1 (18)
Örsundsbroskolans trygghetsplan
Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och
kränkande behandling
Planen gäller för Örsundsbroskolan
Grundskola, förskoleklass och fritidshem.
Ansvariga för planen
John Danielsson, rektor
Planen gäller under perioden
Läsåret 2016-17
Datum för utvärdering av planen
Utvärdering av planen påbörjas senast maj 2017
2 (18)
Innehållsförteckning
Örsundsbroskolans trygghetsplan ................................................... 1
Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling .................................. 1
Ansvariga för planen ....................................................................................................................... 1
Inledning ........................................................................................ 3
Örsundsbroskolans vision och värdegrund ......................................................................................... 3
Förbud mot diskriminering och kränkande behandling .................................................................. 4
Förankring och delaktighet.............................................................................................................. 4
Utvärdering, kartläggning och analys .............................................. 5
Utvärdering och kartläggning av föregående års plan ........................................................................ 5
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan ..................................................................................... 5
Utvärdering, kartläggning.................................................................................................................... 5
Årskurs 7-9....................................................................................................................................... 5
Trygghetsenkät: ............................................................................................................................... 5
Samtal med elevråd och kamratstödjare: ....................................................................................... 5
Årskurs f-6 ........................................................................................................................................... 6
Trygghetsenkät: ............................................................................................................................... 6
Klassdiskussioner och trygghetskartor: ........................................................................................... 6
Lärarenkät: .......................................................................................................................................... 6
Analys ............................................................................................ 6
Det främjande arbetet.................................................................... 8
Främjande insatser .............................................................................................................................. 8
Främjande insatser läsåret 2016/2017 ........................................................................................... 8
Det förebyggande arbetet ............................................................ 10
Förebyggande åtgärder ................................................................ 10
Det åtgärdande arbetet ................................................................ 11
Bilaga 1 Sammanfattning Trygghetsplan ....................................... 13
Bilaga 2 Defenitioner och begreppsförklaringar ............................ 15
Bilaga 3 Vid nätkräkningar ............................................................ 17
Detta ska lärare informera elever om enligt handlingsplan vid kränkningar på nätet ................. 17
Om nätkränkningen fortsätter eller förvärras ............................................................................... 17
3 (18)
Inledning
Trygghetsplanen tar sin utgångspunkt i skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen
(2008:567). Dessa föreskriver en nolltolerans mot alla former av kräkningar. Det vill säga
såväl digital som fysisk. Skollagen 6:3§ anger att ”utbildningen ska utformas på ett sådant sätt
att alla barn tillförsäkras en miljö som präglas av trygghet”. 3:16 § diskrimineringslagen
fastställer att varje utbildningssamordnare varje år skall upprätta en plan med en översikt över
de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de elever som
deltar eller söker till verksamheten oavsett vem den personen är. Diskrimineringslagen 1:5 §
anges de 7 diskrimineringsgrunderna som är kön, könsöverskridande identitet, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och
ålder. För en förklaring av dessa begrepp, se bilaga två. Att en elev diskrimineras innebär att
den missunnas utifrån nämnda diskrimineringsgrunderna. Skolan har ett vidsträckt ansvar att
förebygga trakasserier och kräkningar som sträcker sig utanför skol tid. Därmed är skolan
även skyldig att motverka kräkningar eller mobbning som sker exempelvis på nätet eller på
annat sätt utanför skol dagens slut.
Planen är även skriven med beaktan till skolverkets allmänna råd för arbetet mot
diskriminering och kränkande behandling.1 Skolan bedriver ett målinriktat arbete för att
förebygga kräkningar i miljöer som kan knytas till skolans elever. Ytterst ansvarig för att
planen efterlevs är huvudmannen på skolan, rektor John Danielsson.
