Förskolan Kronoparken 1

Förskolan Kronoparken 1
Likabehandlingsplan 2015
1
Likabehandlingsplan
Innehåll
Vår vision på förskolan Kronoparken 1
Lagar och begrepp
Utvärdering
Främjande arbete och mål 2014-2015
Hur blir alla delaktiga
Förskolans rutiner
Likabehandlingshjul
Blanketter för utredning om diskriminering eller annan kränkande behandling
Karlstads kommuns rutiner och anmälningsblanketter
Likabehandlingsfolder till vårdnadshavare
Ansvarsfördelning;
Förskolechef Elise Olausson telefonnummer 054-5403241
Arbetslagsansvariga;
Solen
Annette Nord
Månen
Elisabeth Johansson
Regnbågen Ingrid Bergsten
2
Vår vision på förskolan Kronoparken 1 är att;
Alla på förskolan ska känna sig trygga
Alla vuxna, både ledning och övrig personal, tar avstånd från förekomst av
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Vi arbetar efter
principen att alla barn är allas ansvar.
Vi arbetar enligt följande;





Utvärdera
Främja
Kartlägga
Förebygga
Åtgärda
Likabehandlingsplanen är ett led i arbetet med att motverka samt förebygga
kränkande behandling i förskolan. Den är ett levande dokument och skall
revideras årligen. Likabehandlingsplanen grundar sig på lagen om förbud mot
diskriminering och annan kränkande behandling, skollagen och läroplanen för
förskolan, Lpfö-98 reviderad 2010.
3
Lagar och begrepp
För att underlätta för vårdnadshavare och för personalgruppen kommer här en
kort förklaring av centrala begrepp samt de lagar som styr.
Barn; Den som deltar eller söker sig till förskoleverksamhet enligt skollagen.
Personal; Anställda och Vfu-studenter.
Diskrimineringslagen
Skollagen 6:e kap.
Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsplanen i
dessa två regelverk
Diskrimineringslagen
Diskrimineringslag utfärdad den 5 juni 2008
Enligt riksdagens beslut föreskrivs följande:
1 kap. Inledande bestämmelser
Lagens ändamål
1§ Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt
främja rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet
eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning eller ålder 2008:567
4
Skollagen
Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande
demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människors
okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde,
jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom
utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla
former av kränkande behandling. (skollagens 1 kap. 5§)
Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller elev för
kränkande behandling (skollagen 2010:800, 6 kap.9§.) Vidare står det i
skollagen (6 kap. 10§) att förskollärare eller annan personal som får kännedom
om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier
eller sexuella trakasserier i samband med verksamheten är skyldig att anmäla
detta till förskolechefen som ska gå vidare med det.
Läroplanen för förskolan Lpfö98 reviderad 2010
Förskolans värdegrund och uppdrag
Grundläggande värden
”Förskolan vilar på demokratins grund. En viktig uppgift för förskolan är att
förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas
egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Människolivets
okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde,
jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden
som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen”.
”Inget barn i förskolan ska utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon
anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling”.
5
Begreppsförklaringar
De begreppsförklaringar som ges nedan är direkt citerade ur En handledning för
att utforma en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling (framtagen
av diskrimineringsombudsmannen och barn och elevombudet 2009 sid 4-5).
Diskriminering
Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre
än andra barn och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning,
gränsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Diskriminering kan till
exempel ske genom förskolans regler och rutiner.
Ett barn kan bli diskriminerat om barnet blir särbehandlat på grund av en
förälder eller syskons sexuella läggning, funktionshinder m.m.
Direkt och indirekt diskriminering
Diskriminering kan vara direkt och indirekt.
Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn.
Ett exempel kan vara att när en pojke går före en flicka i kön till förskolan med
motiveringen att det går så många flickor på förskolan.
Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som
kallas indirekt diskriminering. Det sker då förskolan tillämpar en bestämmelse
eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar ett
barn på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning, gränsöverskridande identitet eller uttryck
och ålder. Om exempelvis alla barn serveras samma mat diskriminerar
förskolan indirekt de barn som till exempel på grund av religiösa skäl behöver
annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om
ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande
behandling kan vara;
6




Fysiska (slag, knuffar)
Verbala (hot, svordommar, öknamn)
Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
Texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier)
Trakasserier
Är uppträdanden som kränker ett barns värdighet och har samband med;







