SC1202 Studieguide

SC1202, Främlingskap, utanförskap och modernitet:
kultursociologiska perspektiv, 15 hp 2017
STUDIEGUIDE
Varmt välkomna!
Kursen är en fördjupningskurs inom ramen för grundutbildningen i sociologi. Den ges på helfart under
vårterminen och behandlar kultursociologiska perspektiv på främlingskap, utanförskap och motstånd i moderna
samhällen. Därtill syftar kursen till att träna analytiska färdigheter och därför är kursen uppdelad i två delar:
Teorier om främlingskap, utanförskap och motstånd, 10 hp och Fördjupning, 5 hp. Respektive delkurs beskrivs
närmare nedan.
Kursens lärandemål
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:
Kunskap och förståelse
främlingskap och utanförskap i det moderna samhället
samt försök till realiserande av motstånd
Färdighet och förmåga
ektiv i självständiga analyser av empiriska
material inom fälten främlingskap, utanförskap och modernitet
sökning där främlingskap,
utanförskap eller motstånd i det moderna samhället står i fokus
Värderingsförmåga och förhållningssätt
utanförskap och motstånd, samt pröva och jämföra de olika perspektivens giltighet och relevans
forskningsetiska frågor i samband med genomförandet av fördjupningsarbetet
Undervisande lärare:
Åsa Wettergren (kursanvarig) [email protected]
Marie Carlson [email protected]
Emma Engdahl [email protected]
Henrik Lundberg [email protected]
Merete Hellum [email protected]
Linda Weichselbraun [email protected]
Katharina Scherke (Erasmus lärarutbyte)
Ylva Wallinder [email protected]
Johan Rosquist [email protected]
1
Kurslitteratur
Böcker:
- Eriksson, Catharina, Eriksson Baaz, Maria & Thörn, Håkan (red.) (1999) Globaliseringens kulturer. Den
postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället. Nya Doxa. (I urval, 240 sidor).
- Goffman, Erving (1963/2001) Stigma. Den avvikandes roll och identitet. Norstedts. (158 sidor).
- Elias, Nobert & Scotson, John L. (1965/1999). Etablerade och outsiders. En sociologisk studie av
grannskapsproblem. Lund: Arkiv förlag. (175 sidor)
- Larsen, Håkan (2014). Den nya kultursociologin. Lund: studentitteratur. (130 sidor)
- Lilja, Mona & Vinthagen, Stellan (red.) (2009) Motstånd. Liber. (I urval, 257 sidor).
- Tollin, Katharina & Thörnqvist, Maria (2014) Feministisk teori i rörliga bilder. Liber. (180 sidor).
Att ladda ner från nätet:
- Abu-Lughod, Lila (1990) ”The romance of resistance. Tracing transformations of power through Bedouin
women”, American Ethnologist 17(1): 41-55. Finns att ladda ner från:
http://www.jstor.org/stable/645251?seq=4#page_scan_tab_contents
- Bremer, Signe (2010) ”Mellan vita rum. Om väntan, vithet & maskulinitet i två berättelser om transsexuella
patientskap”, Tidskrift för genusvetenskap, nr 1-2, s. 91-112. Finns att ladda ner från:
http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/article/view/783
Att ladda ned från kursens GUL-sida, “Dokument” i mappen “Texter”:
- Bromseth, J. (2009). Learning the straight script: constructions of queer and heterosexual bodies in Swedish
schools. Body claims.
(s. 154-185).
