ÄMNESLÄRARPROGRAMMET
Kurser:
LGK30G Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap
för gymnasielärare, 7,5hp
L9K30G Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap
för lärare åk 7-9, 7,5 hp
Kursperiod: 7/12-18/1
Studieguide Ht11
Kurserna LGK30G Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap för gymnasielärare,
och L9K30G Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap för lärare åk 7-9, ges som
den tredje kursen på ämneslärarprogrammet vid Göteborgs universitet. Kursen ingår i
utbildningsvetenskaplig kärna och läses på höstterminen 2011 i period 4, efter VFU1-kurs.
Kursen ges på heltid med kursstart onsdag den 7 december och avslutas onsdag den 18 januari
2012. Kursansvarig institution är Sociologiska institutionen. Medverkande institutioner är
Högskolan för scen och musik, Institutionen för arbetsvetenskap, Institutionen för historiska
studier, Institutionen för kulturvetenskaper, Institutionen för pedagogisk profession (IDPP),
Institutionen för socialt arbete, Institutionen för specialpedagogik (IPS).
Kursinnehåll
Denna kurs erbjuder studier om sociala relationer och ojämlikhet, om gruppens dynamik och
hur gruppkonflikter analyseras, bearbetas och hanteras. Kursen ger såväl analytisk förståelse
och teoretiska begrepp, samt ger även möjlighet till praktisk tillämpning i form av workshops
och gruppövningar. Kursen ger träning i självständigt arbete såväl individuellt som i grupp.
Detta redovisas i form av en skriftlig hemtentamen, samt en muntlig gruppredovisning (se
Schema och beskrivning av uppgifter nedan). De olika kursinslagen syftar till att ge
studenterna kunskap om de ämnen som behandlas i kursen samt att ge stöd åt att utveckla ett
reflekterande förhållningssätt som del av lärarprofessionen.
Ur kursplanen:
Kursen tar sin utgångspunkt i sociala relationer och ojämlikhet samt hur detta påverkar människors
och gruppers olika förutsättningar och framtida möjligheter i samhälle och skola. Detta belyses utifrån
olika perspektiv som rör klass, kön, etnicitet och sexualitet. Kursen behandlar teman som ledarskap,
gruppdynamik och konflikthantering. Dessa teman problematiseras och konkretiseras i relation till det
pedagogiska ledarskapet och den mångfald av individuella förutsättningar som finns representerade i
skolan.
Olika förklaringsmodeller till konflikter och varför vissa elever uppvisar svårigheter i skolan relateras
till ett samhälleligt, grupp- och individuellt perspektiv. Grundläggande frågor om yrkesetik och
professionellt förhållningssätt diskuteras.
Kursen innefattar teoretiska och analytiska moment samt praktisk tillämpning i form av gruppövningar
och självständigt arbete. Vikt läggs vid kommunikativa och generiska kompetenser.”
Kursens mål
Kursens övergripande mål är att studenten ska erhålla kunskap om, problematisera samt kommunicera
förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap i relation till den pedagogiska
professionen.
Den studerande ska efter avlutad kurs kunna:
Kunskap och förståelse
- redogöra för och problematisera olika perspektiv på sociala relationer och ojämlikhet som rör klass,
kön, etnicitet, sexualitet, samt mänskliga rättigheter
- redogöra för och diskutera olika perspektiv på gruppdynamik, ledarskap och konflikthantering
- redogöra för innebörden i begreppen normalitet, avvikelse, differentiering och kategorisering samt
analysera vilka konsekvenser dessa sociala företeelser kan få
Färdigheter och förmåga
- visa förmåga att relatera de i kursen presenterade perspektiven på sociala relationer, gruppdynamik
och konflikter till val av pedagogiskt arbetssätt
- visa förmåga att använda sin kunskap om konflikthantering för att skapa en lärandesituation av
konflikter
-visa förmåga att skriftligt och muntligt redogöra för och kritiskt diskutera etablerade teorier och
förhållningssätt till ledarskap, gruppdynamik och konflikter i skolan
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- visa förmåga att reflektera över innebörden av ett yrkesetiskt förhållningssätt och skolans ansvar för
elevers utveckling och lärande
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det
pedagogiska arbetet
2
Kurslitteratur
Chancer, Lynn S. & Watkins, Beverly Xaviera (2009) Sociala positioner: en översikt. Lund:
Studentlitteratur. (156 sid.)
Hakvoort, Ilse & Friberg, Birgitta (red.) (2011) Konflikthantering i professionellt lärarskap. Malmö:
Gleerups. (204 sid.)
Jensen, Elisabeth & Ole Löw (red.) (2011) Pedagogiskt ledarskap. Om att skapa goda relationer i
klassrummet. Malmö: Gleerups. (204 sid.)
Thornberg, Robert (2006). Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber.
(302 sidor.)
Tillkommer kompendiematerial (ca 150 sidor)
Innehåll kompendium:
Persson, Sofia (2008). Struktur och agentskap. I Läraryrkets uppkomst och förändring.
Göteborg: Sociologiska institutionen, universitetet, s. 34-49.