Örsundsbroskolans vision och värdegrund
Örsundsbroskolan har en trygg och tillåtande miljö med ett klimat som skapar goda
förutsättningar för lärande, utveckling och inflytande. Såväl lärare som elever tar avstånd från
alla tendenser av trakasserier och eller annan kränkande behandling. All personal vid skolan
är skyldiga att uppmärksamma om det förekommer trakasserier eller kränkningar och agera
för en miljö som överensstämmer med den värdegrund som läroplanen är baserad på. På vår
skola arbetar vi utifrån vår gemensamma värdegrund. Som bygger på fyra delar. Dessa är:
Gemenskap, ansvar, respekt, trygghet. Nedan presenteras skolans värdegrund.
1
Gemenskap
På vår skola arbetar vi för att alla skall känna tillhörighet.
Vi skapar glädje och möjlighet för hela skolan att göra saker tillsammans.
Vi arbetar utanför arbetslagets gränser för att främja vi-känslan.
Vi tar hand om nya elever och personal.
Ansvar
Vi ger eleverna ett stegrande ansvar för sig och sina handlingar.
Vi tar ansvar för att skapa en gynnsam lärmiljö.
Vi ger eleverna ansvar för miljön och lärande utifrån deras ålder och mognad.
Vi är goda förebilder.
Respekt
På vår skola tolererar vi varandras olikheter och åsikter.
Respekt genomsyrar hur vi bemöter varandra och vår skolmiljö.
Likabehandlingsplan enligt 2kap 16 § diskrimineringslagen samt Plan mot kränkande behandling enligt 6 kap 8
§ skollagen.
4 (18)
Ett tillåtande klimat.
Trygghet
Alla skall bli sedda och känna sig välkomna på vår skola.
Känna glädje att gå till skolan.
Vi vågar göra fel.
Vi skapar förutsättningar för god social samvaro och inlärning.
Vi bekräftar individen och reagerar vid/mot kränkningar.
Förbud mot diskriminering och kränkande behandling
Som elev får du inte utsättas för diskriminerande eller kränkande behandling av andra elever
eller personal vid skolan. Således är detta något som gäller även dig själv. Du får inte kränka
eller utsätta andra.
Förankring och delaktighet
Trygghetsplanen skall förankras hos skolans personal. Den skall diskuteras i
arbetslagen. Ansvariga: Skolledning, elevhälsoteam och lagledare för arbetslagen.
Planen skall förankras hos eleverna på ett sådant sätt att de förstår vad den innebär. De
skall ges möjlighet att diskutera innehållet. För de yngre barnen finns en förenklad
version, se bilaga 1. Arbetet med att hålla planen aktuell sker över hela läsåret.
Planen skall komma tillkännedom hos vårdnadshavarna till eleverna. Ansvariga:
Klasslärare/mentorer. Planen skall även läggas ut i sin helhet på skolanshemsida.
Om elev eller vårdnadshavare önskar få en papperskopia av planen ansvarar
mentor/klasslärare för att det sker.
5 (18)
Utvärdering, kartläggning och analys
Utvärdering och kartläggning av föregående års plan
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Kartläggningen och utvärderingen har genomförts genom att personalen i ett arbetslag (alla
arbetslag har fått uppgiften att svara) på en enkät, eleverna har svarat på en trygghetsenkät,
Kamratstödjarna och det äldre elevrådet har intervjuats av skolkurator, några av de lägre
årskurserna har svarat på trygga och otrygga platser genom att rita in det på en karta och flera
klasser har lämnat in anteckningar från sina diskussioner om tryggheten på skolan. Vi tittar
också på de ärenden angående kränkande behandling som kommit in under året.
Utvärdering, kartläggning
Årskurs 7-9
Trygghetsenkät:
Enligt enkäten trivs 85 % av eleverna bra eller mycket bra i klassrummet och ungefär lika
många med sina klasskamrater och på rasterna. Något färre trivs med elever i andra klasser.
20 % av eleverna trivs ok eller dåligt på idrottslektionerna och i omklädningsrummet. Ungefär
samma siffror gäller för matsalen.
11% av eleverna som svarat på enkäten uppger att de blir kränkt av någon på skolan.
5 % uppger att de själva kränker andra.
Knappt 13 % uppger att de utsatts för någon form av kränkning på nätet under det senaste
året. Det framgår dock inte om kränkningen skett av någon på skolan.
