Kandidatuppsats
Är homosexualitet legitimt
inom islam?
- En argumentationsanalys av nytolkningar och
traditionella rättstolkningar inom islam
Författare: Nawal Al-Mansour
Handledare: Jonas Svensson
Examinator: Torsten Löfstedt
Termin: HT14
Ämne: Religionskunskap
Nivå: Kandidat
Kurskod: GI1203
Abstract
The aim of this study is to examine new interpretations of homosexuality in Islam based
on Scott Kugle’s book “Homosexuality in Islam” and the documentary “A Jihad for
love” by Parvez Sharma. Through a theological perspective, a critical analysis is
performed in order to find new interpretations and compare them with each other and
with the Islamic legal tradition. Argumentative analysis is also used for both the book
and the documentary for this essay.
Both Kugle and Sharma use new interpretations and arguments about love to find
space for homosexuality in Islam. They use a Muslim language to have relevance with
their discussions to Muslim readers and viewers. It is obvious that Sharma is aware of
the scenes and arguments he chose to show in the documentary. Kugle focuses on
unclear verses in the Qur’an, which contribute to that he could find possibilities to
interpret homosexuals in the verses to fulfill his purpose and open up a topic for
discussion. Their discussion show what Muslim homosexuals have to struggle with and
with their new interpretations they both discover ways to find reconciliation between
Islam and people’s sexual orientation by questioning the normative society.
Keywords
Homosexualitet, islam, religion, queer, muslim, nytolkningar, Koranen
I
Innehållsförteckning
1 Inledning __________________________________________________________ 3
1.1 Syfte och frågeställningar ____________________________________________3
2 Metod och Material _________________________________________________ 3
3 Tidigare forskning ___________________________________________________4
4 Teoretiska utgångspunkter_____________________________________________5
4.1 Religion som social konstruktion ______________________________________5
4.2 Religion och kognitiva universum _____________________________________6
4.3 Queer ___________________________________________________________6
5 Bakgrund __________________________________________________________7
5.1 Fiqh, shari'a och haditherna __________________________________________9
5.2 Zina ___________________________________________________________10
5.3 Liwat __________________________________________________________11
5.4 Al-Suhaq ________________________________________________________12
6 Queertolkningar av islam ____________________________________________12
6.1 Scott Kugle: Homosexuality in Islam__________________________________12
6.2 Parvez Sharma: A Jihad for love ____________________________________ 18
7 Diskussion _______________________________________________________25
8 Reflektioner
27
9 Referenser ________________________________________________________ 28
9.1 Primärkällor _____________________________________________________28
9.2 Sekundärkällor
28
ii
1 Inledning
En vän till mig är muslim och homosexuell. Rädslan för att bli dömd och utstött från familjen
har varit en anledning till att hon inte vågat komma ut med sin sexuella läggning. Min vän är
troende. Hon önskar att hon kunde förena sin sexualitet och sin muslimska tro.
Homosexualitet har tolkats som förbjudet, inom traditionell islamisk rätt, fiqh. Detta innebär
att det blir en utmaning för religiösa homosexuella muslimer att förena sin sexualitet med sin
tro. Min vän ställer sig frågan: Hur kan Gud förbjuda att älska en människa? De traditionella
tolkningar som gjorts har framståtts som strikta och påbjuder dödsstraff för homosexualitet.
Nutida tolkningar menar på att det inte finns förbud mot homosexualitet. Utöver den
traditionella rättstolkningen av Koranen har flera tolkningar gjorts, om sådana handlar denna
uppsats om. Vissa tolkare menar med sina argument, att det går att förena homosexualitet med
islam. I denna uppsats ska några nytolkningar jämföras med de traditionella rättstolkningarna.
1.1 Syfte
Syftet med denna uppsats är att kritiskt analysera muslimska queer-tolkningar och jämföra
dem med de traditionella rättstolkningarna. Vidare ska det tilläggas att tolkningarna ska
jämföras med varandra ur ett religionsvetenskapligt perspektiv.
Frågeställningar
Hur och varför argumenterar de som anser att homosexualitet är legitimt inom islam?
Vad finns det för likheter samt skillnader mellan de traditionella rättstolkningarna och
de nutida tolkningarna?
2 Metod och material
I denna uppsats ska jag kritiskt analysera film och texter genom en kvalitativ
argumentationsananalys. I en argumentationsanalys har jag samlat in data och kritiskt
analyserat dessa för att finna likheter och skillnader bland nytolkningar om islam och
homosexualitet. Till min empiri har jag använt mig ut av Scott Kugles bok Homosexuality in
Islam: critical reflection on gay, lesbian, and transgender Muslims (1997). Scott Kugle är en
muslimsk konvertit, med inriktning mot den islamiska mystiska traditionen, sufism.1 Han är
också en homosexuell aktivist. Mot bakgrund av klassiska traditionella rättstolkningar av
homosexualitet, queer2 och sexuella principer inom islam framför han ett flertal argument och
nytolkningar i syfte att förena homosexualitet med islam. Kugle har i sin bok översatt
Koranens verser själv. För att analysera och jämföra verserna, har jag använt mig av
Mohammed Knut Bernströms bok Koranens budskap (2000) Denna bok innehåller
översättningar av Koranens verser samt kommentarer. Bernström konverterade till islam och
har arbetat som Koranöversättare.
Dokumentärfilmen A Jihad for love (2007) handlar om homosexuella muslimer runt om i
världen. Parvez Sharma är skaparen av filmen, och är själv muslim och homosexuell.
Dokumentärfilmen blev omdiskuterad efter att ha släppts och blev bland annat bannlyst i
Singapore 2008. I min argumentationsanalys, har jag utgått från boken Textens mening och
1
Sufi: Person som praktiserar den sufiska tron (sufismen).
Ed. “Sufism”. Encyclopaedia of Islam. Second edition
2
Queer: Ett begrepp som ifrågasätter det normativa tankesättet/samhällen
Ahmed, Sara. Queer Phenomenology. s. 161
3
makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys (2012) skriven av statsvetaren Göran
Bergström och mediaforskaren Kristina Boréus. Där har jag inspirerats av retorikens tre
grundbegrepp: logos, ethos och pathos. Logos är den del av argument som riktar sig till
mottagarnas förnuft och deras förmåga att dra egna slutsatser. Ethos är sändares försök att
erhålla mottagarnas förtroende. Pathos är argument som vänder sig till mottagarnas känslor,
för att motivera och övertyga dem. En argumentationsanalys riktar sig vanligtvis mot logos,
det vill säga människans logik och förnuft.3 I analysen av boken och filmen har jag särskilt
observerat ethos och pathos.
Boréus och Bergström skriver: ”Retoriken handlar främst om vad det är som gör en
kommunikation effektiv, hur människor använder olika former av språk och texter för att få
sin vilja igenom. Retoriken ger en helhetssyn på försök att övertyga.”4 Jag har tillämpat
samma metod på filmen, A Jihad for love, där fokuset också ligger på retoriken men med
hjälp av en filmanalys. Filmanalys – en introduktion (1999) är skriven av filmvetarna Lars
Gustaf Andersson och Erik Hedling. Jag har utgått från en semiotisk bildanalys eftersom
semiotiken behandlar de delar jag vill analysera i filmen. Semiotik är ett begrepp för
teckenstudier, det jag kommer att observera är hur meningar bildats och dess betydelser. Detta
har inneburit att jag både observerat argument framföras i filmen, men även ställt frågor om
hur Sharmas urval av argument och scener blir en del av argumentationerna. Uppsatsen är
också jämförande i ett annat avseende. Jag sätter Sharmas film och Kugles bok i relation till
en traditionell tolkning av islam och homosexualitet, med hjälp av sekundärlitteratur.
Främst har antologin Islamic Homosexualities (1997) varit viktig för det insamlade
materialet till bakgrunden eftersom de olika artiklarna i den ger en beskrivande förklaring för
hur det sett ut genom historien fram till nutid. Kecia Ali’s bok Sexual ethics and Islam har
varit värdefull genom arbetet även om den tar upp sexualitet på ett generellt plan. I
bakgrunden har jag skrivit om homosexualitetens inflytande i de muslimska samhällena och
hur det influerat delar av den muslimska litteraturen. I antologin Homosexuality and world
religions (1993) redigerad av Arlene Swidler tar Khalid Duran upp frågan om islam och
homosexualitet i ett kapitel. Uppsatsens struktur är tematisk, bakgrunden tar upp teman av de
traditionella rättstolkningarna. När det kommer till Sharmas film fick jag skapa en egen
struktur med teman. Detta blev nödvändigt eftersom filmen växlar mellan olika historier och
därför har jag utgått från huvudpersonerna. Uppsatsen har ett religonsvetenskapligt
perspektiv, detta innebär att jag själv avstått från att värdera de tolkningar som framkommit.
Min uppgift har varit att förstå varför Kugle och Sharma argumenterar som de gör. Eftersom
religionsvetenskapens syfte är att studera, förklara och förstå religion som ett kulturellt och
socialt fenomen har min ambition varit att observera dessa nytolkningar på ett neutralt sätt.
Jag vill även betona att islam inte säger någonting om homosexualitet. Islam kan inte tala,
utan det handlar om individer som uttalar sig i religionens namn.5
3 Tidigare forskning
Det finns en del forskning om queertolkningar inom islam, både generellt och specifikt.
Bland annat har den muslimska feministen Kecia Ali skrivit boken Sexual ethics & Islam
(2006). Ali skriver om islam och sexualitet och argumenterar för reformer av de traditionella
rättstolkningarna. Boken är relativt ny och behandlar de olika tolkningarna från
rättstolkningen och nytolkningar. Ali skriver allmänt om sexualitet och de etiska principerna
inom islam. Hon nämner både kvinnornas och männens roll gällande bland annat äktenskap
3
Bergström, Göran & Boréus, Kristina. Textens mening och makt. s. 92
Bergström, Göran & Boréus, Kristina. Textens mening och makt. s. 91
5
Hjärpe, Jan. Islamismer. Politisk-religiösa rörelser i den muslimska världen. s. 16
4
4
och sexualitet.
Antologin Islamic homosexualities (1997) av Stephen Murray m.fl. behandlar också
diskussioner om homosexualitet inom islam. Författarna i boken skriver om homosexualitet
inom den muslimska kulturen på ett historiskt perspektiv och i nutid.
Sara Dervla Shannahan har gjort en studie om homosexuella muslimer i London. I
Shannahans artikel diskuteras homosexualitet och islam. Hennes studie handlar om
homosexuella muslimer som diskuterar homosexualitet och islam. Erika Li Lundqvists
avhandling Gayted communities: marginalized sexualities in Lebanon grundar sig på
intervjuer med en grupp homosexuella män som bor i Libanon. I avhandlingen fokuserar hon
på svårigheterna att leva som en muslimsk homosexuell man. Medan hon fokuserar på just
denna grupp män är min studie relevant för alla homosexuella muslimer.
Samir Habib skriver om ämnet i artikeln ”Queer-friendly Islamic Hermeneutics”. I den
diskuterar han tolkningar och dylikt från bland annat Kugle och Koranens texter. Även
diskussioner om det är naturligt eller inte nämns i texten. Ann af Burén har också skrivit om
ämnet i sin artikel ”Queer jihad: HBT-muslimer i väst” och diskuterar olika begrepp kring
islam och homosexualitet. Diskussionerna är breda och innefattar många olika åsikter och
tolkningar om homosexualitet och islam. Anna-Maria Blomqvist har skrivit uppsatsen ”Tysta
skrik, krig eller kamp? – Islam och sexualitet i dokumentärfilmen A Jihad for love analyserat
utifrån ett intersektionellt genusperspektiv”. Blomqvist har undersökt filmen utifrån ett
intersektionellt genusperspektiv med fokus på om islam förstärker den sexuella identiteten
eller inte. Det som skiljer min uppsats från ovanstående tidigare forskning är att min uppsats
kommer att behandla den större sakfrågan om nytolkningar inom islam. Jag kommer till
skillnad från den tidigare forskningen att jämföra nytolkningar med de traditionella
rättstolkningarna.
4 Teoretiska utgångspunkter
Uppsatsens teoretiska utgångspunkt bygger på att religiösa föreställningar och praktiker i
grunden är sociala konstruktioner. Detta har sin grund i kunskapssociologin och framförallt
som denna utvecklats av religionssociologen Peter Berger.
4.1 Religion som social konstruktion
Enligt Berger är normer och uppfattningar om hur verkligheten är beskaffad ett resultat av
mänsklig interaktion. Genom att människor interagerar skapas gemensamma normer,
värderingar och vanor. Denna gemensamt skapade verklighet kallar Berger för nomos.