Kön
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionshinder
Sexuell läggning
Gränsöverskridande identitet eller uttryck
Ålder
Både pedagoger och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är
trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders eller syskons
sexuella läggning, funktionshinder m.m.
Kränkande behandling
Är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband
med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut
någon, knuffas eller rycka någon i håret. Både pedagoger och barn kan göra sig
skyldiga till kränkande behandling.
Befogade tillsägelser
Förskolans pedagoger måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god
miljö för hela barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i
lagens mening, även om barnet ifråga kan uppleva det som kränkande.
7
Utvärdering Likabehandlingsplan 2013-2014
Under denna Likabehandlingsplans giltighetstid har vi implementerat planen i
våra tre arbetslag, planen var den första som endast hanterade vår förskola.
Det har varit tre förskollärare, en från varje arbetslag som varit huvudansvariga
för att ta fram och utvärdera en likabehandlingsplan. Tanken var att vi skulle
utvärdera likabehandlingsplanen under vårens planeringsdag men den blev en
WET-utbildning. I november utvärderade de huvudansvariga. Synpunkter från
föräldrarna från höstens utvecklingssamtal tog vi med i utvärderingen och i vårt
framtida arbete.
Utifrån utvärderingen arbetade vi fram vad den nya och uppdaterade
likabehandlingsplanen ska innehålla.
Varje avdelning ansvarar för planering och utvärdering av
likabehandlingsarbetet som ska vara en integrerad del av arbetsplanen.
Observationer kring flickor och pojkars utrymme i verksamheten och om
personalen har olika förväntningar p.g.a. olika kön finns ej dokumenterade i
skrift men har förekommit i diskussioner.
Vår förskola har varit utan skrivare hela vårterminen därför har arbetet med
portfoliopärmarna legat nere.
FN dagen uppmärksammade vi med flaggspel, alla barnens flaggor var
representerade i övre lekhallen. Barnen och personalen ritade av sina händer
som sattes upp i glasgången liksom flaggor som barnen målat. Vi lärde oss en
sång som tog upp att vi alla är en del i sammanhanget.
Vi pratar med barnen och läser böcker om att det finns olika sexuella
läggningar, funktionshinder, olika trosuppfattningar eller etnisk tillhörighet.
8
Att inte prata små eller stora barn är inte helt enkelt men det jobbar vi på. Att
säga äldre och yngre gruppen tex att vi går in till yngre barnen kan bytas mot
avdelningsnamn och efterföljande yngre/äldre.
Att sätta nya mål i september var inte genomförbart eftersom de gamla målen
utvärderades först i november.
Vi klarar ej av att informera korttidsvikarier om Likabehandlingsplanen. Våra
nyanställda och Vfu studenter har informerats.
Vi måste hitta forum för att utvärdera över avdelningsgränserna.
Vi har inskaffat olikfärgade västar, alla avdelningar började bära västarna på
tisdagar när vi var sammanslagna samt när vi hade vikarier. Efter en tid började
avdelningarna att bära sina västar i en stor utsträckning dagligen.
Att sprida ut oss på gården kan vi bli ännu bättre på, saker som skall locka
barnen till en outnyttjad del av gården är på planeringsstadiet.
Barnen har till viss del varit med och påverkat våra inköp, men det kan bli
bättre.
Att vi erbjuder barnen olika saker och alltid motiverar varför ett nej är ett nej .
9
Främjande arbete på förskolan Kronoparken 1.
Förskolan har till uppgift att främja och skapa en pedagogisk miljö där alla barn
kan bredda sina erfarenheter och utveckla sina förmågor och intressen
oberoende av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön,
sexuell läggning, sexuell tillhörighet, eller ålder.
Kön
Vi skapar en god pedagogisk miljö där våra barn inte blir hämmade av
traditionella könsmönster genom att;

Utklädningskläder är till för alla barn

Genomföra talrundor vid matbordet, samt att vi delar barngruppen i
mindre grupper, detta gynnar alla barn.

Vi ser till att alla barn får lika mycket utrymme i verksamheten, genom
observationer.

Alla leksaker och aktiviteter är till för alla barn.

Vi strävar mot att göra varandra uppmärksamma på om vi ser eller hör
att någon har olika förväntningar på pojkar och flickor och disskuterar
det i arbetslaget.

