigt ( 2 ), som pensioneras ( 3 ) eller som
slutar av annan orsak ( 4 ). Vidare finns TA-personal som deltidspensioneras ( 8 ) eller som
slutar (3 ). Dessa personalminskningar ger en reduktion av lönekostnaderna på 4,8 Mkr jämfört
med 2004. Då förutsätter vi att den grundutbildning som de berörda lärarna utfört antingen kan
tas över av befintlig personal eller minskas.
Under de följande åren kan ytterligare delpensioner och tjänstledigheter tänkas genomföras
efter hand som fler personer uppnår åldern 61 år. Under perioden kommer en rad naturliga
pensioneringar att ske som sammanlagt motsvarar lönekostnader om 17 Mkr (vi har då i
genomsnitt räknat med pensionering vid 66 år). En del av därvid frigjorda medel måste dock
användas för rekrytering av ny kompetens för att verksamheten skall utvecklas på ett bra sätt.
.
2) Reduktion av gemensamma kostnader
Vid kemicentrum har under de goda åren byggts upp en del gemensamma funktioner som har
finansierats genom gemensam overhead. I det nuvarande ansträngda ekonomiska läget är viljan
till gemensam finansiering borta och sådana faciliteter måste direktfinansieras av brukarna. För
att uppnå detta har mekaniska verkstaden, instrumentstationen, reprocentralen, och
glasblåsningsverkstaden överförts till annan huvudman ( summa 4 Mkr). Vi har lagt ner
personalvårdande funktioner som gym, pausgymnastik och massage. Det gemensamma
biblioteket har bantats i takt med att elektroniska tidskrifter tagit över. Där räknar vi med att
ytterligare nedskärningar kan göras nästa år (1 Mkr). Sammanlagt är reduktionen 5 Mkr varav
77% kommer kemiska institutionen till godo (3,8 Mkr). En del av dessa kostnader (2 Mkr) är
lokalkostnader och besparingen förutsätter att vi får säga upp dessa lokaler.
3) Minskade lokaler och därmed minskade hyreskostnader
När de första etappen av ombyggnaden blir klar i november 2005 och de verksamheter som de
planerats för kan flytta in kommer vi att kunna tömma hela 4:e våningen i Hus 3 och 4, nästan
hela 3:e våningen där samt en stor del av den östligaste längan i Hus 1. En del av 4:e våningen
motsvaras av lokaler som vi redan fått säga upp, men de nya tomma lokaler som uppstår svarar
mot en hyra om c:a 5 Mkr. Vi tar för givet att fakulteterna och universitetet låter oss säga upp
dessa lokaler och att vi får behålla motsvarande medel.
4) Doktorandfinansiering
Kemiska institutionen examinerar c:a 50 doktorer per år. Det trängda ekonomiska läget tillåter
inte en så omfattande forskarutbildning. Institutionen bidrar med mer än sin andel av den
examination som statsmakterna satt som mål. Om vi minskar antalet doktorander med 10% så
skulle vi minska kostnaderna för doktorandlöner med drygt 8 Mkr per år. Som synes i tabellen
behövs en något mindre minskning för att summan av de årliga besparingarna skall uppgå till
101 Mkr.
Eftertankar
En självklar förutsättning för de ovan beskrivna planerna är att den nollbudget för 2005 som vi
har gjort skall hållas. De verkliga besparingarna och avbetalningarna kommer att påbörjas
2006. Trots de stora beloppen känner vi en viss optimism. Två förutsättningar, som vi inte
själva råder över, måste dock uppfyllas nämligen
-
att vi inte belastas med ränta på skulden
att vi får säga upp tomma lokaler och får behålla de hyresmedel som då frigörs.
Om dessa förväntningar inte infrias måste planen göras om och saneringen kommer att ta
mycket längre tid.
Även om vi känner en viss optimism så gnager också en stor oro. Den planerade minskningen
av antalet aktiva doktorander medför självfallet att en mindre mängd forskningsresultat kan
produceras och därmed att möjligheterna att framgångsrikt konkurrera om externa medel
minskar. Ett annat orosmoment är att vi genom att göra oss av med kompetens som inte ersätts i
allt för hög utarmar den vetenskapliga miljön inom institutionen vilket även det äventyrar
förmågan att dra in externa medel.
Tabell 1
Sammanfattning av avbetalnings- och sparkrav för kemiska institutionen under perioden
2006-2010
Totalt
Mkr
per år under 5 år
Mkr
Skulder 040630
58
11,6
Sparkrav
2% av statsbudgeten per år
43
8,6
(medelvärde, se texten)
Summa
101
20,2
______________________________________________________________________
Besparingsplan
Personalminskningar*
Gemensamma kostnader
Hyra, lokalminskning
24
19
25
4,8
3,8
5,0
Doktorandlöner**
33
6,6
Summa
101
20,2
________________________________________________________________________
* Baseras på förändringar som är genomförda vid ingången av 2006.
Sedan tillkommer c:a 17 Mkr för ”naturliga” pensionsavgångar under 2007-2010. Se texten
** Lönekostnaden för en doktorand under 4 år uppgår till 1,4 Mkr ,
dvs 33 Mkr motsvarar nästan 24 examina under perioden.
Bilaga 3
BESLUT
2006-04-20
Kemiska institutionen i förnyelse!
Del 2 - uppföljning efter 2005
Kemiska institutionen, KILU, utarbetade under hösten 2004 en plan för sanering av ekonomin
och förnyelse av organisationen som insändes till fakulteterna i januari 2005 (bilaga). Det är
nu möjligt att summera det första årets resultat och att modifiera planen efter de ändringar i
förutsättningarna som skett.
En ny organisation
I en krympande ekonomi riskerar redan små avdelningar att bli alltför små. Då det är viktigt
att ha verksamheten organiserad i bärkraftiga enheter satte KILU som mål att institutionen
”vid ingången av 2006 skulle bestå av 10 – 12 avdelningar som tydligt representerar starka
och nödvändiga områden inom kemin i Lund”. Vi har nu lyckats nå ner från 18 till 13
avdelningar och diskussioner om ytterligare sammanslagningar pågår. Två av de nya
avdelningarna har delar från båda fakulteterna.
Ny avdelning
Avdelningar som försvinner
Organisk kemi
Bioorganisk kemi
Organisk kemi 1
Oorganisk kemi
Analytisk kemi
Analytisk kemi
Teknisk analytisk kemi
Biokemi
Biokemi
Växtbiokemi
Polymer- och materialkemi
Materialkemi
Polymerteknologi
I målet ingick även att ”De skall ges ett effektivt administrativt stöd”. I samband med
sammanslagningarna har det blivit naturligt med mer samverkan inom administrationen. En
mindre avdelningsfixerad administration håller på att växa fram. Processen underlättas av att
flera administratörer pensioneras inom perioden. Hittills har 4 administratörer pensionerats
och ingen av dem har ännu ersatts. Vidare har personalen på administrativa enheten minskat
med en heltidsekvivalent (3 personer)
Geografisk samordning
Forskargrupperna i de nya avdelningarna kommer att samlokaliseras så att verkligt nya
enheter bildas. Så håller både organisk kemi och polymer- och materialkemi på att flytta in i
nya lokaler i Hus 1 etapp 1. De båda nya avdelningarna har mycket gemensamt och en
samlokalisering av dem kan leda till ytterligare integration, samarbete och rationalisering. I
planeringen för tömning av större delen av Hus 4 och flytt till Hus 3 ingår att all analytisk
kemi att placeras på samma plan.
Biokemidelarna är redan grannar i Hus 2. I våra planer ingår att även inkorporera molekylär
biofysik och biofysikalisk kemi i den nya avdelningen för biokemi. I dagsläget har vi dock
inte lyckats finna möjligheter till den samlokalisering som är en förutsättning för samgåendet.
Inflyttningen i de nya kurslabben som är gemensamma för likartade kurser inom LTH och NF
pågår enligt planerna.
Besparingar och avbetalningar
Ett första mål var att nå ett nollresultat i bokslutet 2005. Resultatet blev positivt drygt 4 Mkr
fördelat mellan fakultetsdelarna och husstyrelsen som följer
Resultat 2005 enligt bokslut (kkr)
Totalt
KILU
Husstyrelsen
Summa
NF
LTH
5496
3464
2032
-1345
-1066
-279
4151
2398
1753
Detta visar att våra planer som ursprungligen redovisades i fyra punkter är realistiska. De fyra
punkterna kommenteras nedan.
