Livslopp

Varför är det här viktigt?
• http://www.mfd.se/globalassets/dokument/p
ublikationer/2014/2014-6-mangfald-hur-arlaget-2014.pdf
LSS-rätt att välja
• http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19930387
.HTM
• http://www.socialstyrelsen.se/etikisocialtjanst
en/hurstortarbrukaresmedbestamman
Genomförandeplan LSS
• 21 a § Handläggning av ärenden som rör enskilda samt
genomförande av beslut om insatser enligt denna lag
skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa
beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska
omständigheter och händelser av betydelse.
Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden
skall förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem.
Lag (2005:125).
• http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/20065/senastelydelse2006-5#anchor_0
Arbetsmiljö kontra LSS
• http://www.av.se/dokument/afs/AFS1990_18.
pdf
LSS, rätten till insatser
• 7§
Personer som anges i 1 § har rätt till insatser i form
av särskilt stöd och särskild service enligt 9 § 1-–9,
om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om
deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Personer
som anges i 1 § 1 och 2 har, under samma
förutsättningar, även rätt till insatser enligt 9 § 10.
Rätten till insatser, fortsättning
• Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras
goda levnadsvillkor. Insatserna skall vara varaktiga
och samordnade. De skall anpassas till mottagarens
individuella behov samt utformas så att de är lätt
tillgängliga för de personer som behöver dem och
stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv. Lag
(2005:125). SFS 2005:125
Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade
• http://www.socialstyrelsen.se/etikisocialtjanst
en
• http://www.socialstyrelsen.se/etikisocialtjanst
en/personalensarbetsmiljokontrape
Hur är det för er?
Maslow ett sätt att se på behov
Rättspraxis i LSS och
socialförsäkringsbalken säger
annorlunda
• http://assistanskoll.se/20080710-TEMAForsakringskassan-grundlaggande-behov.html
Ger personlig assistans ökad möjlighet
att gå uppåt på Maslows trappa?
Det finns nyanser i allt
• http://www.youtube.com/watch?v=LifAcqepJ
VI
KASAM-känslan av sammanhang
• Aaron Antonovsky - professor i medicinsk
sociologi -studerade judiska kvinnor som överlevt
koncentrationsläger
• Fann att vissa behållit sin psykiska hälsa och detta
intresserade honom I stället för att fråga Varför
mår vissa människor psykiskt dåligt? ställde han
sig då frågan – Vad gör att människor förblir
psykiskt friska?
• Antonovsky besvarade frågan med KASAM
(Känsla Av SAMmanhang)
KASAM avgörande för din hälsa
• En människa är inte antingen frisk eller sjuk
• Människan förflyttar sig mellan de två
polerna.
• En människa uppehåller sig närmare
friskpolen om hon upplever KASAM.
• KASAM är uppbyggd av tre centrala delar:
hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet
• Dessa delar gör dig motståndskraftig mot
stress.
Hanterbarhet
• Närkrav ställs och saker händer är det viktigt
att vi inte ser oss själva som offer, som
hjälplösa.
• Människan måste uppleva att hon har
kapacitet att hantera motgångarna.
• Människor som känner att de kan hantera livet
och dess ”ups and downs” blir mer
motståndskraftiga emot ohälsa.
Begriplighet
• Vi behöver struktur och regelbundenhet i våra
liv.
• Vi behöver kunna förutsäga händelser vill och
kunna förklara det vad som händer.
• Kan vi göra händelser i livet begripliga så
förblir vi friska i högre utsträckning.
Meningsfullhet
• Vi måste uppleva att de utmaningar vi ställs
inför är värda att investera energi i.
• Försöker vi hitta mening i de olyckliga
händelser som vi ställs inför så mår vi bättre
än de som inte gör det.
Kan ni känna igen detta?
Livslopp
• Mål: Lära er att tänka livslopp
• Varför: För att förstå att behoven skiftar över
tid och att olika metoder kan passa olika bra
vid olika tillfällen
• Bra att kunna eftersom det hänger ihop med
återhämtningsinriktat tänkande
Livsloppsperspektiv
Summan av många områden:
• Utbildning
• Arbete
• Familj
• Hälsa
Livsloppet går genom historisk tid och geografiskt
rum och blir involverad i kontexter och strukturer
som präglas av både ändring och stabilitet
Livsloppsperspektivet, Anna
Dunér 2011
Teoretiskt perspektiv -används bland annat i
forskning kring utveckling genom livet,
funktionshinder, åldrande. Hur är livet organiserat:
biologiskt, psykologiskt och socialt?