Bergers poäng, som är viktig för religionen, är att människor inte upplever nomos som något
gemensamt skapat, utan av något som är givet av naturen, kosmos. Religion har här en viktig
funktion eftersom den ger grunden för kosmos.6
Genom att ge en grund för kosmos, legitimerar religionen ordningen som i grunden är en
mänsklig konstruktion. Legitimering förklarar varför objekt eller situationer är en del av den
sociala ordningen. Det förklarar även varför-frågor i den sociala ordningen.7 En alienering
sker när individer glömmer bort att de själva skapat en social konstruktion. När människor
endast hänvisar till kosmos glömmer de bort att normer eller uppfattningar om hur
verkligheten är beskaffad är en mänsklig produkt.
En social konstruktion/ordning skapas ständigt av socialisationsprocessen.
6
7
Berger, Peter. The sacred canopy. s. 25
Berger, Peter. The sacred canopy. s. 29
5
Denna innehåller tre pågående processer, externalisering, objektifiering och internalisering.
Genom externalisering är den sociala ordningen skapad av människor, så som handlingar. Det
kan exempelvis vara något så simpelt som att ta av sig skorna innan man stiger in i
lägenheter.8 När människor interagerar med handlingen, tar till sig vanan och gör det till en
del av samhället sker en objektifiering. Objektifiering innebär att handlingar är en del av
individers vardag, när de internaliseras leder det till att handlingarna blir en subjektiv
verklighet. Sådana vanor är mänskliga produkter som sedan förs vidare till nästa generation.
Detta innebär att internalisering därmed förstärker objektifieringen gällande handlingen och
gör den till en vana i samhället som inte ifrågasätts. Individer tror att det de skapat hade
funnits där oavsett mänskligheten.
Det är här legitimeringens funktion blir viktig.9 Ett exempel på legitimering av nomos i
jämförande med kosmos kan vara slöjan inom islam. Slöjan bärs av många kvinnor i olika
muslimska samhällen. När diskussioner eller ifrågasättanden av slöjan uppstår hänvisar de
som bär den till den religiösa traditionen. På detta sätt blir denna sociala sedvänjan kopplad
till kosmos, som är Guds vilja, och blir därför legitimerad. För att inte skapa kaos i den
sociala ordningen hänvisas bärandet av slöjan till en högre makt, slöjan blir därmed en del av
en naturlig ordning som inte kan ifrågasättas och som skulle existerat oberoende av
mänskligheten.10
4.2 Religion och kognitiva universum
Jan Hjärpe är professor emeritus i islamologi och menar att ett kognitivt universum innebär
hur människor/samhällen ser på världen. Enligt Hjärpe fungerar kognitiva universum som ett
språk. Genom tecken och symboler kan individer bland annat tolka konflikter eller beteenden.
Tecken och symboler gör det möjligt att objektifiera de enskilda erfarenheterna, detta innebär
att symboler och tecken innehåller något gemensamt för en viss grupp. I exempelvis religiösa
sammanhang är det viktigt att använda sig av religiösa begrepp och symboler för att det ska
ha något syfte och budskap. Om en person ska argumentera för något och befinner sig i ett
sammanhang som har ett religiöst kognitivt universum, är det viktigt för personen att använda
sig av ett religösa ord och symboler för att nå ut med sitt budskap, annars blir
argumentationen meningslös.
Eickelman och Piscatori har tillämpat detta sätt och diskuterar detta i boken Muslim
politics (2004). I boken diskuterar de språkbrukets betydelse i nutida muslimska debatter. De
kommer fram till att det centrala för personer, grupper eller stater handlar om användningen
av det rätta språkbruket, muslimska termer och symboler. Detta för att det ska nå ut, eller
försvara motargument. 11 Med bakgrund i Hjärpes och Eickelman och Piscatoris teorier,
undersöker jag när och hur religiösa termer och symboler används i argumenten om
homosexualitet i Kugles bok och Sharmas film. Jag kommer även att använda mig av
queerteoretiska perspektiv för att analysera deras syn på homosexualitet.
4.3 Queer
Queerperspektivet kan kopplas till ovanstående resonemang utifrån Peter Berger. Queer
handlar om att ifrågasätta kosmos och blottlägga alienieringen. Queer innebär att det normala,
det sätt vi upplever att verkligheten är, ifrågasätts. Queer kan ses som en metod för de8
Berger, Peter. The sacred canopy. s. 8
Berger, Peter. The sacred canopy. s. 29
10
Berger, Peter. The sacred canopy. s. 4
11
Eickelman, Dale F & Piscatori, James. Muslim politics. s. 5
9
6
alienering som drar kosmos tillbaka till nomos.12 Queer-teorin bidrar till att kategoriseringar i
samhället som upplevs som naturliga, exempelvis maskulint, feminint, homosexuell och
heterosexuell upphör och framställs som mänskliga konstruktioner. Ifrågasättandet av
normaliteten skapar kaos i nomos.
Antropologen Don Kulick hävdar att begreppet queer inte har någon eller flera teorier. Det
är istället ett samlingsnamn på perspektiv för att tolka olika kulturer, samhällen eller
identiteter som endast inte handlar om homosexualitet.13 Queer-teoretikernas syfte är inte att
försöka likställa homosexualitet med heterosexualitet, utan att ifrågasätta de normativa
perspektiven.14 Exempelvis använder Sara Ahmed (expert på feminist- och queer teori) queerbegreppet för att lyfta fram sexuella handlingar som strider emot den normativa sexualiteten.15
Queer är därmed ett begrepp som ifrågasätter den normativa sexualiteten. Genom dessa
teorietiska utgångspunkter kommer jag att tolka argumentationer i mitt material som passar in
i ett islamiskt ”kognitivt universum”, ett sätt att använda sig av för att framhäva
föreställningar om hur kosmos är skapad.
5 Bakgrund
Bakgrunden ska ge en förförståelse för hur homosexualitet eller ”förbjudna” sexuella
handlingar funnits i historien, och hur de traditionella rättstolkningarna framkommit. Genom
poesi och annan litteratur har det visat sig att samkönade relationer existerat genom historien,
inte minst i den grekiska och romerska kulturen men även den muslimska kulturen.16 Följande
text är skriven av Abu Nuwas i form av mystisk kärlek;
I am he whom I love, and he whom
love is We are two spirits who live in
one body.So when you see me, your
see him. And when you see him, you
see us.17
Abu Nuwas (762 – 813) var en känd arabisk poet som skrev homoerotisk poesi.18 Nuwas
framstår som den första arabiska poeten som skrev homoerotiska texter. Den muslimska
poesin kom att expandera även under muslimska dynastin i Spanien. Louis Crompton nämner
poetikern Ibn Hazm (994-1064) och hans poesi och anekdoter. I Tawq Al-Hamamah (Duvans
halssmycke) finns poesi om kärlek till kvinnor men även om Hamz’s känslor och lust för
män.19 Ramadi var en framgångsrik poet i Cordoba20 under 900-talet, som blev förälskad i en
ung kristen man. Ramadi hamnade så småningom i fängelse efter ett kaotiskt liv där han föll
för en mörkhyad manlig slav.21 Iran kom att associeras med homosexualitet då den persiska
poesin influerades av homoerotiska texter,22 bland annat av poeten Jalal Al-Din Rumi och
12
Berger, Peter. The sacred canopy. s. 85
Kulick, Don i Gayted communities. s. 48
14
Lundqvist Li, Erica. Gayted communities. s. 49
15
Ahmed, Sara. Queer Phenomenology. s. 161
16
Roscoe, Will. Islamic homosexualities. s. 115
17
Wafer, Jim. Islamic homosexualities. s. 115
18
Wagner, E. “Abu Nuwas”. Encyclopaedia of Islam, Second edition
19
Crompton, Louis. Islamic homosexualities. s. 149
20
Cordoba; huvudstad i provinsen Andalusien. Var under 900-talet ett centrum för islamsk utveckling.
21
Wafer, Jim. Islamic homosexualities. s. 115
22
Duran, Khalid. Homosexuality and Islam. s. 183
13
7
kopplingen till hans älskare Shams-e Tabrizi.23 Shams mördades dock och detta var
startskottet till att Rumi började skriva poesi om sin kärlek till män. Även Mansur al-Hallaj är
en av de mest kända sufi mystikern. Han skrev sina texter på arabiska och även dessa
handlade om kärleken mellan Gud och en man.24
Den mystiska, sufiska poesin innehöll en stark gudskärlek som är skriven i maskulin form,
vilket har tolkats som homoerotiskt.25 Sufismen är en mystisk inriktning som lär ut andliga
övningar, som meditation, för att komma närmare Gud. Gudskärleken är central i
inriktningen, där de praktiserande ska finna en personlig relation till Gud.26 Sufismens
legitimitet är någonting som diskuteras bland muslimer. De organisationer som tar avstånd
från det är bland annat det Muslimska brödraskapet och andra organisationer som är
sponsrade av Saudiarabien. Anledningen till detta är att dessa personer hävdar att sufismen är
en innovation, någonting som tillkommit efter uppenbarelserna till Muhammad. Sufierna i sig
menar att Muhammad själv var en sufi och en asket.27 Trots att sufismen speglas som en
andlig och som en ljusare sida av islam, finns det många sufiordnar som visar det motsatta.
Sedgwick skriver om vissa ordnar i olika länder som har en stark kontroll över deras
anhängare. Han nämner bland annat en grupp i Egypten som bevakade medlemsuppgifterna
strikt. Sedgwick hävdar också att det existerar stränga ledare över sufi ordnar som förväntar
sig att ha lojala anhängare.28
Kecia Ali menar att det var normalt att män hade en lust för att penetrera unga män.29 Den
ottomanska erövraren av Konstantinopel30, Sultan Mehmet Faith och Sultan Mahmud
Ghaznawi är kända för att ha varit homosexuella trots att de hade flera fruar och barn, detta
har även skapat diskussioner om att de varit bisexuella.31 Litteraturen domineras främst av
manlig homosexualitet, däremot finns det få texter om lesbiska kvinnor. Exempelvis utförde
haremskvinnor sexuella handligar med varandra. Det finns även belägg för att vissa gifta män
tolererade att deras fruar hade intima relationer med andra kvinnor. 32 Murray nämner
Wallada Bint Al-Mustakfi (994-1091), en andalusisk poet. Hon var välkänd för att ha varit en
självständig kvinna, trots två långa förhållanden med arabiska manliga poeter gifte hon sig
aldrig. Wallada kallas även för ”den arabiska Sapphon”.33 Det finns dock inga texter bevarade
gällande hennes kärlek till kvinnor och därför har det uppkommit diskussioner kring Walladas
sexuella läggning.34 Skrifter om lesbiska inom den muslimska kulturen är väldigt få, däremot
förekommer sexuella handlingar mellan kvinnor i skönlitterära böcker så som Tusen och en
natt, där haremskvinnor hade intima relationer med varandra. Konkubinsystemet existerade i
den muslimska kulturen, det innebar att männen bortsett från sina fruar även fick ha
konkubiner. Murray tar upp att haremskvinnor behärskade kunskapen om samkönade intima
23
Murray, Stephen O. Islamic homosexualities. s. 132
Wafer, Jim. Islamic homosexualities. s. 113
25
Sedgwick, Mark J. Sufism. The Essentials. s. 7
26
Hjärpe, Jan. 99 frågor om Islam. s. 96
27
Otterbeck, Jonas. ”Diskursanalys” i Människor och makter. s. 157
28
Sedgwick, Mark J. Sufism. The Essentials. s. 57
29
Kecia, Ali. Sexual Ethics & Islam. s. 84
30
Konstantinopel; dagens Istanbul (nuvarande Turkiet)
31
Duran, Khalid. Homosexuality and Islam. s. 190
32
Murray, Stephen O. Islamic homosexualities. s. 99
33
Sapfo; grekisk lyriker från Lesbos. Hon stod i centrum för flickornas elit ur Mytilene.
Oklart om vilka relationer hon hade med kvinnor, finns dock belägg för lesbisk kärlek i
hennes dikter.
34
Murray, Stephen O. Islamic homosexualities. s. 99
24
8
relationer, varje konkubin hade varsin kvinna att utöva sexuella handlingar med för att bli
tillfredsställd, när inte en man var tillgänglig. 35
Poängen med att lyfta fram dessa texter är att visa hur attraktionen eller sexuella
handlingar mellan samma kön inte är främmande för den muslimska kulturen. När det gäller
relationen till tolkningar av islam är situationen annorlunda.
