Saivo geologi - Trafikverket

Kund
Trafikverket
Projekt
Råvaror i Barentsregionen
Författare
Hans Lindberg
Olof Martinsson
Datum
2011-10-31
GeoVista Nr
GVR11057
Kund Nr
TRV 2011/31274
Mineralråvaror i
Barentsregionen
Underlag till transportplanering
Oktober 2011
GeoVista AB - - GVR11057
i
Sammanfattning
Den ökande efterfrågan på mineralråvaror har under senare år lett till såväl expansion av
befintliga gruvor som öppning av nya, både i Sverige, inom Barentsregionen och i
resten av världen. Processen från mineralfyndighet till en finansierad gruvstart är lång
och informationen om projekten osäker i de tidigare stadierna av utveckling. När det väl
kommer till beslut ställs ofta stora krav på fungerande befintlig infrastruktur för
transport av produkter från en gruva till hamn eller till smältverk.
På uppdrag av Trafikverket har vi sammanställt information som beskriver nuläge och
den potentiella utvecklingen av mineralindustrin inom hela Barentsregionen. Fokus i
studien ligger på Sverige men underlaget omfattar alla mer eller mindre kända
mineralfyndigheter inom Barentsregionen. Vi har speciellt tittat på den del av
utvecklingen som kommer att ställa krav på hållbara transportsystem, dvs. de
gruvprojekt som resulterar i transporter av stora mängder gods.
Syftet med rapporten är att den ska fungera som underlag för den transportutredning
som Vectura, på uppdrag av Trafikverket, genomför för alla typer av råvaror inom
Barentsregionen. Rapporten syftar även till att beskriva för de processer, globala och
lokala, som styr utvecklingen av mineralindustrin och som i förlängningen kan leda till
förändrade transportbehov. Förståelsen för dessa processer och de bakomliggande
parametrar som styr utvecklingen ger bättre möjligheter att i ett tidigt skede kunna
planera för de satsningar på infrastruktur som är så avgörande för att råvarutillgångarna
i regionen ska kunna utvecklas konkurrenskraftigt.
Barentsregionen har geologiskt sett hög potential för fynd av ekonomiska
mineralfyndigheter, låg politisk risk för investerare, bra minerallagar samt ett stort antal
andra positiva förutsättningar. Dessutom pekar internationella marknadsbehov och EU:s
ambitioner om ökad grad av självförsörjning på att underlaget till bedömningen är
långsiktigt stabilt och att den uppskattade produktionen till och med skulle kunna
uppnås tidigare. De mer kortsiktiga negativa effekterna av en lågkonjunktur bedöms inte
förändra utvecklingen i volym utan möjligen bara försena den något. Sammantaget leder
dessa osäkerheter till att den föreslagna produktionsnivån i prognosen kan komma något
tidigare, eller något senare, men att den mycket sannolikt bedöms komma att ske.
Studien visar på ett scenario med kraftigt ökande mineralproduktion inom
Barentsregionen fram till 2020, sannolikt även under lång tid därefter. Tittar vi till
bruten malm (råmalm) kommer de största procentuella ökningarna att ske i Norra
Finland och i Västerbotten medan den största ökningen i tonnage sker i Norrbotten och
Kola. Mängden råmalm är dock inte det som styr behovet av infrastruktur.
Tittar vi däremot till ökningarna av mängden produkter, dvs. det tonnage som ska
transporteras från en gruva till kund eller till smältverk, så sker de största ökningarna i
Norrbotten och på Kola, eftersom det finns flera producerande järnmalmsfyndigheter
och många av dessa planerar expansion samt att nya fyndigheter planeras öppnas i dessa
områden. En stor del av ökningen i Norrbotten beror på LKAB:s planerade
- GeoVista AB - - GVR11057 -
ii
produktionsökning (från 26 Mt/år 2010 till 40-49 Mt/år 2020). Till detta kommer en
möjlig utveckling av andra kända järnmalmsfyndigheter vid Kiruna, Pajala och
Jokkmokk, vilka kan leda till att mängden produkter som 2020 ska levereras till hamn är
uppemot 68 Mt/år.
Ökningarna av mängden bruten malm i Västerbotten och norra Finland resulterar i
relativt sett små mängder produkter och därmed begränsade transporter, eftersom det i
huvudsak rör sig om basmetaller och ädelmetaller.
Det scenario som presenteras visar på ett tydligt behov av att utveckla långsiktigt
hållbara transportlösningar, främst i Norrbotten där järnmalmsbrytning kommer att leda
till stora belastningar på infrastrukturen under de närmaste åren. Befintlig och väl
fungerande infrastruktur för tunga transporter är också en av de viktiga parametrar som
påverkar utvecklingen av järnmalmsprojekt. Det är en av de viktigaste parametrarna
som Sverige som land kan påverka för att utveckla råvarupotentialen.