- Börjesson, M. & Palmblad, E. (red) Diskursanalys i praktiken. Malmö: Liber (introduktionskapitlet, 15 s)
- Göransson, Michelle (2012) Materialiserade sexualiteter. Om hur normer framträder, förhandlas och ges
hållbarhet. Stockholm & Göteborg: Makadam förlag (11 s)
- Hornscheidt, Lann & Landqvist, Mats (2014) Språk och diskriminering. Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 4
Diskursanalys av språk och diskriminering, 15 s)
- Om referens enl Harvardsystemet
- Simmel, Georg (1903/1995) ”Främlingen”, i Simmel, G. Hur är samhället möjligt? Göteborg: Korpen (7 s)
- Winther Jørgensen, Marianne & Phillips (2000) Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
(Kapitel 4 Diskurspsykologi. 15 s)
2
Genomförande och upplägg delkurs 1: Teorier om främlingskap och utanförskap, 10 hp
Undervisningen på denna delkurs sker genom föreläsningar, seminarier, seminarieföreläsningar och
filmvisningar. Sammanlagt ges under denna delkurs fyra föreläsningar, ett seminarium och sju
seminarieföreläsningar (se information om respektive undervisningsform nedan).
Delkurs 1 Teorier om främlingskap, modernitet och motstånd 10 hp, består av tre block som behandlar tre
teman.
1) Kultursociologi och teorier om främlingskap och stigma, 5 hp
2) Motstånd, queer och trans, 2,5 hp
3) Den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället, 2,5 hp
Nedan går vi närmare in på vad varje moment innefattar, samt dess undervisnings- och examinationsform. Det
ska dock betonas att även om dessa tre block behandlas och examineras var och ett för sig överlappar de
varandra. Det kultursociologiska perspektivet finns som ett grundläggande analysperspektiv. Temat makt och
motstånd återkommer i samtliga moment.
Tema 1: Kultursociologi och teorier om främlingskap och stigma, 5 hp
Det första blocket behandlar kultursociologi som analysperspektiv. Vi läser och diskuterar teorier om kultur,
identitet och interaktion, stigma, främlingskap/outsiders i relation till normalitet/etablerade insiders. Utifrån
Simmel får vi t.ex. upp ögonen för att den moderna ”främlingen” är en ”typ” som alla kan känna igen sig i och
ha erfarenheter av. Samtidigt är hen fri och hemlös, vilket betyder att främlingskapet både kan bjuda motstånd
och leda till utanförskap. Tillskrivningar och erfarenheter av främlingskap är dessutom grundläggande för
kollektivt och individuellt identitetsskapande, vilket vi blir varse i Elias och Scotsons klassiska studie. I
anslutning till blocket visas filmen Jag är inte beredd att dö än som handlar om Laleh och hennes resa från
flykting till firad sångare och låtskrivare. Filmen lyfter bl.a. hur främlingskap inte nödvändigtvis behöver vara
utanförskap och hur det kan vara en källa till kreativitet och frihet. Vid kursens första och enda seminarium
diskuteras centrala teorier och begrepp som tagits upp under blocket i relation till filmen.
Undervisningsinslag block 1
Föreläsningar
Föreläsningarnas syfte är att klargöra och fördjupa kurslitteraturen. Det finns dock inget som hindrar att
föreläsaren går utanför kurslitteraturen i syfte att ytterligare belysa det aktuella temat. Vi rekommenderar starkt
närvaro vid föreläsningarna eftersom det annars kan vara svårt att tillgodogöra sig kursen och dess
grundläggande bas i kultursociologi. Föreläsningarnas huvudsakliga innehåll framgår av läsanvisningarna i
schemat.
Seminarium
Seminariet utgör tillfällen att tillsammans problematisera, bearbeta och reflektera över kurslitteratur och det
innehåll som tagits upp vid föreläsningarna. Eftersom seminariet är ett tillfälle då vi tolkar och analyserar olika
fenomen med hjälp av kultursociologiska ”glasögon” är det viktigt att vi har ”högt till tak” och hjälps åt så att
alla kommer till tals. Med andra ord är seminariets syfte inte att ”svara rätt på frågorna”. Det handlar om att
möjliggöra undersökande och kritiska diskussioner av litteratur och perspektiv. Låt er vägledas av perspektiven
som en ”vän” (Tollin & Thörnqvist 2014), men ta också fasta på det som ”skaver” och väcker ert särskilda
intresse.