Enligt Murray är de sociala normerna och moralen som finns inom islam accepterade,
respekterade och anses oföränderliga av majoriteten av muslimer. Maskuliniteten som präglat
kulturen är också viktig, vilket bidragit till motstånd kring homosexualitet. Detta för att
äktenskapet (nikah) har en betydelsefull roll inom islam, genom nikah är det legitimt för paret
att ha sex.36 Ali menar att problemen ligger i att förena en legitim homosexuell identitet med
en muslimsk identitet och samtidigt nå upp till de muslimska principerna.37 Den hegemoniska
maskuliniteten är stark i den islamiska kulturen, den har en lång historia av att ha varit skapad
av och till för män. 38 Detta utmärks även kring diskussionen om homosexualitet, då
litteraturen domineras av män. Maskuliniteten i den muslimska kulturen är betydelsefull för
männen. Begreppet fitna, innebär kaos och oordning. Oftast refereras ordet till kvinnors
sexualitet genom att kvinnors sexualitet anses vara en fara för samhället och för män. 39 Wafer
hävdar att islam har varit en krigisk religion med militära organisationer, där äldre män har
utfört sexuella handlingar på yngre män som varit passiva.40 Diskussioner om andra
människors homosexualitet har inte varit lika kontroversiellt, problemen ligger i muslimer
som är homosexuella. Ali tar upp uttrycket ”Don’t ask, don’t tell” (fråga inte, berätta inte),
och menar att moderna och liberala muslimer använder detta begrepp som en strategi, för att
undvika åtal eller förföljelse. 41 Wafer menar att det enda hoppet för att homosexualitet ska bli
accepterat är att den islamiska kulturen måste utvecklas och bli öppen för det.42
5.1 Fiqh, shari’a och haditherna
Här förklarar jag innebörden i några termer relaterade till traditionell muslimsk juridik som är
viktiga för denna uppsats. Shari’a är den traditionella lagen inom islam som är baserad på
Koranen och sunna. Sunna är sederna och traditionerna om profeten Muhammad och hans
följeslagare, som man kan få fram genom haditherna. Haditherna i sin tur är ett komplement
till Koranen och berättar om vad profeten Muhammad sagt eller hur han agerat i olika
situationer.43 Haditherna har bemötts av kritik och anses vara mindre trovärdiga än Koranen
på grund av att de är andra- och tredjehandskällor. Fiqh är den islamiska rättsvetenskapen
som handlar om hur man utifrån tolkningar av Koranen och haditherna kan bedöma vad som
är rätt samt vad som är fel.44 Faqih är en specialist inom fiqh. När de rättslärda (fuqaha) tolkar
och kommer överens om en fråga kallas detta för idjma.
I de islamiska traditionella rättstolkningarna finns det uppfattningar om alla handlingar,
åtminstone i teorin. Utifrån uppfattningarna om handlingarna delas och placeras dessa in i
35
Kecia, Ali. Sexual Ethics & Islam. s. 40
Ed. “Nikah”. Encyclopaedia of Islam
37
Kecia, Ali. Sexual Ethics & Islam. s. 78
38
Lundqvist Li, Erica. Gayted communities. s. 116
39
Kecia, Ali. Sexual Ethics & Islam. s. 9
40
Wafer, Jim. Islamic homosexualities. s. 91
41
Kecia, Ali. Sexual Ethics & Islam. s. 85
42
Wafer, Jim. Islamic homosexualities. s. 93
43
Hjärpe, Jan. 99 frågor om Islam. s. 29
44
Hjärpe, Jan. 99 frågor om Islam. s. 32
36
9
olika kategorier beroende på om de är bättre eller sämre.45 Dessa bedöms utifrån bland annat
plikter, vad som är tillåtet och vad som är förbjudet. För att finna dessa utgår man från de
religiösa källorna och bedömer handlingarna därefter.46 Genom fiqh kan muslimer finna lagar
om både religiösa ritualer men även sexualetik. I dessa beskrivs vad som är haram (förbjudet)
och vad som är halal (tillåtet). Enligt fiqh är sex viktigt och en plikt för både kvinnor och
män, efter äktenskapet.47 Homosexualitet har i traditionella rättstolkningar generellt fördömts.
Det finns olika straff för samkönade relationer, allt från piskrapp till att stenas till döds. En
hadith rekommenderar stening för både en passiv så som aktiv, andra hadither hänvisar att
homosexuella bör bli utslängda från en minaret.48
Ytterligare ett begrepp är fatwa, detta är ett utlåtande där den lärde (mufti) ger svar på
frågor. Oftast handlar dessa frågor om etik och moral, men även politiska och juridiska frågor.
Ijtihad är ett begrepp som innebär att en individ resonerar och tolkar Koranen självständigt
via förnuftet, med andra ord, en nytolkning. 49 Begreppet ijtihad (ansträgning) handlar om
anpassningen av Guds lag under nya omständigheter eller situationer. Ijtihad brukar också
kallas för en modernistisk islamtolkning. Motsatsen till begreppet är taqlid (imitation), som
innebär att man är bunden till de äldre tolkningarna.50 Murtadd är en term som ordagrant
betyder en avfällig, syndare. En murtadd anses inte vara en muslim på grund av att de strider
emot det religionen står för, en murtadd kommer enligt Koranen bestraffas i nästa liv.
5.2 Zina
Zina (sex utanför äktenskapet, otukt) är ett av de fem hudud-brotten, som finns i Koranen. I
dessa ingår strikta straff, som piskrapp och dödsstraff. 51 Murray tar upp ett exempel från Sura
24:2 där diskussionen kring zina tas upp.
The unwillingness to seek out and condemn instances of same-sex sexual activity,
the preference to let them pass by, if not unnoticed then unnamed and therefore
unpunished, makes sense where same-sex sexual activity, like any sexual activity
outside of marriage, is considered a criminal and therefore punishable offense. 52
Ali menar att sex utifrån Koranens passager, hadither och de rättslärda är positivt, hälsosamt
och innehåller en gudomlig form av njutning. Otillåtet sex är däremot orsakerna till ett socialt
kaos och medför personliga synder, därför bestraffas detta både på jordelivet och i livet efter
döden.53 Straffet för zina är detsamma för både kvinnor och män, men det kräver strikta bevis
för exempelvis otrohet. Fyra vittnen måste ha bevittnat akten/penetreringen, alternativt måste
den skyldige framträda med ett erkännande. Enligt Duran behandlas homosexualitet som
äktenskapsbrott, det är svårt att få fram bevisen, det enda beviset är ifall en person erkänner
sitt brott frivilligt.54 Det finns dock inga belägg för att Koranen hänvisar till stening gällande
45
Hjärpe, Jan. 99 frågor om Islam. s. 30
Hjärpe, Jan. 99 frågor om Islam. s. 30
47
Kecia, Ali. Sexual Ethics & Islam. s. 13
48
Wafer, Jim. Islamic homosexualities. s. 90
49
Hjärpe, Jan. 99 frågor om Islam. s. 93
50
Hjärpe, Jan. Islamismer. Politisk-religiösa rörelser i den muslimska världen. s. 35
51
Hjärpe, Jan. 99 frågor om Islam. s. 62
52
Murray, Stephen O. Islamic homosexualities. s. 85
53
Kecia, Ali. Sexual Ethics & Islam. s. 60
54
Duran, Khalid. Homosexuality and Islam. s. 184
46
10
zina. Detta straff har tolkats utifrån sunna, berättelserna om hur profeten levde och dessa
refererar som tidigare nämnt till det som är haram (förbjudet) och halal (tillåtet).55
Ali menar att sexualbrott har en framträdande roll i samlingar gällande religiösa synder.
Hon menar att nytolkningar krävs för att samkönade äktenskap ska legitimeras. Hon hävdar
att det inte är den homosexuella relationen i sig som är fördömt utan zina. 56
5.3 Liwat
Sodomi (onaturlig otukt, avvikande sexuellt beteende) är ett begrepp som förknippas med
homosexualitet. Begreppet liwat bygger på verserna som handlar om profeten Lot och
städerna Sodom och Gomorra. Verserna handlar kort om att invånarna förstörde städerna efter
ett besök hos Lot, de våldtog andra män, rånade och misshandlade människor. Abraham, som
var i sällskap med Lot bad Gud att skona dessa städer, Gud räddade dock Lot, hans fru och
hans döttrar men brände ner städerna som straff.57
Benämningen luti står för en homosexuellt aktiv man, den passiva benäms som ma’bun.58
En synonym för en passiv homosexuell person är bland annat begreppet ubna. Läkaren Ibn
Sina (980-1037) hävdade att ubna är någonting man är och inte ett beteende. Begrepp om
homosexuella personer finns det gott om i den muslimska kulturen, inom den muslimska
terminologin har homosexuella främst beteckningen luti.
I verserna om Lot finner man ordet fahisha, sedefördärv, detta är en central term som anses
vara en synonym för homosexuella handlingar. Verserna indikeras av nedsättande
kommentarer som tillhör profeten Lot. Eftersom folket bestraffades av Gud, har stränga
tolkningar av hur sodomi ska hanteras uppstått.59 Ali påpekar detta och menar att stränga
tolkningar som gjorts har sitt fokus i de homosexuella akterna, och därför har homosexualitet
förbjudits eller varit straffbart.60
Tolkningar gjorda utifrån haditherna är stränga när det kommer till verserna om profeten
Lot. Den första kalifen enligt sunni-muslimer, Abu Bakr, ansåg att homosexuella skulle
bestraffas genom att begravas under spillrorna av en mur. Många instämde med denna strikta
åsikt, exempelvis av Profeten Muhammads kusin Ali Ibn Talib, som beordrade stening av
homosexuella.61 Strikta tolkningar och åsikter existerar, däremot finns det indikationer på
hadither som påpekar att Profeten Muhammad varnat sina följare att behärska sig kring unga
män på grund av att de var attraktiva.62 Straffet för homosexualitet hamnar under kategorin
zina (otukt) och döddstraffet sker genom stening. Duran hävdar att de strikta tolkningarna och
åsikterna om män som penetrerar andra män, har sin grund i maktpositioner och åsikter om att
det är förnedrande.63 Han nämner att Profeten Muhammad ska ha uttalat sig om att en man
inte bör titta på en annan mans könsorgan, och att en kvinna inte ska ha sina ögon på en annan
kvinnas könsorgan. Profeten ska även ha sagt att personer av samma kön inte ska dela säng.
Duran skriver om att profeten Muhammad uttalat sig om analsex under sin avskedspredikan,
och menat att de som utför sådana sexuella handlingen kommer hamna i helvetet. Gud
55
Ed. “Halal”. Encyclopaedia of Islam, Second edition
Kecia, Ali. Sexual Ethics & Islam. s. 77
57
Heller, B. ”Lut”. Encyclopaeda of Islam
58
Ed. “Liwat”. Encyclopaedia of Islam, Second edition
59
Ed. “Liwat”. Encyclopaedia of Islam, Second edition
60
Kecia, Ali. Sexual Ethics & Islam. s. 82
61
Ed. “Liwat”. Encyclopaedia of Islam, Second edition
62
Wafer, Jim. Islamic homosexualities. s. 90
63
Duran, Khalid. Homosexuality and Islam. s. 187
56
11
kommer också att bortse från personens övriga och goda handlingar.64 Enligt Duran hävdar
många rättstraditionella förespråkare att profeten Muhammad uttalat sig om att homosexuella,
män som kvinnor skulle bestraffas med döden.
5.4 Al-suhaq
Sihak alternativt musahaka betyder gnuggande och är ett begrepp för kvinnlig
homosexualitet. 65 Det finns tidig fakta om lesbiska relationer, detta grundar sig på berättelsen
i boken Boken om Hind, den kristna prinsessan Hind Bint al-Nu’man som förälskade sig i
Zarqa’ al-Yamama. Zarqa anses vara den första arabiska homosexuella kvinnan i historien. 66
Sihak har som liwat fördömts inom islam, och av tolkningar råder det en negativ inställning
till lesbiska kvinnor med. Andra tolkare menar att sihak bör straffas med döden, fastän det
inte finns uppenbara referenser till det i Koranen. Duran menar att vissa muslimska skolor har
åsikter om att lesbiska bör få ett mildare straff, detta för att penetrering inte äger rum. 67
En vanlig åsikt bland muslimer är att islam anses vara en ”naturtillståndets religion”, din
al-fitra. Hjärpe menar att det är människans naturliga tillstånd att vara muslim, det finns en
tanke om att alla individer föds som muslimer, detta på grund av att islam anses vara en
religion av naturen. Problematiken ligger i att homosexualitet går emot naturens lagar då
reproduktionen inte existerar.68
I Koranens verser nämns ständigt att religionen är av naturen (al-fitra), homosexualitet går
emot naturens lagar enligt tolkare eftersom reproduktionen och äktenskapet inom islam är
viktig. 69
6 Queertolkningar av islam
6.1 Scott Kugle: Homosexuality in Islam
Äktenskap och shari’a
Kugle tolkar shari’a som ett kontrakt som ger mannen en dominans över kvinnans könsorgan.
Hans tolkning baseras på att kärlek, omsorg och ömsesidighet inte uppmärksammas i shari’a.