Den förespeglade ökningen av transport av järnmalm till hamnarna i Narvik eller Luleå
kan komma att kräva omfattande satsningar på infrastruktur i de följande områdena:

Ökad kapacitet på Malmbanan, sannolikt med omfattande åtgärder på
sträckan mellan Kiruna och Narvik.

Investering i en ny järnvägssträckning mellan Pajala och Svappavaara.

En transportlösning från Kallakfyndigheten i Jokkmokk till Inlandsbanan samt
upprustning av Inlandsbana till Gällivare.

Möjligen krävs även transportlösningar för järnmalmsfyndigheter sydväst om
Kiruna, till Malmbanan.
Vid ett beslut om en järnväg mellan Pajala och Svappavaara, eller en investering i en
transportlösning för att komma ut på Inlandsbanan från Kallakfyndigheten i Jokkmokk,
rekommenderas dragning genom områden med känd geologisk potential och kända
mineralfyndigheter. Sådana fyndigheter finns i båda områdena. De positiva sidoeffekter
som kan komma ur sådana projekt är att det ger ekonomiska förutsättningar för andra
fyndigheter i området. Fyndigheter som kan komma att utvecklas av en sådan satsning
kan då i en framtid delvis finansiera järnvägen genom banavgifter. Den stora vinsten
med att dessa fyndigheter blir lönsamma att utveckla måste ses i samhällsekonomiska
termer ur ett nationellt och EU-perspektiv.
Utveckling av infrastruktur för tunga transporter inom gruvindustrin behöver vägas
mellan en kombination av järnväg, väg och pipeline från fall till fall. Med den
utvecklingstakt en gruvetablering har i förhållande till planeringsprocessen för t.ex.
järnväg är det även logiskt att man i ett tidigt skede av en gruvas liv tittar på lösningar
som innebär väg transporter för att kunna starta upp projekten, medan planering av
eventuella investeringar i järnväg sker parallellt.
Transportlösningar för att utveckla gruvindustrin bör planeras ur ett Barentsperspektiv,
dvs. öst-väst som ett komplement till de nu existerande nord-sydliga transport-
- GeoVista AB - - GVR11057 -
iii
lösningarna. Synergieffekterna med nyttan av transportlösningar för andra näringar är
viktiga att belysa. Sverige, Finland och Norge har olika förutsättningar och
transportbehov för sin mineralnäring. En intressant möjlighet att vidareutveckla är
kopplingen mellan de olika ländernas starka sidor, för att öka graden av förädling av
produkterna inom regionen. Detta skulle även vara bra ur ett ekologiskt
hållbarhetsperspektiv.
Studien är en ögonblicksbild av vad som sker i mineralindustrin. Prognosen bygger på
vad vi vet och vad vi vågar spekulera om. Det kommer kontinuerligt nya
pressmeddelanden om tonnage, halter, lämplighetsstudier, fynd och finansiering. För att
åstadkomma framförhållning för planering av infrastruktur rekommenderas att
Trafikverket kontinuerligt uppdaterar sig med den information som industrin
tillhandahåller och värderar den utifrån graden av kännedom om fyndigheterna och
utifrån vilka mängder av transporter dessa fyndigheter kan resultera i.
Omslagsbild: Myren där en av Northland Resources fyndigheter i Pajala snart öppnas.
Foto: © Hans Lindberg.
- GeoVista AB - - GVR11057 -
iv
Innehållsförteckning
1
Bakgrund ................................................................................................................. 1
2
Inledning .................................................................................................................. 2
2.1 Faktaunderlag ....................................................................................................... 2
2.2 Begränsningar ....................................................................................................... 3
3
Geologiska förutsättningar .................................................................................... 4
3.1 Geologiska provinser ............................................................................................ 5
3.2 Malmprovinser och typer av fyndigheter.............................................................. 5
3.3 Malmreserver och mineraltillgångar ..................................................................... 7
3.4 Råmalm eller produkt ........................................................................................... 8
4
Nuvarande läge och nära framtid ....................................................................... 12
4.1 Gruv- och mineralindustrin i norra Sverige ........................................................ 12
4.1.1 Nuvarande producenter ............................................................................... 12
4.1.2 Prospektering och nya gruvprojekt ............................................................. 14
4.1.3 Kända mineraltillgångar med vedertagen klassificering ............................ 19
4.1.4 Industrimineral och blocksten..................................................................... 21
4.2 Gruv- och mineralindustrin i norra Finland ........................................................ 22
4.2.1 Malmfyndigheter ........................................................................................ 24
4.2.2 Industrimineralfyndigheter ......................................................................... 27
4.3 Gruv- och mineralindustrin i norra Norge .......................................................... 27
4.3.1 Malmfyndigheter ........................................................................................ 28
4.3.2 Industrimineralfyndigheter och blocksten .................................................. 29
4.4 Gruv- och mineralindustrin på Kolahalvön och ryska Karelen .......................... 30
4.4.1 Malmfyndigheter ........................................................................................ 31
4.4.2 Industrimineralfyndigheter ......................................................................... 32
5
Styrmekanismer inom mineralindustrin ............................................................ 33
5.1 Historik ............................................................................................................... 33
5.2 Prospektering ...................................................................................................... 34
5.2.1 Olika aktörer inom prospektering ............................................................... 35
5.2.2 Prospektering i Sverige ............................................................................... 36
5.3 Faktorer som påverkar framtida utveckling ........................................................ 38
5.3.1 Yttre faktorer .............................................................................................. 38
5.3.2 Lokala förutsättningar ................................................................................. 41
5.3.3 Övriga förutsättningar ................................................................................. 44
6
Möjligt scenario och diskussion .......................................................................... 46
7
Slutsatser och rekommendationer ...................................................................... 53
8
Referenser ............................................................................................................. 55
- GeoVista AB - - GVR11057 -
1
1
Bakgrund
Trafikverket har i sitt regeringsuppdrag, enligt regleringsbrev för 2011, i uppdrag att:
”Mot bakgrund av råvarornas betydelse för konkurrenskraften globalt, nationellt och
regionalt, utreda vilka långsiktiga hållbara transportsystem och transportlösningar
som krävs för att ta tillvara och utveckla den råvarupotential som finns i
Barentsområdet”.