Vi ser på barnet som individ ej kön.
10
Etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning
Vi arbetar för att barnen utvecklar sin förmåga att leva sig in i och respektera
andras kulturer och värderingar genom att;

Få barnet att känna stolthet över sig själv och andra, genom tex. arbete
med portfolio, filmer eller reflektionspärmar.

Välkomnar modersmålstränarna och ger dem utrymme i verksamheten.

Vi har personal, barn, föräldrar och modersmålstränare med annan
kulturell bakgrund i våra barngrupper.

Vi pratar om olika kulturer och religioner som är representerade i våra
barngrupper.

Hösten 2015 ska vi på FN-dagen bjuda in modersmålstränarna till en fest
så de olika kulturer vi har på förskolan blir uppmärksammade.
Funktionshinder
Vi ska anpassa verksamheten med hänsyn till barnens olika förutsättningar
genom att;

Vi tänker på vilka gemensamma aktiviteter vi väljer och hur vi utformar
aktiviteterna för att alla barn ska kunna delta på sina villkor.

Personalen konsulterar Tummen och Klaraborg vid behov av rådgivning
och handledning, även föräldrar/vårdnadshavare är en kunskapskälla.

Vi pratar om olika funktionshinder när frågor kommer upp från barnen.
Har vi det inte representerat i vår barngrupp kan det påtalas genom
böcker eller film.
Sexuell läggning
Vi ser det naturligt att vi har olika familjekonstellationer och arbetar med detta
genom att;

Vi synliggör och bejakar olika familjekonstellationer genom att läsa/titta i
böcker som tar upp ämnet.

Vi samtalar med barnen när frågor uppstår. Varje barn ska känna stolthet
över sig själv.
11
Ålder
Barnen skall ses för den de är och inte för att de är X år genom att vi tänker på
att;

Vi benämner inte grupper av barn med de små eller stora barnen. Vi ser
på barnet som individ ej efter ålder.

Aktiviteterna på förskolan är anpassade efter barnens intressen och
behov.
Kränkande behandling
Vi förebygger kränkande behandling genom att;

Vi vuxna föregår med gott exempel och visar barnen hur vi ska bete oss
mot varandra.

När konflikter uppstår hjälper pedagoger till att reda ut den.

Pedagogerna ser till att vara närvarande i lek och aktivitet genom att
befinna sig där barnen är. Pedagogerna sprider ut sig vid utomhusvistelse
och inomhusvistelse så att vi ser och hör vad som görs/ sägs i så stor
utsträckning det går.

Värdegrundsarbetet pågår ständigt genom att vi uppmärksammar
positiva handlingar bland barn och personal.
12
Hur blir alla delaktiga och informerade om förskolan Kronoparken 1
Likabehandlingsplan?
Barn





Kompisböcker samt handdockor och kort som tar upp värdegrunden.
Barnkonventionen i små berättelser som bygger på samma figurer som
kompisböckerna.
Vi pratar med de äldre barnen (3-6 år) om vad innehållet i
Likabehandlingsplanen betyder vid samlingar och andra tillfällen i början
av varje termin samt när pedagoger anser att det finns behov.
Kartläggning och utvärdering av mål för året, då intervjuar vi barnen och
resultatet beaktas inför kommande års mål.
Ansvarig är avdelningspedagoger.
Föräldrar




Informerar vårdnadshavare om Likabehandlingsplanen vid inskolning,
föräldramöten och utvecklingssamtal. Pedagogerna fångar upp
vårdnadshavarnas synpunkter och tar dem i beaktande i det fortsatta
arbetet.
Vi tillhandahåller en kortversion där innehållet i Likabehandlingsplanen
beskrivs i korthet för vår förskola.
Komplett Likabehandlingsplan finns på vår hemsida.
Ansvariga är avdelningspedagoger.
13
Personal






Vi pratar gemensamt om innehållet i Likabehandlingsplanen på minst två
Apt möten och/eller på planeringsdagarna.
Likabehandlingsplanen finns med i avdelningarnas årliga arbetsplan som
en integrerad del.
Kartläggning och mål för året sätts under hösterminen. Personalen har
då lärt känna barngruppen. Mål kan även läggas till under året beroende
på barngruppens behov.
Arbetslaget för diskussioner om innehåll, mål och om hur arbetet
fortskrider på arbetslagsmöten/avdelningsmöten.
Likabehandlingsplanen utvärderas under hösten på planeringsdagen eller
Apt möte samt i den årliga arbetsplanen.
Nyanställd personal, långtidsvikarier och vfu-studenter i vår verksamhet
informeras om planen och årets mål genom våra skriftliga dokument och
av respektive arbetslag.
Ansvarsfördelning
Det är förskolechefens ansvar att;