84% av eleverna upplever att de har någon vuxen att prata med. Resterande har svarat ”nej”
eller ”vet inte”.
Samtal med elevråd och kamratstödjare:
I diskussionen med kamratstödjare och elevråd framkommer att de över lag tycker att det är
bra stämning på skolan och att det är bra gemenskap mellan årskurserna. De menar ändå att
det kan bli bättre och att gemenskapen över klassgränser skulle öka genom fler gemensamma
dagar och fler aktiviteter som inte bara är sport utan någon som kan passa alla, där det
viktigaste är att ha roligt tillsammans.
Eleverna säger att de vet att det finns mobbing och kränkningar som ingen lärare ser och som
är svårt att upptäcka även för andra elever. Dessutom är det få som berättar om de blivit
utsatta för kränkningar eftersom de är rädda att situationen ska bli bättre. Alla elever litar inte
på att vuxna på skola gör något åt det. Många elever ”skojbråkar” men de som blir utsatta
känner sig illa behandlade. I dagsläget upplever eleverna att den information som de har om
kräkningar inte tas tillvara. Eleverna efterfrågar fler lektioner om mobbing och kränkningar
och att de skulle vilja jobba med nätkränkningar på lektioner. Eleverna behöver också
uppmuntras att berätta om de blir utsatta. Eleverna önskar också att lärarna får mer kunskap
om hur de ska hand om elever som inte mår bra på grund av kränkningar eller psykisk ohälsa.
6 (18)
Eleverna tror att en bättre kontakt mellan lärare och elever skulle ge bättre trygghetskänsla på
skolan.
Eleverna tycker att arbetet med ”värdeorden” inte längre märks av, vilket de tycker är synd.
Årskurs f-6
Trygghetsenkät:
Enligt trygghetsenkäten trivs 97 % av de svarande eleverna ”bra” eller ”mycket bra” med sina
klasskamrater.
82,5% tycker att rasterna är bra och något färre trivs med elever från andra klasser. 76 % trivs
”bra” eller ”mycket bra” i matsalen. Det ger en ganska stor andel elever som tycker att
matsalsituationen på ett eller annat sätt kan förbättras.
19 % av eleverna svarar att de trivs dåligt i omklädningsrummet vilket ligger i linje med hur
de äldre eleverna har svarat. Endast svarar dock 48 % att de trivs ”bra” eller ”mycket bra” i
omklädningsrummen.
Klassdiskussioner och trygghetskartor:
De yngre eleverna upplever det otryggt där det är få vuxna och tryggt där det finns rastvakter.
De upplever att vuxna och elever hjälper till om det händer något.
Det finns en önskan om fler rastvakter och fler saker att göra på rasterna. Äldre elever kan
upplevas skrämmande till exempel när de yngre behöver passera utanför G-huset. Där
kommer bollar farande och äldre elever retas.
Klätterställningen, spelplanen och bakom ”gula längan” är andra platser som för vissa upplevs
som otrygg plats.
Lärarenkät:
Lärarna i arbetslaget f-3 bedömer över lag att de har mycket god kunskap i att hantera
kränkningar som sker i klassrummet och god kunskap i att hantera kränkningar på rasterna.
Dock är tillgången till tid att hantera kränkningarna begränsad. Verbala och fysiska
kränkningar är de vanligaste som personalen ser.
Analys
Notera att analysen är ofullständig då fullständigt underlag saknas. Bara ett arbetslag har gjort
kartläggning, trots flertal påminnelser och bara ett fåtal klasser har besvarat frågor om
trygghet på skolan. Det leder till att elever och personal berövas möjligheten att vara delaktiga
i trygghetsarbetet, vilket är negativt för skolan på sikt. Skolan sänder ut signaler om att
elevernas trygghet inte är viktigt och minskar elevdemokratin. Det finns flera möjliga orsaker
till varför kartläggningen och utvärderingen nedprioriteras som till exempel tidsbrist eller att
det från ledningshåll inte varit tydligt att utvärderingen är obligatorisk. Detta behöver ses över
ytterligare då det till i år provades ett nytt sätt med personalenkät för att förenkla
kartläggningen, vilket alltså inte fungerade. Trots personalens höga arbetsbelastning behöver
7 (18)
arbetet med trygghetsplanen prioriteras, om nödvändigt på direktiv från ledningshåll. För att
skolan ska leva upp till sina värdeord trygghet, respekt, gemenskap och ansvar.
