Rutindokument
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Kvinnosjukvården Norrbotten
Anna Pohjanen
1 av 3
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
111128
Åke Berggren
1
Immunisering, screening
och handläggning,
gällande rutin
Berörda enheter
Samtliga MVC och SMVC i Norrbotten.
Syfte
Enhetlig och säker diagnostik och handläggning av immuniseringar hos
gravida.
Provtagning
Utredning av immuniserade gravida kvinnor i norra regionen görs vid
Transfusionsmedicin/Blodcentralen, Umeå.
På alla remisser till Blodcentralen skall datum för beräknad partus,
eventuella tidigare graviditeter och/eller transfusioner, eventuell given RhDprofylax samt remitterande mödravårdscentral anges. Vid konstaterad
immunisering skall begäran om svarskopia till respektive SMVC anges.
Screening
Vid första besöket på mvc (v. 8-12): Blodgruppering och
antikroppsundersökning.
Vid besök på mvc vecka 28-29: Endast antikroppsundersökning utförs (men
begär gruppering och immuniseringsundersökning på remissen).
Vid konstaterad immunisering
Remiss skickas från MVC till SMVC, som kallar patienten till ett besök för
information. Läkare på SMVC ansvarar för planering av ev. kliniska
kontroller pga. immuniseringen, samt förlossningsplanering i samråd med
Barnkliniken Sunderby sjukhus och Kvinnokliniken Norrlands
Universitetssjukhus. MVC ansvarar för att all provtagning som ordineras via
Blodcentralen NUS, Umeå utförs, med begäran om svarskopia direkt till
SMVC. Vid konstaterad immunisering anges på remissen under önskad
undersökning: Övrigt: ”Begärt prov” samt antal rör som tagits.
Makeprov (d.v.s. prov på barnafadern) skall tas för typning av det antigen
som den gravida kvinnan har antikroppar mot. Ange även den gravida
kvinnans personnummer och namn på remissen. Ordineras av Blodcentralen.
Om den gravida kvinnan befinns ha kliniskt betydelsefulla antikroppar och
maken har motsvarande antigen, ska kontroller ske med lämpligt
tidsintervall efter rekommendation från Blodcentralens läkare. Se bilaga.
Blodcentralen skickar alltid en kopia på blodgrupperingssvaret till specMVC Umeå för kännedom.
Rutindokument
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Kvinnosjukvården Norrbotten
Anna Pohjanen
2 av 3
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
111128
Åke Berggren
1
Dessutom skickas enligt överenskommelse en kopia till Förlossningsavd.,
Sunderby sjukhus, på gravida hemmahörande i Norrbotten.
I de fall de funna antikropparna kräver akut aktiv åtgärd från
Kvinnoklinikens läkare, rapporteras fyndet per telefon av Blodcentralens
läkare till förlossningsjouren, Sunderby sjukhus.
OM ALLVARLIG IMMUNISERING FÖRELIGGER SKALL
HANDLÄGGNING SKE AV OBSTETRIKER.
Bedömning av antikroppar/allvarlighetsgrad
Köldantikroppar och andra antikroppar som saknar klinisk betydelse för
fostret, t.ex. anti Lea, -Lua, -P1 och HLA-antikroppar, föranleder i sig inga
ytterligare kontroller under graviditeten.
Eventuell tidigare ABO immunisering följs ej under pågående graviditet.
Kliniskt betydelsefulla antikroppar kan indelas i:
- Antikroppar mot kraftigt immunogena antigen t.ex. D, K, c
- Antikroppar mot svagare immunogena antigen t.ex. C, e, E, Fy, Jk
Antikroppar mot de kraftigt immunogena antigenen kan i större grad ge ett
påverkat barn och kommer därför rutinmässigt att kontrolleras, avseende
titerstegring, oftare efter vecka 20.
Antikropp och ev. titer
Antikroppar utan klinisk betydelse
t.ex. anti-Lea, -Lua, -P1, -Bga
Rekommenderad kontroll
Obs! Ordineras alltid av Blodcentralen i varje
enenskilt fall.
Ingen extra kontroll
Antikroppar andra än D, c, K med
IAT-titer <1/16
1 g/månad
fr.o.m. graviditetsvecka 20
Anti-D, -c, -K med IAT-titer <1/16
Andra kliniskt betydelsefulla antikroppar med
IAT-titer ≥16
Anti-D, -c , -K med IAT-titer ≥16
Kontroll med 2-4 veckors intervall
fr.o.m. graviditetsvecka 20
Andra antikroppar av klinisk betydelse med
IAT-titer ≥64
Kontroll med 1-2 veckors intervall
fr.o.m. graviditetsvecka 20
Kontroll med 1-2 veckors intervall
fr.o.m. graviditetsvecka 20
Avsteg från ovanstående kan göras om det är medicinskt motiverat, t.ex. fler
kontroller beroende på förlopp under tidigare genomgången graviditet eller
Rutindokument
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Kvinnosjukvården Norrbotten
Anna Pohjanen
3 av 3
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
111128
Åke Berggren
1
färre kontroller om genotypning av fostret visat att det är negativt för aktuellt
antigen eller om antikroppen är av typ IgG2 alt. IgG4.
Signifikant titerstegring = minst 2 titersteg. Vid tveksamhet görs samtitrering
med föregående prov (sparas max. 2 månader).
Rutinmässigt görs IgG-subklassbestämning av kliniskt betydelsefulla
antikroppar.
IgG1 och IgG3 är de IgG-subklasser som kan passera placenta och aktivera
komplement och därmed orsaka hemolytisk sjukdom hos foster. Med denna
subklassbestämning kan man säkrare förutspå hemolysens svårighetsgrad.
Gravida med antikroppar inom Kell-systemet (vanligast är anti-K) kräver
särskilt omhändertagande. Dessa antikroppar orsakar, förutom hemolys hos
fostret, även hämning av fostrets erytropoes varför korrelationen mellan titer
och hemolysgrad är dålig.
Genomisk typning för fastställande av förekomst av antigen hos fostret, som
modern har antikroppar mot, kan göras på amnionvätska eller perifert blod
från mamman*. Detta görs vid allvarlig immunisering om fadern är
heterozygot för det antigen som modern har antikroppar mot. I nuläget kan
sådan analys av moderns perifera blod göras avseende RhD, Rhc och K.
Vid förekomst av ovanlig antikropp kan s.k. funktionellt test göras för att
bedöma en antikropps hemolyserande förmåga*.
* Prover vidarebefordras från Blodcentralen, Umeå till annat lab.