Säkerställa att all personal, barn och vårdnadshavare känner till att
diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten
på förskolan.
Säkerställa att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns lika
rättigheter samt att motverka diskriminering pga. kön, etnisk tillhörighet,
ålder, religion, sexuell läggning, funktionshinder eller annan kränkande
behandling som dokumenteras i Likabehandlingsplanen.
Årligen upprätta och utvärdera Likabehandlingsplanen i samarbete med
pedagoger, barn och vårdnadshavare.
Se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av
diskriminering och kränkande behandling.
Se till att utredning görs och åtgärder vidtas om verksamheten får
kännedom om att diskriminering eller kränkande behandling
förekommer.
14

Anmäla till huvudman vid signal om att ett barn blivit utsatt för
kränkande behandling i förskolans verksamhet.
Det är personalens ansvar att;







Följa förskolans Likabehandlingsplan.
Anmäla till förskolechefen om de får kännedom om att ett barn/pedagog
har blivit utsatt för kränkande behandling i verksamheten.
Vidta åtgärder om diskriminering eller annan kränkande behandling
misstänks/anmäls/upptäcks.
Dokumentera misstänkt/anmäld/upptäckt diskriminering eller annan
kränkande behandling och informera förskolechefen.
Se till att vårdnadshavare får kännedom om Likabehandlingsplanen varje
år.
Vi uppmuntrar barn och vårdnandshavare att prata med personalen på
förskolan om de eller någon annan har blivit utsatt för diskriminering
eller annan kränkande behandling.
Prata med de äldre barnen (3-6 år) om innehållet i
Likabehandlingsplanen.
15
Rutiner och dokumentation vid händelse på förskolan
Kronoparken 1.
En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen. Ett barn eller en vuxen
som berättar att hen känner sig kränkt, arg, ledsen, sårad eller skadad måste
alltid tas på allvar. Varje incident av kränkande behandling skall resultera i en
omedelbar reaktion från de vuxna i förskolan.
I alla olika situationer som kan uppstå är det pedagogen som gör en bedömning
om huruvida den enstaka händelsen är utagerad eller om ärendet ska gå vidare
enligt förfarandet av åtgärdsplanerna nedan.
Barns möten med andra barn
Varje dag blir barn oense med varandra. Någon får inte vara med i leken, någon
annan blir fråntagen en leksak. Sådana situationer kan upplevas som kränkande
och en omedelbar reaktion från pedagogerna är då att;

Pedagogen som är först på plats uppmärksammar, pratar med
inblandade, tröstar och hjälper till att lösa konflikten och visar på andra
sätt att förhålla sig och agera i liknande situationer. I de allra flesta fall
kan därmed händelsen anses utagerad och löst.

Om det är någon annan än barnets avdelningspersonal som är först på
plats ger den information vidare till berörd personal.

Det kan vara befogat att prata med vårdnadshavare även om vi anser det
hela vara utagerat och löst.
16
Pedagog bedömer att ärendet inte är utagerat och löst. Då sker följande;

Avdelningspersonalen informerar förälder vid hämtning av barnet om
vad som inträffat. Notering görs på blankett Utredning om diskriminering
eller kränkande behandling.

Om en pedagog eller förälder anser att ett vidare samtal bör ske
informeras förskolechef på blanketten Anmälan till förskolechef
angående signal om diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling. Tid görs upp med respektive parter och samtalet
dokumenteras på blanketten Åtgärdsprogram vid diskriminering eller
kränkande behandling. Ansvarig är i första hand den pedagog som har
varit närvarande vid händelsen, i andra hand pedagogen som har barnet
som sitt ansvarsbarn.
Åtgärdsplan när barn kränker och diskriminerar andra barn vid upprepade
tillfällen;

Pedagog, barn eller vårdnadshavare bedömer att kränkning eller
diskriminering skett vid upprepade tillfällen. Förskolechefen informeras.