1) Personalminskningar
De planerade personalminskningarna som omfattar både pensionsavgångar, delpensioner,
uppsägningar och i vissa fall övergång till annan verksamhet har genomförts med mycket få
undantag. Den fulla effekten kommer att visa sig först 2006 men redan i bokslutet 2005 kan vi
konstatera att personalkostnaderna minskat med 8,9 Mkr fördelat med 2,6 Mkr för LTH och
6,3 Mkr för NF. Här ingår även effekten av minskat antal doktorander, se nedan.
2) Reduktion av gemensamma kostnader
Denna process påbörjades redan 2003 och flera åtgärder var redan vidtagna när planen
utformades, se bilaga. Resultatet är att "gemensamma funktioner" inte längre går med förlust
och att vi har full kontroll över varje krona där. Personalen på administrativa enheten har som
tidigare nämnts minskat med 3 personer motsvarande en heltidsanställning.
Husstyrelsen skall inte ha några pengar: dess ekonomi fördelas ut på de tre institutionerna.
Dock ligger i bokslutet 2005 kvar –1 Mkr för NF och – 0,5 Mkr för LTH som har sitt
ursprung i den oklara lokalfinansieringssituationen där det fortfarande inte är avgjort varken
vem som skall betala eller hur mycket.
3) Minskade lokaler och därmed minskade hyreskostnader
Här drabbas vi av ett stort bakslag. Vi hade förväntat oss att få säga upp de lokaler vi lämnar
då Hus 1 står klart och mycket verksamhet flyttar dit. C:a 5 Mkr per år hade vi räknat med att
spara på det sättet. Nu har universitetet beslutat annorlunda. Vi skall koncentrera resterande
verksamhet i Hus 3 och skall själva stå för flyttkostnader och verksamhetsanpassning. De
frigjorda hyresmedlen kan därmed inte användas för skuldsanering under överskådlig tid.
Detta innebär att sparplanen måste revideras vilket redovisas längre fram.
4) Doktorandfinansiering
Antalet doktorander vid institutionen minskar stadigt. Mellan 2002 och 2005 är nedgången
13 %. Se diagram 1. När den ursprungliga planen gjordes var målet att minska antalet
doktorander med 10 % jämfört med 2002. I skenet av hyresmissräkningen måste vi nu öka
den besparingen till c:a 20 %. Då hamnar vi på c:a 200 doktorander 2006 och runt 40
disputationer om året i stället för dagens 50.
I diagrammet redovisas faktiska siffror för perioden 2000 - 2005. Därefter har antagandet
gjorts att vi liksom 2004 och 2005 tar in 30 nya doktorander 2006 för att därefter öka till
drygt 40. (Beräkningen är gjord med 43 nyantagna per år efter 2006). Antalet disputationer är
helt enkelt satt som 90% av dem som antagits fem år tidigare. Övriga 10% antas sluta utan
examen under femårsperioden.
Slutsats
KILU har följt de planer som gjordes upp inför 2005 både beträffande organisation och
ekonomisanering och nästan fullständigt nått de uppsatta målen. Då förutsättningarna på vissa
punkter har ändrats måste vi revidera planen för fortsättningen. Samtidigt kan vi göra den
betydligt mer detaljerad.
Reviderad ekonomisk plan för 2006 - 2010
Vid ingången av 2006 ser skuldbilden ut som följer
Myndighetskapital 2005-12-31 (Mkr)
KILU
Husstyrelsen
Summa
Totalt
NF
LTH
- 46,3
-32,9
- 13,4
0,5
- 0,2
0,7
- 45,8
- 33,1
- 12,7
Bakom dessa siffror döljer sig kostnadsställen med negativt myndighetskapital och sådana
med positivt. I den ursprungliga ekonomiska planen var målet att samtliga kostnadsställen
skulle ha positivt myndighetskapital inom fem år. Nu minskar vi ambitionsnivån och sätter
upp ett nytt mål.
Mål för 2006 – 2010: KILUs samlade myndighetskapital skall vara positivt 2010. Det betyder
inte att varje enskilt kostnadsställe kan vara positivt då, men alla skall bli det inom ytterligare
fem år. Med denna nya målsättning måste institutionen spara 9,1 Mkr om året med 6,6 Mkr
för KILU-N och 2,5 Mkr för KILU-LTH.
Hur skall vi nå dit?
Budgeten för 2006 visar att vi kommer att spara drygt 12 Mkr dvs har god marginal det första
året.
Vi har för varje avdelning och kostnadsställe gått igenom vilka ytterligare besparingar som
kan göras . Förutsättningarna är då
a)
b)
c)
d)
e)
f)
g)
h)
Oförändrade inkomster, OH-kostnader och hyreskostnader
Inga nya doktorander med finansiering ur statsbudgeten antas 2006.
Besparing = minskad lönekostnad på statsbudgetmedel, ingenting annat
Endast effekten av disputationer 2006 medräknas
Anställda förväntas gå i pension vid 65 år
Forskarassistenter ej medräknade ty när deras tid är ute försvinner pengarna
Fullmaktsprofessorer på NF ej medräknade av samma skäl
Vi bortser tills vidare från kravet att årligen spara 2% av statsbudgetanslaget
Resultatet som redovisas i Tabell 1 a), b) och c) kan sammanfattas som följer.
Myndighetskapital enligt sparplan (Mkr)
tidpunkt
KILU tot
NF
LTH
2005-12-31
2006-12-31
2007-12-31
2008-12-31
2009-12-31
-45,8
-33,1
-16,3
3,3
( 25,1
-33,1
-26,0
-14,2
-1,5
12,6
-12.7
-7,1
-2,1
4,8
12,5)
Målet att nå ett positivt myndighetskapital för institutionen uppnås med ovanstående
förutsättningar redan vid utgången av 2008. Värdena för 2009 är satta inom parentes för att
markera att de överskott som då skulle kunna uppstå inte kommer att sparas utan användas ,
framför allt för att ersätta pensionerade lärare/forskare på ett genomtänkt sätt.
En mer detaljerad redovisning av varje besparing finns tillgänglig vid KILU. Några
kommentarer är dock nödvändiga.
Tabell 1 a ) Forskningsavdelningarna KILU-NF
Två avdelningar har besvärande stora underskott, analytisk kemi och kemisk fysik. Analytisk
kemi klarar detta eftersom personalminskningar vidtagits och ett ovanligt stort antal
disputationer väntas under 2006. Avdelningen planeras bli skuldfri 2009. Vid kemisk fysik
har alla möjliga personalminskningar redan genomförts. Effekten av dessa börjar synas fullt ut
2006 men avdelningen blir inte skuldfri förrän 2010.
Även organisk kemi har ett negativt myndighetskapital. Detta underskott kommer att öka
under 2006. Här finns flera lärare födda under 40-talets första hälft och först när dessa går i
pension kan ekonomin saneras. Om ingen lärare ersätts blir myndighetskapitalet positivt
2009.
Fysikalisk kemi har ett stort positivt myndighetskapital som de medvetet har byggt upp för att
klara omställningen då deras stora SSF-anslag tog slut. De använder c:a 1 Mkr per år av dessa
sparade medel.
Tabell 1 b) Forskningsavdelningarna KILU-LTH
Den största skulden finns vid avdelningen för bioteknik. Denna avdelning har mycket stor
omsättning c:a 35 Mkr varav drygt 3 Mkr kommer från fakulteten för doktorandprestationer.
Avdelningen har föresatt sig att årligen använda 1,7 Mkr från denna källa för skuldsanering.
Därmed blir de skuldfria 2010.
Två avdelningar har stora skulder som de inte kommer att kunna klara av inom fem år,
biofysikalisk kemi och polymerteknologi. Vid biofysikalisk kemi finns dock flera anställda
som uppnår pensionsålder i början på 2010-talet vilket gör att skulden då kan regleras.
Polymerteknologi har nyligen genomfört 7 disputationer och kommer fr o m 2007 att få en
ökad tilldelning för doktorandprestationer om minst 500 kkr. Detta ingår inte i
förutsättningarna för planen men gör ändå att man kan våga tro att skulden skall kunna
regleras. Avdelningen har nyligen slagits samman med materialkemi.