Eleverna har själva många bra tankar om vad som behövs för att skolan ska bli en bättre plats
att vara på. Med stöd från vuxna är eleverna själva en positiv kraft som går att använda i ett
kommande förändringsarbete.
Toaletterna nedanför matsalen har inte kommit upp i år vilket vi får tolka som att arbetet med
att göra den platsen tryggare har lyckats.
Att vuxna skapar trygghet på rasterna är tydligt. På många sätt kan rasten vara det svåraste
”ämnet” i skolan. Det är en icke styrd aktivitet som kräver mycket av eleverna. Det ställs krav
på att styra sin egen tid, att kunna organisera sig själv och att samarbeta med andra. Tillgång
till vuxna som kan stötta i lek om det behövs och ordna rast lekar för de som vill och behöver
kan öka tryggheten ytterligare samt utvecklas till ett lär-tillfälle. Samtidigt upplever
personalen att det är dåligt med tid till att hantera kränkningar som sker under skoldagen. Fler
uppstyrda raster och fler vuxna som är med på rasterna och där kan stötta i, och lära ut,
konflikthantering kan minska kränkningar som annars behöver hanteras på lektionstid.
Situationen i omklädningsrummen behöver ses över. I enkätsvaren finns inte svar på frågan
”vad det är som gör omklädningsrummen till en otrygg plats”. Vidare kartläggning och analys
behövs för att kunna åtgärda problemen. Förslagsvis diskussion med idrottslärare och EHT
samt fråga eleverna om vad som behövs för att situationen i omklädningsrummen ska bli
bättre.
Bland skolans äldre elever finns många som upplever att de inte har någon vuxen att vända
sig till, samtidigt beskriver eleverna att de inte berättar om de blir kränkta då de inte känner
att personalen på skolan gör något. Det är allvarligt att elever på skolan inte känner tillit till
skolans personal. Eleverna efterfrågar själva bättre kontakt mellan elever och lärare samt
lektioner om kränkningar vilket kan vara bra åtgärder mot problemet.
Både yngre och äldre elever i skolan upplever att trivseln är bättre i sin klass än med andra
elever i skolan. Detta är inte konstigt men för vissa blir upplevelsen att till exempel platser där
andra elever är, blir otrygga. Möjlighet att träffa andra elever än de i sin klass och lära känna
fler samt få en vi-känsla i hela skolan kan påverka detta i positiv riktning. De äldre eleverna
efterfrågar själva fler mötesplatser.
8 (18)
Det främjande arbetet
Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg skolmiljö och förstärka respekten för allas
lika värde, omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller
trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, samt riktas mot alla och bedrivs
kontinuerligt och utan förekommen anledning.
Det främjande arbetet kan omfatta
-
kompetensutveckling för personalen för att vid behov öka medvetenheten och kunskapen om
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
-
att personalen diskutera egna normer och attityder samt sådana som genomsyrar den pedagogiska
verksamheten, samt
-
möjligheter för barn att återkommande diskutera normer, attityder och hur goda relationer kan
vårdas.
Främjande insatser
Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla och genomföras utan
att det föranleds av något särskilt problem.
Örsundsbroskolan jobbar med många främjande och förebyggande insatser som är en del av
den dagliga verksamheten på skolan och i klassen. Det är rastvakter, kamratstödjare,
elevhälsoteam med mera.
Främjande insatser läsåret 2016/2017
Nedanstående insatser ska genomföras under året.
Våra prioriterade insatser som ska genomföras
under året för att främja barns och elevers lika
rättigheter. (Mål och insatser)
Diskussioner i arbetslagen 7-9 om hur vi kan främja
positiv kontakt mellan elever och personal.
