God undervisning …

UTMÄRKT UNDERVISNING
UNDERVISNING PÅ VETENSKAPLIG GRUND – VAD ÄR DET?
NÅGRA UTGÅNGSPUNKTER FÖR DISKUSSIONEN OM GOD UNDERVISNING
Luleå 2012‐10‐31
[email protected]
0708‐342498
NÅGRA HÅLLPUNKTER!
 Synteser av forskning om övergripande och generella referensramar för utmärkt undervisning?
 Lärarkompetens – en nyckelfaktor!
 Några väl undersökta undervisningskontexter – Bedömning, specialpedagogik, IKT
 Hur utvecklas bra undervisning?
God undervisning …
 är välorganiserad, planerad och reflekterande,
 är baserad på gedigen ämneskunskap och en effektiv behandling av denna kunskap i förhållande till eleverna,
 förutsätter förståelse för elevernas utvecklingsbehov,
 använder varierande, utmanande och inspirerande ansatser och uppmuntrar eleverna att bli självständiga lärande subjekt (jfr Alexander, 2010)
1
God undervisning …
 Kombinerar innehållsaspekter och psykologiska aspekter.
 Förutsätter att läraren samtidigt kan hantera pedagogiska och didaktiska överväganden.
Ovanstående är framgångsfaktorer i läroplansutveckling, lektionsplanering, genomförande av undervisning, pedagogisk bedömning och återkoppling utifrån bedömning (jfr Scheerens m. fl., 2007)
En generell referensram för utvecklingen av kvalitativt god undervisning
 Fem dimensioner av undervisning som bygger på samtalets fulla potential: 1) en kollektiv dimension – lärare och elever hanterar lärandeuppgifter tillsammans, i en grupp eller en klass,
2) en ömsesidig dimension, där lärare och elever interagerar och lyssnar på varandra, delar idéer och överväger olika synpunkter. (jfr Alexander, 2010)
En generell referensram för undervisning
3) en stödjande dimension – eleverna artikulerar idéer fritt utan att vara rädda för att svara fel eller tala om vad de inte förstår och de hjälper också varandra att nå en gemensam förståelse,
4) en målinriktad dimension – lärare planerar och styr klassrumskommunikation med vissa pedagogiska målsättningar i sikte, 5) en kumulativ dimension – lärare och elever bygger på sina egna och varandras idéer och länkar samman dem till sammanhängande tankelinjer och lärande.
2
Generella undervisningsprinciper ur lärarens perspektiv
Viktigt att lärare:
 Har tilltro till elevernas förmåga att lära (och handlar därefter).
 Kan leda kunskapsarbetet genom att skapa relationer till eleverna inom en varierad undervisningsrepertoar.
 Omsätter sina ämneskunskaper efter de konkreta sammanhangen och förutsättningarna.
 Använder väl strukturerade kvalitativa mål och utmanande projekt, just bortom elevernas nuvarande förståelse. (jfr Håkansson & Sundberg, 2012)
Generella undervisningsprinciper ur lärarens perspektiv
Viktigt att lärare:
 Arbetar med både summativ och formativ bedömning som en integrerad del av undervisningen (till och från eleverna/ till och från lärare).
 Själva lär genom att planera, genomföra och följa upp undervisningens förutsättningar, processer och utfall i professionellt lärande gemenskaper.
(Håkansson & Sundberg, 2012)
Specifika undervisningsstrategier som gynnar utveckling av lärandekapacitet och studieresultat
Några exempel:
 Strukturerad undervisning
 Studiemetoder – metakognitiva strategier
 Samarbetslärande – smågruppsinteraktion
 Återkoppling
 Kamratbedömning
(jfr Hattie, 2009)
3
Exemplet strukturerad undervisning
Undervisningssekvenser med:
‐ Tydliga mål
‐ Identifiering av kritiska innehållsaspekter
‐ Handledning
‐ Kontroll av förståelse
‐ Summeringar och repetitioner
(jfr begreppet ”direct instruction”, Hattie, 2009)
Exemplet studiemetoder – metakognitiva strategier eller lärandestrategier
 Organisering och transformering
 Självundervisning
 Självvärdering
 Partnerstöd  Att upprepa och memorera
 Målformulering/planering (Håkansson & Sundberg, 2012)
Elevers erfarenheter av självreglerat lärande –
exempel från norska fallstudier i åk 9‐10
Exempel på metakognitiva strategier som introducerats:
 Mål
 Nyckelord
 Nyckelmeningar
 Tankekartor
 Strukturerade tankekartor
 Tvåkolumnsanteckningar
 ”Spool paper”, dvs. kort disposition för essäskrivande
Eleverna:
‐ Utvecklas metakognitivt (OBS! skillnader mellan grupper).