Pedagogerna diskuterar på avdelningsmöte angående åtgärder i
barngruppen som observationer av enskilt barn, barngruppen, samtal
med barnen m.m.

Pedagogerna informerar vårdnadshavare.

Tid för samtal görs upp.

I samtal med vårdnadshavaren upprättas en åtgärdsplan som
dokumenteras på blanketten Åtgärdsprogram vid diskriminering eller
kränkande behandling. Ansvarig är pedagogen som var med vid
händelsen och i andra hand den pedagog som har barnet som sitt
ansvarsbarn.

Åtgärdsplanen följs upp och dokumenteras inom två veckor vid ett
inbokat samtal med vårdnadshavare. Åtgärdsprogrammet ska följas tills
en varaktig lösning nåtts. Ansvarig är pedagogen som har barnet som sitt
ansvarbarn.

Dokumentationen förvaras i låst skåp på förskolan.
17
Åtgärdsplan när vuxna kränker/diskriminerar barn, samt när vuxna
kränker/diskriminerar vuxna;

I första hand ska den som sett/hört ta upp det med personen ifråga.

Förskolechefen kontaktas omedelbart.

Samtal med berörd person. Samtalet dokumenteras på blanketten
Åtgärdsplan vid diskriminering eller kränkande behandling. Ansvarig är
förskolechef.

Förskolechefen kontaktar vårdnadshavare.

Åtgärdsplan skrivs.

Uppföljningssamtal sker inom två veckor. Ansvarig är förskolechef.

Dokumenten förvaras hos förskolechefen.
En utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till
detta. Den ska omfatta både den eller de som kan ha utövat kränkningen och
den som blivit utsatt för den.
Vid varje enskilt fall bör det bedömas om en anmälan ska ske till andra
myndigheter.
18
Utredning om diskriminering eller kränkande behandling på
förskolan Kronoparken 1 enligt skollagen 6 kap. 10§.
Datum……………………………………
Utsatt barn…………………………….
Utredare………………………………………………………
Avdelning…………………………………………………….
Vem har uppmärksammat
händelsen?.............................................................................................................
Person som har utfört diskrimineringen eller kränkningen…………………………………
Händelseförlopp
………………………………………………………………………………………………………………………….
…………………………………………………………………………………………………………………….……
…………………………………………………………………………………………………………………………..
Personer som deltar vid samtalet
…………………………………………………………………………………………………………………………..
Datum för ärendets avslutning ………………………………………………………………………….
Datum för uppföljningssamtal…………………………………………………………………………….
Diskrimineringen eller kränkning har ej upphört. Insatser enligt åtgärdsprogram
upprättat den …………………………………………………………………………………………………….
Utredarens underskrift……………………………………………………………………………………….
19
Åtgärdsprogram vid diskriminering eller kränkande
behandling på förskolan Kronoparken 1. enligt
skollagen 6 kap. 10§
Datum……………………………..
Namn……………………………………………………………………
Avdelning…………………………………………………………….
Ansvarig förskolechef…………………………………………………………………………………………
Personer som deltar vid samtalet……………………………………………………………………….
……………….…………………………………………………………………………………………………………
……………………….......................................................................................................
................................................................................................................................
Nuläge………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………
Mål……………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………
Åtgärder - så här arbetar vi………………………………………………………………………………..
…………………………......………………………….………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………..
Ansvarig……………………………………………………………………………………………………………..
Datum för uppföljning och
utvärdering………………………………………………………………………………
Underskrifter………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………
20
Uppföljning av åtgärdsprogram vid diskriminering eller kränkande
behandling på förskolan Kronoparken 1 enligt skollagen 6 kap. 10§.
Datum……………………………………
Namn………………………………………………
Avdelning…………………………................
Ansvarig förskolechef………………………………………………………………………………………
Personer som deltar vid samtalet………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………..
Hur har det gått? Är målet uppnått……………………………….......................................
…………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………
Åtgärder - så här arbetar vi…………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………….
…………………………………………………………………………………………………………………………..
Ansvarig……………………………………………………………………………………………………………..
Nytt åtgärdsprogram………………………………………………………………………………………….
Ärendet avslutat,
datum…………………………………………………………………………………………………….
Underskrifter………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………
21
BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN
Karlstad 2013-12-17
Marie Runelid, 054-540 29 10
[email protected]
Rutin avseende signal om diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling samt återrapportering till barn- och
ungdomsnämnden
Anmälan till förskolechef/rektor

Anmälan sker omgående på en särskild blankett (finns på solsidan) som lämnas till
förskolechef/rektor enligt lokal rutin. Här framgår datum, förskola/skola, namn på
barnet/eleven (och de första 6 siffrorna i personnumret) som upplever sig utsatt för
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling samt uppgiftslämnarens namn. Det
framgår inte uppgifter om händelsen.