Inför seminariet gäller att ni förberett er väl genom att läsa litteraturen. Därtill har ”klassen” vid
kursintroduktionen delats in i fyra arbetsgrupper som ska träffas före seminariet (8/4) för att diskutera samtliga
av de frågor som behandlas vid tillfället. Samtliga grupper ska ha diskuterat samtliga frågor.
Obs! Frågorna kommer att tillhandahållas i mappen ”seminarieuppgifter” på GUL i samband med kursstarten.
Obs! Seminariet är obligatoriskt.
3
Examination – inlämningsuppgift
Den första delkursen tenteras genom aktivt deltagande på seminariet samt en individuell inlämningsuppgift. På
det första blocket handlar inlämningsuppgiften om att välja två av de fyra seminariefrågorna och skriva 3 sidor
(Times New Roman 12 punkt, 1,5 radavstånd). Inlämningen skrivs med referenser till kurslitteraturen och
lämnas in via GUL senast 12/4 (markerat i schemat som ”Inlämning...”). Vid frånvaro vid seminariet får
studenten istället välja tre seminariefrågor att skriva om och lämna in. Inlämningsuppgiften på det första blocket
ger 5 hp.
Tema 2: Motstånd, queer och trans, 2,5 hp
Efter det första blocket har vi erhållit en kultursociologisk analytisk grund för att i det andra blocket Motstånd,
queer och trans övergå till att fokusera teorier om makt, motstånd, queer och transsexualitet. Här behandlas
olika försök att bjuda motstånd mot dominans och kategorisk social klassificering. Perspektiven synliggör bl.a.
hur kollektiva sammanhang, gemensamma erfarenheter, värderingar och socialt stöd både kan möjliggöra och
förhindra brott mot rådande normer och disciplinering. Vi diskuterar också hur motstånd kan uppkomma som en
följd av de praktiker vi ingår i. För att synliggöra temat tar vi del av filmerna Jag är Zlatan som dels följer upp
på teman från filmen om Laleh, dels ger underlag för att diskutera maskulinitet och villkorad inkludering i en
social gemenskap. Nånting måste gå sönder bygger vidare på detta samtidigt men fokuserar på just
överskridandet av genus, kön, sexualitet och om huvudpersonens resa från självförakt till självrespekt.
Undervisningsinslag tema 2
Seminarieföreläsningar
Under hela fördjupningskursen gäller att studenterna på ett självständigt sätt aktivt bidrar till lärprocessen. Detta
återspeglas i vad vi kallar ”seminarieföreläsning”. Seminarieföreläsningen går till på så vis att läraren utifrån
valda texter först ger en introduktion utifrån sina tolkningar av texterna (första timman av lektionen). Sedan (vid
andra timman) diskuterar alla tillsammans texternas bidrag och innehåll. Syftet är att skapa ett aktivt klimat för
lärande, med öppna dialoger och respekt för varandras läsningar.
Förfarandet förutsätter att studenterna har läst litteraturen till varje seminarieföreläsning. Inför tillfället har
läraren formulerat 3-4 frågor vilka tillhandahålls i mappen ”seminarieuppgifter” på GUL senast två veckor före
seminarieföreläsningen. Frågorna används som instuderingsfrågor före seminarieföreläsningen, vilket kan göras
enskilt eller i den arbetsgrupp som studenterna delats in i. De används också som underlag för diskussionen som
följer under seminarieföreläsningens andra timme. Det är dock väsentligt att även andra frågor som uppkommer
i läsning, diskussion och i relation till lärarens tolkningar behandlas vid seminarieföreläsningen. (Tillfällena den
18 och 20 april bjuder Merete Hellum dock på ett annat upplägg, vilket betyder att inga frågor erhålls i förväg
till dessa tillfällen.)
Obs! Seminarieföreläsningarna är inte obligatoriska men vi rekommenderar starkt att närvara vid samtliga
tillfällen eftersom det annars kan vara svårt att tillgodogöra sig kursen.