‐ Uppskattar målorientering.
‐ Behöver dialog och gruppsammanhang för att utveckla självreglering.
‐ Blir ibland uttråkade av betoning på strategier.
(Jfr Postholm, 2011)
4
Lärarkompetens – en nyckelfaktor
 Lärares kunskapsbas – balans mellan kognitiva och sociala/relationella kategorier
 Lärares ämneskunskaper
 Lärares värderingar och förhållningssätt
 Lärares relationer och känslor
 Lärarkompetens och elevernas lärande
 Ledarskap i undervisningen
(Håkansson & Sundberg, 2012)
Från novis till expert – i riktning mot bättre studieresultat för eleverna
 Nybörjarlärare – behöver struktur och guidning.
 Avancerade nybörjarlärare – börjar bygga ”praktiska fallkunskaper”.
 Kompetenta lärare – gör medvetna val och har förmåga att särskilja viktigt från oviktigt.
 Framträdande lärare – har ”ackumulerad fallkunskap” och rika källor av beprövad erfarenhet och kan förutsäga hur elever kommer att agera och reagera även i nya situationer.
 Expertlärare – handlar utan begränsningar, flytande och instinktivt. Har djupa reserver av tyst kunskap, är ”medvetet intuitiva”.
(Jfr Alexander, 2010; Berliner, 2004)
Myter om lärare: Alla lärare är lika effektiva!
Forskningens svar: Noviser, erfarna och experter är inte lika effektiva.
NBC (National Board Certified) – lärare (USA) …
sätter upp utmanande mål för sina elever,
utmanar systematiskt och konsekvent sina elevers tänkande.
erbjuder varierade och adekvata uppgifter.
är krävande och engagerande.
har djup förståelse av sin undervisnings effekter på elevernas lärande.
 har ett passionerat förhållningssätt till undervisning och lärande.
 har djup förståelse av sina ämnen.
 är beredda att improvisera.
 skapar ett klassrumsklimat som gynnar lärande.
 känner och visar respekt för sina elever.
i högre grad än icke‐certifierade lärare (Hattie, 2009)





5
Några väl undersökta undervisningskontexter
 Bedömning – formativa bedömningsprocesser
 Specialpedagogik – fokus på SPECIAL eller UNDERVISNING?
 Informations‐ och kommunikationsteknologi (IKT) –
lärarfaktorns betydelse
Formativ bedömning – en del av undervisningen
Syften:
‐ Identifiera elevernas styrkor och svagheter
‐ Hjälp att planera undervisning
‐ Hjälp till elevernas självvärdering
‐ Främja självständighet och ansvar
(jfr Andrade & Cizek, 2010)
Formativ bedömning – strategier
 Klargöra, dela och förstå mål och kunskapskrav.
 Skapa undervisningsdiskussioner som lockar fram ”bevis” på lärande.
 Återkoppling som får eleverna att röra sig framåt.
 De lärande som resurser för varandra.
(jfr Andrade & Cizek, 2010)
6
Fyra viktiga aspekter av formativ bedömning
 Elevernas självaktning – fokus på arbetets kvalitet
 Elevernas självbedömning – fokus och ansträngning riktas mot lärande
 Interaktionen i lärandemiljön – trygghet och möjlighet till respons på elevernas tänkande
 Reflekterande och utforskande dialog mellan lärare och elev
Formativ bedömning i kombination med lämplig återkoppling
Men inte vilken återkoppling som helst!