Sernhede, Ove (2009). Territoriell stigmatisering, ungas informella lärande och skolan i det
postindustriella samhället. I Utbildning och demokrati, Vol 18, Nr 1, 7-32. (Laddas ned från
www.ub.gu.se, artiklar)
Wallin, Anita et al (2011), Undervisning i sex- och samlevnad - ett idématerial, Göteborgs
universitet, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, under tryckning, kap. 1, 2, 3,
6:
Wallin, Anita, Kap. 1 ”Forskning om sex och samlevnad – en kort introduktion.”, s. (21 sid)
West, Eva, Kap 2. ”Sex och samlevnad i läroplaner 2011.” (14 sid)
Wallin, Anita, Kap. 3 ”Elevers uppfattningar och kunskaper om innehåll i sex och
samlevnadsundervisning.” (15 sid)
Katz, Olle, Kap. 6 ”Värderingsövningar i sex och samlevnadsundervisning – en bra metod för
lärande.” (8 sid)
Wasshede, Cathrin (2010). Passionerad politik. Om motstånd mot heteronormativ könsmakt.
Malmö: Bokbox förlag, sid. 25-57.
Wennerström, Ulla-Britt (2003). Margaret Archers teoriutveckling – struktur och agentskap i
den kritiska realismen. I Den kvinnliga klassresan. Göteborgs universitet, s. 84-101.
3
Undervisande lärare
Sociologiska institutionen (fr.o.m. 2012-01-01 Institutionen för sociologi och
arbetsvetenskap):
Studierektor:
Daniel Seldén
[email protected]
031-786 4782
Lärare:
Mattias Bengtsson
Mette Liljenberg
Henrik Lundberg
Daniel Nordholm
Karl Malmqvist
Sofia Persson
Cathrin Wasshede
Andreas Gunnarsson
Ulla-Britt Wennerström
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Institutionen för socialt arbete:
Studierektor:
Gerd Gustafsson
[email protected]
Lärare:
Pierre Engström
Annica Johansson
Ewa Lindblad
Ronny Tikkanen
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
031-786 4778
031-786 4936
031-786 4763
031-786 4936
031-786 4821
031-786 5827
031-786 5830
031-786 4616
031-786 4829
031-786 5772
031-786 1617
031-786 1095
031-786 1282
031-786 1267
Institutionen för didaktik och pedagogisk profession:
Studierektor:
Kaj Jönsson
[email protected]
031-786 2234
Lärare:
Ulla Andrén
Olle Katz
Lars-Åke Kernell
031-786 2458
031-786 2254
031-786 2180
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Institutionen för pedagogik och specialpedagogik:
Studierektor:
Ulla Alexandersson
[email protected]
031-786 2332
4
Lärare:
Ilse Hakvoort
Arja Kostiainen
Jan-Åke Klasson
[email protected]
[email protected]
[email protected]
031-786 2485
031-786 2475
031-786 2074
Institutionen för arbetsvetenskap (fr.o.m. 2012-01-01 Institutionen för sociologi och
arbetsvetenskap)
Studierektor:
Håkan Kjellgren
[email protected]
031-786 4935
Lärare:
Tone Försund
Anneline Sander
[email protected]
[email protected]
031-786 6498
031-865486
Högskolan för scen och musik:
Studierektor:
Bengt Jönsson
[email protected]
031-786 4017
Lärare:
Per Buhre
Göran Omnéus
Tina Glenvik
Ylwa Andersson
Ulla Tangaard
031-786 6312
031-786 6312
031-786 6312
031-786 6312
031-786 6312
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Institutionen för kulturvetenskaper:
Studierektor/prefekt lärarutbildning:
Kerstin Lökken
[email protected]
031-786 5332
Lärare:
Erika Alm
031-786 1967
[email protected]
Institutionen för historiska studier:
Studierektor:
Christer Ahlberger
[email protected]
031-786 4504
Tomas Nilson
031-786 4659
[email protected]
5
Kursledning Sociologiska institutionen
Kursansvarig
Ulla-Britt Wennerström
[email protected]
031-786 4829
Ansvarar för kursinnehåll och kursens pedagogiska och praktiska genomförande, samt frågor
som rör studenter, ledigheter, särskilda behov i relation till kursdeltagande.
Kursansvarig stödfunktion
Erik Husberg
[email protected]
031-786 4044
Ansvarar för och besvarar frågor som rör kursen, gruppindelning för seminarier och
workshops, rapportering av resultat, tentamensinlämning, komplettering av obligatoriska
kursmoment, omtentamen, betygsresultat.
Kursadministration
Karin Berg
[email protected]
Ansvarar för administration av GUL.
Studierektor
Daniel Seldén
[email protected]
031-786 4850
031-786 4782
Kursens genomförande och uppläggning
Kursen ges som helfartskurs under höstterminen 2011. Undervisningen består av 20
föreläsningar på 2 till 3 timmar, varav en är webbaserad (se instruktioner nedan), samt en
introduktionsföreläsning och en avslutningsföreläsning. I kursen ingår obligatoriska moment i
form av tre seminarier om vardera 2 till 3 timmar, samt 3 workshops om 3 timmar. Till detta
måste läggas studenternas självstudier med inläsning och förberedelser av kommande
seminariepresentationer såväl enskilt som tillsammans med gruppmedlemmar (se dokument
Gruppindelning). Det innebär att du som student förväntas lägga ned 40 arbetstimmar per
vecka på dina studier.