Tabell 1 c) Övriga kostnadsställen inom KILU
Skulderna på KILU-gemensamt betalas av från avdelningarna via OH-uttag. Detta är inräknat
i avdelningarnas budgetar och planer. Avbetalningen är beräknad på den något större skuld
som fanns i bokslutet 2004. Därför blir skulden reglerad redan 2009.
Mikroskopen är en särskild historia som f n utreds av fakulteterna. Antingen kommer
kryoelektronmikroskopet på NF att läggas ner eller så kommer medel att tillföras så att det går
ihop. I denna sparplan har vi förutsatt att inga nya underskott uppkommer efter 2006.
Inom KILU-N finns två kostnadsställen som i tabellen benämnda BKS och Oorg, båda med
stora underskott. Dessa underskott har uppkommit under ledning av professorer som inte
längre är verksamma vid KILU och vid avdelningar som nu slagits samman med andra. Det
skulle inte vara möjligt att rationalisera avdelningsstrukturen om medarbetarna skulle komma
in med så stora skulder och det är inte heller möjligt för de nuvarande medarbetarna att betala
av dessa skulder. Därför har en överenskommelse med fakulteten träffats som innebär att
medel motsvarande lönen för dessa båda professurer öronmärks för avbetalning tills skulden
är reglerad. Detta kommer att ta ytterligare ett antal år.
Det framgår av tabellerna att om de givna förutsättningarna håller så kommer KILUs
sammantagna myndighetskapital att vara positivt redan vid utgången av 2008 och att så gott
som alla kostnadsställen kommer att ha positivt myndighetskapital vid utgången av 2009.
Att ta hänsyn till
Alla pensionsavgångar kan inte ske utan ersättning. Det gäller framför allt avdelningen för
organisk kemi som har ett stort GU-åtagande. Där pensioneras under perioden sex mycket
GU-aktiva lärare. KILU måste snarast ta ställning till hur dessa skall ersättas.
Ett annat problem som inte tagits med i beräkningen är att det inom biokemi finns två
kvinnliga lektorer med 80% finansiering från NF som upphör under perioden och en särskild
forskare på VR som under perioden rimligen bör få en lektorsanställning. Likadant finns
inom teoretisk kemi en särskild forskare som är professor och som under perioden måste finna
ny finansiering.
Förutsättningarna kan naturligtvis förändras både i positiv och negativ riktning. T ex har vi
inte alls räknat med nya externa anslag som vi intensivt arbetar för att erhålla.. Den oro som vi
redan i arbetet med den ursprungliga planen kände över att inte ha hyran och övriga
lokalkostnader under kontroll kvarstår. Avdelningarna får betala hyran för tomma lokaler
som inte används (c:a 10 Mkr) samt för verksamhetsanpassning och flyttning till lokaler i
Hus 3 vilket vi för ett år sedan inte ens kunde ana! Kostnaderna för Hus 3 kan vi inte
överblicka och således inte planera för. Ytterligare exempel: hyran för 2006 kommer att bli
600 kkr högre än vad som meddelades inför budgetarbetet. Listan kan göras lång!
Framför allt kräver uppfyllandet av planen stor disciplin från alla medarbetare. Sedan ett år
tillbaka följer vi upp budgeten i detalj varje månad varför risken för obehagliga
överraskningar är minimal. Vi kommer också att fortsätta med årlig uppföljning och
revidering av planen.
För kemiska institutionens styrelse
Olov Sterner
prefekt
Eva Hansson
universitetslektor
Doktorandutveckling inom KILU 2000-2015 (prognos fr o m 2006)
300
250
aktiva doktorander
aktiva nyantagna
uttagna dokt examina
150
100
50
0
20
00
20
01
20
02
20
03
20
04
20
05
20
06
20
07
20
08
20
09
20
10
20
11
20
12
20
13
20
14
20
15
Antal
200
År
TABELL 1 a
Sparplan för forskningsavdelningarna inom KILU-NF
2006-04-12
ytterligare besparing = lönekostnad på statsbudget för dokt som disp 06 samt vid pensionering
Avdelning
Årlig avb ytterligare
gem skuld besparing
via OH
2007
kkr
kkr
Bud res
2006
kkr
Analytisk
247
421
2051
Biokemi
408
446
-1550
ytterligare
esparing
2008
kkr
M-kapital
M-kapital
M-kapital
M-kapital
M-kapital
2005-12-31 2006-12-31 2007-12-31 2008-12-31 2009-12-31
-3814
-3567
-1269
1305
3971
686
261
669
1763
2857
3951
778
550
8884
7334
6334
5334
4334
730
458
384
-4504
-3774
-2660
-1546
-432
50
272
832
-720
-670
212
1094
1976
Organisk
-811
452
1387
-996
-1807
-1231
264
2860
Teoretisk
-630
272
800
22
-608
-438
-268
-98
686
332
246
204
204
-187
499
1431
2567
3907
-870
3431
6936
1399
1397
-1054
-1924
4142
11607
20469
Fysikalisk
Kemisk fysik
M biofysik
Växtbiokemi
Summor
276
ytterligare
besparing
2009
kkr
919
92
1101
TABELL 1 b)
Sparplan för forskningsavdelningarna inom KILU-LTH
2006-04-12
ytterligare besparing = lönekostnad på statsbudget för dokt som disp 06 samt vid pensionering
Årlig avb ytterligare
Bud res gem skuld besparing
2006 via OH
2007
Avdelning
kkr
kkr
kkr
ytterligare
besparing
2008
kkr
Boifysikalisk
242
154
144
Materialkemi
-101
100
240
Organisk kemi
1058
106
TAK
174
56
T biokemi
381
Bioteknik
ytterligare
besparing
2009
M-kapital
M-kapital M-kapital
M-kapital
M-kapital
2005-12-31 2006-12-31 2007-12-31 2008-12-31 2009-12-31
kkr
-3329
-3087
-2701
-2315
-1929
1887
1786
1925
2289
2878
4032
5090
6148
7206
8264
160
-1169
-995
-661
-327
7
165
718
-1611
-1230
-131
968
2067
1554
279
146
-6949
-5395
-3695
-1995
-295
Immuntekn
0
124
24
24
24
24
24
Tmb
0
98
1263
1263
1263
1784
2826
Polymer
-167
104
417
-2589
-2756
-2506
-2256
-2006
Summor
3141
1186
1825
-8441
-5300
-334
5378
11836
225
521
746
225
521
746
TABELL 1 c)
Plan för myndighetskapitalets utveckling vid övriga kostnadsställen inom KILU 2006 -2009
Bud res
2006
KILU-N gem
2006-04-02
M-kapital
M-kapital
M-kapital
M-kapital
M-kapital
2005-12-31 2006-12-31 2007-12-31 2008-12-31 2009-12-31
3564
1330
-16228
-11334
-7770
-4206
-642
Husstyr N
351
-224
127
0
0
0
GU-avd N
1500
3403
4903
5500
5500
5500
Mikroskop N
-812
-1824
-2636
-2650
-2650
-2650
BKS
1252
-7541
-6289
-5289
-4289
-3389
Oorg
700
-9528
-8828
-8128
-7428
-6728
Summa
7885
-31942
-24057
-18337
-13073
-7909
KILU-LTH gem
1190
-4327
-3137
-1947
-757
433
Husstyr LTH
446
749
1195
0
0
0
Mikroskop LTH
812
-622
190
190
190
190
2448
-4200
-1752
-1757
-567
623
Summa
3431 och 130 årlig avb från avd o GU-avd
1330 res prof till teo o mbf fom 07 till avd
om vi får 1 Mkr till hus 2 från NF
700 + x
årlig avb NF
profschablon + Dprest
700 årlig avb NF, profschablon
1186 årlig avb från avd
Bilaga 4
Citeringsanalys för avdelningar/enheter vid KILU
Ett flertal olika modeller har utnyttjats för att skapa en bild av kvaliteten på
forskningsverksamheten vid KILU. Ett vanligt verktyg är att genomföra citeringsanalyser som
ett sådant mått. Det är dock viktigt att komma ihåg att denna metod kan ifrågasättas utifrån
flera aspekter, men beroende på sin enkelhet blir den allt mer vanligt förekommande. Erhållna
resultat måste användas med försiktighet och de bör därför utnyttjas enbart som en del av ett
kvalitetsarbete. Andra viktiga parametrar är produktivitet i form av examination av doktorer,
erhållna externa medel, beviljade patent, nystartade företag, deltagande i externa nätverk etc.