Han menar att en utmaning för många muslimer är hur de ska se på samkönade par på
liknande sätt som heterosexuella par. Kugle menar, för att muslimer ska börja acceptera
homosexualitet måste de tänka på kärlek och omsorg i en relation, och inte bara det sexuella
där penetrationen skapar en diskussion. 70
Tolkning av Koranen
Kugles tolkning av Koranen är att varje individ ska finna en partner. I hans tolkningar lägger
han en stor vikt vid de enskilda orden och dess förklaring. Ordet zawj (partner) är ett
könsneutralt ord, han menar att det speglar begreppet nafs (själ). Nafs är grammatiskt sett ett
feminint ord, men används på personer oavsett kön. Med dessa ord menar Kugle att Koranen
64
Duran, Khalid. Homosexuality and Islam. s. 182
Juynboll. “Lesbian”. Encyclopaedia of Islam, Second Edition
66
Juynboll. Lesbian. Encyclopaedia of Islam, Second Edition
67
Duran, Khalid. Homosexuality and Islam. s. 182
68
Hjärpe, Jan. 99 frågor om Islam. s. 76
69
Duran, Khalid. Homosexuality and Islam. s. 183
70
Kugle, Scott. Homosexuality in Islam. s. 191
65
12
inte drar skillnader på män och kvinnor, han hävdar att Koranens texter är tolkningsfria och
därmed skulle de kunna tillämpas på homosexuella personer.
From among God’s signs is that [God] created for you mates from amongst
yourselves that you might live with them in tranquility, and generated between
your love and compassion, for surely in this are clear signs for those who ponder!
(Q. 30:21)71
Kugle har valt ordet mates som är könsneutralt. I flera engelska översättningar betyder mates
kompis, vän eller maka/make, precis som zawj är ordet könsneutralt. Bernströms översättning
är följande: ”Och till Hans under hör att Han har skapat hustrur åt er av er egen art, så att ni
kan finna ro hos dem, och Han har låtit kärlek och ömhet uppstå mellan er. I detta ligger helt
visst ett budskap till människor som tänker.”72 Bernström har valt att översätta versen med
”hustrur” vilket gör att ordet automatiskt kategoriseras och får en könsberoende definition.
Kugle diskuterar också tolkningen av ett par och menar att rättstraditionella förespråkare
tolkat ett par som en man och en kvinna. Han argumenterar att Koranen beskriver par som
natt och dag, ljus och mörker, själ och kropp, att Gud skapar par genom kärlek och
medkänsla. Kugles tolkning av ett par handlar om att inte lägga en fast definition vid
begreppet, han nämner ständigt och utifrån Koranen att relationer är Guds avsikt för
mänskligheten. Han menar att homosexuella inte blir accepterade på grund av andra
individers tolkningar, det vill säga det normativa samhället och muslimers ”kognitiva
universum”. Rättstraditionella förespråkare har delat upp ett par i personer av manligt och
kvinnligt kön, Kugle utgår från queer-perspektivet och ifrågasätter detta. Hans åsikt är att
muslimer ska finna en partner genom kärlek, inte genom kön, Kugle förstärker sina argument
genom att hävda att Koranens verser är abstrakta och tolkningsfria. Kugle hänvisar till Gud
och hans skapelse i hans argument och nytolkningar.
Kugles strategi är att använda sig av argument där han hänvisar till kosmos och ifrågasätter
den traditionella rättstolkningen. Kugle exemplifierar det här genom att använda sig av verser
som kan tillämpas på homosexuella par. ”The creator of the heavens and the earth has made
you pairs from among yourselves” (Q. 42:11).73 Bernströms översättning av versen är
könsberoende och skiljer sig starkt gentemot Kugles: ”Han är himlarnas och jordens Skapare.
Han har skapat hustrur åt er av samma natur som ni själva; även av boskapen [har Han skapat]
par [- han- och hondjur - ] och så får ni tillväxa i antal. Ingenting är som Han – Han som hör
allt, ser allt.”74 Att det är en skillnad på Bernströms översättning och Kugles tolkning av
versen råder det ingen tvekan om. Kugle nämner att tolkningar av Koranen främjar
sexualiteten, muslimer ska uppleva en erotisk lust och ett partnerskap, detta är enligt honom
ett moraliskt ansvar och en andlig mognad. Människan når en harmoni med naturen genom
denna väg på grund av al-fitra. En annan jämförelse mellan Kugle och Bernström i
översättning av Koranen är också belysande.
Kugle: Sura 42:49-50; “To God belongs dominion of the heavens and earth. God
creates whatever God wills and gives to whomever God wills females and gives to
whomever God wills the males, or pairs them as male and female. And God makes
whomever God wills not reproducing, for God is One who knows all, the one
capable of all things”.
71
Kugle, Scott. Homosexuality in Islam. s. 193
Bernström, Knut Mohammed. Koranens budskap. s. 589
73
Kugle, Scott. Homosexuality in Islam. s. 193
74
Bernström, Knut Mohammed. Koranens budskap. s. 705
72
13
Bernström: 42-49-50: Gud äger herraväldet over himlarna och jorden. Han skapar
vad Han vill och Han skänker åt den Han vill döttrar och åt den Han vill söner; eller
skänker både söner och döttrar åt den Han vill och gör den Han vill ofruksamt. Han
vet allt och är mäktig allt.75
Skillnaderna mellan verserna är inte stora i dessa verser. Det som utmärker sig är att Kugle
anser att ”de som inte reproducerar”, ’aqim, också kan syfta på homosexuella personer vars
samlag inte leder till fortplantning. Utifrån den sista meningen hävdar Kugle att det kan
tillämpas på homosexuella personer, för de ofruktsamma är precis som alla andra skapelser av
Gud.
Sex
Hänvisningarna till Gud är återkommande i Kugles argumentationer. Han menar att en rättvis
och en barmhärtig Gud inte skulle skapat människor med en homosexuell läggning, för att
sedan bestraffa dem. Enligt Kugles tolkningar uppmuntrade Profeten muslimer till att ha ett
aktivt sexliv och en ömsesidig lust, och inte endast för fortplantning.76 Profeten hade själv
flera sexpartners eller konkubiner, dessa var tillgängliga för den sexuella tillfredställelsen,
kvinnorna erhöll han genom krigsbyten. Möjligheterna för ett sexliv utan ett äktenskap ökar
genom konkubinsystemet enligt Kugle. Han menar att det är en fördel för homosexuella
muslimer att överväga sådana alternativa former och tolkningar för att legitimera det.77 Är det
däremot en lust för ett egoistiskt syfte som bryter mot de moraliska reglerna, hävdar Kugle att
det är ”fahisha” som han beskriver som ”immorality”.78
Kugle använder sig ut av orden en rättvis och en barmhärtig Gud på grund av att dessa är
centrala ord inom islam. Som tidigare nämnt läser man upp versen ”Bismillah al-Rahman alRahim” före varje sura som betyder ”Gud den barmhärtige och den rättvise”.79 Alla suror i
koranen inleds med ”Gud den barmhärtige” förutom sura nio.80 Genom att han ständigt
använder sig av dessa begrepp når han ut till de muslimska läsarna där han medvetet öppnar
upp ett förtroende för dem, men också för att nå ut till deras intellekt och den känslomässiga
affekten (pathos). Koranen beskriver sex och partnerskap på ett mycket djupare plan än den
islamiska lagen enligt Kugle.81 De religiösa orden är viktiga i Kugles argument för att de ska
nå muslimernas ”kognitiva universum” som de delar. ”Glory be to the One who creates mates,
all of them, in what grows upon the earth and from themselves and from what you do not even
know!” (Q36:35).82
Kugle hävdar att allt liv skapas genom par i Koranen, genom bland annat människor, djur,
och växter. Detta finns till för att säkerställa reproduktionen.83 Samlag och intimitet är en
väsentlig del inom de etiska och själsliga principerna. Han menar att de sexuella normerna är
riktade till heterosexuella par på grund av att de alltid har varit majoriteten i olika samhällen,
speciellt verserna om äktenskap. Däremot kritiserar han att diskussionen om att sex alltid
handlar om reproduktionen. Bernström översätter denna vers på följadnde vis: 36:36: ”Stor i
75
Bernström, Knut Mohammed. Koranens budskap. s. 712
Kugle, Scott. Homosexuality in Islam. s. 200
77
Kugle, Scott. Homosexuality in Islam. s. 201
78
Kugle, Scott. Homosexuality in Islam. s. 59
79
Ed. ”Basmala”. Encyclopaedia of Islam, Second Edition
80
Al-Tawba: Sura nio i Koranen är den suran som inte inleds med basmalah. Tawba kommer från
ordet Taba (att återvända från ens synder, att konvertera). Encyclopaedia of Islam, Second Edition
81
Kugle, Scott. Homosexuality in Islam. s. 194
82
Kugle, Scott. Homosexuality in Islam. s. 194
83
Kugle, Scott. Homosexuality in Islam. s. 195
76
14
sin härlighet är Han, som har skapat allt vad jorden alstrar, människorna själva och det som de
saknar kunskap om, i motsatspar.”84
Traditionella rättstolkningen
Kugle menar att även om rättstraditionella förespråkare förbjuder sexuella relationer mellan
samkönade par så finns det inget juridiskt konsensus (ijma) som ger en förklaring till varför.
Problemet för traditionella rättstolkare som utgår från haditherna, är diskussionen om
penetreringen. Trots att verserna om Lot finns i Koranen och tolkas som en hänvisning till
homosexualitet, nämns de inte i shari’a.85 Kugles hävdar att haditherna är tvivelaktiga på
grund av deras äkthet, dessa är andra- och tredjehandskällor. Han menar att en reform av
shari’a borde ske eftersom det är en annan tid och förändringar är nödvändiga.86 Kugle
använder sig av ordet ”ijtihad”, som betyder att individer tolkar exempelvis Koranens verser
utifrån deras förnuft (nytolkningar). Begreppet har funnits i en lång tid. Han argumenterar för
att juridiska förespråkare borde använda detta begrepp för nytolkningar för att kunna få
utrymme inom islam.87
Great wisdom is available in the Qur’an for same-sex partners if they can
extract general principles from beneath the specifically gendered terms it uses.
For instance, the Qur’an says, your women are garments for you [men]
and you are garments for them [women]. (Q. 2:187).88
Bernströms översättning är lik Kugles och inga större skillnader utmärker sig: “Nattetid under
fastan är det tillåtet för er att komma nära er hustrur. De är en klädnad för er och ni är en
klädnad för dem.”89 Kugle anser att denna metafor där ens partner beskrivs som ett
klädesplagg är betydelsefull, detta för att en partner, exempelvis som kläder, både är
någonting privat och offentligt. Kugle argumenterar för att kläder bidrar med att individer
uttrycker sin personlighet för allmänheten. Covering (klädsel, täckning)90 är alltid en metafor
för sexuellt umgänge som enkelt frammanar kläder enligt honom. Kugle skriver att ens
partner, oavsett om det är ett heterosexuellt eller homosexuellt förhållande också är en del av
ens offentliga person. Han menar och argumenterar för att Koranens verser är för komplexa
för att endast syfta på heterosexuella relationer.
Vidare argumenterar Kugle för att både homosexuella och heterosexuella par kan dra nytta
av denna metafor om kläder. Syftet med detta argument är att par enligt Kugle, ska kunna
uppleva samma trygghet i deras förhållande som att bära kläder i deras vardag.91
Kugle tar upp straff för homosexualitet utifrån haditherna. Kugle menar att tolkningar och
åsikter från haditherna endast har tillkommit av senare generationer av muslimer, men inga
beskrivningar av Profetens ord eller handlingar nämns gällande homosexualitet. Han
argumenterar för att Profeten Muhammads ord och handlingar endast är riktade till
heterosexuella par genom zina. Han nämner också att det finns vissa berättelser om Profeten
84
Bernström, Knut Mohammed. Koranens budskap. s. 642
Kugle, Scott. Homosexuality in Islam. s. 204
86
Kugle, Scott. Homosexuality in Islam. s. 204
87
Kugle, Scott. Homosexuality in Islam. s. 195
88
Kugle, Scott. Homosexuality in Islam. s. 205
89
Kugle, Scott. Homosexuality in Islam. s. 37
90
www.tyda.se : Covering
91
Kugle, Scott. Homosexuality in Islam. s. 205
85
15
Muhammads handlingar gentemot feminina män mukannath i det tidiga muslimska samhället
i Medina.92
Al suhaq
Kugle menar att verserna om Lot inte hänvisar till sexuella handlingar mellan kvinnor, termen
Sihaq används inte heller i några andra verser i Koranen. Det arabiska ordet lizq, (cleaving
together, översättning: hålla sig, klibba fast)93, definieras som sex utan penetration enligt
Kugle.94
Sura: 4:15-16: “As for those of your women who commit the immortality [alfahisha], have four from among yourselves bear witness against them. If they do
witness, then confine them [the women] to their rooms until death causes them to
perish or until God makes for them a way [of release]. And for any two among you
[men] who commit it, then punish the two of them, then if they repent and reform
95
then leave the two alone, for indeed God is forgiving and merciful.”