Syftet med föreläsningarna på kursen är att introducera och strukturera kursens innehåll
bestående av de tre kursmomenten; sociala relationer och ojämlikhet; gruppdynamik och
ledarskap; konflikthantering och ledarskap; samt det avslutande kursmomentet pedagogisk
tillämpning av kurstema I-III. Det senare syftar till att ge studenterna pedagogiska redskap i
anslutning till kursinnehållet. Studenterna förbereder föreläsningarna genom inläsning av
aktuell litteratur (se Schema) och bearbetar innehållet självständigt i efterhand.
Seminariernas syfte är att tillsammans i grupp genom samtal och diskussioner bearbeta
kurslitteratur, teoribildningar och begrepp samt föreläsningarnas innehåll. Seminarierna
kräver förberedelse av arbetsgrupper inom respektive seminariegrupp som ansvarar för att
presentera och initiera diskussion i seminariet om en fråga i Seminarieunderlaget (se nedan).
6
Kursens workshopstillfällen syftar till att konkretisera och fördjupa förståelsen av
kursinnehållet och dess mera teoretiska delar. Det görs genom gruppövningar och praktiska
moment där studenterna ges möjlighet till praktisk tillämpning av det centrala kursinnehållet
kring sociala relationer, grupprocesser och konflikthantering. Workshoptillfällena leds av
lärare från Högskolan för scen och musik samt Institutionen för arbetsvetenskap.
Seminarier
Syftet med seminarierna är att möjliggöra en både undersökande och kritisk diskussion av
kursmomentets litteratur och centrala frågor samt att relatera teorin till diskussion av
praktikfall.
Till varje seminarium finns ett underlag bestående av frågor som presenteras nedan och som
förbereds av respektive arbetsgrupper och som sedan presenteras och diskuteras i
seminariegruppen. Seminariet förbereds dels individuellt genom egen inläsning av litteraturen
och genom att ta del av föreläsningar, samt genom att varje ”arbetsgrupp” förbereder
presentation av en uppgift i seminarieunderlaget (se nedan) och ger en ca 10-15 minuters
muntlig presentation av densamma på seminariet. I schema finns tid avsatt för gruppernas
förberedelsearbete inför seminariet. I seminarieunderlagen informeras om vilken arbetsgrupp
som behandlar vilken uppgift. Uppgifterna syftar till att inspirera till diskussioner om ett
frågeområde, och arbetsgruppen fokusera något och redovisar sina reflektioner på seminariet.
På basis av presentationerna inleds en kollektiv diskussion, där alla kan komma till tals
genom att ställa individuella frågor, uttrycka kritiska synpunkter, kommentarer, etc. Glöm ej
att seminariet är ett verktyg för din egen kunskapsutveckling. Använd det!
Seminarietillfällena med de förberedande gruppdiskussionerna och den kollektiva
seminariediskussionen fungerar tillsammans med övriga kursinslagen som förberedelse för
delkursens hemskrivning (se Hemtentamen - examination nedan). Här är det särskilda fokuset
förlagt vid skrivande, argumentation och problemformulering som är väsentlig kunskap vid
examinationsuppgifter av så kallad essäkaraktär.
OBS! Seminarierna är obligatoriska. De utgör ett särskilt moment i kursexaminationen (se
nedan). Den som inte är närvarande genomför en kompletterande uppgift som består av en
skriftlig redogörelse med svar på samtliga fyra uppgifter som ingick i seminariets underlag,
sammanlagt bestående av 2 A4 sidor. Redogörelsen ska lämnas till och godkännas av
seminarielärare, alt. returneras för komplettering. Den som ej fullgjort kraven på
seminarieredogörelse kommer ej att få sitt slutgiltiga delkursbetyg inrapporterat.
Workshops
I kursen ingår tre workshops som är obligatoriska moment i kursen, samt en workshop som är
resurstillfälle inför den muntliga gestaltande gruppuppgiften (se nedan Seminarieunderlag).
Vid dessa tillfällen ges möjlighet till praktisk tillämpning av kursinnehållet kring
grupprocesser och konflikthantering med pedagogisk gruppledning. De tre
workshopstillfällena knyter an till kursinnehållet i respektive kurstema, sociala relationer,
gruppdynamik och konflikthantering. Studenterna får ta del av praktiska exempel på
7
gruppövningar som konkretiserar och fördjupar förståelsen av kursinnehållet genom eget
aktivt deltagande.
Om du inte kan delta kontakta undervisande lärare eller kursansvarig stöd (Erik Husberg), då
komplettering måste göras.
Utöver detta kan ingå pedagogiska inslag med gruppövningar i samband med föreläsningar,
dessa är ej obligatoriska.