Ett nytt ärende öppnas (nytt dnr) och alla tillhörande handlingar diarieförs fortlöpande som
handlingar på detta ärende. Handlingarna är en allmän handling och kan begäras ut. I diariet
sekretessmarkeras handlingarna men detta är endast en varningssignal vid
sekretessprövningen som ska göras varje gång en handling begärs ut.

Förskolechef/rektor ansvarar för att det finns väl kända och tydliga rutiner på enheten för
hur en signal ska hanteras.
Anmälan till barn- och ungdomsnämnden

Anmälan sker omgående på en särskild blankett (finns på solsidan) som mailas till
förvaltningssekreteraren. Av anmälan framgår skolområdets diarienummer datum,
förskola/skola, namn på barnet/eleven (och de första 6 siffrorna i personnumret) som
upplever sig utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling samt
förskolechef/rektors namn. Det framgår inte uppgifter om händelsen. Observera att endast
skicka en anmälan per mail (diariet ser hela mailet som en handling)

Ett nytt ärende öppnas (nytt dnr) på staben inför varje nämndsammanträde och alla
anmälningar diarieförs fortlöpande som handlingar på detta ärende. Enhetens och stabens
diarienummer kopplas ihop. Handlingarna är en allmän handling och kan begäras ut. I diariet
22
sekretessmarkeras handlingarna men detta är endast en varningssignal vid
sekretessprövningen som ska göras varje gång en handling begärs ut.

Förvaltningssekreteraren vidarebefordrar anmälan till skolområdeschefen som
handlägger/bevakar ärendet.

Om signalen är av allvarlig karaktär informerar skolområdeschefen omgående skoldirektör,
nämnd och kommunikatör.

Vid stoppdatum för handlingar till nämnden avslutar förvaltningssekreteraren ärendet och en
handlingslista tas ut och läggs till nämndens handlingar. Av handlingslistan som redovisas för
nämnden framgår inga namn på barn/elever. Det som framgår är skolområdets
diarienummer, datum, förskola/skola och förskolechef/rektors namn.
På föredragningslistan till nämndens sammanträden finns alltid ett
anmälningsärende som är benämnt ”Förskolechef/rektors anmälan gällande diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling”


I protokollet redovisas handlingslistan Det som framgår är skolområdets diarienummer,
datum, förskola/skola och förskolechef/rektors namn.
Utredning, åtgärder, uppföljning och utvärdering

Förskolechef/Rektor utreder omgående signalen om diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling och vidtar de åtgärder som skäligen kan krävas.

Förskolechef/Rektor informerar skolområdeschefen kontinuerligt.

Skolområdeschefen ansvarar för att stödja förskolechef/rektor.

Skolområdeschefen informerar skoldirektör och nämnd om ärendet är av allvarlig karaktär.

Förskolechef/Rektor följer kontinuerligt upp och utvärderar de åtgärder som vidtagits. Om
kränkningarna inte upphört måste andra eller kompletterande åtgärder vidtas intill dess att
situationen är varaktigt löst.

Skolområdeschefen ansvarar för att stödja förskolechef/rektor samt för att vid behov
omfördela resurser för att varaktigt lösa situationen för barnet/eleven.