Examination – inlämningsuppgift
Det andra blocket tenteras genom en individuell inlämningsuppgift som handlar om att på två sidor behandla
frågan nedan (Times New Roman 12 punkt, 1,5 radavstånd). Inlämningen skrivs med referenser till
kurslitteraturen och lämnas in via GUL senast 27/4 (markerat i schemat som ”Inlämning...”).
Analysera och diskutera antingen filmen Jag är Zlatan eller Nånting måste gå sönder (en kreativ jämförelse
mellan de två går också bra) med hjälp av ett eller par begrepp och perspektiv som tas upp i Lilja och
Vinthagens antologi om motstånd. Försök att identifiera olika typer av motstånd. Din analys ska också stödjas
av valda centrala begrepp från Bremer och Bromseth samt Tollin & Törnqvist kap 6 och 7. Ta gärna upp
perspektivens likheter och skillnader, möjligheter och begränsningar för att analysera filmerna.
Inlämningsuppgiften på det andra blocket ger 2,5 hp.
4
Tema 3: Den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället, 2,5
hp
Det tredje, och sista temat som vi tar oss an på delkursen har vi utifrån en av kursböckerna benämnt Den
postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället. Här fördjupas kunskaper om postkolonial
teori och rasifiering med syfte att förstå hur konstruktionen av främlingskap och ”utanförskap” aktualiseras
inom dessa områden. Som underlag för analytisk reflektion används filmerna Jag är Dublin, Mammut och
Handläggaren. I Jag är Dublin följer vi en pojke som sökt asyl som ensamkommande flyktingbarn. Hans
väntan och förhållande till sin kropp kan med fördel analyseras mha både postkolonial teori och ex.vis Bremers
analys av väntan på könsbyte (från tema 2). I filmen Handläggaren följer vi en handläggares bedömning av ett
asylärende. Filmen väcker frågor om moral kontra professionalism och om hur man formas i sin yrkesidentitet
av omgivningens krav och förväntningar. Båda dessa filmer väcker frågor om hur gränsdragningar mellan
innanför- och utanförskap samt konstruktionen av ”de andra” som lika eller olika ”oss” hänger samman med
ideologi och praktik i Migrationsverket som i sin tur vilar på nationalstaten som idé. I Mammut får vi möta en
privat barnflicka och den familj där hon är anställd. Erfarenheterna speglas i relation till barnflickans familj på
Filippinerna och mannens affärsresor i ett globalt rum.
Undervisningsinslag tema 3
Seminarieföreläsningar
Seminarieföreläsningarna sker på liknande sätt som på block två. I likhet med block 2 så har lärarna formulerat
3-4 frågor som kan användas som underlag för diskussionen som följer vid seminarieföreläsaren (tillhandahålls i
mappen ”seminarieuppgifter” på GUL två veckor före undervisningstillfället).
Examination – inlämningsuppgift
Det tredje blocket tenteras genom en individuell inlämningsuppgift som handlar om att på två till tre sidor lösa
behandla uppgiften nedan (Times New Roman 12 punkt, 1,5 radavstånd). Inlämningen skrivs med referenser till
kurslitteraturen och lämnas in via GUL senast 12/5 (markerat i schemat som ”Inlämning...”).
Analysera och diskutera antingen filmerna Jag är Dublin och Handläggaren eller filmen Mammut med
utgångspunkt i en postkolonial frågeställning, som exempelvis ”Migration och relationen mellan Vi och de
Andra”. Använd minst fem begrepp från läsningen av litteraturen i Eriksson et al (exvis makt, globalisering,
identifikation, rasism, ambivalens, stereotyper, strategisk essentialism) och Tollin & Törnqvist kap 5 (exvis den
subalternas röst, intersektionalitet). Visa hur begreppen kan användas för att förstå och tolka några valda
situationer från, eller den övergripande berättelsen i, filmen/filmerna.