Ronny Tikkanens föreläsning om unga, sex och internet
I kursen ingår en webbaserad föreläsning planerad den 12 december inom det första kurstemat
Sociala relationer och ojämlikhet som Ronny Tikkanen ansvarar för, och som studenterna
förväntas ta del av inför seminarium 1, se schema föreläsning 4 Sociala relationer, ungdom,
sexualitet och Internet.
Undervisningen ges i form av en förinspelad webbaserad föreläsning. Föreläsningen är
indelad i ett antal kortare delföreläsningar. Den 12 december kl 9.00 kommer det att finnas
ett dokument gå GUL med detaljerad information med länkar till föreläsningens olika delar
samt annan viktig information som du behöver. Föreläsningen ligger ute på internet fram till
18/1. Du väljer själv när du vill se föreläsningen. Du kan se föreläsningen hemma eller i
valfri datasal på universitetet. Tänk då på att du behöver hörlurar om du väljer att se den i en
datasal.
Film: Jag är framtiden
I anslutning till föreläsning 2 Sociala relationer och ojämlikhet – Klass & etnicitet som UllaBritt Wennerström håller torsdag den 8/12 kommer den Oscarspris belönade
dokumentärfilmen I am a promise, ”Jag är framtiden” (Susan & Alan Raymond 1994, utgiven
av Filmcentrum) att visas. Filmen skildrar Stanton Elementary School i Philadelphias
gettoområde och en rektors engagerade arbete för att ge barnen en möjlig framtid.
Efter filmen och i samband med lunch diskuterar arbetsgrupperna filmen i anslutning till
kurstemat social ojämlikhet i skola och utbildning. Några förslag på frågor att reflektera kring
som inspiration för era samtal om filmen kan vara:
Vilka problem tas upp i filmen ”Jag är framtiden” och hur är problemen relaterade till den
nationella och politiska kontext som skildras i filmen? Diskutera hur individ, grupp och
samhälle berörs av de problem som skildras, samt relationen emellan dessa olika
analysnivåer. Vad visar filmen om klass, kön och etnicitet, och av betydelsen av lärares
förhållningssätt och kunskap om dessa frågor? Vilka konflikter och grupprocesser bland
elever och lärare åskådliggörs i filmen? Vilka krav ställdes på skolans personal?
Filmen och arbetsgruppernas reflektioner kommer att följas upp i samband med inledningen
av eftermiddagens föreläsning som hålls av Cathrin Wasshede (se Schema).
8
Examination
Examinationen är förutom kunskapskontroll, också en kontinuerlig och fruktbar del av
kunskapsprocessen. Kursen examineras genom (1) obligatorisk närvaro och aktivt deltagande
vid kursens tre seminarier samt tre workshops, (2) muntlig redovisning av gruppuppgift på
seminarium 3 (se Seminarieunderlag nedan), samt (3) individuell skriftlig hemtentamen (se
Hemtentamen - examination nedan).
Deltagande i seminarier och workshops utgör ett kurskrav. Gruppuppgiften motsvarar 2,5 hp,
och den skriftliga examinationen motsvarar 5 hp. För betyget VG krävs motsvarande betyg
VG på 5 av 7,5 hp. (Se Kursplan)
Den individuella skriftliga hemtentamen sänds in via GUL senast onsdagen den 18 januari
2012. Det går även bra att posta tentamen till: Erik Husberg, Institutionen för sociologi och
arbetsvetenskap, Box 720, 405 30 Göteborg. Poststämpel gäller.
Hemtentamen omfattar tre till max. fyra A4 sidor, exklusive försättsblad och referenslista.
Texten ska skrivas med teckenstorlek 12 p. och enkelt radavstånd. Som betyg (se Kursplan
punkt 7) används någon av beteckningarna VG (Väl godkänd), G (Godkänd) eller U
(Underkänd). Tentamensresultat meddelas via GUL senast tre veckor efter inlämningsdatum.
Du kan få enskilda ”kompletteringar” i samband med examinationen. Dessa måste du klara av
senast 2 veckor efter att resultatet anslagits och meddelats. Om så ej skett, krävs förnyad
examination.
Omtentamen
Alla som blivit underkända i examinationen har rätt till omtentamen. Underlag för en
individuell skriftlig examination och omtentamen läggs ut på GUL kl. 9.00 onsdagen den 29
februari 2012 och sänds in via GUL senast onsdag den 7 mars 2012. OBS! om man önskar
skriva omtentamen måste detta meddelas till kursansvarig via mail senast en vecka innan
tentamen läggs ut.
Kompletteringar av obligatoriska undervisningstillfällen
För de som har missat, eller ej är godkända på gruppuppgiften med den muntliga
presentationen på seminarium 3 kommer ett extra seminarietillfälle att ordnas onsdag den 14
mars 2012. OBS! om man önskar delta i detta seminarium måste det meddelas kursansvarig
stöd Erik Husberg senast den 29 februari 2012. Tid och lokal läggs ut på GUL.
Missade seminarier kan kompletteras genom enskilda skriftliga inlämningar (se instruktioner
ovan under rubrik Seminarier).
För de som har missat något workshopstillfälle kommer att ordnas ett kompletteringstillfälle i
form av workshop. Kontakta Erik Husberg och din workshop lärare om så skulle vara fallet.