Som ett första steg i vårt kvalitetsarbete har vi undersökt hur en citeringsanalys faller ut inom
en större samlad institution som vår. Vi har undersökt både möjligheterna att analysera
enskilda forskare och större grupper av forskare. Vi har fastnat för en modell baserad på
avdelningar/enheter eftersom det är den nivå på vilken vi fördelar våra fakultetsmedel. Arbetet
har genomförts genom att bestämma h-talet för den samlade publiceringen vid resp avdelning
med hjälp av Web of Science. Publicering under perioden 1996-2005 har använts som
underlag för analysen. Speciellt det faktum att några enheter under perioden bytt namn kan i
vissa fall påverka kvaliteten på resultatet. Även enskilda forskares och förlags sätt att namnge
sin egen avdelning kan influera utfallet.
Citeringsutfall i form av h-faktor för KILUs avdelningar under perioden 1996-2005
LTH
Biofysikalisk kemi
Bioorganisk kemi
Bioteknik
Immunteknologi
Teknisk analytisk kemi
Teknisk mikrobiologi
Tillämpad biokemi
Polymerteknologi
Materialkemi
21
20
23
17
16
22
34
13
17
N
Analytisk kemi
Biokemi
Fysikalisk kemi 1
Kemisk Fysik
Molekylär Biofysik
Organisk kemi 1
Teoretisk kemi
Växtbiokemi
38
25
20
29
17
8
37
23
(tidigare Fysikalisk kemi 2)
(tidigare Organisk kemi 2)
(tidigare Oorganisk kemi 2)
I vårt arbete har vi även jämfört erhållna h-faktorer inom KILU med motsvarande andra
forskningsinstitutioner inom landet. Allmänt kan sägas att KILU står sig mycket väl i
konkurrensen och vår institution kan inom flera områden betraktas som nationellt ledande.
Detta gäller i synnerhet för avdelningarna Analytisk kemi och Teoretisk kemi. Även på det
internationella planet har KILU en mycket stark ställning. Våra aktiviteter i Lund är till
exempel fullt jämförbara med den kemiska forskningen i Berlin och ligger obetydligt efter
Cambridge om jämförelsen baseras på h-faktorer. En jämförelse baserad på andra
ämnesdiscipliner inom LU är mer vansklig. Det kan dock påtalas att en initial citeringsanalys
ger vid handen att KILU har högre h-faktorer än den samlade forskningen inom fysik eller
biologi vid LU.
Bilaga 5
Doktorer från KILU 2001-2005 (fem år)
Analytisk kemi
1*
2
3
4
5
6
7
Σ
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
0
2
10
3
1
4
1
21
Biofysikalisk kemi
0
0
1
1
6
0
0
8
Biokemi
1
1
7
11
9
6
1
36
Bioteknik
0
4
5
8
4
16
3
40
Fysikalisk kemi 1
2
1
10
9
3
8
0
33
Immunteknologi
0
0
0
6
0
4
1
11
Kemisk fysik
0
0
1
1
3
2
1
8
Molekylär biofysik
0
0
1
1
5
2
0
9
Organisk kemi
0
2
11
0
0
12
1
26
Polymer- och materialkemi
0
1
5
0
2
6
0
15
Teknisk mikrobiologi
0
1
3
4
0
8
0
16
Teoretisk kemi
0
0
4
1
2
0
0
7
Tillämpad biokemi
1
2
5
0
4
0
0
12
Summa:
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
4
14
63
45
39
68
8
241
*1. Egen företagare
2. Anställd i mindre privat företag (< 20 anställda)
3. Anställd i mindre privat företag (> 20 anställda)
4. Offentligt anställd
5. Postdoktoral vidareutbildning
6. Arbete utomlands
7. Arbetslös
Presentation av KILU:s avdelningar
Bilaga 6
I denna bilaga presenteras KILU:s 13 forskningsavdelningar kortfattat med några nyckeltal och
en beskrivning av centrala forskningsinriktningar. Grundutbildningen är vid den
naturvetenskapliga avdelningen organiserad som en egen avdelning, och vi har valt att
presentera hela institutionens grundutbildning under denna rubrik. Dessutom presenteras
KILU:s administrativa enhet.
Avdelningen för Analytisk kemi
Avdelningen omsatte 2005 30 MSEK, hade 37 anställda varav 7 professorer och lektorer, samt
24 doktorander, och producerade under åren 2001-2005 i snitt 4,6 doktorer och 49
vetenskapliga publikationer per år.
•
•
•
•
•
moderna extraktionstekniker för miljö- och bioanalyser.
utveckling av organisk ultraspåranalys.
celler och nanostrukturer för biosensorer och andra analytiska tillämpningar.
bioelektrokemi.
separationstekniker för partiklar och stora molekyler.
Ett grundläggande mål är att kunna förstå hur man skall kunna etablera en snabb
elektronöverföring mellan såväl enkla som komplicerade redoxaktiva biomolekyler och
elektroder. Denna kunskap är fundamental och av avgörande betydelse för att kunna uppnå den
optimala målsättningen: att kunna följa levande cellers metabolism med hjälp av
elektrokemiska tekniker. Centralt är att kunna upprätta möjlighet för elektrokemisk kontakt
mellan den levande cellen och en eller flera elektroder. Detta skulle kunna ge forskarna inom
livsvetenskaperna unika möjligheter att följa livsprocesser i realtid med en teknik vars
känslighet inte minskar utan snarare ökar med att storleken på elektroden blir mindre. För
närvarande studeras tre olika sätt för kontakt: med hjälp av redoxaktiva föreningar (s.k.
mediatorer) i såväl monomer som polymer form som underlättar elektronutbytet mellan cellens
inre och elektroden, med direkt elektronöverföring mellan cellens yta och elektroden, samt
genom inplantering av nanoelektroder inne i en cell. Forskningen är tvärvetenskaplig och sker i
samarbete med andra avdelningar inom KILU, andra institutioner vid LU, andra svenska och
utländska högskolor och universitet, samt olika svenska och utländska organisationer och
företag. Avdelningens viktigaste omedelbara behov är doktorander och yngre forskare för att
klara det kommande generationsskiftet.
Avdelningen för Biofysikalisk kemi
Avdelningen omsatte 2005 20 MSEK, hade 23 anställda varav 4 professorer och lektorer, samt
9 doktorander, och producerade under åren 2001-2005 i snitt 1,4 doktorer och 19 vetenskapliga
publikationer per år.
•
biomolekylär dynamik: konformationsomvandlingar, som ofta är begränsande för
enzymkinetik; snabba konformationella fluktuationer, som bidrar till molekylernas
entropi; proteinveckning, felveckning och aggregering, som är orsaken till många
mänskliga sjukdomar; solvatiseringsdynamik
•
•
•
•
•
elektrostatik i biologiska system: elektrostatisk växelverkan mellan joner, proteiner och
nukleinsyror; elektrostatikens betydelse för ligandbindning och proteinstabilitet.
nukleär magnetresonans (NMR): utveckling av metoder och teori, särskilt inom spinnrelaxation, med tillämpningar inom samtliga övriga forskningsområden som nämns här.
protein-interaktioner: proteiners växelverkan med andra proteiner, nukleinsyror, joner,
lösningsmedel och ytor studeras med ett brett spektrum av fysikaliska och
molekylärbiologiska tekniker.
strukturbiologi: proteiners tredimensionella struktur i lösning studeras med
högupplösande NMR-spektroskopi för att ge insikter i sambanden mellan struktur och
funktion.
vätskor, kolloider och ytor: molekylära studier av termodynamik, dynamik och struktur
hos gränsytor mellan homogena faser i mjuka material, med breda tillämpningar inom
kemi, medicin och bioteknik.
Forskningen behandlar biomolekylers växelverkan, struktur, stabilitet och dynamik, vilka utgör
grundpelarna för att förstå och styra proteiners funktioner i medicinska och biotekniska
tillämpningar, t.ex. vid utveckling av nya läkemedel. Forskningen ligger i skärningspunkten
mellan biologi, kemi och fysik, och är således utpräglat tvärvetenskaplig till sin karaktär.