Bernström: 4:15-16: ”OM NÅGON av era kvinnor begår en grovt oanständig
handling, tillkalla då fyra bland dem av er som har bevittnat handlingen, om de
vittnar [att de har sett den], stäng då in henne i hennes hem till dess döden befriar
henne eller Gud visar henne en väg. Om två begått en sådan handling, straffa dem
båda. Men lämna dem i fred, om de ångrar sin handling och bättrar sig. Gud tar i Sin
barmhärtighet emot den ångerfulles ånger. 96
Begreppet fahisha översätts av Bernström som en oanständig handling, medan Kugle
använder sig av ordet ”immortality” (oanständig handling). Betydelsen för detta begrepp i
denna vers betyder äktenskapsbrott. Kugle har en poäng med att välja detta ordet för att kunna
argumentera för sina åsikter. Ordet öppnar möjligheter för fria tolkningar, vilket är en del av
hans syfte. Han argumenterar för att nyckelorden är “de som inte reproducerar” och menar att
följande vers även kan indikera lesbiska kvinnor, även om det oftast refereras till kvinnor som
lever i celibat, att de inte har någon sexlust eller inte kan bli gravida.97 Eftersom han har ett
budskap och vill föra fram sina argumentationer är detta hans metod för att förstärka sina
argument om homosexuella. Nedan följer ett exempel på hans tolkning av utrymmet för
lesbiska kvinnor:
Yet if your children have reached sexual maturity, then require them to ask
permission before entering, like those mentioned before, for in this way God
clarifies for you God’s signs, and God is a knowing One, One most wise. Of the
women, those not reproducing who do not wish for intercourse, it is no harm for
them to lay aside their clothing as long as they do not overtly display their beauty [in
the company of men]. (Q. 24:60)
Det är en skillnad på Kugles tolkning och Bernströms översättning av denna vers. Kugle
använder sig av orden ”sexual maturity” (sexuell mognad) för att medvetet bidra till att versen
blir tolkningsfri. 24:60: ”OCH kvinnor, vars månadsblödningar upphört och som inte längre
92
Kugle, Scott. Homosexuality in Islam. s. 91
www.tyda.se : Cleaving together
94
Kugle, Scott. Homosexuality in Islam. s. 298
95
Kugle, Scott. Homosexuality in Islam. s. 64
96
Bernström, Knut Mohammed. Koranens budskap. s. 100
97
Kugle, Scott. Homosexuality in Islam. s. 68
93
16
hoppas på giftermål, gör ingenting klandervärt om de lättar på något på sin klädsel, utan att
låta de kvinnliga behagen framträda. Men det bästa är att undvika detta. Gud hör allt, vet allt.”
Bernström använder sig av ordet ”månadsblödningar”, som kan tolkas som samma innebörd
som en sexuell mognad för kvinnor. Skillnaden på deras översättningar är att Bernström har
meningen ”de som inte längre hoppas på giftermål”, detta har Kugle inte med i sin text. Att
Kugle öppnar upp för tolkningsfria texter är någonting han gör medvetet, det ingår i hans
strategi för att påverka de muslimska läsarna.
Homosexualitet och argumentationer
I Koranen nämns historien om Lot fem gånger, ett citat taget ur Koranen lyder: ”How can you
lust for males, of all creatures in the world, and leave those whom God has created for you as
your mates” (26:165-166).98 Enligt Kugle kan citatet tolkas på olika sätt, men enligt Kugle
riktar sig mot de våldsamma männen som våldtog invånarna i städerna trots att de hade fruar.
”Måste ni, ensamma i hela skapelsen, söka er till ert egna manliga kön. Och förbi gå dem som
er Herre har skapat till hustru åt er? Ni överskrider verkligen alla gränser!” (26:165-166)99
Kugle använder detta citat för att diskutera homosexualitetens tillåtelse. Nedan följer
ytterligare en vers som Kugle använder i sin argumentation:
Let them [Muslim women] not display their beauties except to their husbands, or
their fathers, or the fathers of their husbands, or their sons, or the son of their
husbands, or their brothers, or the sons of their brothers, or the sons of their sisters,
or their womenfolk, their slaves, or their followers among the men who have no
wiles with women or children who do not recognize the sexual nakedness of women
(Q. 24:31)
Kugle menar att frasen ”their followers among the men who have no wiles with women ” i
den sista meningen kan tillämpas på homosexuella män, och inte endast på män som lever i
celibat eller är impotenta. Bernströms översättning av versen som helhet följer nedan:
24:31:Och säg till de troende kvinnorna att de bör sänka blicken och lägga band på
sin sinnlighet och inte visa mera av sina behag än vad som [anständigtvis] kan vara
synligt; låt dem därför fästa slöjan så att den täcker barmen. Och de skall inte låta
sina behag skymta inför andra än sin make, sin fader, sina svärfäder, sina söner, sina
makes söner, sina bröder, sina brorssöner, sina systersöner, närstående kvinnor, dem
som de rättmätigt besitter och sådana manliga tjänare, som inte längre känner begär
efter kvinnor, eller barn som ännu inte har begrepp om kvinnlig nakenhet. Och låt
dem inte gå med en svajande gång för att dra uppmärksamheten till sina dolda
behag. Troende! Vänd er till Gud i ånger [över era fel och synder]; kanske skall det
gå er väl i händer!
Bernström översätter frasen ifråga med ”och sådana manliga tjänare, som inte längre känner
begär efter kvinnor”. Kugle menar att de traditionella rättstolkarna oftast hänvisar detta till
impotenta män för att begränsa tolkningsmöjligheterna. Han argumenterar att nytolkningar
krävs för att inkludera homosexuella män.100 Han anser att eftersom samhällen och begrepp
förändrats med historien, bör nytolkningar av verserna ske.
Det Kugle gör genom översättning och tolkning av verser i Koranen är att han öppnar upp
möjligheter för att läsa in homosexuella personer i den mänsklighet som här beskrivs. En
viktig del av detta blir att neutralisera tolkningen och göra den friare. Tolkningen blir inte
98
Kugle, Scott. Homosexuality in Islam. s. 61
Bernström, Knut. Koranens budskap. s. 646
100
Kugle, Scott. Homosexuality in Islam. s. 67
99
17
beroende av existerande normer i samhället och muslimers existerande ”kognitiva
universum”. Valet av könsneutrala ord i översättningen förstärker hans argument, att
homosexualitet faktiskt är legitimt inom islam. Hänvisningen till islam som den ”naturliga
religionen” men på ett sätt som skiljer sig från det som nämnts ovan, är intressant eftersom det
visar hur Kugle använder religiösa termer för att påverka muslimska läsare, både känslor och
förnuft, alltså både etos och logos. Orsaken till detta är att det finns ett delat ”kognitivt
universum”. Överlag innebär Kugles tolkning här ett ifrågasättande av rådande nomos, och
detta nomos relation till kosmos, med andra ord en tydlig queertolkning. Förutom sin metod
om ifrågasättande väljer han att använda sig ut av metaforer. Genom att använda metaforer
öppnar han medvetet upp ett bredare perspektiv för muslimska läsare. Utifrån Bergers teori
utgår Kugle utifrån den muslimska symboliken och hänvisar ständigt till kosmos, för att så
mycket som möjligt legitimera homosexualitet. Eftersom Gud är en högre makt som
respekteras av troende muslimer, kan de inte ifrågasätta hans skapelse. Kugles
argumentationer skapar därmed en problematik för de muslimska läsarna.
Hans resonemang kring kärlek är centralt i boken. Det är hans sätt att legitimera
homosexualitet, och genom kärleken finner han utrymme för homosexualitet i Koranen.
Kugles tolkning och översättning av Koranens verser skiljer sig inte mycket, Kugle har dock
gjort ett misstag och nämnt fel vers (36:35). Den stora skillnaden är att Bernström använder
sig av fasta definitioner. Kugle ifrågasätter den traditionella rättstolkningen för att de förbjöd
homosexuella handlingar utan någon konsensus ijma. Han argumenterar för att haditherna inte
är så pass trovärdiga på grund av att de är andra och tredjehandskällor.101 Många har dock
ifrågasatt haditherna på grund av bristen på bevis och källor.102 Samtidigt har det funnits
indikationer som förklarar att profeten Muhammad inte var känslig gällande ämnet. I Koranen
nämns paradiset, som inte bara är omringat av vackra kvinnliga skötare (the houri) utan även
av unga män som agerar som munskänkar och tar hand om de troende.103 Houri kommer från
ordet hawra. Houris är kvinnor som kännetecknas med stora svarta ögon och ljus hudton.
Dessa är de vackra jungfruarna som är tillovade till de troende i paradiset.104
Hans ifrågasättande av de traditionella rättstolkningarna gör det möjligt för honom att
argumentera för homosexualitetens tillåtelse inom islam. I och med att han ifrågasätter den
traditionella rättstolkningen och dess förespråkare hänvisar han till Koranen och Guds
verkliga ord. Enligt Bergers teori hänvisar Kugle strategiskt sett till Gud och den högre
makten för att det som tidigare nämnt, skapar en problematik för muslimer att ifrågasätta
Guds ord. Det är ett viktigt argument för Kugle eftersom han hänvisar till människors
”kognitiva universium”. När han argumenterar emot rättstraditonella förespråkare och betonar
att haditherna är andra- och tredjehandskällor leder det till en uppfattning om att det är en
mänsklig produkt i nomos som är möjlig att ifrågasätta. Eftersom haditherna inte är
förstahandskällorna menar Kugle att de inte heller är skapta av kosmos, utan av nomos och
mänskligheten.
6.2 A Jihad for love
A Jihad for love inleds med trosbekännelsen, därefter visas en text som beskriver att de enda
verserna som hänvisar till homosexualitet är verserna om Lot, Sodom och Gomorra.105
Sharma har också valt att informera om att vissa tolkningar av haditherna menar att Profeten
101
Kugle, Scott. Homosexuality in Islam. s. 204
Duran, Khalid. Homosexuality and Islam. s. 182
103
Rowson, Everett K. “Homosexuality.” Encyclopaedia of the Qur’an
104
Wensinck, A.J. “Ḥūr.” Encyclopaedia of Islam, Second Edition
105
Sharma. P. A Jihad for love. 00.39
102
18
Muhammad själv har fördömt homosexualitet.106 Början av filmen utspelar sig i en moské där
betraktaren får se två personer be till Allah, samtidigt pratar de om honom som beskyddare.
”Hjälp oss att få bort den här lusten och ersätt den med kärlek, låt oss dö som muslimer,
Amen”.107 Reningsritualerna före bönen sätts i fokus medan männen ber. Fokuset på Allah
som beskyddare visar att han är betydelsefull för muslimer i olika samhällen. I detta kapitel
kommer jag att fokusera på vad Sharma filmat, och i analysen ska jag återkomma till varför
han just valt att dessa scener som framkommer.
Muhsin Hendricks
Muhsin Hendricks presenteras genom att han befinner sig på ett berg i Sydafrika under
kvällen med en behaglig utsikt och en vacker belysning medan han ber.108 Han är muslim,
imam och homosexuell. Hendricks berättar att hans uppgift är att finnas där och ge stöd för
andra homosexuella muslimer. Muhsin Hendricks möter imamen Maulana A.K. Hoseen för
en diskussion om homosexualitet och islam. Hendricks argumenterar för att det är möjligt att
förena religionen med sin sexuella läggning, medan Hoseen påpekar att detta är omöjligt.109
Hoseen hävdar att Hendricks är en ”Murtad”, det vill säga en apostat och att han inte kommer
att begravas på en muslimsk begravningsplats.110 Hoseen refererar till Koranen och läser upp
versen kring Lot och vad han sade till sitt folk; ”Begår ni och för med den oanständiga och
omoraliska handlingen där en man tillfredstället sin lust med en annan man?”111 Hendricks
påpekar att det var män som utförde homosexuella handlingar, men att homosexualitet i sig
inte är förbjudet: ”När utlänningar och gäster anlände till städerna Sodom och Gomorra,
rusade dessa män för att antasta dem”.112 Hendricks tolkning är att det var män som våldtog
andra män, de blev antastade och deras rättigheter togs ifrån dem. Hoseen svarar med sin åsikt
om att homosexualitet är ett brott och bestraffningen leder döden inom islam.113 Han påpekar
att det enda problemet förespråkarna har, är att bestämma sig för hur personen ska bli
mördad.114 Sedan refererar Hoseen återigen till en vers ur haditherna: ”Mörda den aktive och
den passiva”.115
Mazen
I filmen har Sharma valt att presentera länderna som hans huvudpersoner befinner sig i genom
korta texter. Den första texten beskriver: ”Egypten har kriminaliserat manliga homosexuella
beteenden genom en lag som utgår från ”fujur”, som betyder ”utsvävning”. 116 Mazen,
presenterar först i Egypten, han framhävs som tillbakadragen, rädd och är dold för kameran.