9
Betygskriterier
a) Den individuella skriftliga hemtentamen betygssätts med G, VG och U, samt komplettering
kan ges. Betygskriterier utgår från bedömning av att i skriftlig form visa förmåga till
självständiga reflektioner över kurslitteraturens innehåll, att genomföra en problematisering i
relation till konkreta egna valda fall, och att använda teoribildning och begrepp, samt att
kommunicera kunskaperna i en läsbar akademisk form.
Väl godkänd
*
*
*
*
Väl genomtänkta och direkta svar på frågorna.
Bra täckning av frågeområdet, korrekt och fullständig diskussion.
Väl grundad och självständig analys/användning av begrepp/teoretiska perspektiv, bra
anknytning till kurslitteraturen.
Bra framställning, argumentation och språkbehandling.
Godkänd
*
*
*
*
Acceptabla tillräckligt bra svar på frågorna.
Acceptabel men begränsad täckning av frågeområdet, ej fullständig diskussion.
Acceptabel analys/användning av begrepp/teoretiska perspektiv och anknytning till
kurslitteraturen.
Acceptabel framställning, argumentation och språkbehandling.
Underkänd
*
*
*
*
Frågorna har missuppfattats.
Frågorna är besvarade på felaktigt sätt.
Felaktig analys/användning av begrepp/teoretiska perspektiv, dålig anknytning till
kurslitteraturen.
Dålig framställning, argumentation och språkbehandling.
b) Den muntliga redovisningen av gruppuppgift i seminarium 3 betygsätts med VG, G och U.
Uppgiften som bygger på ett självständigt val av tema från kursinnehållet och kurslitteraturen
som redovisas i en muntlig gruppredovisning/gestaltning seminarium 3.
Nedan anges några riktmärken för bedömning av den muntliga presentationen/redovisningen.
(baserat på Ilse Hakvoort 2011)
*
Redovisningens innehåll och nivå –
- blir syftet med presentationen tydlig och dess koppling till kursinnehåll och teori?
- håller arbetet en nivå som tillför något utöver den kurslitteratur som alla redan tagit
del av?
- stimulerar redovisningen till frågor, skratt, diskussion – dvs. kommunikation?
10
*
Tidsplanering - har de planerat tiden så att innehållet passar för den tid de fått?
- delar gruppmedlemmar relativt jämnt på tiden?
*
Förberedelse - verkar studenterna vara förberedda och i så fall hur?
*
Variation - läggs fokus på att utbilda (och inte på att informera, bara läsa upp vad
som står i kurslitteraturen)?
- används olika redskap/verktyg/gestaltning/undervisningsformer för att förmedla
budskap – tex. Powerpoint – tavlan - drama – bikupa?
*
Beröring/utvecklande - blir de frågor man valt att ta upp levandegjort och utvecklas
förståelsen för frågorna?
*
Koppling till lärarprofessionen/styrdokument - kopplar studenterna till skolans
uppdrag och till sin kommande profession?
*
Övrigt - är alla närvarande under den egna redovisningen? Under andras redovisning?
Väl godkänt uppnås genom att ovanstående kriterier uppfylls mycket bra.
Godkänt betyg uppnås genom att kriterierna uppnås tillräckligt bra och på acceptabel nivå.
Underkänt betyg ges om presentationen inte uppfyller kriterierna, eller då student ej är
närvarande.
För den som inte kan delta i presentationen kommer ett extra kurstillfälle att ordnas. Kontakta
om så skulle vara fallet Erik Husberg.
11
UNDERLAG FÖR SEMINARIERNA
Seminarium 1:
Torsdag 15/12
Tema: ”Sociala relationer”
Litteratur: Chancer, Lynn, S. & Watkins, Beverly, Xaviera (2009) Sociala positioner – en
översikt. Lund: Studentlitteratur. (hela boken)
Jensen, Elisabeth (2011) Kap. 3 ”Pedagogiskt ledarskap och samarbete i undervisningen”;
samt Jensen, Iben Kap. 6 ”Kategorier skapar positioneringar”, i Jensen & Löw (red.) (2011)
Pedagogiskt ledarskap. Om att skapa goda relationer i undervisningen.
Thornberg, Robert (2006) Förord, Kap 1 Och 3.
Kompendium: Persson, Wennerström, Wasshede, Wallin, West & Katz.
Seminarium 1 inleds med presentation och gemensam diskussion om formerna för
seminarierna, dvs. förberedelse genom grupparbete, presentationer och diskussioner.
Återkoppling görs till kursmålen (se även Studieguide ovan).
Uppgift 1 (arbetsgrupp 1)
Redogör för sociologiska perspektiv på sociala relationer med utgångspunkt i föreläsning 1
och Perssons respektive Wennerströms texter i kompendiet. Redogör för sociologisk
teoribildning som ger förklaring av individ och samhällsstrukturella villkor, samt vad som
krävs av individer och grupper för att åstadkomma social förändring. Vilka egna krafter och
egenskaper har å ena sidan individer, och hur inverkar å andra sidan sociala och kulturella
strukturer på individen? Fördjupa förklaringarna genom att relatera till föreläsningarna om
historiska perspektiv och framväxten av de mänskliga rättigheterna, samt till
kulturvetenskapliga perspektiv på social ojämlikhet. Diskutera relevansen av, och hur ni kan
tillämpa kunskaper om social ojämlikhet som blivande pedagoger.