Projekten omfattar samarbeten med flera avdelningar inom KILU och andra institutioner vid
LU, samt läkemedelsföretag och akademiska institutioner i Europa och USA. Avdelningen har
unik kapacitet och kompetens inom NMR, den utan jämförelse kraftfullaste och mångsidigaste
tekniken för studier av biomolekyler i naturlig miljö.
Avdelningen för Biokemi
Avdelningen omsatte 2005 35 MSEK, hade 41 anställda varav 10 professorer och lektorer,
samt 26 doktorander, och producerade under åren 2001-2005 i snitt 8,6 doktorer och 47
vetenskapliga publikationer per år.
•
•
•
•
•
•
biosyntes, struktur och funktion hos membranproteiner, speciellt proteiner involverade
i transport av vatten, protoner och elektroner. - Centrala funktioner i allt liv. De flesta
av dagens läkemedel är riktade mot membranproteiner.
separationstekniker för biologiska membran och membranproteiner, med speciell
inriktning mot proteomik av membraner, vilket innebär identifiering av alla proteiner i
ett membran.
enzymatisk omvandling av cellulosa och hemicellulosa, med inriktning mot biotekniska
tillämpningar för att utveckla nya förnyelsebara produkter, t ex bioetanol och nya
polymerer.
identifiering och karakterisering av allergena proteiner, för att t ex kunna eliminera
dessa från födoämnen.
packning av DNA i virus. En central process i livscykeln hos virus. Förståelsen av
denna kan leda till nya läkemedel mot virus.
selektiv manipulering av proteinuttryck genom riktad påverkan av DNA- och RNAfunktion – kunskap som kan användas till såväl läkemedels-design som grundläggande
kartläggning av cellsignalleringssystem.
Forskningen är speciellt riktad mot proteiners struktur och biologiska funktion, och skapandet
av ett Center of Molecular Protein Science tillsammans med två andra avdelningar (molekylär
biofysik och biofysikalisk kemi) vid KILU har inletts. Forskningen är speciellt stark vad gäller
membranproteiner, där stora kontaktytor finns mot både medicin och biologi. Verksamheten
riktad mot förståelsen av enzymers molekylära mekanismer sker i större samarbeten inom
institutionen, främst med analytisk och fysikalisk kemi, samt med bioteknisk industri och
läkemedelsindustri.
Avdelningen för Bioteknik
Avdelningen omsatte 2005 36 MSEK, hade 40 anställda varav 6 professorer och lektorer, samt
32 doktorander, och producerade under åren 2001-2005 i snitt 7,6 doktorer och 53
vetenskapliga publikationer per år.
•
•
•
•
•
mikroorganismer och deras enzymer.
identifiering av de faktorer som styr proteiners stabilitet i termofiler, och hur de kan
utnyttjas i biotekniska processer.
biokatalys som redskap i miljötekniken, i den kemiska industrin och i
livsmedelsindustrin.
utnyttjandet av stimuliresponsiva polymerer inom bioteknik och biomedicin.
processförståelse och processkontroll i biotekniska processer.
Forskningen i bioteknik medverkar till att utveckla ett resurssnålare samhälle, renare produkter
samt nyttigare livsmedel. Arbetet sker i första hand som samarbeten med utländska universitet.
Avdelningen för Fysikalisk kemi 1
Avdelningen omsatte 2005 34 MSEK, hade 36 anställda varav 9 professorer och lektorer, samt
16 doktorander, och producerade under åren 2001-2005 i snitt 7,2 doktorer och 78
vetenskapliga publikationer per år.
•
•
•
•
•
experimentella och teoretiska studier av molekylära transport processer i komplexa
medier, hjälper oss exempelvis att bättre förstå hudens specifika specifika diffusions
barriärer samt att designa och optimera formuleringar för läkemedelsadministration
baserade på salvor.
studier av DNA, RNA och olika proteiners växelverkan med exempelvis lipider hjälper
oss att förstå fundmentala biologiska processer såsom DNA
kompaktering/dekompaktering och lungors funktion på en molekylär nivå, samt att
utveckla nya metoder för genterapi.
adsorption och molekylär aggregering vid gränsytor är viktiga fenomen som också kan
vara önskvärda att kontrollera i olika tekniska tillämpningar - här studerar vi bland
annat domän-bildningar i lipidfilmer, nanostrukturer på gränsytor och ytmodifieringar
för ökad biokompatibilitet.
Struktuerade vätskors flytegenskaper beror ofta på hur de behandlas och kunskap om
detta hjälper oss exempelvis att modifiera och optimera flytegenskaper för olika
produkter, såsom målarfärg, och för att optimera betingelser vid vätsketransport genom
pumpning – fundamentala frågeställningar rör också fasövergångar inducerade av
externa fält.
Självassociationskolloider är viktiga strukturer i många biologiska processer och
tekniska tillämpningar såsom läkemedelsformuleringar, rengöringsprodukter och
kunskap om deras struktur och dynamik hjälper oss att bättre förstå olika livsprocesser
samt optimera olika tekniska produkter inkluderat minimering av miljöpåverkan.
Forskningen vid avdelningen för fysikalisk kemi 1 karaktäriseras av en stark koppling mellan
teori och experiment. Inom teorin arbetas det både med analytisk teori och olika
datorsimuleringar. Viktiga experimentella metoder utgörs av neutron-, röntgen- och
ljusspridning, NMR spektroskopi, ellipsometri, reologi och elektronmikroskopi. Rörande
neutron- och röntgenspridning är avdelningen också aktiv i diskussionerna rörande en
eventuell placering av ESS (European Spallation Source) till Lund, samt i MAX-lab och dess
planerade expansion till MAX IV. Kunskap om inter- och intramolekylära krafter är av
fundamental betydelse, eftersom de ligger till grund för alla de spontana molekylära
strukturbildningar och dynamiska processer som vi ser då vi betraktar världen på mikroskopisk
eller nanometer nivå – det som länge kallats för “den kolloidala längdskalan”.
Avdelningen för Immunteknologi
Avdelningen omsatte 2005 22 MSEK, hade 26 anställda varav 3 professorer och lektorer, samt
12 doktorander, och producerade under åren 2001-2005 i snitt 1,8 doktorer och 11
vetenskapliga publikationer per år.
Vi studerar hur vissa sjukdomstillstånd, såsom cancer och allergi, kan diagnostiseras,
prediceras samt behandlas på ett för patienten mer effektivt sätt än idag. För att kunna göra
detta har vi under de senaste 20 åren byggt upp en solid teknologiplattform, baserad på
proteinteknologi, höghastighetsgenomik och proteomik, den senare baserad på vår expertis
inom molekylär design av antikroppar. Vidare har vi en teknologi som gör att vi kan ta fram
läkemedelskandidater mot alla sjukdomsassocierade strukturer i proteiner eller i
lågmolykyklära föreningar. Vi arbetar följdaktligen framförallt inom områden såsom
proteinkemi, molekylär design, läkemedelskemi och proteomik, vilka alla ligger i gränslandet
mellan teknologiutveckling, basal vetenskap och tillämpad biomedicin.
De av oss belysta frågeställningarna fokuserar på ett för samhället centralt problem, d.v.s. hur
vi kan förbättra levnadsvillkoren för människor som drabbas av livshotande sjukdomar
(cancer) eller av potentiellt invalidiserande kroniskt tillstånd (allergi)? Förutom utmaningen att
förstå biologin bakom sjukdomsindikationerna, som i sig är viktiga och fundamentalt, så är
detta frågor av stor social och ekonomisk betydelse. För att möjliggöra för oss att angripa dessa
problemställningar har vi involverat oss i ett flertal internationella och nationella satsningar,
bl.a. det strategiska centrat CREATE HEALTH som vi själva leder.
Relevansen för samhället är stor i och med vi adresserar frågor som kan förbättra
levnadsvillkoren för många individer. Samtidigt kommer de vetenskapliga resultaten att ha
relevans för andra life-science projekt, bl.a. inom LU, eftersom basala resultat genereras som
är av vikt för proteinkemin, cell- och systembiologin. För LTH visar detta på att avancerad
teknologiutveckling har direkt biologisk relevans, vilket ger LTH en internationellt kompetitiv
ställning även inom biomedicinska applikationer.
För att möjliggöra dessa satsningar ligger det största personella behovet av nyrekrytering på
forskarassistent-lektorsnivå, för att få säkra tillgången av kompetenta projektledare i framtiden.