[email protected]
Lästips om livslopp
• Jeppsson-Grassman, Eva (2003). Att drabbas
och att forma sitt liv: om strategier bland
funktionshindrade och arbetslösa. Lund:
Studentlitteratur
• Priestley, Mark (2003). Disability: a life course
approach. Cambridge, UK: Polity
• http://www.regeringen.se/content/1/c4/27/4
4/d9a61473.pdf
Livslopp i förändring
•
Förutsägbart -ett visst antal faser efter varandra utefter
biologiskt och kronologiskt åldrande
•
Normalt idealt livslopp format av kulturella regler och
normer
•
Kön, klass, etc. påverkar föreställningar av normalt/idealt
livslopp
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/danielswedi
n/article14524982.ab
•
•
Gått mot en syn på livsloppet som beroende av sitt
sammanhang och som socialt konstruerat
[email protected]
Samhällsförändringar och enskilda liv
•
Livsloppsperspektivet kopplar samman makro- och mikronivån
•
Samspelet mellan samhällsutveckling och enskilda liv
•
Generation / kohort
[email protected]
Förhållanden som formar livsloppet
• Lokalisering
• Social tillhörighet
• Personliga resurser
• Tid och timing
[email protected]
Matteusprincipen
• ”Var och en som har, han skall få, och det
i överflöd, men den som inte har, från honom
skall tas också det han har.” Matteus 25:29
Livslopp-olika modeller
• Linjära-förutsätter stabila, fysiska, psykiska
egenskaper som barnet tar med sig
• Kontigensmodell-mer öppen för tillfälligheter,
chansen har en roll
• Transaktionsmodell-bygger på linjära och
kontingenta modellen. Ger en grundligare
framställning av samspelet mellan person och
miljö över tid
Livslopp-övergångar som formar
hälsan(George 2003:175)
Livsloppsbanor kan beskrivas genom balans
mellan stabilitet och ändring
• Timing-övergångar i livsloppet
• Tidslängd mellan övergångar
• Sekvens
• Samtidiga övergångar
Livsloppsperspektiv
• Ett holistiskt synsätt om mänsklig utveckling
• Vara medveten om att mycket spelar in när
det gäller hur människor hanterar livskriser
och förändringar
Livsloppsperspektiv
• Livsloppsforskning- studerar individen som en
social person
• Kohorter-(
• Olika åldrar i människors livslopp
Familje och livsloppsperspektiv
• När en person drabbas av
sjukdom/funktionsnedsättning är det inte bara den
personen som behöver stöd
• Familjen och andra närstående ställs inför nya
utmaningar/krav
• Detta ändras allteftersom personen går igenom olika
faser i livet
• Familjen bör få stöd i hur de skall klara av det nya
livet
Barn eller vuxna som har
sjukdom/funktionsnedsättning• Hamnar hela tiden i nya situationer,
möjligheter och utmaningar i och med att de
går igenom nya faser i livet, precis som alla
andra
• Kan man vara ”gammal” och funktionsnedsatt
eller är man bara gammal?
De olika åldrarna, Laslett(1989)
Första åldern:
Period av omogenhet,
beroende, socialisering och utbildning
Andra åldern
Oberoende, mognad, ansvar att förtjäna och
spara
Tredje åldern
Självförverkligande-oftast vid pensionering
Fjärde åldern
Slutligt beroende, skröplighet och död
Komplexiteten gällande
funktionsnedsättning/sjukdom,
Priestly(2003)
Identitet
Kropp
Kultur
Struktur
Vad är stigmatisering ?
Stigmatiseringens fyra faser, Link,
Phelan (2001)
•
•
•
•
att skilja ut och peka på olikheter,
att tillskriva olikheterna negativa attribut,
att separera oss från dem
statusförlust och diskriminering
John Dow skriver:
• “I´m a service user. What then is the
difference between you and me? After all, we
all use various services of one kind or another.
Most of use building societies, banks, shops,
garages, doctors, dentist etc. So why is my
statement about being a service user
different? Well, some of us are different we
have to use services not always through
choice but often through a recognized
need”(Dow 2007, s.49).
Lyssna
• Kristensson Uggla (2010) menar att en patient befinner sig både i
ett existentiellt underläge på grund av sin utsatthet, där patienten
känner av en ohälsa, den lider, men att patienten också befinner sig
i ett kognitivt underläge.
• Att skifta från patient till person handlar om att skifta från vad till
vem.
• Det görs lättast genom att vi lyssnar på vad människor har att
berätta. När vi lyssnar på en patient så blir den en person för oss,
det är när människan berättar som hon visar sig som person.
• Att vara en patient är att inneha en roll, att vara en person är att ha
en identitet, att bli räknad med som en part i relationen, en
berättelse skapar ett partnerskap (Kristensson Uggla 2014).
Pastoralmakt ,tolkning av,
Focault(1972)
• Samhällets omsorg för medborgarnas välmående.
• Vi vill att de skall se att de har ett problem och
också acceptera våra förslag eftersom vi är den
goda hjälparen.
• Hjälparen måste ibland göra saker som gör ont
för att vi förstår att det då blir bättre.
• Välfärdssamhället makt liknar det som tidigare
fanns i den religiösa makten.
• Brukarna måste frälsas till det goda livet
Prova med att göra en livsloppskarta
för er själva
Gör din egen livsloppskarta
Hur såg samhället ut då du växte upp, hur hade dina föräldrar det?
När har du gjort saker il livet?
Har det hänt saker som påverkat ditt livslopp i en riktning du inte tänkt?
Kohort
Transition
Timing
Utbildning
Arbete
Familj
Hälsa
Första åldern:
Period av omogenhet,
beroende, socialisering och utbildning
Andra åldern
Oberoende, mognad, ansvar att förtjäna och spara
Tredje ålder
Självförverkligande-oftast vid pensionering
Fjärde åldern
Slutligt beroende, skröplighet och död
•
Gör livsloppskarta med brukaren
Varför???
Ålderism?
• http://hit.pantamera.nu/familjen
http://www.socialstyrelsen.se/etikisocialtjanst
en/hurstortarbrukaresmedbestamman
Diagnos-kategorisering, på gott, på
ont?
•
•
•
•
Biljett till välfärdssamhället
Befrielse av skam och skuld
Man kan freda sig
Stämplande
Funderingar
• Funktionsnedsättningen kan bli en
symtombärare
• Är det så där ni arbetar?
Visdom från Nalle Puh
Det är verkligen ingen vidare mening
med att uppleva intressanta saker
som översvämningar, om man
inte får vara två om dem.
Det är bra mycket
trevligare att vara två.
Källa: Nalle Puh - A.A. Milne