Uppgift 2 (arbetsgrupp 2)
Analysera sociala villkor som rör klass och ras/etnicitet utifrån dokumentärfilmen Jag är
framtiden med stöd av Chancer & Watkins diskussion och teoribildningar om klass respektive
ras/etnicitet. Redogör för skildringen av social ojämlikhet i det amerikanska samhället, och
diskutera dess nationella och historiska bakgrund. Diskutera den bild som filmen förmedlar av
skolans och pedagogers möjligheter att överbrygga och kompensera för barnens fattigdom
och sociala utsatthet, och relatera till svenska förhållanden i samhälle och skola. Diskutera
vilka lärdomar ni som blivande pedagoger kan dra av både de lyckade och de mindre lyckade
pedagogiska exempel som visas i filmen.
Uppgift 3 (arbetsgrupp 3)
Redogör för begrepp och teoribildningar som ger förklaring av social ojämlikhet som rör kön
och sexualitet med stöd av Chancer & Watkins, Wasshede, samt Wallin m.fl. Utgå från
innehållet i föreläsningar om kön och sexualitet och problematisera betydelsen av kön och
makt i ett samhällsperspektiv, samt diskutera dess effekter i skola, utbildning och
12
klassrumsmiljön. Diskutera utifrån Tikkanens föreläsning inverkan av moderna sociala
medier på sociala relationer och villkor som rör kön och sexualitet, samt dess effekter för
skola och ungdomar. Relatera till Fribergs kapitel 4 i Hakvoort & Friberg, samt Wallin m.fl.
och diskutera pedagogiska förhållningssätt och vad som krävs av pedagoger för att
överbrygga problem och social orättvisa som rör kön och sexualitet.
Uppgift 4 (arbetsgrupp 4)
Ge belysning av social ojämlikhet i staden Göteborg och diskutera dess effekter för
skolmiljöer med hjälp av statistik från Göteborgsbladet (www.goteborg.se), SCB statistik
(www.SCB.se) och/eller Rädda Barnens rapport om barnfattigdom
(http://www.rb.se/vartarbete/isverige/barnfattigdom/Pages/default.aspx). Gör en jämförelse
avseende socioekonomiska levnadsvillkor, exempelvis mellan stadsdelar i Göteborg.
Diskutera relevansen av kunskaper som kurslitteraturen och kursen bidragit till om klass, kön
och etnicitet för er som blivande lärare i förståelse av hur dessa strukturella villkor utövar
inflytande över barnens livsvillkor. Diskutera skolans och pedagogers roll när det gäller de
enskilda barnens möjligheter att bryta med segregationens effekter. Konkretisera och
illustrera gärna ert resonemang med någon aktuell artikel om barnfattigdom i Göteborg.
13
Seminarium 2:
Måndag 9/1
Tema: ”Gruppdynamik, konflikthantering och ledarskap”
Litteratur: Hakvoort, Ilse & Friberg, Birgitta (red.) (2011) Konflikthantering i professionellt
lärarskap. Malmö: Gleerups. (kap. 1-4, 7-8)
Jensen, Elisabeth & Ole Löw (red.) (2011) Pedagogiskt ledarskap. Om att skapa goda relationer i
klassrummet. Malmö: Gleerups. (kap. 4, 5, 11)
Thornberg, Robert (2006). Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber.
(hela boken)
Uppgift 1 (arbetsgrupp 4)
Redogör för socialpsykologisk och pedagogisk teoribildning om gruppers dynamik och
relationen mellan individ och grupp utifrån Thornberg och exv. Nielsens kapitel 9 i Jensen &
Löw. Diskutera informellt och formellt ledarskap i skolan, och betydelsen av olika maktbaser
och social position. Problematisera faktorer som kan inverka vid inkludering och uteslutning
av enskilda individer och grupper, samt hur dessa mönster kan brytas. Hur kan pedagogiskt
ledarskap förebygga och motverka destruktiva grupprocesser och problembeteende i grupp?
Ge exempel från t.ex. egen erfarenhet av hur bra gruppsammanhållning och inkluderande
klimat kan skapas i undervisningssammanhang.
Uppgift 2 (arbetsgrupp 3)
Introducera konfliktbegreppet genom att ge en översiktlig sammanfattning av grundläggande
konfliktkunskap och skolans uppdrag när det gäller konflikthantering utifrån Hakvoort &
Friberg. Redogör med stöd av teoretiska begrepp för konflikters uppkomst, eskalation och
möjliga lösning. Applicera ett maktperspektiv på konflikter i skolmiljön, och diskutera dess
betydelse för konflikters ursprung och möjliga lösning. Använd litteraturen för att diskutera
om det finns generella aspekter av konflikter som kan tänkas vara återkommande i exv. både
elevgrupper och arbetsgrupper som lärarkollektiv, eller andra sociala konflikter. Diskutera
förekomst av konflikter i skolmiljön och betydelsen av konfliktkommunikation. Hur kan/bör
vi förhålla oss till och bemöta konflikter i skolan och elevgrupper som pedagoger?