Han beskriver hur han tidigare hade blivit arresterad i fallet ”Kairo 52” (gayfest på en färja)
2001. Samtidigt filmas en folkmassa på en polisstation, betraktaren får förutom en mängd
poliser se en grupp vitklädda män som täckt ansiktet. Dessa är infängslade i en sorts bur,
106
Sharma. P. A Jihad for love. 00.49
Sharma. P. A Jihad for love. 01.14
108
Sharma. P. A Jihad for love. 03.32
109
Sharma. P. A Jihad for love. 11.37
110
Sharma. P. A Jihad for love. 12.16
111
Sharma. P. A Jihad for love. 12.40
112
Sharma. P. A Jihad for love. 13.04
113
Sharma. P. A Jihad for love. 13.37
114
Sharma. P. A Jihad for love. 13.52
115
Sharma. P. A Jihad for love. 14.00
116
Sharma. P. A Jihad for love. 14.05
107
19
Mazen berättar om hur de ständigt blev påhoppade av poliserna, både fysisk och psykisk
misshandel. 117
Ett par minuter senare i filmen befinner sig Mazen i sin nya lägenhet i Paris. Han firar
Ramadan med sina vänner och framställs som lycklig efter att ha fällt tårar. Ett klipp i filmen
visar ett av hans yrken, som dansare i ett café är han iklädd i magdansöskläder samtidigt som
han underhåller publiken.118 Väl i Frankrike får Mazen den frihet han inte fick i Egypten där
invånarna är muslimer, och som enligt Sharma följer de traditionella rättstolkningarna.
Fokuset på Ramadanfirandet är viktigt för Sharma att visa för den muslimska publiken, detta
för att högtiden är en av de viktigaste inom religionen. Muslimska symboler är viktigt för det
”kognitiva universum” som muslimer delar, det är viktigt för Sharma att använda sig av det
gemensamma för att påverka tittarna. Genom filmningen inkluderar Sharma även
homosexuella muslimer.
Sana
Filmen övergår till en datorskärm med texten ”Lesbian wanted”, detta är en introduktion av
Sana, en lesbisk muslimsk kvinna. Hon står framför ett fönster med blicken mot himmelen
och solen. Hon berättar att den dagen hon möter Allah kommer hon att nämna
trosbekännelsen: När jag möter Gud [på domedagen], kommer jag först att säga: ”Det finns
ingen annan Gud, förutom Gud, Muhammad är hans profet. Jag har älskat en kvinna, och det
var ingen synd, eftersom min kärlek till en kvinna inte har orsakat någon skada. Jag har bara
älskat. Allah, min enda Gud, jag har endast älskat.”119 Hon berättar om sina ungdomsår, då
hon fick genomgå en könsstympning. Detta ledde till att hon inte kunde ha normala
sexrelationer, könsstympningen gjordes i religionens namn, som enligt henne är nonsens.
Sana diskuterar sedan homosexualitet och islam med ytterligare en muslimsk lesbisk
kvinna, Maryam. Maryam är till skillnad från Sana konservativ, och hävdar att homosexualitet
är förbjudet enligt shari’a lagarna, trots att Allah är barmhärtig. 120 Sana menar att det inte
finns problem att förena ens sexuella läggning med islam: “Om vi vet att Gud är välvillig,
barmhärtig och stor, då måste Gud ha skapat oss till de vi är”.121 Återigen har Sharma
iscensatt en diskussion mellan en strikt religiös person och en icke troende person.
Maryam berättar om ett mail hon sänt till ”Islam online”, en hemsida som bedrivs av det
Muslimska brödraskapet.122 Hon har i princip frågat vad hon skulle ta sig till, på grund av
hennes sexuella läggning. Svaret hon fick var att hon skulle gifta sig med en man.123 Maryam
är tyst angående svaret, och menar att ”hajj”, pilgrimsfärden, skulle kunna vara en lösning för
att hjälpa henne spirituellt från att ha sex med andra kvinnor.124 Maryams halsband filmas i
detalj, den fick hon av sin flickvän med texten ”Det finns ingen Gud förutom Gud” samtidigt
som Maryam betonar att kärleken är viktigare än sex.125
117
Sharma. P. A Jihad for love. 14.52
Sharma. P. A Jihad for love. 22.51
119
Sharma. P. A Jihad for love. 25.32
120
Sharma. P. A Jihad for love. 27.16
121
Sharma. P. A Jihad for love. 27.00
122
Religiös-politisk organisation vars mål är att skapa en islamisk stat.
123
Sharma. P. A Jihad for love. 31.27
124
Sharma. P. A Jihad for love. 33.01
125
Sharma. P. A Jihad for love. 28.10
118
20
Maryam
Maryam är beslöjad och hennes ansikte döljs i filmen samtidigt som hon berättar att hon vid
24 års ålder förstod att hon drogs till kvinnor. Hon filmas medan hon ber, lugn musik spelas i
bakgrunden medan hennes berättarröst nämner hur hon träffade en muslimsk kvinna, och hur
de under tre års tid hade pendlat mellan Frankrike och Egypten. Bilden förändras och Maryam
står på balkongen med byggnader runt omkring. Hon berättar att de än idag försöker finna ett
sätt att leva tillsammans.126 Paret filmas när de befinner sig i Egypten och stiger upp på en båt,
hon berättar om sin rädsla att leva tillsammans med sin flickvän, Maha. De håller hand och är
kärleksfulla i båten, moskén och havet filmas ett antal gånger. De sätter sig ned vid moskén
där hon säger att de ska leva genom detta test tillsammans. Maryam och hennes flickvän läser
igenom Fiqh al-Sunnah, en referensbok för muslimer om lesbiskt sex.127 Fiqh al-Sunnah’s
definition av al-suhaq lyder: Samlag mellan två kvinnor utan penetration leder till en
utskällning. Maryam tolkar och menar att hennes sexuella läggning är en synd, ett test given
av Gud.128
Amir, Arsham, Payam och Mojtaba
Sharma väljer att visa en del av den shiitiska ritualen Ashura,129 samtidigt visas en text som
beskriver att Iran utvecklades till ett konservativt land efter 1979, som tillämpade shari’a i
deras lagstiftning.130 Amir berättar om hans förflutna, bilder av hans blodiga rygg visas upp,
dessa fick han efter 100 piskrapp på grund av hans sexuella läggning. Han berättar att han
valde att fly till Turkiet på grund av att han inte ville se sin mor lida.131 Samtidigt som gatorna
och de belysta moskéerna filmas, berättar han att han alltid känner någon som finns där för
honom och syftar på Gud. Amir flydde till Turkiet med andra persiska flyktingar för att
komma undan rädslan. Arsham beskriver att hans sexuella läggning har bidragit till att han
känner sig instängd, eftersom han inte kan leva det liv han vill på grund av lagarna.132
Payam står i balkonen och ser bekymrad ut, han berättar om hans bröllopsceremoni med
sin man, och hur allt kändes perfekt i hans värld. Hans rädsla uppkom på grund av att
bröllopet filmades, detta ledde till att självklara bevis fanns för att fälla honom för sin sexuella
läggning.133 Han förklarar att islam och homosexualitet är väldigt komplicerat, och svårt att
förena.134 Trots detta talar han om att han kommer att ta sill sig jihad, en inre strid.135
Ferda och Kiymet
Sharma framställer Turkiet som ett sekulariserat land som är dominerat av muslimer. Turkiet
filmas med kvinnor som röker, icke-beslöjade som beslöjade. Han framhäver att Turkiet inte
har något straff mot homosexuella handlingar, och att det varit starkt influerat av sufismen.
126
Sharma. P. A Jihad for love. 29.09
Sharma. P. A Jihad for love. 33.33
128
Sharma. P. A Jihad for love. 34.08
129
Ed. Ashura: ”Den tionde”, främst en shiitisk tradition för att
fira martyen Husayn som dog i slaget om Karbala och
blev en symbol för en martyr. Encyclopaedia of Islam. Second edition
130
Sharma. P. A Jihad for love. 35:56
131
Sharma. P. A Jihad for love. 36:59
132
Sharma. P. A Jihad for love. 39.31
133
Sharma. P. A Jihad for love. 40:41
134
Sharma. P. A Jihad for love. 48.46
135
Sharma. P. A Jihad for love. 48.46
127
21
När denna text visas, filmas en moské i bakgrunden, havet och månen.136
Han presenterar ett lesbiskt par i filmen, Ferda och Kiymet. De båda praktiserar den
sufiska traditionen. Ferda pratar om sin kärlek till Gud: “Gud säger: Jag skapade er av min
kärlek och min egen avbild. Oavsett vem jag är, är Gud. Oavsett vad jag känner, vill Gud att
jag ska känna. Allt som är mänskligt och inte skadar andra, angriper någons rättigheter eller
ära, kan inte vara en synd”.137 Hennes flickvän, Kiymet berättar att hennes heterosexuella
vänner ifrågasatt hennes sexuella läggning med sin tro, hon hade då svarat: ”Om Gud har gett
mig den här kärleken i mitt hjärta, då är det legitimt”.138 Paret ser lyckliga ut och finner en
viss harmoni i sin relation. Detta övergår till en moské där män, kvinnor och barn vistas.
Ferda håller om sin flickvän utanför och ger henne en puss på kinden. Folkmassan verkar inte
uppmärksamma detta och ett skratt från båda kvinnorna hörs. En skylt zoomas in med texten:
”Endast bön för kvinnor”. Båda kvinnorna är beslöjade när de ska gå in till moskén. Tittarna
får se hur en man kommer till kvinnorna som står i kö och frågar om männen får gå förbi.
Kvinnorna ser besvärade ut och backar undan medan männen passerar förbi.139 Väl inne i
moskén sker en predikan, i bakgrunden hör man imamens röst: ”Vår stora religion, islam, gav
oss viktiga och moraliska principer. En av dessa principer är kärleken till människor.
Kärleken själv är grunden till relationer och en viktig del för att förbättra och stärka
samhället.”140 Samtidigt filmas kvinnor och män som är lyhörda, imamen börjar tala om
Mevlana Rumi och läser upp en vers av skriver av poeten: ”Kärleken förvandlar bittert till
sött, koppar till guld, sjukdom till hälsa. En fängelsehåla till ett palats, problem till
välsignelser, och lidande för Guds barmhärtighet.”141 Detta övergår till att Ferda och Kiymet
sitter i ett café med en moské i bakgrunden. Samtidigt säger hon: ”Kvinnor som oss är fast i
ett annat liv. Vi är fångar”.142 Både Ferda och Kiymet visar vördnad för den sufiska mystikern
Rumi. Kvinnorna filmas medan de ber samtidigt som en av kvinnornas röst säger: ”Islam är
en religion av fred, men vi kan endast förstå detta genom att förstå Sufismen, inte av personer
som tolkat islam.143
Kvinnorna befinner sig i en sufisk butik. De tittar bland annat på en staty av en dervish144
som snurrar runt. Kameran zoomar sedan in på denna staty, så den ser större ut. Samtidigt
som behaglig musik spelas i bakgrunden snurrar statyn, bakgrunden växlar till gator med
bussar och bilar, detta övergår sedan till en minaret.145 Återigen dyker en textruta upp “Under
1500-talet blev den sufiska mystikern Shah Husain förälskad i en hinduisk man, Madho Lal.”
Samtidigt filmas festligheter där många pakistanier dansar och firar tillsammans. Detta
firande har sin bakgrund i männens kärlek till varandra.146
136
Sharma. P. A Jihad for love. 49.14
Sharma. P. A Jihad for love. 49.49
138
Sharma. P. A Jihad for love. 50.34
139
Sharma. P. A Jihad for love. 51.50
140
Sharma. P. A Jihad for love. 52.16
141
Sharma. P. A Jihad for love. 52.43
142
Sharma. P. A Jihad for love. 53.34
143
Sharma. P. A Jihad for love. 56.28
144
Medlem av en sufisk ordning.
145
Sharma. P. A Jihad for love. 57.57
146
Sharma. P. A Jihad for love. 59.09
137
22
Filmens avslut
Qasim är en homosexuell muslim i Indien. Precis som Hendricks, bestämmer han ett möte
med en imam, Syed Kalbe Jawad. Jawad åsikter är strikta, han menar att Allah och naturen
har skapat mannen och kvinnan för varandra.147 Imamen menar dock att ett straff för
homosexualitet endast kan inträffa om det inte finns någon lösning eller ett hopp kvar för att
bota det.148 Sharma väljer att avsluta filmen med att Hendricks besöker en muslimsk
församling, denna församlig avskedade honom på grund av hans sexuella läggning. En
diskussion mellan Hendricks och publiken filmas, en man argumenterar för att män endast
kan utföra sexuella handlingar genom analsex. Hendricks försvarar sig med att säga att sex
inte endast innebär analsex, utan att det även handlar om att visa sina kärlek för varandra.149
Han utgår ifrån verserna om Lot, Sodom och Gomorra och tolkar det som att det handlar om
individer som utförde rån och våldtäkter. Hendricks argumenterar för att Allah inte förintade
dem för de homosexuella handlingarna, utan för att deras handlingar var groteska.150
Personerna i salen lyssnar på Hendricks ord utan att ifrågasätta något, istället ser de
övertygade ut. Hendricks hävdar att acceptans för homosexualitet inte går att finna i den
ortodoxa mentaliteten. Han menar att folk måste utgå ifrån begreppet ”ijtihad” (nytolkningar)
för att förstå och anpassa verser till nutida samhällen. Genom begreppet kan muslimer förena
sin sexuella läggning med sin tro enligt honom.151 Han avslutar sina tankar med att hänvisa
till Allahs ord i Koranen: ” “Känn ingen misströstan för Guds nåd, eftersom Gud för dig, är
den mest barmhärtige.”152 Avslutningsvis får man se Muhsin be i en moske, tittarna får också
se kvinnor, män och barn som ber samtidigt.