Avdelningen för Kemisk fysik
Avdelningen omsatte 2005 19 MSEK, hade 16 anställda varav 5 professorer och lektorer, samt
11 doktorander, och producerade under åren 2001-2005 i snitt 2,8 doktorer och 40
vetenskapliga publikationer per år.
•
•
•
•
•
ny kunskap för att möjliggöra utvecklingen av helt nya material med bättre egenskaper
till bl. a. solceller, ljuskällor och displayer.
användandet av naturens principer för förstå och på ett hållbart sätt utveckla artificiell
fotosyntes och annan ljusdriven kemi, i första hand för att hitta nya förnybara och
miljövänliga energikällor.
ökad förståelse för ljusets effekter på levande organismer, kunskap som kan leda till
utvecklingen av nya och selektiva behandlingsmetoder samt förhindra uppkomsten av
skador av ljus.
breddad kunskap om principerna för kemiska reaktioner, något som kan användas för
att förstå allt från biologiska processer, avgasrening och växthuseffekten, till att
optimera kommersiellt viktiga processer.
utveckling av nya mikroskopimetoder för medicin, biologi, farmakologi och
materialvetenskap.
Forskningen innebär samarbeten mellan flera avdelningar vid KILU och med andra
institutioner vid LU, och representerar för institutionen unik forskning inom internationellt
mycket heta områden. Forskningen kan sägas utgöra länkar mellan kemi, fysik och MAX-lab,
samt innebär utveckling av ny teknik som gör att mikroskopin vid MAX-lab når ut till
användare inom biologi, medicin och farmakologi. Verksamhet är därmed viktig för den
planerade expansionen till MAX-IV. De största omedelbara behoven är bättre resurser för
rekrytering av doktorander.
Avdelningen för Molekylär biofysik
Avdelningen omsatte 2005 14 MSEK, hade 14 anställda varav 4 professorer och lektorer, samt
9 doktorander, och producerade under åren 2001-2005 i snitt 1,8 doktorer och 12 vetenskapliga
publikationer per år.
•
•
•
•
•
Studier av proteiners och nukleinsyrors struktur, dynamik, interaktioner och funktion,
främst med röntgenkristallografi och elektronmikroskopi
Ett antal enzymer och enzymfamiljer studeras med syfte att kartlägga de grundläggande
mekanismer för katalys. Bland dessa är enzymer aktiva inom järn metabolismen i
mitokondria, enzymer relaterade till inflammatoriska sjukdomar och diabetes.
Interaktioner inom stora enzymkomplex och mekanismer som reglerar self-assembly
och energi-beroende konformationsomvandlingar.
Strukturell analys av komplex mellan enzymer och läkemedel. Bland dessa finns
potentiella ”targets” för design av nya läkemedel mot tropiska sjukdomar malaria och
leishmania, och mor reumatoid artrit.
Forskare vid avdelningen deltar aktivt i styrning och planering av verksamheten vid två
nationella anläggningar: kryoelektronmikroskopi och makromolekylär kristallografi vid
MAX-laboratoriet.
Avdelningen samarbetar med flera avdelningar vid KILU och med andra institutioner vid LU,
med tonvikt på BMC. Forskningen på avdelningen utgör en länk mellan kemi, MAX-lab och
BMC. Verksamheten är uppenbarligen av uttersta vikt för den planerade expansionen till
MAX-IV. De största omedelbara behoven är resurser för rekrytering av yngre forskare på fo
ass nivå, samt doktorander som kan knytas till dessa.
Avdelningen för Organisk kemi
Avdelningen omsatte 2005 37 MSEK, hade 46 anställda varav 14 professorer och lektorer,
samt 32 doktorander, och producerade under åren 2001-2005 i snitt 5,2 doktorer och 42
vetenskapliga publikationer per år.
•
•
•
•
biologiskt aktiva naturprodukters förekomst och funktion i naturen, deras strukturer och
egenskaper samt möjligheterna att utveckla dem till praktiskt användbara föreningar
(t.ex. läkemedelskandidater).
molekylär igenkänning och växelverkan mellan organiska föreningar och
makromolekyler, supramolekylär kemi - icke-kovalenta interaktioners kemi, syntetiska
receptorer samt koordinationskemi, som molekylär bas för förståelse av t.ex.
livsprocesser, kemisk katalys och materialegenskaper.
organisk syntes av alla typer av organiska föreningar, med organisk, metallorganisk
och enzymatisk katalys, samt grön syntes, baserad på hållbara processer och
förnyelsebara ämnen, för att ersätta kemi baserad på råolja.
kemisk biologi - studier av biologiska/medicinska fenomen på det molekylära planet
genom utveckling av receptorspecifika ligander genom en kombination av
datorsimuleringar och enantioselektiv syntes.
Forskning syftar huvudsakligen till att förstå och utnytta interaktioner mellan stora (t.ex.
biologiska makromolekyler) och små (< 2000 D) molekyler. Projekten blir därmed starkt
tvärvetenskapliga, och involverar kemister, tekniker, biologer och medicinare från LU såväl
som från resten av världen. Detaljerad förståelse för hur kemiska reaktioner styr molekylära
processer vid t.ex. katalys eller i celler ger möjligheter att påverka dem på ett specifikt sätt, och
leder bl.a. till utvecklingen av effektivare och miljövänligare katalysatorer och nya
läkemedelskandidater. En allt centralare del av arbetet baseras på datorbaserade simuleringar
som möjliggör exakt design av organiska molekyler med förutsägbara effekter.
Avdelningen för Polymer- och materialkemi
Avdelningen omsatte 2005 22 MSEK, hade 19 anställda varav 8 professorer och lektorer, samt
11 doktorander, och producerade under åren 2001-2005 i snitt 3,6 doktorer och 41
vetenskapliga publikationer per år.
•
•
•
•
•
•
mikrostruktur och kemisk sammansättning hos främst oorganiska material, men även
biologiska och organiska.
hur fasta materials fysikaliska och kemiska egenskaper beror på deras uppbyggnad
syntes av fasta material med önskade egenskaper.
relationer mellan strukturer och egenskaper hos polymerer, biopolymerer,
elektrolytpolymerer, polymerblandningar och polymera nanokompositer
syntes och kemisk modifiering av nya polymera system
karakterisering av polymerers struktur, dynamik och fysikaliska egenskaper
Materialkännedom är och har alltid varit en av vår civilisations hörnstenar. Att utveckla och
framställa nya material som är optimala för de nya behoven som ständigt framkommer är en
viktig verksamhet som i grunden är kemisk. Arbetet bedrivs i samarbete med andra
avdelningar vi KILU, med andra delar av LU och med såväl andra högskolor som företag.
Avdelningen för Teknisk mikrobiologi
Avdelningen omsatte 2005 15 MSEK, hade 19 anställda varav 3 professorer och lektorer, samt
9 doktorander, och producerade under åren 2001-2005 i snitt 3,6 doktorer och 19 vetenskapliga
publikationer per år.
•
•
•
•
•
ökad förståelse för hur molekylära regleringsmekanismer styr mikrobiell metabolism,
kunskap som används för att utveckla industriella mikroorganismer för applikationer i t
ex bioraffinaderier och livsmedelproduktion.
utveckling av molekylära verktyg för applicering av metabol teknologi, dels för att
förstå grundläggande cellmetabolism, dels för att utveckla nya industriella
biokatalysatorer, cellfabriker och kulturer för fermenterade livsmedel.
effektivisering, kvalitetsutveckling och miljösäkring av industriella jäsningsprocesser, t
ex utvinning av biopolymerer, etanol och vätgas från förnyelsebara råvaror.
utveckling nya molekylära principer för livsmedelskonservering baserad på kontroll av
mikrobiell virulens.
utveckling av nya molekylära analysmetoder för livsmedel och medicin.
Forskningen vid avdelningen bedrivs i omfattande internationella och nationella
multidisciplinära forskningsprogram. Denna forskningsamverkan återspeglas i GUverksamheten som sker i samverkan med andra akademiska ämnesområden och med företag.
För att stärka och vidareutveckla avdelningens unika mikrobiella kompetens avser vi att
rekrytera 2-3 seniorer den närmaste femårsperioden med molekylär och fysiologisk
kompetens.