Trafikverkets utredning ska genomföras i samarbete med relevanta myndigheter och
industriorganisationer i Sverige och andra berörda länder samt med organisationer som
har ett regionalt tillväxtansvar. Den ska redovisas till Regeringskansliet
(Näringsdepartementet) senast den 31 december 2011.
Inom detta uppdrag genomför Vectura själva transportutredningen baserat på alla
råvaror, inte bara mineralråvaror.
GeoVista:s uppdrag, sammanfattat i denna rapport, består i att ta fram ett underlag som
beskriver nuvarande läge samt sannolik framtida prognos för utveckling av
mineralindustrin i regionen. Underlaget ska belysa utvecklingen av mineralindustrin i
hela Barentsregionen, med fokus på Sverige samt att inkludera vad vi vet om norra
Norge, norra Finland samt i möjligaste mån även nordvästra Ryssland. Det ska peka på
mineralindustrins behov av olika transportlösningar: järnväg, väg och andra alternativ.
Underlaget ska användas av Vectura i deras analys och prognos av de totala
transportbehoven i regionen.
Det är även ett önskemål från Trafikverket att det belyser och skapar en förståelse för de
processer, globala och lokala, som styr utvecklingen av mineralindustrin och som i
förlängningen kan leda till förändrade transportbehov.
- GeoVista AB - - GVR11057 -
2
2
Inledning
Arbetet har bestått i två delar:


Sammanställning av faktaunderlag från offentliga källor
Seminarier i Norge, Sverige och Finland för att verifiera att både underlag,
situationsbeskrivning och tankar om prognoser är korrekta.
Denna rapport beskriver resultatet av dessa arbeten, i form av en analys av nuvarande
läge samt ett scenario för hur en framtida utveckling av mineralindustrin kan komma att
se ut. Fokus i rapporten är att peka på utvecklingar av mineralindustrin som kan leda till
förändrade transportbehov varför vi har lagt mest tid på att analysera den utveckling
som kan leda till mer omfattande transporter, t.ex. järnmalmsgruvor, medan sådan
utveckling som kan hanteras med befintliga transportsystem, t.ex. guldgruvor, inte ges
någon djupare analys.
2.1
Faktaunderlag
Det faktaunderlag som sammanställts kommer från ett flertal olika källor med olika grad
av säkerhet och beskriver ofta bara en ögonblicksbild av läget. Medan produktion i
befintliga gruvor inte plötsligt ändras över en natt bidrar däremot ny information om
framtida möjliga fyndigheter ständigt till en föränderlig bild av framtiden, givetvis bara
den ”möjliga” framtida utvecklingen eftersom graden av kännedom om nya fyndigheter
successivt ökar med ny kunskap som samlas in över lång tid.
Vi har uteslutande använt oss av offentligt material. Uppgifter om malmproduktion,
produktion av malmkoncentrat samt malmreserver och mineraltillgångar är hämtade
från företagens årsrapporter för 2010, eller då sådan saknas, från företagens hemsidor.
För fyndigheter där inget företag redovisat uppgifter om mineraltillgångar är
uppgifterna hämtade från Fennoscandian Ore Deposit Database (FODD). Vissa
uppgifter har även hämtats från SGU:s årsvisa sammanställningar av mineralbranschen
vilken är publicerad i Bergverksstatistik. Beträffande redovisad statistik kan den skilja
något mellan olika källor. Ur praktisk synpunkt har detta dock ingen betydelse då
skillnaderna är små. För vissa fyndigheter har vi haft möjlighet att kontrollera siffror
och prognoser med representanter de företag som levererat siffrorna. Detta har inte skett
för fyndigheter i Ryssland och bara i mindre utsträckning för finska och norska
fyndigheter.