Under året skapa fler tillfällen då elever från flera
klasser och åldrar får träffas. Värdegrundsarbete, hur
kan ”Vi” som skola implementera värdegrunden. Är
det möjligt att tillsammans med eleverna bygga upp
en Örsundsbroanda?
Främja likabehandling genom undervisningen om
allas lika värde oavsett kön, Könsidentitet eller köns
uttryck eller sexuell läggning. Ingen skall känna sig
diskriminerad utifrån ovanstående. Varje individ har
rätt att vara den de är oavsett om exempelvis deras
sexuella läggning bryter mot normen.
Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning.
Det vill säga att en funktionsnedsättning inte
Ansvar
Datum när det
ska vara klart
Rektor, EHT
och
arbetslagsledare
Utföras under hela
läsåret med start
senast oktober
2016
Rektor, EHT
Under hela läsåret.
och
Avstämning
arbetslagsledare. vårterminen 2017.
Mentorer,
arbetslagsledare
och EHT –
teamet.
Arbetslagen följer
kontinuerligt upp.
Om behov finns av
stöd kontakta
EHT.
Mentorer och
Uppföljning sker
arbetslagsledare. vid
9 (18)
påverkar en människans värde. Vi har alla samma
rättigheter.
Hänsyn skall tas till individens förutsättningar och
behov. Den elev som har en funktionsnedsättning
skall ges möjlighet att delta i aktiviteter som
anordnas på skolan precis som övriga elever.
Individens behov skall tas till vara då aktiviteter
organiseras.
Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning. Genom
undervisningen arbetar vi med rättigheterna för barn
och människor. Detta sker genom undervisning. Där
exempelvis allas lika värde diskuteras, vad finns det
för orsaker bakom att människor flyr eller varför
finns fördomar?
Främja likabehandling och skapa ett positivt klimat
på skolan.
Kränkande behandling –
Mål: Att främja likabehandling och ett bra klimat på
skolan.
Vid Örsundsbroskolan arbetar vi utifrån följande
modell vid kräkningsärenden. Alla vuxna har en
skyldighet att ingripa vid kräkningar. Den mentor
eller personal som upptäcker att en elev kränks skall:
Ansvarig mentor samtalar med berörd elev
om vad som har hänt och vad den har blivit
utsatt för. I syfte att klargöra situationen och
för att reda ut vilka som är inblandade.
Alla kräkningar anmäls till rektor. Som
ansvarar för att ärendet anmäls till tryggskola.
Mentor och berört arbetslag talar därefter med
den utsatte eleven och därefter med den som
kränker denne. Individuella samtal sker med
alla berörda elever. Tider beslutas för
uppföljning och tät kontakt hålls med den
elev som blivit utsatt för att följa upp ärendet.
Dokumentering sker och rektor och
elevhälsogrupp informeras.
Om kräkningarna ändå fortsätter kan insatser
arbetslagsträffar.
Lärare vid hela
skolan.
Pågår under hela
läsåret. Följs upp
genom
arbetslagsträffarna.
EHT – teamen,
arbetslagen.
EHT – teamet har
kontinuerlig
uppföljning för att
stämma av behov
gällande enskilda
elever eller
grupper på skolan.
Arbetslagen träffas
varje vecka.
Öppet – Elevhälsa
möte varje
torsdag. Där
lärarna ges
konsultation av
elevhälsan.
Aktuell
personal/mentor
och det
arbetslag denne
arbetar i. Vid
behov kontakta
EHT.
10 (18)
ske från elevhälsogruppen på skolan.
Vårdnadshavare kan kontaktas. Disciplinära
åtgärder i enlighet med skollagen (5 kap 615§) kan vidtas och eventuellt skrivs
åtgärdsprogram. Dokumentation är viktigt.
Vid ytterligare kräkningar kan anmälan ske
till socialtjänsten.
Utvärdera vid avslutat fall.
Elevhälsoteamet träffas varannan måndag, ojämna
veckor. Elevhälsoteamet består av rektor,
skolsköterska, kurator, psykolog, studie- och
yrkesvägledare och specialpedagoger. Teamet
arbetar med elevhälsoarbete, övergripande och
individuellt.