Skolområdeschefen informerar skoldirektör och nämnd om ärendet är av allvarlig karaktär.
23
BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN
Anmälan till förskolechef/rektor angående signal om
diskriminering, trakasserier och/eller kränkande
behandling
Enligt 6 kapitlet 10 § skollagen ska lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att
ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten
anmäla detta till förskolechefen eller rektorn.
BARN/ELEV
Namn
Personnummer
PLACERING
Förskola/skola
Avdelning/klass
DATUM DÅ
FÖRSKOLA/SKOLA
FÅTT KÄNNEDOM
Datum
PERSONAL SOM
FÅTT SIGNALEN
Namn
Anmälan lämnas till förskolechef/rektor och diarieförs enligt gällande rutin.
24
BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN
Anmälan till BUN angående signal om diskriminering,
trakasserier och/eller kränkande behandling
Enligt 6 kapitlet 10 § skollagen ska förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en
elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten anmäla detta till
huvudmannen.
BARN/ELEV
Namn
Personnummer
PLACERING
Förskola/skola
Avdelning/klass
DATUM DÅ
FÖRSKOLA/SKOLA
FÅTT KÄNNEDOM
Datum
Enhetens Dnr
FÖRSKOLECHEF/
REKTOR
Namn
Anmälan mailas till förvaltningssekreteraren
25
Folder till vårdnadshavare
Likabehandlingsplan
för
förskolan Kronoparken 1
2014-2015
BAKGRUND
Varje verksamhet ska upprätta en plan som innefattar behandling utifrån Diskrimineringslagen 2008:567 och
kap.14a i Skollagen 6 kap. 2010:800 dessa två lagar har vi sammanfört i vår Likabehandlingsplan och den
revideras årligen på hösten. Arbetet med att genomföra och följa planen gäller samtlig personal på förskolan.
Vår verksamhet utgår för övrigt från Läroplan för förskolan, Lpfö98 reviderad 2010.
Sid 1.
26
OMFATTNING
Denna plan omfattar alla relationer inom vår förskola. Vi har barn, föräldrar och personal som alla har rätt att
känna sig trygga och lika värda. Icke önskvärda handlingar kan ske mellan: barn-barn, barn-vuxen, vuxen- barn,
vuxen -vuxen.
Kollegor som upptäcker att någon personal agerar medvetet mot denna plans syfte och mål rapporterar detta
omedelbart till förskolechef som utreder och vidtar lämpliga åtgärder. Arbetslagen på förskolan har
huvuduppdraget att lösa de problem som uppstår i barngruppen, men behövs ytterligare insatser involveras
förskolechefen i arbetet.
IMPLEMENTERING
All personal ska minst en gång/läsår arbeta med att uppdatera och utvärdera denna plan. Alla barn ska informeras om att
planen finns. De ska också involveras i planens utformande. Alla föräldrar uppdateras om planen på höstens föräldramöte,
och får gärna komma med synpunkter och idéer om innehållet.
UTVÄRDERING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN
Personalen utvärderar värdegrundsarbetet och likabehandlingsplanen årligen. Synpunkter från vårdnadshavarna som
framkommer vid utvecklingssamtal, föräldramöten samt i den dagliga kontakten sammanställs och ligger till grund för att
utveckla denna plan.
RUTINER PÅ FÖRSKOLAN KRONOPARKEN 1
Arbetet med att förebygga alla former av kränkande behandling eller diskriminering är vår viktigaste uppgift. Se den egna
avdelningens kompletterande avdelningsblad för kommande års arbete. Skulle något ändå inträffa har vi följande rutiner:
BARNS MÖTEN MED ANDRA BARN
Varje dag blir barn oense med varandra, vilket är helt naturligt. Någon får inte vara med i leken, någon annan blir fråntagen
en leksak. Sådana situationer kan upplevas som kränkande och en omedelbar reaktion från personalen är då att;
Personal pratar med inblandade, tröstar och hjälper till att lösa konflikten och visar på andra sätt att förhålla sig och agera i
liknande situationer.
I de allra flesta fall kan därmed händelsen anses utagerad och löst. Om inte gå vidare till punkt 2.
Sid 2.
27
1. Att upptäcka trakasserier och annan kränkande behandling




Öppet klimat- personalen uppmuntrar barnen att informera oss om något sker som inte är bra.
Observationer - all personal har skyldighet att se vad som sker i gruppen. Man samtalar regelbundet med
varandra i arbetslaget för att förstå om det som skett är kränkning, trakasseri eller om det är en konflikt med fel
språkbruk.
Barnsamtal - man skapar tillfällen regelbundet för att diskutera tillsammans med barnen om diverse saker som
berör dem och deras trivsel.
Samverkan med hemmet - personalen tar till vara på vårdnadshavarnas åsikter i utvecklingssamtal, utvärderingar
och i den dagliga kontakten.
2. Att utreda trakasserier och annan kränkande behandling