Det bör ändå sägas, och kommer att klart framgå i de delar av rapporten som beskriver
de processer som styr utvecklingen av mineralindustrin, att delar av den prognos som
presenteras har ett visst mått av osäkerhet. Ju tidigare i processen av utveckling man är
desto större osäkerhet om såväl tonnage som halt och möjliga produktionsvolymer.
- GeoVista AB - - GVR11057 -
3
2.2
Begränsningar
Denna studie har fokuserats på information från norra Sverige, men den har relativt väl
även kunnat täcka in utvecklingen i norra Norge och norra Finland. När det gäller
information om produktion och utveckling i norra Ryssland har vi samlat in vad som
varit rimligt lätt att tillgå, varför det här råder en viss osäkerhet om studien till fullo
speglar den framtida utvecklingen på Kolahalvön och i Ryska Karelen.
Den volymmässigt största produkten är i många regioner ballast med produktion som i
allmänhet sker nära större befolkningscentra. Då vanligtvis transportavstånden är korta
och transporterna sker med lastbil har denna typ av produkt inte tagits med i denna
rapport. Det finns dock en betydande potential att utnyttja brutet gråberg i gruvorna som
ballast.
- GeoVista AB - - GVR11057 -
4
3
Geologiska förutsättningar
Barentsregionen tillhör geologiskt den norra delen av den Fennoskandiska skölden,
figur 3-1, vilken utgör en urbergssköld bildad för 3.2-0.9 miljarder år sedan genom ett
flertal geologiska händelser. Skölden täcks i sydost av yngre sedimentära bergarter och i
väster begränsas den av den Kaledonska bergskedjan.
Området omfattar berggrund av Arkäisk ålder (3.2-2.6 miljarder år) i ett område som
sträcker sig från Kola och Ryska Karelen till nordöstra Finland och vidare in över de
nordligaste delarna av Sverige och Norge. Denna äldsta berggrunden tillhörde en
kontinent av okänd omfattning som för 2.5-2.1 miljarder år sedan utsattes för
riftbildning och omfattande nybildning av vulkaniska och sedimentära bergarter. En
fullständig uppsprickning av kontinenten skedde slutligen och en ocean öppnade sig
mot sydväst.
Figur 3-1. Metallogenetisk karta för Fennoskandiska skölden. Källa: Fennoscandian
Ore Deposit Database (FODD).
- GeoVista AB - - GVR11057 -
5
För 1.9-1.8 miljarder år sedan skedde återigen en omfattande nybildning av vulkaniska
och sedimentära bergarter genom subduktion längs den gamla kontinentkanten. Genom
dessa processer skapades en bergskedja och berggrunden utsattes för veckning och
metamorfos. Vid dessa geologiska händelser som benämns Karel (2.5-2.1 miljarder år)
respektive Svekofennium (1.9-1.8 miljarder år), har även mineralfyndigheter med järn,
koppar, guld, krom, nickel och platinagruppens metaller (PGE) bildats i stor omfattning.
Även vid den långt senare bildningen av den Kaledonska bergskedjan (600-400
miljoner år sedan) skapades betydande mineralfyndigheter i främst Norge och genom
alkalin magmatisk aktivitet i Kolaregionen och till viss del närliggande delar av
nordöstra Finland. Mineralfyndigheterna skapade vid dessa senare händelser omfattar
såväl metalliska malmer som industrimineralfyndigheter.
3.1
Geologiska provinser
Berggrunden inom den Fennoskandiska skölden indelas vanligtvis i geologiska
provinser som utgör mer eller mindre distinkt avgränsade områden med bergarter
bildade under en viss tidsperiod eller geologisk händelse. Inom norra Sverige
förekommer en mindre Arkäisk provins belägen norr om Kiruna och som sträcker sig
vidare in i Norge och norra Finland och stora delar av Kolahalvön samt delar av Ryska
Karelen. Huvudsakligen utgörs den Arkäiska berggrunden av granitiska bergarter och
gnejser men även mer välbevarade vulkaniska och sedimentära bergarter finns lokalt.
Karelska bergarter förekommer som grönstensbälten i Norrbotten, norra och östra
Finland och norra Norge. Dominerande bergarter är basiska vulkaniter med inslag av
grafitskiffrar och karbonatbergarter. De Svekofenniska bergarterna som omfattar delvis
porfyriska vulkaniska bergarter och klastiska sedimentära bergarter sträcker sig från
Kirunaområdet i norr vidare söderut till Västerbotten och vidare söderut i Sverige.
I Finland förekommer Svekofenniska bergarter främst från trakten av Uleåborg och
vidare söderut i Finland. I norra Norge och i nordvästra Ryssland saknas denna enhet.