Avdelningen för Teoretisk kemi
Avdelningen omsatte 2005 14 MSEK, hade 20 anställda varav 6 professorer och lektorer, samt
11 doktorander, och producerade under åren 2001-2005 i snitt 1,4 doktorer och 30
vetenskapliga publikationer per år.
•
•
•
•
Utveckling av kvantkemiska metoder och statistisk mekaniska metoder.
Modellering av system på längdskalan nano- till micrometer, baserad på kvantkemiska
och statistisk mekaniska metoder. Som exempel kan nämnas tillämpningar inom
cementindustri, ytkemi och proteinkemi.
Studier av experimentellt besvärliga system, till exempel aktinider, radikaler och
system med komplex elektronstruktur.
Studier av molekylers spektroskopiska egenskaper i gasfas och lösning, för att
erhålla förståelse av experimentella resultat och förutsäga systems egenskaper.
Forskningen innebär samarbeten med flera avdelningar vid KILU och med andra institutioner i
världen. Det kvantkemiska programsystemet MOLCAS är framtaget vid avdelningen och har
idag en stor internationell spridning med ca 300 betalande licenser. Avdelningen står
tillsammans med Fysikalisk kemi bakom Linne ansökan ”Organizing Molecular Matter”.
Avdelningen för Tillämpad biokemi
Avdelningen omsatte 2005 21 MSEK, hade 22 anställda varav 3 professorer och lektorer, samt
10 doktorander, och producerade under åren 2001-2005 i snitt 2,8 doktorer och 18
vetenskapliga publikationer per år.
•
•
•
•
•
Ökad förståelse för interaktioner mellan biomolekyler och skilda bärarmaterial, vilket
genererar den kunskap som krävs för utveckling av nya separationsmaterial och metoder för kliniskt viktiga biomolekyler.
Metabolic engineering av mikroorganismer och växter för att utveckla en profil för
förbättrad tålighet mot abiotisk stress
Protein engineering för att skapa ökad förståelse för hur proteiner veckas och hur de
katalytiska egenskaperna påverkas av enskilda eller grupper av aminosyror.
Utveckling av miniatyriserade biosensorer för praktiska applikationer inom miljövård
och klinisk kemi
Design och karakterisering av polymera material lämpade för molekylär igenkänning
av biologiskt viktiga molekyler.
Forskningen syftar till att skapa förståelse av molekylär igenkänning i biologiska system. Olika
forskargrupper behandlar biomolekylers (proteiner, enzymer, DNA, kolhydrater och även hela
celler) uppbyggnad, funktion samt praktiska tillämpningar. Ett viktigt delområde är även att
försöka imitera befintliga naturliga system för att bättre förstå dem. Forskningen har en tydlig
bioteknisk profil och genomförs i form av flera ämnesövergripande samarbetsprojekt inom och
utanför LU. Verksamheten har av tradition i flera fall skett i nära samarbete med regionala
myndigheter samt med svenskt och internationellt näringsliv. Det största omedelbara behovet
är att skapa resurser för rekrytering av forskarassistenter.
Avdelningen för Grundutbildning (N)
Avdelningen omsatte 2005 15 MSEK och hade 7 anställda.
Konkreta mål för verksamheten:
• GU skall verka för en bra och tidsenlig utbildning med hög akademisk kvalitet.
• utbildningen skall vara förankrad i och ske i nära samarbete med den forskning som bedrivs
vid KILU.
• utbildningen skall också vända sig utåt mot andra avnämare inom LU. KILUs
kemiutbildningar måste också tillgodose de behov av kemikunskap och -förståelse som
finns inom angränsande vetenskapsområden.
• utbildningen skall vara internationellt anpassad och gångbar.
• studenter med en examen från KILU skall ha en hög anställningsbarhet
• utbildningen skall organiseras så att den kan hållas inom givna ekonomiska ramar.
Frågor att lösa i den nära framtiden:
• rekrytering av studenter till utbildningarna – hur når vi en ökad och breddad rekrytering?
• personalläget – Hur många lärare och assistenter behövs för att upprätthålla en högkvalitativ
utbildning? Hur skall KILU befrämja att samtliga forskare undervisar och att lärare bereds
tillfälle att forska?
• bolognaanpassningen – Eurobachelor, magister, master och ERASMUS/MUNDUS?
Mastersprogram över fakultetsgränser och/eller över traditionella ämnesområden inom N?
Frågor på lite längre sikt:
• samordning N-LTH – hur långt skall samordningen drivas? Är målet en utbildning eller två
skilda utbildningar, var och en med sin profil, men med en stor grad av samutnyttjande av
resurser?
• rekrytering av studenter - är detta en fråga om kvalitet eller kvantitet? Vilken är KILUs
policy - en institution för massutbildning eller kvalitetsutbildning eller klara vi båda
delarna?
• hur skall KILU arbeta för att nå en jämnare könsfördelning bland lärarna?
Administrativa enheten
Administrativa enheten omsatte 2005 2,7 MSEK och hade 7 anställda motsvarande 4
heltidstjänster. Enheten leds av en administrativ chef och är stödfunktion dels för KILU:s
ledning, dels i KC-gemensamma frågor. Organisation, ekonomi, personal, information och
allmän service är de huvudsakliga arbetsområdena. För närvarande tar ombyggnadsrelaterade
frågor stor plats inom samtliga dessa arbetsområden. Detta normaliseras dock då ombyggnaden
av KC är klar 2009. Enheten förstärks inom kort med ytterligare en ekonom. Detta är ett led i
arbetet med att skapa en mer enhetlighet ekonomihantering inom KILU. Utöver administrativa
enheten finns ett antal andra KC-gemensamma stödfunktioner (se figur 2.4 b i
verksamhetsplanen).
TABELLER
Tabell 2.2
2001
2002
2003
2004
2005
Tabell 2.3
Antal aktiva och nyantagna doktorander samt antal uttagna
doktorsexamina inom KILU 2001 - 2005
Aktiva doktorander
LTH
N
KILU
282
143
139
263
126
137
128
129
257
112
117
229
101
114
215
Nyantagna doktorander
LTH
N
KILU
63
29
34
54
22
32
27
29
56
18
15
33
17
13
30
Uttagna doktersexamina
LTH
N
KILU
46
15
31
60
30
30
19
32
51
32
22
54
26
25
51
Totalt antal hst enligt budget som finansieras av LTH resp N
åren 2001 – 2005
LTH
N
Summa
KILU
2001
343
340
683
2002
255
289
544
2003
280
269
549
2004
307
268
575
2005
309
278
587
Tabell 2.5 a
Ekonomisk redovisning enligt bokslut för åren 2001 - 2005 redovisat per fakultet samt summerat
Intäkter, kostnader samt resultat
2001
N
LTH
Summa
KILU
2002
N
LTH
Summa
KILU
2003
N
LTH
Summa
KILU
2004
N
LTH
Summa
KILU
2005
N
LTH
Summa
KILU
Intäkter
170,0
156,4
326,4
190,4
164,2
354,6
196,8
161,1
357,9
192,5
158,2
350,7
189,6
165,1
354,7
Kostnader
188,7
160,4
349,1
192,2
165,2
357,4
214,2
174,0
388,2
200,9
169,6
370,5
187,2
163,3
350,5
Resultat
-18,7
-4,1
-22,8
-1,8
-1,0
-2,8
-17,4
-12,9
-30,3
-8,4
-11,4
-19,8
2,4
1,8
4,2
Kostnader Mkr (exkl transfereringar) per verksamhetsgren
2001
N
LTH
2002
Summa
KILU
N
LTH
2003
Summa
KILU
N
LTH
2004
Summa
KILU
N
LTH
2005
Summa
KILU
N
LTH
Summa
KILU
Forskning fak
75,5
40,1
115,6
73,4
42,6
115,9
88,7
40,2
128,9
93,3
36,3
129,6
84,5
38,1
122,6
Forskning ext
78,8
97,1
175,9
83,6
96,6
180,2
82,8
116,4
199,2
67,6
104,5
172,1
75,5
101,8
177,3
Grundutbildning
30,9
23,3
54,2
22,2
24,2
46,4
31,8
21,7
53,5
17,8
21,2
39,1
26,9
22,2
49,1
185,2
160,5
345,7
179,2
163,4
342,6
203,2
178,3
381,6
178,8
162,0
340,8
186,9
162,0
348,9
Total omsättning
Kostnader fördelat på personal-, hyres-, OH- samt driftkostnader.