 Viktigt att lärare söker återkoppling från eleverna likaväl som lärare ger återkoppling till eleverna
 Från eleverna om vad de vet, kan, förstår, var de gör fel, missförstår, inte är engagerade i etcetera.
 Till eleverna om vad de behöver utveckla/arbeta med för att nå målen (jfr Hattie, 2009)
Återkopplingens olika nivåer
 Uppgiftsnivån (t.ex. korrekta eller felaktiga lösningar, behov av ytterligare information).
 Processnivån (t.ex. strategier för HUR uppgifter ska lösas och effektivare informationssökning).
 Självregleringsnivån (t.ex. stöd till den egna förmågan och viljan att lösa uppgiften).
 Individnivån (t.ex. omedelbart beröm från läraren). OBS! Vanligast men minst effektiv!
7
Tre viktiga frågor för eleven (och läraren)!
1) Vart är jag på väg? (Feed up), dvs . Vilka mål och kunskapskrav förväntas jag uppnå?
2) Hur går det för mig? (Feed back), dvs. Vad visar lärarens återkoppling och min självbedömning?
3) Vad är nästa steg? (Feed forward), dvs. Vilka blir de nya målen för mitt lärande?
(jfr. Hattie, 2009)
Att tänka på om återkoppling!
 Vilka processer utlöser återkopplingen?
‐ Kognitiva reaktioner viktigare än affektiva
 Vad riktas uppmärksamheten mot?
‐ Elevens arbete och engagemang med uppgiften viktigare än eleven som person.
(jfr Wiliam, 2010)
Specialpedagogik – några generella lärdomar
 Kategorisering av elever – grunden för specialpedagogiska insatser
 Var ligger problemet – i biologiska eller sociala / samhälleliga kategorier eller båda delar?
 Flexibilitet och variation nyckelord
8
Specialpedagogik – några generella lärdomar
Betydelsen av:  Struktur i det särskilda stödet – mål, förväntningar/krav, kortare sekvenser
 Kopplingen mellan ansträngning och det resultat som uppnås
 Undervisning i lärandestrategier
IKT – vad vet vi idag?
 IKT‐användning kan gynna komplexa kognitiva färdigheter, självständighet och samarbetsförmåga.
 IKT‐användning kan gynna motivation och engagemang för studier.
 Inga tydliga eller starka samband mellan IKT‐
användning och bättre studieresultat (på det sätt som de mäts).
 IKT‐användningens effekter starkt beroende av läraren och den pedagogiska kontexten.
Hur utvecklas utmärkt undervisning?
Gemensamma drag i strategier som pekas ut i
internationell forskning
 Fokus på elevers lärande och studieresultat.
 Egna data/underlag om ovanstående.
 Samtal kring sambandet undervisning-
lärande.
 Transparens i planering, genomförande och
utvärdering av undervisning.
9
Professionella lärande samtal (PLS) inriktas mot …
 Analys ‐ Vilka indikationer, eller evidens finns för att barns och elevers lärande har förbättrats?
 Konstruktiv kritik ‐Konstruktivt peka på förtjänster och brister i undervisningspraktiker utifrån analyser och kunskaper.
 Utmaning ‐ Hur kan vi utmana undervisnings‐
praktiker baserat på analys och konstruktiv kritik?
Principer för samspelet mellan forskning och systematisk skolförbättring
 Hållbart – strukturerat utifrån robusta tankemodeller
 Långsiktigt – inriktat mot uthålligt förbättringsarbete
 Systematiskt – grundas på generell och lokal kunskap
 Ömsesidigt – bygger på att lärande sker i växelverkan mellan praktik och forskning
Håkansson & Sundberg (2012)
Samspelet mellan forskning och beprövad erfarenhet
KUNSKAP OM
KUNSKAP I
Utifrån – förklaringar
Inifrån – förståelse
Forskningskarta över
undervisningens och
lärandets faktorer.
Beprövade
erfarenheter av
undervisning och
lärande.
KUNSKAP FÖR
Nya kunskaper genererade
ur växelspelet mellan teori
och praktik i lärande
gemenskaper.
Förändring grundad på
robusta ”utifrånförklaringar” och beprövad
”inifrån-förståelse”.
Håkansson &
Sundberg (2012)
10