Personalen samtalar enskilt med barn eller vuxen som är berörda för att ta reda på vad som hänt.
Vårdnadshavare informeras omgående och tas med i samtalet om vad som skett när barn är inblandade.
Personal följer upp överenskommelser tillsammans med barn och vårdnadshavare.
Allt arbete dokumenteras och arkiveras.
3. Att åtgärda trakasserier och annan kränkande behandling

Personalen gör överenskommelser med barnen och deras vårdnadshavare. Vuxna informeras om gällande regler.
Om det uppstår svårigheter kallas förskolechefen in och deltar i samtal.
4. Att följa upp åtgärder vid trakasserier och annan kränkande behandling

Personalen följer upp överenskommelser med barn och vårdnadshavare.
Allt arbete dokumenteras och arkiveras.
Sid 3.
28
DEFINITIONER OCH BEGREPP
Diskriminering: Ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper
av individer utifrån diskrimineringsgrunderna:








Etnisk tillhörighet- att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska
ursprung, ras eller hudfärg.
Religion eller annan trosuppfattning
Kön
Funktionshinder
Sexuell läggning
sexuell tillhörighet
Ålder
Trakasserier: Avser ett uppträdande som kränker någons värdighet och har samband med
diskrimineringsgrunderna
Annan kränkande behandling: Någon eller några kränker principen om att alla människors lika värde, men inte
utifrån någon diskrimineringsgrund. Den som upplever att han eller hon blivit kränkt ska alltid tas på allvar.





Trakasserier eller kränkning kan vara:
Fysisk, t.ex. slag och knuffar
Verbal, t.ex. att bli hotad eller kallad för könsord
Psykosocial, t.ex. bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning
Även strukturer och arbetssätt kan upplevas som kränkande.
Mobbing: En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller
försöker tillfoga en annan skada eller obehag.
Skolområde öst, Barn och ungdomsförvaltningen
Förskolan Kronoparken 1 Posthornsgatan 2 656 32 Karlstad
Sid 4.
29
Riskanalys och aktiviteter under läsåret 2014-2015 på
Förskolan Kronoparken 1.
Risk
Normer
och
värden
1. Vi
känner
inte igen alla
barn vid
utevistelse.
2. Barn som går
ut innan det
finns någon
pedagog ute.
3. Svårt att ha
uppsikt över
hela gården.
Aktivitet
1. Vi har västar men Månens och Regnbågens kan lätt förväxlas. Vi
provar med att skriva RB på ryggen på de gula västarna.
2. Innan vi släpper ut barn bör en vuxen vara klar att följa med ut
eller att man haft kontakt med någon annan pedagog som redan
är ute.
3. Personalen sprider ut sig på hela gården under utevistelsen. Vi
kan även dela in gården i olika sektioner när vi vill ha extra koll
på de olika avdelningarnas barn.
30
Likabehandlingsplan 2014 – 2015
Förskolan Kronoparken 1.
Avdelning:
Att främja barns lika rättigheter och att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier
och annan kränkande behandling.
Mål från Lpfö 98
Reviderad 2010
Normer och värden
Aktivitet



Trivselregler: Tydliga regler för hur vi skall vara mot varandra
finns på alla avdelningar. Det skall vara enkelt att förstå vad som
gäller. Vi arbetar med Kompisböckerna.
Utevistelse skall vara positiva stunder där det finns engagerade
och observanta pedagoger. Alla barn är alla pedagogers ansvar.
Reflexvästar i 3 olika färger en/ arbetslag där det förtydligas på
ryggen med RB på Regnbågens västar.
Alla arbetar med ett positivt språkbruk och allas lika värde.
Utveckling och
lärande

När vi köper in nytt material, utgår vi från barnens utveckling och
intressen, ej utifrån invanda traditionella könsmönster.
Barns inflytande

Barnen uppmuntras till att uttrycka sina åsikter som tas tillvara
av pedagogerna. Pedagogerna tar tillvara barnens åsikter i det
fortsatta planeringsarbetet. Vi kommer att måla olika saker på
plattor och asfalt på gården under våren som barnen fått vara
med och påverkat
Förskola hem


Att skapa goda kontakter med vårdnadshavarna.
Inskolning och överskolning sker på ett sätt som gör
vårdnadshavare och barn trygga. Se inskolningsfolder för
förskolan Kronoparken 1
31
32