Den Kaledonska bergrunden utgör en komplex sammansatt enhet med bergarter bildade
i flera olika geologiska miljöer.
3.2
Malmprovinser och typer av fyndigheter
De metalliska mineralfyndigheterna i Barentsregionen omfattar järn, koppar, zink, bly,
guld, silver, nickel, kobolt, PGE, titan, vanadin, sällsynta jordartsmetaller (REE), niob,
tantal, zirkonium och litium. Industrimineralfyndigheterna utgörs främst av kalksten,
dolomit, kvartsit, kvarts, apatit, nefelin, vermiculit och grafit.
För metalliska mineralfyndigheter sker en indelning i malmtyper baserad på
bildningsprocess och vilka ekonomiskt viktiga metaller fyndigheterna innehåller. De
malmbildande processerna är huvudsakligen av hydrotermal karaktär med
malmmineralen utfällda från heta vattenlösningar i berggrunden eller på havsbotten eller
ortomagmatiskt bildade med malmmineralen utkristalliserade ur magmor. Dessutom har
- GeoVista AB - - GVR11057 -
6
bandade järnformationer som är en viss typ av järnmalm bildats genom utfällning i
grunda havsområden under en period av begynnande syresättning av hav och atmosfär
för 1.8 till 2.8 miljarder år sedan.
Järnmalmer indelas i apatitjärnmalmer, skarnjärnmalmer och bandade järnformationer.
Dessa tre typer av järnmalmsfyndigheter har olika mineralogiska och kemiska särdrag
och uppträder även i olika geologiska enheter. Basmetallfyndigheterna (Cu, Zn, Pb, Ni)
indelas i VMS-malmer (Cu, Zn, Pb, Ag, Au) bildade genom kemisk utfällning på
havsbotten, epigenetiska sulfidmalmer av hydrotermalt ursprung (Cu, Au, Ag, Mo),
samt ortomagmatiska sulfidmalmer (Ni, Cu, PGE). Ädelmetallfyndigheterna indelas i
orogena guldmalmer (Au) och ortomagmatiska PGE malmer (Pt, Pd, Au). Dessutom
förekommer ortomagmatiskt bildade krommalmer och titan-vanadin-järn malmer.
Olika typer av mineralfyndigheter är ofta kopplade till specifika geologiska händelser
eller bildningsförhållanden vilket gör att vissa regioner kan definieras som
malmprovinser med en viss typ av fyndighet/fyndigheter. Samma sak gäller även för
industrimineral men är inte lika uttalat.
I norra Sverige förekommer två tämligen väldefinierade malmprovinser. Malmfälten i
norra Norrbotten utgör en malmprovins dominerad av järn, koppar och guld. Den
sträcker sig vidare en bit in i norra Finland och norra Norge. Viktiga malmtyper är här
apatitjärnmalmer, skarnjärnmalmer och olika typer av koppar-guldmalmer av
hydrotermal karaktär. Vissa av dessa fyndigheter är av IOCG-typ (Iron-Oxide CopperGold).
Skelleftefältet är den andra viktiga malmprovinsen i norra Sverige. Här dominerar
basmetallfyndigheter av VMS-typ, men det förekommer även orogena guldmalmer i
ytterkanterna av Skelleftefältet. Sydost om Skelleftefältet förekommer inom det så
kallade Nickelbältet ett flertal nickel-koppar-PGE förekomster knutna till ultrabasiska
intrusioner. Sydväst om Skelleftefältet finns Guldlinjen som omfattar ett flertal
guldfyndigheter av orogen typ.
Dessutom uppträder flera olika typer av fyndigheter i den Kaledonska berggrunden,
mest betydande är basmetallfyndigheter av VMS-typ men i på norska sidan förekommer
även järnmalmer. I fjällranden uppträder bly-zinkförekomster av Laisvalltyp och
förekomster av flusspat.
I Finland sträcker sig ett område med malmförande lagrade intrusioner från Bottenviken
och vidare österut mot Ryska gränsen. Liknande fyndigheter av ortomagmatisk typ finns
även på Kolahalvön och omfattar även där krom, nickel, koppar, PGE, titan och
vanadin. På Kolahalvön förekommer dessutom ett flertal alkalina intrusioner som
innehåller industrimineralen apatit, nefelin samt metallerna järn, niob, REE och
zirkonium.
Bandade järnformationer är den enda mer betydande malmtypen som förekommer i de
Arkäiska områdena. Den påträffas i ekonomiska mängder i Kirkenes i norra Norge, på
Kolahalvön och i Ryska Karelen.