Att Sharma har valt att inleda med trosbekännelsen är inte överraskande, den är central för
muslimer och på det sättet kan han medvetet fånga deras uppmärksamhet, en gemenskap för
deras ”kognitiva universum”. Sharma har valt att iscensätta en dialog mellan två imamer, en
som argumenterar för att homosexualitet är legitimt, och en som för med sig den traditionella
rättstolkningen. Att Hendricks argumenterar som han gör är inget konstigt, eftersom han själv
är homosexuell och troende. Denna scen visar vad en troende homosexuell muslim har att
kämpa emot, det är uppenbart vem Sharma väljer att visa upp som hjälte här och vem som är
skurken. Genom denna scen får betraktaren en uppfattning om hur den traditionella
rättstolkningen ser ut och hur dess moderna kritiker förhåller sig till detta.
Hjärpe menar att något som går emot ens tolkningsram bidrar till att en person känner sig
förnedrad, i detta fall Hoseen, som försvarar Profeten Muhammad. Det blir med andra ord en
psykisk reaktion för att personen känner sig kränkt. 153 ”Kognitiva universum” måste mötas,
Hoseen använder sig av den traditionalistiska attityden, detta innebär att han förnekar
homosexualitet på grund av att det är främmande i hans ”kognitiva universum”. Det är i hans
värld inte något islam stödjer, en skam för religionen. Sharmas syfte här är att visa upp att den
traditionella rättstolkningen är strikt, och inte det fina i islam. Det gör han genom att använda
sig av ethos (hans känslomässiga aspekt) för att påverka tittarna och beröra dem.154
Mazens tid i filmen har Sharma möjligen valt för att visa upp hur stora skillnaderna kan
vara i olika länder. Det är ett medvetet val av honom för att uppmärksamma och visa
147
Sharma. P A Jihad for love. 61.62
Sharma. P. A Jihad for love. 62.09
149
Sharma. P. A Jihad for love. 73.15
150
Sharma. P. A Jihad for love. 73.11
151
Sharma. P. A Jihad for love. 74.31
152
Sharma. P. A Jihad for love. 75.34
153
Hjärpe, Jan. Islamismer. s. 21
154
Hjärpe Jan. Politisk islam. s. 19
148
23
muslimska tittare hur den strikta sidan av islam egentligen ser ut enligt honom. Sharma väljer
en scen om Sana i filmen för att beröra åhörarnas logos och pathos. Han vill genom sekvensen
i början visa att traditionella rättstolkningar är strikta, medan öppensinnade människor, som
Sanna håller fast vid trosbekännelsen trots hennes sexuella läggning. Sanas t-shirt är tryckt
med texten ”Au nom d’Allah J’aime les Femme” (I Allahs namn, älskar jag kvinnor”),
samtidigt berättar hon om sin åsikt om att Profeten Muhammad är feminist. Hon använder
muslimska verser för att legitimera homosexualitet med islam: “Vi skapade er i de bästa
formerna, vi har ingen rätt, som trogna muslimer att ändra hans skapelse.”155
Sharma väljer medvetet denna scen för att än en gång visa vad homosexuella muslimer har
att kämpa emot. Han visar hur den klassiska tolkningen i islam påverkar människor, i detta
fall också Maryam, en muslimsk lesbisk kvinna. Sharma väljer att ta med argument som att
”människor är Guds skapelse i de bästa formerna”, men också de traditionella
rättstolkningarnas argument om att giftermål är den bästa lösningen för att ”bota”
homosexuella. Filmskaparen väljer här att visa en stark personlighet (Sana) och en osäker
kvinna (Maryam). Detta kan vara en symbol för att homosexuella muslimer måste vara starka
för att kunna få sin vilja igenom, att kämpa mot de rättstraditionella förespråkarna är
väsentligt utifrån denna sekvens. Han försöker att ge en fredlig uppfattning om islam och en
strikt sida av den traditionella rättstolkningen.
När ordet barmhärtighet används anspelas detta på basmala.156 Detta ord finns med i
varenda inledande fras i Koranen förutom sura nio. Att han väljer att fokusera på detta ord är
inte konstigt då han vill tala och visa filmens budskap till en muslimsk publik. Hans
intentioner speglas genom de scener han har valt, och genom att han använder centrala ord
och en muslimsk symbolik, når han ut till det muslimska folket och de muslimska samhällena.
Hjärpes teori utgår ifrån att denna symbolik är signifikant för att föra fram ens åsikter som
innehåller ett syfte: I Sharmas fall handlar det om att välja ut argument för homosexualitetens
utrymme i islam. När centrala ord som ”barmhärtighet” nämns når Sharma ut till åhörarnas
logos och pathos, eftersom det är ett av de främsta namnen på Gud. Han försöker påverka den
känslomässiga aspekten genom att få åhörarna att förstå de svårigheter som de
rättstraditionella förespråkarare har skapat. Scenen där männen tränger sig förbi kvinnorna i
moskén är ett sätt för Sharma att visa att männens dominans i muslimska samhällen är stark.
Detta hänger ihop med de traditionella rättstolkningarna om en maskulinitet som Sharma
väljer att ta med i filmen.
Sharma väljer att visa ett ”öppet” samhälle, där han samtidigt väver in sufismen i Turkiet
och dess influens. Denna sekvens av filmen speglar Sharmas syn på sufismen, detta är dock
inte förvånande för att han själv är sufi. Sufismen presenteras på ett vackert sätt, i en moské,
där imamen talar om Rumis ordspråk. Moskéer som filmas tyder på den symbolik som
Hjärpe, Eickelman & Piscatori nämner i deras teori. Moskén får de muslimska tittarna att
känna en gemenskap i deras ”kognitiva universum”. Genom att ha med sufismen, riktas detta
också till de som praktiserar inriktningen. En tro där kärleken står i centrum, där inga förtryck
råder mot kärlek i dess former och än en gång nämns Guds barmhärtighet som är det centrala
för muslimer. Sharmas fokus jämfört med tidigare inslag i filmen förändras, sufismen och
dess kärleksfulla inslag blir nu kärnan. Han tar dock inte upp historien kring sufismen, dess
kritik och den hierarki som råder. Hans val av scener visar Sharmas känslomässiga aspekt av
sufismen, genom det sätt han väljer att framställa det på. Sharmas urval av scener visar vad
dessa homosexuella muslimer kämpar för och deras rädsla. Ordet jihad nämns i en sekvens,
en inre strid, att kämpa för sig själv. Dessa scener visar än en gång Sharmas åsikter om de
traditionella rättstolkningarna. Han väljer sina scener medvetet för att nå ut till det ”kognitiva
155
156
Sharma. P. A Jihad for love. 26.22
Ed. Basmala. Encyclopaedia of Islam
24
universum” hos muslimer. Det gör han utifrån Eickelman & Piscatoris teori om användet av
religiösa symboler. Genom att framhäva muslimska symboler och ord förmedlar Sharma den
gemenskap som delas av muslimer.
7 Diskussion
Uppsatsens syfte och frågeställningarna har uppnåtts på grund av att jag fått de svar jag sökte
på min undersökning. Syftet var att analysera hur filmskaparen och författarens
argumenterade om homosexualitetens tillåtelse inom islam. Frågeställningarna var att
undersöka hur de lyfter fram nytolkningar och jämföra dem med de traditionella
rättstolkningarna.
Liwat och al-suhaq
Verserna om Lot diskuteras i både Kugles bok och i Sharmas dokumentär. De framför sina
åsikter på olika sätt, och jämför dessa med de traditionella rättstolkningarna. Kugles tolkning
och argument av verserna baserar sig på att de inte behandlar homosexualitet. Han menar att
de straff som Gud gav människorna grundade sig i de våldsamma handlingarna de begått och
inte i homosexualiteten. Både Sharma och Kugles tolkning framhäver att det handlar om en
våldtäkt, detta är väldigt centralt i deras argumentationer. I Sharmas dokumentärfilm visas en
scen där kvinnor läser upp straffet för lesbiska handlingar, vilket var en utskällning. Både
Kugle och Sharma resonerar med samma åsikter gällande frågan. De båda argumenterar för
att sexrelationer mellan kvinnor inte nämns i Koranen. Ali menar att Koranen är en
utgångspunkt för nytolkningar gällande manlig homosexualitet, det finns däremot inga belägg
för att lesbiska sexuella handlingar förekommer eller finns i Koranen.157 Sharma framställer
Hendricks som hjälte under filmen, Lot diskuteras i den sista scenen där Hendricks bemöter
personers frågor i en församling. Diskussionen under denna scen framställs som smidig,
Hendricks bemöter inga svåra frågor och de flesta blir övertygade. Men Sharma kan medvetet
ha klippt bort vissa scener; var det verkligen så enkelt att förklara homosexualitet genom att
använda sig av kärlekens budskap och förklara verserna om Lot? De scener om de
traditionella rättstolkningarna speglar Sharmas personliga åsikter om dem. Andra tolkningar
som gjorts menar att det är våldet i sig som är förbjudet och inte de homosexuella akterna i
sig.
Äktenskap
Som nämnts har äktenskapet en betydelsefull roll inom islam. Enligt de traditionella
rättstolkningarna, blir sex legitimt genom ett äktenskap. Kugle menar att äktenskapet är en av
principerna inom religionen, det är muslimers mål i livet att gifta sig. Sharma diskuterar inte
äktenskapets roll lika mycket som Kugle. I dokumentären får vi dock se ett svar av
rättstraditionella förespråkare, som menar att ett äktenskap med motsatt kön ”botar”
homosexualitet. Kugle betonar ständigt att äktenskapet har en viktig funktion inom islam. Han
argumenterar dock för att ett muslimskt äktenskap går att tillämpa på homosexuella personer.
sin tolkning utgår Kugle ifrån en särskild förståelse av konkubinsystemet. Genom att utöka
tolkningsutrymmet för verser väljer Kugle att framhäva nytolkningar som gynnar hans
intentioner. Det kan resultera i att en mängd icke-given information sopas under mattan på
grund av hans rädsla för kritik. Denna icke-givna informationen handlar bland annat om
157
Kecia, Ali. Sexual Ethics & Islam. s. 81
25
bakgrunden till varför verserna är som de är. Konkubinsystemet158 har en historia till varför
det uppstod, men Kugle väljer att inte fördjupa sig i det. En anledning kan vara att hans
argument och nytolkningar då hade försvagats.
Sufismen
Både Kugle och Sharma är konvertiter till den muslimska inriktningen sufism. Det som skiljer
argumenten åt är att Kugle inte nämner sufism i lika stor grad som Sharma. I
dokumentärfilmen får sufismen och dess betydelse en mycket stor roll. Sharma har medvetet
valt att spegla sufismen som en kärleksfull och en andlig inriktning. Budskapet blir att
mystiken inom islam är helig och inte dömande. Hans medvetna val av scener är inte
förvånande. Det överraskar inte en att han väljer att framställa det fina ur sufismen för att
vinna muslimska tittares förtroende. Att vinna sympatier och övertyga människor om att
sufismen är det rätta, inte minst för homosexuella. Däremot väljer Sharma att avstå från att
visa sufismens mörka sida om sufiska ordnar och sufiska brödraskap, där ledaren oftast är
kopplingen mellan den enskilde och Gud, och kräver lojalitet och villkorslös underkastelse av
anhängarna. Exempelvis finns Muridiyya ordern i Senegal som är involverade i politiska och
sociala roller.159 Det är uppenbart att han väljer att visa en förfinad sida av islam och sufismen
för att sedan förstärka sina argument och kritik mot det normativa samhället.
Kärnan är kärleken
Ijtihad är ett återkommande begrepp i både Kugles och Sharmas argumentationer. Kugle
betonar ständigt att kärleken är det viktigaste, utifrån detta argument drar han slutsatsen att
homosexualitet är legitimt inom islam. Genom sina översättningar och användning av
tolkningsfria ord, exempelvis som ”mates”, stärker han sina argument. Han hävdar att sex inte
endast är till för fortplantning, utan att det är mycket större än så, men att de traditionella
rättsolkningarna bortser från det. De rättstraditionella förespråkarna har istället fokuserat på
äktenskapet och skapandet av en familj, med andra ord det normativa perspektivet. Här har
queerteorin en stor roll, eftersom den menar att kärlek inte består endast mellan män eller
kvinnor. Könsdefinitionerna tappar sitt värde eftersom människan är i centrum.
Ifrågasättandet och upphöjningen av kärlekens budskap är Kugles strategi. Sharma framställer
kärlekens budskap genom sufismen och som Kugle ifrågasätter han genom dokumentären den
traditionella rättstolkningen. Det är som vi tidigare märkt väldigt tydligt, vem han försöker
framställa som hjälten respektive skurken i filmen. Både Kugle och Sharma använder sig av
en muslimsk terminologi och symbolik. Homosexualitet är enligt dem Guds skapelse, de
hänvisar medvetet till kosmos, det heliga och gudomliga, någonting som inte kan ifrågasättas.