Uppgift 3 (arbetsgrupp 2)
Definiera utifrån Hakvoort & Friberg vad som kännetecknar ett pedagogiskt ledarskap och
dess innebörd när det gäller samarbete och sociala relationer i klassrummet. Diskutera den
praktiska tillämpningen av det de framhåller som rör lärarens bemötande och
relationskompetens. Problematisera utifrån Thornberg olika slags störningar som kan
uppkomma i elevgrupper och olika och möjliga pedagogiska förhållningssätt och ledarstilar.
Diskutera innebörden av ett relationellt respektive situationsanpassat ledarskap, och hur det
kan fungera i praktiken. Diskutera utifrån kurslitteraturen pedagogiska möjliga
förhållningssätt och krav som ställs på ledarskap i relation till individuella problembeteende
och särskilda behov hos elever.
14
Uppgift 4 (arbetsgrupp 1)
Innan seminariet väljer gruppen en aktuell fråga som behandlar deindividualisering och/eller
dehumaniseringsprocesser i grupper. Använd gärna ett exempel från skolans värld och ni kan
hämta inspiration genom kurslitteraturen och/eller exempelvis media, TV, film och aktuell
debatt. (se mediearkivet, nås via www.gunda.ub.se som du når via ditt lånekortsnr) Ringa in
problemet och gör en noggrann beskrivning utifrån ett problemorienterat synsätt. Vad består
problemet av, hur har det uppkommit, vad är dess orsaker, hur ser problemet ut dels i ett
individuellt perspektiv, dels i ett gruppdynamiskt perspektiv? Relatera utifrån kurslitteraturen
och föreläsningar till pedagogiska förhållningssätt för att möta problem av detta slag i skolan.
15
Seminarium 3:
Fredag 13/1
Tema: ”Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap: redovisning av
gruppuppgift”
Litteratur: Kurslitteraturen ingår i sin helhet som underlag för gruppernas val av tema och
muntliga presentationer på detta seminarium.
Chancer, Lynn S. & Watkins, Beverly Xaviera (2009) Sociala positioner: en översikt. Lund:
Studentlitteratur.
Hakvoort, Ilse & Friberg, Birgitta (red.) (2011) Konflikthantering i professionellt lärarskap. Malmö:
Gleerups.
Jensen, Elisabeth & Ole Löw (red.) (2011) Pedagogiskt ledarskap. Om att skapa goda relationer i
klassrummet. Malmö: Gleerups.
Thornberg, Robert (2006). Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber.
Kompendiematerial.
Den muntliga presentationen är en del av examinationsuppgiften och består av
arbetsgruppernas redovisning av ett eget valt tema inom kursinnehållet sociala relationer,
gruppdynamik, konflikthantering och ledarskap. Arbetsgrupperna väljer ett tema utifrån
intresse och uppgiften syftar till att ge träning i pedagogisk tillämpning och gestaltning av
kursens centrala tema och frågor. Låt er inspireras av såväl kurslitteratur som av de olika
undervisningsinslagen, föreläsningar, seminarier och workshops. De individuella
examinationsuppgifterna kan exempelvis användas för att ge stöd åt gruppens gemensamma
problemformulering som gestaltas i denna muntliga presentation.
Förberedelse: Varje arbetsgrupp väljer självständigt ett tema från kursmomenten sociala
relationer, gruppdynamik, konflikthantering och ledarskap. Gruppen sammanfattar sina
kunskaper om ämnet från kurslitteraturen, föreläsningar och diskussioner. Utgå även från
illustrativa och konkretiserande exempel som ni hämtar exv. från aktuell debatt. Ämnesvalet
bör ha tydlig anknytning till skola och relation mellan elever och lärare.
Syftet med uppgiften är att fördjupa förståelsen av kursinnehållet genom ett självständigt
reflekterande förhållningssätt, samt ge träning i att överföra kunskaper till andra på ett
pedagogiskt vis.
Vid seminariet: Varje arbetsgrupp har 20 minuter till sitt förfogande för sin presentation där
samtliga gruppmedlemmar deltar. Välj en presentationsform som ni tycker passar bäst för er
fråga. Presentationen inleds med att ni ger en tydlig bild av det ämne ni valt och framhåll
gärna dess anknytning till kursinnehåll, teorier och begrepp.
Ni kan välja en traditionell föreläsningsform, alternativt gestaltning i form av rollspel, eller att
bygga på en gruppövning där seminariedeltagarna deltar. Ni kan även exv. använda visuella
pedagogiska hjälpmedel som Powerpoint, bildmaterial, internet eller egen film, och/eller exv.
dela ut, eller bifoga via GUL en sammanfattning eller underlag för presentationen. Försök
finna bästa möjliga kreativa och pedagogiska upplägg inom givna begränsade tidsramar
genom att konkretisera, illustrera och motivera åhörarna för att skapa förståelse av något inom
kursen centrala teman.