2001
N
LTH
2002
Summa
KILU
N
LTH
2003
Summa
KILU
N
LTH
2004
Summa
KILU
N
LTH
2005
Summa
KILU
N
LTH
Summa
KILU
Personalkostnad
86,1
74,7
160,8
94,0
81,1
175,1
99,7
88,5
188,2
104,8
86,8
191,6
98,3
84,4
182,7
Hyror
22,3
29,0
51,3
19,5
29,1
48,6
25,7
22,9
48,6
26,3
23,7
49,9
25,8
24,1
49,9
OH (LU+Fak)
23,7
14,0
37,6
19,8
16,4
36,3
22,3
16,4
38,7
22,0
16,4
38,4
21,0
15,3
36,3
Drift
53,0
42,9
95,9
45,8
36,8
82,6
55,5
50,5
106,0
25,8
35,1
60,9
41,8
38,2
80,0
185,2
160,5
345,7
179,2
163,4
342,6
203,2
178,3
381,6
178,8
162,0
340,8
186,9
162,0
348,9
Totalt
2006-05-31
Tabell 2.5 b Externa medel fördelat på anslagsgivare åren 2001 - 2005 redovisat per redovisat per fakultet samt summerat
2001
N
NFR+TFR+MFR-->VR
SJFR-->FORMAS
LTH
2002
Summa
N
LTH
2003
Summa
N
LTH
2004
Summa
N
LTH
2005
Summa
N
LTH
Summa
23,9
23,7
47,6
24,0
20,6
44,6
24,9
28,6
53,5
24,9
24,4
49,3
24,2
22,6
46,8
1,6
1,8
3,4
2,4
0,9
3,3
3,3
3,3
6,6
3,8
1,1
4,9
2,8
1,7
4,5
UNIV- O HÖGSKOLOR
7,3
6,3
13,6
4,5
6,2
10,7
4,0
7,5
11,5
3,3
2,0
5,3
3,2
1,6
4,8
NUTEK
3,8
2,8
6,6
-0,4
1,2
0,8
0,3
-0,8
-0,5
0,5
0,3
0,8
0,0
0,9
0,9
ENERGIMYNDIGH
7,1
12,1
19,2
5,6
15,0
20,6
7,0
2,7
9,7
3,7
4,2
7,9
2,8
3,2
6
VINNOVA
1,6
5,0
6,6
6,1
7,8
13,9
7,1
8,3
15,4
7,5
16,5
24
4,1
11,2
15,3
SIDA/SAREC
0,2
6,0
6,2
0,4
7,3
7,7
0,1
7,9
8
0,0
4,9
4,9
0,6
5,4
6
ÖVR STATL MYNDIGH
2,2
2,4
4,6
3,3
-0,3
3
2,8
0,6
3,4
1,1
0,0
1,1
0,1
0,1
0,2
3,9
17,3
21,2
5,1
14,8
19,9
5,1
7,0
12,1
6,4
13,7
20,1
1,5
5,2
6,7
2,8
9,0
11,8
3,5
8,1
11,6
5,6
6,1
11,7
FÖRETAG
1,8
13,2
15
WALLENBERG STFT
3,8
3,7
7,5
CRAFOORDSKA STFT
1,7
0,6
2,3
2,6
0,7
3,3
2,0
1,3
3,3
1,9
1,0
2,9
2,6
1,2
3,8
STINT
0,4
0,7
1,1
0,1
0,7
0,8
0,1
0,8
0,9
-0,2
0,8
0,6
0,4
2,0
2,4
MISTRA
0,4
1,6
2
0,0
2,1
2,1
0,4
-1,9
-1,5
1,0
8,9
9,9
1,1
8,1
9,2
SSF
7,3
2,9
10,2
12,3
3,0
15,3
4,7
1,4
6,1
5,6
2,7
8,3
9,0
2,5
11,5
EU-MEDEL
6,3
7,3
13,6
5,4
7,8
13,2
7,9
6,3
14,2
5,8
8,0
13,8
7,8
10,5
18,3
ÖVR STFT
1,7
4,5
6,2
1,0
1,5
2,5
0,9
3,1
4
1,2
-0,9
0,3
1,7
1,7
3,4
1,0
4,7
7,2
12,2
6,8
18,7
-1,2
-3,1
2,4
3,8
19,5
9,9
0
29,4
12,5
9,3
0
21,8
2,0
4,7
0
6,7
1,5
4,9
0
6,4
97,2
114,1
211,3
97,8
109,0
206,8
68,8
92,5
161,3
75,3
99,8
175,1
ÖVR ORG
3,7
FRN
ÖVRIGT
3,3
4,4
0
7,7
SUMMA
78,1
100,0
178,1
5,0
11,9
-1,9
1,4
2006-05-31
Tabell 2.6 a
Anställd personal (heltidsekvivalenter) per siste december åren 2001 - 2005, redovisat per fakultet samt summerat
2001
N
Lärare
LTH
2002
Summa
KILU
N
LTH
2003
Summa
KILU
N
LTH
2004
Summa
KILU
N
LTH
2005
Summa
KILU
N
LTH
Summa
KILU
Professor
27,0
17,0
44,0
26,0
18,0
44,0
26,0
19,0
45,0
27,0
21,0
48,0
27,0
23,0
50,0
Universitetslektor
20,5
14,0
34,5
20,0
11,0
31,0
24,0
11,0
35,0
22,0
11,0
33,0
20,7
9,0
29,7
Universitetsadjunkt
0,5
0,2
0,7
1,5
0,2
1,7
1,5
0,2
1,7
1,5
0,2
1,7
1,5
0,0
1,5
Adj prof + gästlärare
1,0
2,2
3,2
1,1
3,2
4,3
1,1
4,3
5,4
0,1
2,3
2,4
0,0
3,7
3,7
24,0
9,0
33,0
24,0
10,0
34,0
13,0
11,0
24,0
11,0
9,0
20,0
10,0
8,0
18,0
5,0
4,0
9,0
4,0
5,0
9,0
3,0
4,5
7,5
3,4
6,4
9,8
9,7
9,8
19,5
84,0
103,0
187,0
93,0
92,5
185,5
98,0
100,0
198,0
99,0
86,0
185,0
86,0
74,0
160,0
Forskarassistent
Forskare
Doktorander med anställning
Administrativ
Högskolesekr
8,5
7,8
16,3
8,5
5,3
13,8
6,8
7,0
13,8
8,1
6,7
14,8
5,0
6,7
11,7
personal
Projektass
0,0
5,0
5,0
2,0
10,3
12,3
5,5
10,5
16,0
8,0
10,5
18,5
1,0
7,8
8,8
Övriga
8,5
9,2
17,7
7,5
9,5
17,0
6,5
11,1
17,6
6,2
13,2
19,3
10,9
12,6
23,5
1:e lab ass
8,0
2,8
10,8
8,0
1,8
9,8
8,0
2,8
10,8
7,0
2,0
9,0
5,0
2,0
7,0
17,5
19,3
36,8
13,5
19,2
32,7
23,3
23,6
46,8
18,3
22,0
40,3
16,5
15,8
32,3
Teknisk
Forskningsingenjör
personal
Ingenjör
4,0
2,4
6,4
4,0
2,4
6,4
4,0
2,4
6,4
4,0
2,4
6,4
4,0
2,4
6,4
Övriga
9,3
14,3
23,6
12,4
19,6
32,0
10,6
18,3
28,9
6,9
14,6
21,5
4,0
10,8
14,8
217,8
210,1
427,9
225,5
207,8
433,4
231,2
225,5
456,8
222,4
207,3
429,7
201,2
185,5
386,7
Totalt
2006-05-31
2.6 b
Antal anställda per siste december 2005 fördelat på kön
2005
Män Kvinnor
Lärare
Doktorander med
anställning
Totalt
Professor
46
4
50
Universitetslektor
21
9
30
Universitetsadjunkt
2
0
2
Adj prof + gästlärare
4
1
5
Forskarassistent
11
7
18
Forskare
14
8
22
94
66
160
Administrativ
Högskolesekr
0
12
12
personal
Projektass
5
4
9
10
19
29
0
7
7
21
12
33
Övriga
1:e lab ass
Teknisk
Forskningsingenjör
personal
Ingenjör
3
4
7
Övriga
7
18
25
238
171
409
Totalt