De låter muslimer möta dessa argumentationer som strider emot deras ”kognitiva universum”,
däremot inkluderar både Sharma och Kugle muslimer genom att använda ord som
exempelvis, ”Gud är barmhärtig”. Queerteorier strider mot det normativa samhället och kan
bidra till kaos i den sociala ordningen. Det är därför legitimering är viktigt, det måste
förklaras inom nomos för att betraktas som meningsfullt. I detta fall menar Kugle och Sharma
att homosexualitet är Guds skapelse, alltså någonting givet av naturen. Eftersom de hänvisar
till kosmos, något gudomligt, kan det inte ifrågasättas av religiösa muslimer.
Kugles bok är ett akademiskt verk som grundar sig i hans egna tolkningar. Sharma har
använt sig av olika individers argument och tolkningar för att sedan lyfta fram dessa. Det är
dock viktigt att poängtera att han som filmmakare har en stor roll, det är han som väljer vilka
158
159
Konkubinsystemet: En gift man kunde vid sidan av sin fru/fruar ha flera kvinnor.
Otterbeck, Jonas. ”Diskursanalys” i Människor och makter. s.157
26
scener och argument som ska visas. Det bidrar till att åhörarnas ”kognitiva universum” möts
av argument muntligt och visuellt. Sharma filmar muslimska ritualer och lyfter fram
muslimska begrepp vilket kan påverka betraktarna eftersom det är någonting heligt inom
islam. Kugles strategier är att använda sig ut av tolkningsfria verser och könsobereonde ord
från Koranens suror, för att göra nytolkningar av dem. Al-suhaq diskuteras av både Kugle och
Sharma, det är dock fortfarande den manliga homosexualiteten som dominerar. För att få fram
sina religiösa argumentationer är det viktigt att som de olika teoretikerna nämnt, använda sig
av begrepp som tilltalar en grupp. Individer har olika ”kognitiva universum” och för att lyckas
intyga dem måste en person vara säker och ha kunskap om sina åsikter.
8 Reflektioner
Det religionsvetenskapliga perspektivet till arbetet har bidragit till att ytterligare
frågeställningar och även forskningsmöjligheter har upptstått. Bland annat saknas forskning
om homosexuella handlingar mellan kvinnor i den muslimska kulturen.
Forskningsmöjligheter kring ämnet kan utvecklas med ytterligare källor eller nya
forskningsområden. Baserat på teorierna och queer-begreppet tror jag att synen på
homosexuella muslimer kan förändras. Precis som Berger och Hjärpe menar måste
argumentationer ha ett religiöst språkbruk för att tilltala en religiös grupp. Det är en lång
process till förändring eftersom människors uppfattningar om det normativa samhället är
mycket starkt. Vilket gör det svårt att förändra en grupp eller individers ”kognitiva
universum”. Men med queerteoretiska begrepp och argumentationer kring dessa kan det
möjligtvis ske en förändring i framtiden. Studien är användbar för skolundervisning i
religionskunskap, exempelvis för att lyfta fram hur olika tolkningar av texter kan uppfattas
olika vis. Då en text kan vara tolkad utifrån olika perspektiv ligger det av stor vikt att vara
källkritisk till det man läser.
27
9 Referenser
9.1 Primärkällor
Kugle, Scott Alan, Homosexuality in Islam: critical reflection on gay, lesbian, and
transgender Muslims, Oneworld, Oxford, 2010
Sharma, P (2007). A Jihad for Love. Dokumentärfilm. Producerad av Parvez Sharma, Sandi
DuBowski och Halal Films.
9.2 Sekundärkällor
Ahmed, Sara, Queer phenomenology: orientations, objects, others, Duke University Press,
Durham, N.C., 2006
Ali, Kecia, Sexual ethics and Islam: feminist reflections on Qur'an, hadith, and jurisprudence,
Oneworld, Oxford, 2006
"Allāh." Encyclopaedia of Islam, Second Edition. Edited by: P. Bearman, Th. Bianquis, C.E.
Bosworth, E. van Donzel, W.P. Heinrichs. Brill Online, 2014. Reference. Linnaeus
University. 19 February 2014 http://referenceworks.brillonline.com/entries/encyclopaedia-ofislam-2/allah-COM_0047
Andersson, Lars Gustaf & Hedling, Erik, Filmanalys: en introduktion, Studentlitteratur, Lund,
1999
Asad, Muhammad (red.), Koranens budskap, 2., rev. uppl., Proprius, Stockholm, 2000
" shūrā ." Encyclopaedia of Islam, Second Edition. Edited by: P. Bearman, Th. Bianquis,
C.E. Bosworth, E. van Donzel, W.P. Heinrichs. Brill Online, 2014. Reference. Linnaeus
University. 19 February 2014 http://referenceworks.brillonline.com/entries/encyclopaedia-ofislam-2/ashura-COM_0068
"Basmala." Encyclopaedia of Islam, Second Edition. Edited by: P. Bearman, Th. Bianquis,
C.E. Bosworth, E. van Donzel, W.P. Heinrichs. Brill Online, 2014. Reference. Linnaeus
University. 19 February 2014 <http://referenceworks.brillonline.com/entries/encyclopaediaof-islam-2/basmala-COM_0102
Berger, Peter L., The sacred canopy: elements of a sociological theory of religion,
Doubleday, Garden City, N.Y., 1969
Bergenhorn, Mats & Hjärpe, Jan, 99 frågor om islam: och något färre svar, Leopard,
Stockholm, 2004
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, 3., [utök.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2012
Bernström, Knut Mohammed. Koranens budskap. Stockholm: Proprius: 2000
28
Blomqvist, Anna. Tysta skik, krig eller kamp?: Islam och sexualitet i dokumentärfilmen A
Jihad for Love analyserat utifrån ett intersektionellt genusperspektiv. Flemingsberg:
Södertörns Högskola, 2008
Crompton, Louis, “Male Love and Islamic Law in Arab Spain” i Murray, Stephen O. &
Roscoe, Will, red, Islamic homosexualities: culture, history and literature. New York
University Press, New York, 1997
Dressler, Markus. "Sufism." The Brill Dictionary of Religion. Edited by Kocku von Stuckrad.
Brill Online, 2014. Reference. Linnaeus University. 19 February 2014
http://referenceworks.brillonline.com/entries/brill-dictionary-of-religion/sufism-COM_00438
Duran, Khalid, “Homosexuality and Islam” i Swidler, Arlene, Homosexuality and world
religions. Trinity Press International, Philadelphia, PA., 1993
Eickelman, Dale F. & Piscatori, James P., Muslim politics, 2nd ed., Princeton University
Press, Princeton, N.J., 2004
Heffening, W.. "Murtadd." Encyclopaedia of Islam, Second Edition. Edited by: P. Bearman,
Th. Bianquis, C.E. Bosworth, E. van Donzel, W.P. Heinrichs. Brill Online, 2014. Reference.
Linnaeus University. 19 February 2014
http://referenceworks.brillonline.com/entries/encyclopaedia-of-islam-2/murtadd-SIM_5554
Heller, B.; Vajda, G.. "Lūṭ." Encyclopaedia of Islam, Second Edition. Edited by: P. Bearman,
Th. Bianquis, C.E. Bosworth, E. van Donzel, W.P. Heinrichs. Brill Online, 2014. Reference.
Linnaeus University. 19 February 2014
http://referenceworks.brillonline.com/entries/encyclopaedia-of-islam-2/lut-SIM_4700
Hjärpe, Jan, Islamismer: politisk-religiösa rörelser i den muslimska världen, 1. uppl.,
Gleerup, Malmö, 2010
Hjärpe, Jan, Politisk islam: studier i muslimsk fundamentalism, 2., [omarb. och utök.] uppl.,
Skeab, Älvsjö, 1983
Juynboll, G.H.A.. "Siḥāḳ." Encyclopaedia of Islam, Second Edition. Edited by: P. Bearman,
Th. Bianquis, C.E. Bosworth, E. van Donzel, W.P. Heinrichs. Brill Online, 2014. Reference.
Linnaeus University. 19 February 2014
http://referenceworks.brillonline.com/entries/encyclopaedia-of-islam-2/sihak-SIM_7022
Kulick, Don (red.), Queersverige, Natur och Kultur, Stockholm, 2005
Landau-Tasseron, Ella. "Jihād." Encyclopaedia of the Qurʾān. General Editor: Jane Dammen
McAuliffe, Georgetown University, Washington DC. Brill Online, 2014. Reference. Linnaeus
University. 19 February 2014 http://referenceworks.brillonline.com/entries/encyclopaedia-ofthe-quran/jihad-COM_00101
Lange, Christian. "Capital punishment ." Encyclopaedia of Islam, THREE. Edited by: Gudrun
Krämer, Denis Matringe, John Nawas, Everett Rowson. Brill Online, 2014. Reference.
Linnaeus University. 19 February 2014
29
http://referenceworks.brillonline.com/entries/encyclopaedia-of-islam-3/capital-punishmentCOM_25344
Lundqvist, Erika Li, Gayted communities: marginalized sexualities in Lebanon, Centre for
Theology and Religious Studies, Lund University, Diss. Lund: Lunds universitet, 2013.
Murray, Stephen O. & Roscoe, Will, Islamic homosexualities: culture, history, and literature,
New York University Press, New York, 1997
"Nikāḥ." Encyclopaedia of Islam, Second Edition. Edited by: P. Bearman, Th. Bianquis, C.E.
Bosworth, E. van Donzel, W.P. Heinrichs. Brill Online, 2014.Reference. Linnaeus University.
22 October 2014 http://referenceworks.brillonline.com/entries/encyclopaedia-of-islam-2/nikah-COM_0863
Otterbeck, Jonas, “Diskursanalys” i Människor och makter: en introduktion till
religionsvetenskap, Svensson, Jonas & Arvidsson, Stefan (red.), Högskolan i Halmstad,
Halmstad, 2008, s. 155-159
Paret, R.. "Fātiḥa." Encyclopaedia of Islam, Second Edition. Edited by: P. Bearman, Th.
Bianquis, C.E. Bosworth, E. van Donzel, W.P. Heinrichs. Brill Online, 2014. Reference.
Linnaeus University. 19 February 2014
http://referenceworks.brillonline.com/entries/encyclopaedia-of-islam-2/fatiha-SIM_2325
Rowson, Everett K.. "Homosexuality." Encyclopaedia of the Qurʾān. General Editor: Jane
Dammen McAuliffe, Georgetown University, Washington DC. Brill Online, 2014. Reference.
Linnaeus University. 19 February 2014
http://referenceworks.brillonline.com/entries/encyclopaedia-of-the-quran/homosexualityCOM_00085
Sedgwick, Mark J., Sufism: the essentials, [New ed.], American University in Cairo Press,
Cairo, 2003
Shannahan, Dervla Sara. "Sexual ethics, marriage, and sexual autonomy: the landscapes for
Muslimat and lesbian, gay, bisexual, and transgendered Muslims." Contemporary Islam 3.1
(2009): 59-78. E-bok.
"Ṣūfī." Encyclopaedia of Islam, Second Edition. Edited by: P. Bearman, Th. Bianquis, C.E.
Bosworth, E. van Donzel, W.P. Heinrichs. Brill Online, 2014.Reference. Linnaeus University.
22 October 2014 <http://referenceworks.brillonline.com/entries/encyclopaedia-of-islam-2/s-ufi-DUM_3300>
"Sunna." Encyclopaedia of Islam, Second Edition. Edited by: P. Bearman, Th. Bianquis, C.E.
Bosworth, E. van Donzel, W.P. Heinrichs. Brill Online, 2014. Reference. Linnaeus
University. 19 February 2014 http://referenceworks.brillonline.com/entries/encyclopaedia-ofislam-2/sunna-COM_1123
Wafer, Jim, “Vision and passion: The symbolism of Male Love in Islamic Mystical
Literature” i Murray, Stephen O. & Roscoe, Will, red, Islamic homosexualities: culture,
history, and literature. New York University Press, New York, 1997
30
Wagner, E.. "Abū Nuwās." Encyclopaedia of Islam, Second Edition. Edited by: P. Bearman,
Th. Bianquis, C.E. Bosworth, E. van Donzel, W.P. Heinrichs. Brill Online, 2014. Reference.
Linnaeus University. 22 October 2014
http://referenceworks.brillonline.com/entries/encyclopaedia-of-islam-2/abu-nuwa-sSIM_0241
Wensinck, A.J.; Pellat, Ch.. "Ḥūr." Encyclopaedia of Islam, Second Edition. Edited by: P.
Bearman, Th. Bianquis, C.E. Bosworth, E. van Donzel, W.P. Heinrichs. Brill Online,
2014. Reference. Linnaeus University. 19 February 2014
http://referenceworks.brillonline.com/entries/encyclopaedia-of-islam-2/hur-SIM_2960
31