Skolan har ett buss och rastvakts schema. Vars syfte
är att skapa trygghet på skolan. Det innebär att de
finns personal på skolan närvarande vid exempelvis
av och påstigning på bussen.
Rektor och EHT
– personal.
Regelbundna
träffar måndagar,
ojämna veckor.
Rektor
Uppföljning i
arbetslagen.
Det förebyggande arbetet
Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling, och omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten
identifierats som risker.
Förebyggande åtgärder
För att förebygga trakasserier och kränkningar har vi satt upp nedanstående mål utifrån
trygghetankäten VT 2016.
Våra prioriterade insatser som ska
genomföras under året för att
förebygga barns och elevers lika
rättigheter
Kartlägga situationen i
omklädningsrummet för f-6
Åtgärder för att förbättra situationen i
omklädningsrummen.
Ansvar
Datum när
det ska vara
klart
Rektor och EHT
Kartläggning Matsal
Rektor och EHT
Åtgärder utifrån vad som framkommit
vid kartläggningen som rör matsalen.
Rektor och EHT
Till och med
oktober 2016.
Omgående
eller senast till
terminsstart
VT 2017.
December
2016.
Januari 2017.
Rektor och EHT
11 (18)
Internet – förhållningssätt, kräkningar,
vad är okej eller inte?
EHT/Kurator
HT 2016
Det åtgärdande arbetet
Alla barn och
elever
tillförsäkras en
god utbildning i
en trygg miljö
Anmäla
Utreda
Åtgärda
Personal som får
kännedom om att ett
barn eller en elev
anser sig ha blivit
utsatt för kränkande
behandling, utsatt för
trakasserier eller
sexuella trakasserier i
samband med
verksamheten
anmäler detta till
förskolechefen/
rektorn.
Förskolechefen/rektor
är utreder skyndsamt
omständigheterna kring
de uppgivna
kränkningarna eller
trakasserierna.
Förskolechef/rektor
vidtar de åtgärder
som skäligen kan
krävas för att
förhindra kränkande
behandling i
framtiden.
Anmäla till
huvudman
Förskolechef/ rektor
som får kännedom om
att ett barn eller en
elev anser sig ha blivit
utsatt för kränkande
behandling i samband
med verksamheten
anmäler detta till
huvudmannen enligt
rutin.
Utredningen genomförs
utifrån behov av den
som har delegation på
att utreda ärenden.
Följa upp och
utvärdera
Utifrån utredningen
görs en
sammanfattning/
bedömning som
återges till
förskolechef/rektor.
För att förvissa sig om
att kränkningarna inte
upprepas följer
förskolechef/rektor
upp och utvärderar
åtgärderna.
Förskolechef/rektor gör
en bedömning utifrån
underlaget om åtgärder
ska vidtas.
Informera
huvudmannen
Förskolechef/rektor
håller huvudmannen
informerad genom att
skicka utredningen till
avsedd adress enligt
rutin
Informera
huvudmannen
Förskolechef/rektor
håller huvudmannen
informerad genom att
skicka uppföljningen
till avsedd adress
enligt rutin
Personalen har god uppsikt över de utrymmen och platser där barn befinner sig för att kunna
upptäcka trakasserier och kränkande behandling. Personalen agerar omedelbart i en akut
situation för att tillförsäkra barnen trygghet.
Barnen vet att de kan vända sig till en vuxen när något har hänt. Vårdnadshavare har
information om vem de ska vända sig till när något har hänt.
Anmälningsskyldigheten gäller om ett barn upplever sig utsatt för trakasserier eller kränkande
behandling av någon i personalen. Anmälningsskyldigheten omfattar även alla händelser där
ett barn upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Det ska med
andra ord inte göras någon värdering av hur allvarlig en händelse är innan den anmäls till
förskolechefen.
Ett barn som blir kränkt av någon anställd är i en särskilt utsatt situation eftersom de befinner
sig i beroendeställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket
12 (18)
allvarliga. De åtgärder som kan bli aktuella är: varning (LAS 30§), omplacering (LAS 7§),
uppsägning (LAS 7§) samt avsked (LAS 18§).