- GeoVista AB - - GVR11057 -
7
3.3
Malmreserver och mineraltillgångar
Malmreserver och mineraltillgångar beskrivs enligt internationellt vedertagna normer,
så kallade klassificeringssystem. Det finns flera olika system internationellt, oftast
utvecklade i länder där man har en mogen gruvindustri med finansiering av gruvprojekt
och prospektering från aktiemarknaden, t.ex. i Kanada och Australien. Det
australiensiska systemet kallas JORC medan det kanadensiska kallas National
Instrument 43-101 (NI 43-101). Företag som är listade på börsen i dessa länder är
tvingade att rapportera malmreserver och mineraltillgångar enligt riktlinjerna i dessa
system. Systemen är i allt väsentligt identiska och skiljer sig i huvudsak mellan kraven
på inrapportering av tekniska rapporter. Sverige har genom Föreningen för gruvor,
mineral- och metallproducenter i Sverige (SveMin) anammat en direkt översättning av
systemet NI 43-101 från Kanada medan flera företag aktiva i Sverige, med listning på
australiensiska börsen, använder JORC.
Figur 3-2. Mineraltillgångar och malmreserver. Källa: GeoVista, 2011.
En mineralförekomst utgör en ansamling av ekonomiskt intressanta mineraler i
bergrunden eller i lösa avlagringar. Beträffande förekomster som omfattar malmmineral
finns en strikt indelning beroende på graden av kännedom om fyndighetens omfattning,
halter och möjligheten att kommersiellt utvinna metallerna. Mineraltillgångar klassas
endast utifrån graden av kännedom om halter och tonnage. För att en mineraltillgång
skall kunna klassificeras som en malmreserv krävs att en teknisk-ekonomisk utvärdering
görs som visar att en kommersiell utvinning är möjlig. För att uppgradera en
mineraltillgång till en högre klassningsnivå krävs ökad information i form av borrning
och analysering av metallhalterna. Därefter kan delar av indikerade och kända
mineraltillgångar överföras till malmreserv där man genom anrikningstest, beräknade
brytningskostnader m.m. visat vilka delar av förekomsten som är tekniskt-ekonomiskt
möjliga att bryta, se figur 3-2.
- GeoVista AB - - GVR11057 -
8
Vid brytning minskar malmreserverna vilket kompenseras genom att ytterligare
undersökningar av mineraltillgångarna görs så dessa kan konverteras till malmreserver.
För att underhålla mineraltillgångarna måste nya tillföras, antingen genom
prospektering eller genom köp av fyndigheter från andra aktörer. Prospektering är
därför en naturlig del i ett gruvföretags kontinuerliga arbete.
Tabell 3-1. Malmreserver och mineraltillgångar inom olika malmdistrikt i norra Sverige.
Region
Metall
Malmreserver
Mt
Mineraltillgångar
Mt
Totalt Mt
Järn
Koppar-guld
1114
733
1340
1776
2454
2509
Basmetaller
Nickel
Guld
8,3
20,2
934
163,4
28,5
934
170,2
Norrbotten
Västerbotten
6,8
Malmreserver och mineraltillgångar i Norrbotten och Västerbotten framgår ur tabell 31. I Norrbotten finns dessutom ett stort antal kända förekomster som undersökts under
1900-talet och där inga klassningar av mineraltillgångarna gjorts enligt nu gällande
regler. Dessa omfattar framförallt ett flertal järnmalmsfyndigheter med historiska
mineraltillgångar på tillsammans mer än 500 Mt som inte finns med i sammanställningen ovan. I Västerbotten förekommer inga större tonnage med enbart historiska
mineraltillgångar.
3.4
Råmalm eller produkt
I företagens presentationer, antigen detta sker via hemsida, pressmeddelanden eller
årsrapporter, presenteras ofta produktionen i en gruva utan att detta förklaras mer
ingående. Just ordet produktion används i vissa fall för hur mycket malm man bryter ur
gruvan, medan det i andra fall avser den mängd krossade, anrikade och förädlade
produkter man levererar till kund. Eftersom skillnaden mellan tonnaget råmalm (bruten
malm) och tonnaget produkter (koncentrat) kan vara avsevärd finns anledning att visa
på detta med ett exempel, se figur 3-3.
- GeoVista AB - - GVR11057 -
9
Figur 3-3. Exempel på skillnaden i mängden produkter som levereras från en
järnmalmsgruva (65% Fe) jämfört med en koppargruva (0,3% Cu) vid brytning av 1 ton
råmalm i respektive gruva. Källa: GeoVista, 2011.
Exemplet visar på en typmalm med 65% Fe in situ, vilket vid brytning av 1 ton råmalm
med en antagen gråbergsinblandning på 10%, efter anrikning resulterar i ca 850 kg
produkter som ska levereras till kund eller smältverk. Detta skulle kunna motsvara en
järnmalm som Kiirunavaara i dagsbrottssituation. Motsvarande kopparmalm, med
samma kopparhalt som Aitikmalmen, resulterar vid brytning av 1 ton råmalm i 10 kg
koncentrat som ska levereras till smältverket. I båda fallen förutsätts att bruten malm har
en inblandning av 10% gråberg.