Om examinationerna delkurs 1 (10 hp)
Som vi sett tenteras den första delkursen genom tre individuella inlämningsarbeten. Den första inlämningen
omfattar alltså 5 hp, de två senare omfattar 2,5 hp vardera. Obs! Inlämningsuppgifterna utgör tillsammans grund
för betyget på första delkursen. Studenten kan på varje inlämningsuppgift erhålla betyget U, G eller VG. För att
erhålla betyget VG på delkurs 1 krävs att studenten fått betyget VG på minst 7,5 hp av de skriftliga
inlämningarna (som tillsammans omfattar 10 hp).
Betygskriterier
För godkänt betyg ska studenten fullgöra uppgiften enligt anvisningarna och därigenom visa att hon/han/hen
tt kan redogöra för teorier och
begrepp
moderna samhället, d.v.s. att med hjälp av teorier och begrepp uppfatta och beskriva samband och mönster
För betyget väl godkänd ska studenten utöver ovanstående kriterier också visa att hon/han/hen
n analysera komplexa samband och mönster
5
med detta göra självständiga reflektioner
Genomförande och upplägg delkurs 2: Tillämpade studier av främlingskap, modernitet och
motstånd 5 hp
I denna delkurs kommer ni att göra ett eget grupparbete (3-4 personer i varje grupp) som baseras på ett eller
flera av den första delkursens teman. Syftet är att studenterna i grupp genomför en självständig analys av ett
material som ni väljer i samråd med handledare (t.ex. en film, konstutställning, teater, ett TV- eller
radioprogram, några tidningsartiklar eller ett policydokument). Ni ska använda er av relevanta delar av
kurslitteraturen i delkurs 1 och i samråd med handledaren söka och välja ut ytterligare ca 250 sidor litteratur för
er analys. Välj något som intresserar er och ni finner lustfyllt!
Vid redovisningsseminariet presenteras analysen muntligt för studenter och lärare. Därtill presenteras
analysuppgiften skriftligt som ett papper, d.v.s. en liten uppsats. Det färdiga skriftliga arbetet lämnas in via
GUL en dag efter presentationen.
Delkursen börjas med att studenter den 12/5 får ta del av gruppindelningen för fördjupningsarbetet. Den 15/5
lämnar gruppen sitt förslag (ett papper med gruppens namn samt val av ämne/tema) till Marie Carlson.
Marie Carlson håller den obligatoriska föreläsningen/workshopen om diskursanalys. Denna föreläsning och
workshop syftar till att fördjupa kunskaper inför grupparbetet om ”hur man gör” när man tillämpar teori för att
tolka och analysera bild- och textmaterial. På så vis tillhandahålls redskap och konkreta färdigheter inför
fördjupningsarbetet i delkurs 2.
Instruktioner för workshopen tillhandahålls i mappen ”metodworken” på GUL två veckor före
undervisningstillfället.
Handledning
16/5 är första handledningstillfället. Gruppen har då fått sin handledare tilldelad.
Förbered er väl inför första handledningstillfället genom att fundera konkret på vilka teorier ni vill fördjupa er i,
samt vilket slags befintligt material ni vill analysera. Sök efter några relevanta vetenskapliga artiklar på ämnet
som ni är intresserade av (via biblioteket kan ni gå in och söka i tidskriftdatabaser, ni kan också söka med
nyckelord på Google scholar). Till första handledningstillfället ska ni ha författat en halv sida där ni specificerar
syfte, material, teori och metod för att presentera för handledaren.
Antalet timmar för handledning är begränsat. Ni kan endast få tre möten med handledare à 30 minuter, så det
gäller att utnyttja tiden väl genom förberedelse. Skriv gärna upp frågor ni vill diskutera med handledaren. Tänk
också på att alltid skicka in text i god tid före handledningen.