Ärenden förvaras enligt gällande dokumenthanteringsplan.
13 (18)
Bilaga 1 sammanfattning Trygghetsplanen
Sammanfattning av
Örsundsbroskolans Trygghetsplan
Läsåret 2017/2018
Du har rätt att behandlas bra i skolan
14 (18)
Skolan ska vara en plats där alla trivs och mår bra.
I skolan ska ingen bli hotad, slagen eller bli illa behandlad på något sätt.
Det står i lagen.
Det kan finnas flera orsaker till att man inte trivs i skolan.
Det är inte okey att någon annan på skolan får dig att må dåligt genom exempelvis:
Hot, svordomar, öknamn, att någon kallar dig hora, bög och liknande.
Utfrysning, ryktesspridning, blickar, alla går när du kommer, tystnar när du
passerar, med mera.
Slag, knuffa, sparka, hålla fast, tafsa och liknande.
Hotbrev, lappar, klotter, fotografier, sms, meddelanden på facebook, e-post,
filmning, chat med mera.
Inte heller skolböcker, filmer eller annat material i skolan ska få dig att må dåligt.
Om du ändå blir utsatt för något av det här ska du ta prata med någon vuxen på
skolan. De är skyldiga att lyssna på dig och ta tag i det.
All personal måste ingripa om de ser eller får veta att någon blir utsatt för
en kränkning.
Som elev är det viktigt att du berättar för någon vuxen på skolan om du
känner dig utsatt.
Mentor eller klasslärare ska kontaktas och sin tur informera föräldrar.
Skolan ska, genom sitt förebyggande arbete, se till att elever inte blir utsatta
för kränkningar och för att alla ska känna sig trygga.
Det görs bland annat genom att:
Det finns rastvakter
Kamratstödjare och fadderverksamhet
Aktiviteter för att stärka sammanhållningen i klasserna
Ordningsregler och trivselregler
Klassråd och elevråd
Elevhälsoteam
Du kan läsa mer i hela versionen av trygghetsplanen. Den finns på
skolans hemsida eller så kan du fråga din lärare om ett exemplar.
15 (18)
Bilaga 2
Definitioner
Kränkande behandling
Ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Kränkningar kan vara2:
Verbala: (Språkliga kränkningar) Det kan vara hot, svordomar, öknamn, att bli
kallad hora/bög, sexualiserat språkbruk etcetera.
Psykosociala: (Tysta kränkningar) Utfrysning, blickar, alla går när man kommer,
tystna när någon passerar, ryktesspridning och liknande.
Fysiska: (Kroppsliga kränkningar) Slag, knuffar, sparkar, hålla fast någon, tafsande
och liknande.
Text- och bildburna kränkningar: Här ingår hotbrev, lappar, klotter,
fotografier, sms, msn, meddelanden på olika communites, e-post, filmning, chatt med
mera.
Trakasserier
Är kränkande behandling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna:
Kön: här ingår trakasserier som är kopplade till en elevs kön. Sexuella trakasserier
ingår här.
Etnisk tillhörighet: att någon tillhör en grupp personer som har samma nationella
eller etniska ursprung eller hudfärg.
Religion eller annan trosuppfattning: innefattar uppfattningar som har sin
grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism
eller agnosticism.
Funktionshinder: hit räknas fysiska, psykiska eller intellektuella funktionshinder.
Både sådana som syns och sådana som inte märks lika lätt som till exempel ADHD,
allergi och dyslexi.
Sexuell läggning: till exempel homosexuell-, heterosexuell- eller
bisexuelläggning.
Könsöverskridande identitet eller uttryck: personer som på något sätt
bryter mot samhällets normer om hur pojkar/flickor och kvinnor/män förväntas vara
och se ut.
Ålder: elever får inte diskrimineras eller trakasseras på skolan på grund av sin eller
till exempel föräldrars ålder. Skolan har dock rätt att särbehandla på grund av ålder vid
vissa tillfällen.3
Annan kränkande behandling
Är uppträdande som – utan att vara trakasserier – kränker en elevs värdighet. Här ingår
mobbning.