Dessa exempel visar på vikten att hålla isär begreppen, speciellt vid utredning av vilka
olika transportlösningar som kan krävas för att utveckla olika typer av fyndigheter.
Olika typer av fyndigheter ställer alltså olika krav på transportlösningar. Med en
klassificering baserat på hur stor andel av råmalmen som ska transporteras från gruvan
fås följande grova indelning på flera av de nu kända fyndigheterna i Barentsregionen,
tabell 3-2. Baserat på denna uppdelning visas de olika geologiska malmprovinserna i
figur 3-4. Vi kan redan i denna bild ana att framtida transportbehov kan komma att
uppstå i Norrbotten, på Kola och i Karelen om det sker expansion av produktionen vid
järnmalmsfyndigheterna inom dessa malmprovinser.
- GeoVista AB - - GVR11057 -
10
Tabell 3-2. Gruvor och fyndigheter grupperade efter den mängd produkter en malm
resulterar i vid brytning.
Metalliska gruvor
% produkt av malm
Apatitjärnmalm: 30-65% Fe (Kiirunavaara, Malmberget)
Skarnjärnmalm: 26-45% Fe (Kaunisvaara, Hannukainen)
30-90%
Bandad järnformation: 25-35% Fe (Sydvaranger)
Krommalmer: 20-30% Cr (Kemi)
Titanmalmer: 5-10% TiO2, 20-40% Fe, 0.1-0.3% V2O5 (Ruoutevare, Mustavaara)
Komplexa sulfidmalmer: 3-11% Zn+Cu+Pb, 20-200 g/ton Ag, 0.5-8 g/ton Au
Koppar-(zink)malm: 1-3% Cu, 0.5-5% Zn, (10-30% Fe) (Viscaria)
Koppar-guldmalmer: 0.3-2% Cu, 0.2-5 g/ton Au (Aitik, Bidjovagge)
Nickelmalmer: 0.3-2% Ni, 0.2-0.8% Cu (Pechenga, Kevitsa) 2-5%
Sällsynta jordartsmetaller: 0.5-2% REE (Khibina)
Niobmalmer: <1% Nb (Sokli)
Uranmalmer: 0.06-0.3% U (Pleutajokk)
PGE-malmer: 3-10 g/ton Pt, Pd, Au (Ahmavaara, Siika-Kämä)
Guldmalmer: 1-5 g/ton Au (Kittilä Mine, Fäboliden)
1-20%
<2%
Industrimineral
Dolomit: >95% CaMgCO3 (Masungsbyn)
Kalcit: >95% CaCO3 (Sokli)
Kvartsit: > 90% SiO2 (Tana, Hopukka)
Olivin: (Råna)
Täljsten: (Lautakoski)
Nefelin (Stjernöya)
Apatit: 10-20% P2O5 (Kovdor, Sokli)
Grafit: 10-40% C (Trälen, Nunasvaara)
Fältspat: (Niilivaara)
Vermiculit (Kovdor)
Övrigt
Skiffer (Alta)
Blocksten (Sangis)
Ballast
- GeoVista AB - - GVR11057 -
Stor andel av
brutet blir produkt
Mindre andel av
brutet blir produkt
11
Figur 3-4. Barentsregionens kända mineralfyndigheter grupperade efter
metallsammansättning. Ind = Industrimineral, Bas = Basmetaller, PGE =
Platinagrupens metaller, Fe, Ni, Cr & Au enligt periodiska systemet.
Underlag: Fennoscandian Ore Deposit Database (FODD).
- GeoVista AB - - GVR11057 -
12
4
Nuvarande läge och nära framtid
En sammanställning av vad olika företag presenterar, som produktion av råmalm eller
leverans av produkter, har gjorts för hela Barentsregionen. I de fall siffror om planerade
produktionsökningar ges av företagen har dessa noterats och tagits med i sammanställningen.
4.1
Gruv- och mineralindustrin i norra Sverige
Gruvindustrin i Sverige har under de senaste åren utvecklats positivt sedan
avregleringen 1992. Utvecklingen har i stort sett följt den internationella trenden med
dess utvecklingscykler. De två dominanta aktörerna LKAB och Boliden stod under
många år för i nästan all gruvverksamhet men under senare år har Sverige fått se nya
aktörer komma in på marknaden. Den generella trenden under 1900-talet har varit en
ökande produktion (figur 4-1) samtidigt som gruvorna blivit färre och större. Under
2000-talet har situationen delvis ändrats då flera nya gruvor öppnats samtidigt som flera
befintliga gruvor ökat sin produktion ytterligare.
Figur 4-1. Malmproduktion (brytning) i Sverige under åren 1900-2010. Källa: SGU,
Bergverksstatistik, 2010.