16
Under kursens gång kan ni vända er med frågor om ämnesval och presentation till seminarieoch workshopledarna. Till stöd ingår föreläsningarna 19 och 20 som behandlar gestaltning
och dramatisering som pedagogisk metod i anslutning till kursinnehållet sociala relationer,
gruppdynamik, konflikthantering och ledarskap. Workshop IV den 11/1 är en särskilt resurs
inför redovisningarna av denna gruppuppgift.
Uppgiften är examinationsgrundande motsvarande 2,5 hp (se Kursplan samt ovan).
17
Hemtentamen – examination
Kursen examineras genom en hemskrivning som påbörjas första kursdagen och som lämnas
in i samband med kursens avslutning. Denna del av examinationen består av en skriftlig
självständig tillämpning av de kunskaper som du fått genom kursen, och bygger på en analys
av ett eget valt fall. Hemskrivningen ska omfatta ca tre till fyra A4-sidor och följa
instruktioner (se ovan) vad gäller formen. Hemskrivningen ska lämnas in via GUL senast
onsdagen den 18/1 2012.
Hemskrivningen består i en analys av ett fall som ger belysning av sociala relationer och
ojämlikhet, konflikthantering och ledarskap. Syftet är här att kommunicera kunskaperna från
kursen i skriftlig form. Det görs genom att sammanfatta och att redogöra för kursinnehållets
centrala aspekter och teoribildningar, och att integrera dessa i en analys av ett konkret fall som
är relevant för läraryrket och skolmiljö.
Du bestämmer själv om du vill arbeta med eget valt fall från t.ex. skönlitteratur, film, en
aktuell fråga, tidningsartikel, dokumentär, eller egen erfarenhet. I listan nedan framgår några
tips och exempel som kan användas i din hemskrivning. Ditt fall ska ge belysning av ett
problemområde som rör någon/några av kategorierna klass, kön, etnicitet, sexualitet, sex och
samlevnad, och det ska beröra och tydligt kopplas till skola, elevgrupper och lärares
professionella förhållningssätt.
Disponera din skrivning genom att 1) först presentera ditt val av fall för din analys i ett
inledande stycke. Gör en problematiserande beskrivning av ditt fall, dvs. vilka centrala frågor
och problem du vill belysa, och på vilket sätt du väljer att knyta till kursens centrala teman
och teoribildningar. Denna inledande del tar ca en halv sida i anspråk.
Efter inledningen följer 2) en analys av det valda fallet där du integrerar och tillämpar de
kunskaper du fått genom kursen. Din analys ska innehålla:
a) förklaring av sociala relationer och ojämlikhet relaterat till någon/några av kategorierna
klass, kön, etnicitet, sexualitet
b) dess möjliga inverkan på grupprocesser och konflikter i skola och elevgrupper
c) hur det problem du tar upp kan förebyggas och hanteras inom det pedagogiska ledarskapet.
Skrivningen ska behandla och visa medvetenhet om olika analytiska nivåer, som rör samhälle
och strukturella villkor, gruppdynamiska processer, och individuella upplevelser, samt hur
dessa är relaterade till varandra. Det ska framgå medvetenhet om relevansen av kunskaperna
för skola och framtida lärarutövning.
Skrivningen avslutas med ett sammanfattande stycke där de olika trådarna vävs samman och
du reflekterar fritt i anslutning till ditt fall och hur du kan använda kunskaperna i framtida
lärarutövning.
Obs! Glöm ej att alltid väva in/integrera teoretisk analys med de mer beskrivande delarna i det
analytiska avsnittet, och låt inte beskrivningarna ta överhanden. Definiera alltid de teoretiska
begreppen som du använder med hänvisning till kurstexterna och ange sedan de använda
18
texterna i en litteraturlista. Använd kurslitteraturen i dess bredd. Samtliga fyra kursböcker ska
refereras, och nyttja även texter i kompendiet (se GUL).
Lycka till!
Lista med förslag som kan användas i hemskrivningen för din fallbeskrivning av social
ojämlikhet:
Skönlitteratur, några exempel:
Margaret Atwood (2010 [1988]) Kattöga. Stockholm: Norstedts.
Susanna Alakoski (2006) Svinalängorna. Bonniers.
Susanna Alakoski (2010) Håpas du trifs bra i fengelset. Bonniers.
Mustafa Can (2006) Tätt intill dagarna: berättelsen om min mor. Norstedts.
Doris Dahlin (2007) Skammens boning. Ordfront.
Torbjörn Flygt (2008) Underdog. Norstedts pocket.
Torbjörn Flygt (2011) Outsiders. Norstedts.
Åsa Linderborg (2008) Mig äger ingen. Bokförlaget Atlas.
Leif GW Persson (2011) Gustavs grabb: en klassresa. Albert Bonniers Förlag.
Rickard Wolff (2011) Rikitikitavi. Wahlström & Widstrand.
Filmer, några exempel:
Svinalängorna (baserat på Susanna Alakoskis bok)
Skruva den som läcker
Tusen gånger starkare
En komikers uppväxt (baserat på Jonas Gardells bok)
Simon och ekarna (baserat på Marianne Fredrikssons bok)
Se även exv. svtplay/arkiv
19