Mobbning
2
Uppdelning hämtad från Skolans demokratiuppdrag förstärks om rätten till skadestånd för kränkande
behandling. Kristina Bartley, 2007.
3
”- vid tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola eller
specialskolan. En sådan bestämmelse kan vara skollagen eller grundskoleförordningen, till exempel indelning i
grupper utifrån barnens och elevernas ålder.
- om det finns ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga.
- det gäller till exempel åldersgränserna för tillträde till gymnasium”. Diskrimineringslagen 2 kap 6 §
16 (18)
En person är mobbad när hon/han upprepade gånger och under en viss tid, blir utsatt för
negativa handlingar från en eller flera personer, samt att det råder obalans i styrkeförhållandet
fysiskt och psykiskt.4
Diskriminering
Är när en vuxen i skolan behandlar en elev orättvist och det har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara
diskriminering. Diskriminering kan även ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker
etcetera.
Indirekt diskriminering
Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt,
men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller
uttryck samt ålder. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt
diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat.
Repressalier
Är när en person på något sätt blir straffad för att han/hon har berättat om att han/hon själv,
eller att någon annan, har blivit utsatt för en kränkande behandling. Detta är förbjudet på
skolan.
4
Mobbning i skolan. Olweus 1991. Definitionen används av Barn- och elevombudet.
17 (18)
Bilaga 3
Detta ska lärare informera elever om enligt handlingsplan vid
kränkningar på nätet
Vad gör du om du blir kränkt på nätet?
-
-
Gå ur dessa konversationer – den som gör detta vill ha uppmärksamhet.
Ta skärmdumpar – vid polisanmälan blir dessa bevismaterial. Se till att det syns datum och
tid. Dessa kan mejlas eller läggas i rektors mapp. Kom ihåg att ange vem som har lämnat
informationen.
Berätta för dina föräldrar och någon vuxen på skolan så du kan få hjälp.
Bestäm om du ska polisanmäla. Polisen vill att du ska göra det själv så att de får din
berättelse, men vi vuxna hjälper gärna till.
Gör en anmälan till skolan om att kränkningen skett – be din lärare eller mentor om hjälp om
du inte hittar blanketten. Skolan är skyldig att göra en utredning av det som hänt.
Be det sociala mediet ta bort utövaren eller det som sagts.
-
Vart vänder man sig för mer information?
*www.enkoping.se, ”barn och utbildning”, ”Grundskola”. I högermenyn finns en länk som
heter ”må bättre – en elevportal”. Här finns en stor mängd information om vad du ska göra
eller vart du kan vända dig.
*kränkt.se (datainspektionen) har information om hur du som utsatt kan agera.
*http://www.skolinspektionen.se/BEO/For-barn-och-elever/
*https://www.polisen.se/Utsatt-for-brott/Olika-typer-av-brott/It-relaterade-brott
-
Om du har uppgifter om vem det kan vara som är utövaren så kontaktar du någon av
skolledarna
Info till föräldrar:
Mentor eller klasslärare mejlar hem till alla föräldrar och berätta att det sker kränkningar på
nätet. Be föräldrarna prata med sina barn om detta hemma och berätta vad ni har informerat
eleverna om.
Om deras barn blir utsatta på nätet så ber ni dem att skärmdumpa, avgöra om de vill göra en
polisanmälan och sedan kontakta skolledningen.
Skicka kopia på mejl till föräldrar till rektor.
/Skolledningen
Om nätkränkningen fortsätter eller förvärras
Vid akut läge gäller schemabrytande så att ansvarig/berörd vuxen kan ägna sig åt
kränkningsärendet. Tänk på att alltid vara två i arbetet. För detta ska det finnas en plan i varje
enhet. Lagledare ansvarar för att en sådan upprättas.
18 (18)
Ansvarig lärare/mentor tar kontakt med skolledningen och informerar. Skolledningen
ansvarar för att ansvarig/berörd vuxen får det stöd den behöver. Handlingsplan upprättas.
Kurator eller psykolog finns till hands för handledning och information.
/Skolledningen