Instruktioner för den muntliga redovisningen
Senast måndagen den 29 maj kl 17.00 ska alla grupper ha laddat upp sitt pågående arbete (”work in progress”)
på GUL så att övriga kursdeltagare kan läsa minst två arbeten var och förbereda ett par frågor inför seminariet.
Observera att arbetena inte ska vara klara till detta tillfälle, utan laddas upp i det skick de befinner sig just då.
Slutinlämning av arbetet sker efter seminariet (5/6).
Vid seminariet har varje grupp 25-30 minuter till sitt förfogande varav minst 10 minuter ska avsättas för
diskussion med övriga studenter och lärare. Presentationen ska innehålla information om vilket
fördjupningsområde ni valt, syfte, teori (fördjupningslitteratur), material, analysmetod, resultat och slutsatser.
Vid presentationen kan ni använda Power Point eller andra hjälpmedel om ni så önskar.
Instruktioner för fördjupningsarbetet i grupp
Arbetet ska vara totalt 8-10 sidor (max 4500 ord), Times New Roman 12 pt, 1,5 radavstånd, och ha följande
rubriker:
,5 sida) som beskriver undersökningens sammanhang och relevans (fördjupningsområde).
6
– här beskrivs vilket problem undersökningen tar sig
an, samt syfte och en eller ett par frågeställningar, samt tillvägagångssättet (analysmetod) för er undersökning.
-3 sidor).
Lägg fokus på fördjupningslitteraturen samt på de begrepp som ni använt i er analys. Glöm inte att definiera
begrepp.
-4 sidor). Här väver ni samman resultat med den
teori ni använt.
-2 sidor). Ni kan välja att dela upp detta avsnitt i en strikt
sammanfattning och en mer diskuterande del, eller så kan ni skriva en mer resonerande sammanfattning.
Avsluta med några rader om vilken ytterligare forskning på området som skulle behövas.
sordning och enligt separata anvisningar (referenser
enligt Harvard) som laddas ner från GUL. Det är viktigt att ni i löpande text alltid uppger källa (efternamn och
årtal) till de teorier ni använder samt att ni noga markerar med citationstecken, källa och sidhänvisning när ni
citerar en författare.
Betygskriterier
Fördjupningsuppgift kan erhålla betyget U, G eller VG.
För godkänt betyg ska gruppen fullgöra den muntliga och skriftliga uppgiften enligt anvisningarna och
därigenom visa att den
analytiskt sätt kan använda olika begrepp och teorier om främlingskap och utanförskap i det moderna
samhället, samt pröva och jämföra giltighet och relevans för olika perspektiv
analysera det förelagda problemet
information och jämföra och värdera vetenskapliga texter inom området
som är adekvat för kursens innehåll
För betyget väl godkänd ska gruppen utöver det som krävs för godkänd, påvisa fördjupade kunskaper om
centrala begrepp och teorier, samt självständigt reflekterande förmåga att applicera dessa kunskaper i analys av
valt material. Gruppen ska dessutom vara mycket väl förtrogen med kurslitteraturen samt fördjupningslitteratur.
Betygssättning för hela kursen samt omtentamen
Varje examinationsuppgift kan ge betyget U, G eller VG. Det ges sedan ett sammanvägt betyg för kursen som
helhet: För godkänt krävs godkänt på samtliga moment (inklusive närvaro på seminariet samt workshopen) i
båda delkurserna. För väl godkänt på hela kursen krävs VG på delkurs 1.
Inlämning av kompletterande uppgifter ska ske senast 10 juni. Uppsamlingsdatum för inlämning av
examinationsuppgifter för både delkurs 1 och 2 är 31 augusti. Därefter får studenten återkomma när kursen ges
nästa gång. Alla inlämningar sker via GUL.
Utvärdering
Utvärdering av hela kursen sker efter sista delkursen i samband med det avslutande redovisningsseminariet.
Viktiga och goda råd
jämn takt med schemat, läs det som ska läsas varje vecka
t
7
inte kan närvara vid de obligatoriska momenten
8