4.1.1
Nuvarande producenter
Under 2010 fanns tio gruvor i produktion i Norr- och Västerbotten, se tabell 4-1 och
figur 4-2. Producerande företag var LKAB, Boliden Mineral AB, Björkdalsgruvan AB
och Dragon Mining AB. Under 2010 tillkom Gruvberget och Maurliden Östra som
- GeoVista AB - - GVR11057 -
13
nyöppnade fyndigheter och jämfört med 2009 skedde en betydande produktionsökning i
Kiirunavaara, Malmberget och Aitik.
Tabell 4-1. Malmproduktion i Norrbotten och Västerbotten 2010
Län
Företag
Fyndighet
Norrbotten
Norrbotten
Norrbotten
Norrbotten
Västerbotten
Västerbotten
Västerbotten
Västerbotten
Västerbotten
Västerbotten
LKAB
LKAB
LKAB
Boliden Mineral AB
Boliden Mineral AB
Boliden Mineral AB
Boliden Mineral AB
Boliden Mineral AB
Björkdalsgruvan AB
Dragon Mining AB
Kiirunavaara
Malmberget
Gruvberget
Aitik
Kristineberg
Maurliden
Maurliden Östra
Renström
Björkdal
Svartliden
1
Råmalmsproduktion1
26,470
16,507
0,869
27,596
0,650
0,039
0,361
0,272
1,081
0,298
Källa SGU, Bergverksstatistik 2010.
Figur 4-2. Gruvor i drift i norra Sverige 2010. Källa: SGU, Bergverksstatistik, 2010.
- GeoVista AB - - GVR11057 -
14
4.1.2
Prospektering och nya gruvprojekt
Fokus för prospekteringen i Sverige har under flera år legat på basmetaller (Cu, Zn, Pb)
och guld och det anges fortfarande vara fallet (SGU, Metaller och mineraler, 2011), med
ett ökat inslag av järnmalm. Totala prospekteringskostnaderna i Sverige följer väl de
globala trenderna med en kraftigt ökad satsning från och med 2006 till följd av kraftigt
ökade metallpriser på världsmarknaden. Efter en mindre nedgång 2009 till följd av
sämre världskonjunktur kom prospekteringsvolymen 2010 att ligga på knappt 700
MSEK för hela landet. Sedan toppåret 2008 har även antalet beviljade undersökningstillstånd minskat och särskilt tydligt märks detta på en betydligt minskad areal av
beviljade tillstånd. Däremot ligger antalet beviljade förlängningar av tillstånd tämligen
konstant. Närmare 60% av den för hela landet beviljade arealen av undersökningstillstånd för metaller och industrimineral låg 2010 i Norrbotten, som därmed betydligt
ökat sin andel jämfört med 2009. För Västerbotten låg andelen 2010 på 16%. Fokus i
Norrbotten var främst på järn och till mindre del på koppar och guld. I Västerbotten
dominerade basmetaller och guld men även nickel är en viktig metall. I viss omfattning
förekommer även prospektering efter uran i både Norrbotten och Västerbotten.
Under åren 2005 – 2010 beviljades sex bearbetningskoncessioner i Norrbotten
omfattande totalt 388,31 Mt mineraltillgångar, varav tre var utvidgningar av befintliga
koncessioner. I Västerbotten beviljades under samma period tretton bearbetningskoncessioner omfattande totalt 270,263 Mt, vara två var utvidgningar av befintliga
koncessioner (SGU, Bergverksstatistik, 2010, 2009, 2008, 2007, 2006, 2005), se tabell
4-2.
Tabell 4-2. Ansökta och beviljade bearbetningskoncessioner i Norr- och Västerbotten
2005-2011.
Län
Företag
Fyndighet
Metall
År
Norrbotten
Sahavaara K nr 1
Fe, Cu
2010
Norrbotten
Northland
Resources
Avalon Minerals
Cu
Kiruna Iron AB3
Norrbotten
Northland
Resources
Northland
Resources
LKAB
Tapuli K nr 1
Fe
Sökt
20102
Sökt
20092
2008
39,9
Norrbotten
Viscaria K nr 3, 4,
5
Rakkurijärvi K nr 1
Tapuli k nr 2
Fe
2008
4,67
2008
34,0
2007
2007
102,13
36,0
Norrbotten
Norrbotten
Norrbotten
Norrbotten
LKAB
Boliden Mineral
AB
Cu, Au, Fe
Kiirunavaara K nr
Fe
1
2
Malmberget K nr 41 Fe
Aitik K nr 51
Cu, Au, Ag,
Mo
- GeoVista AB - - GVR11057 -
Mineralresurs Mt4
114,2
5,79
97,31
15
Norrbotten
Summa
Norrbotten
Västerbotten
Kopparberg
Mining Expl. AB
Eva K nr 1
Stekenjokk
Västerbotten
Västerbotten
IGE Nordic AB
Rönnbäcken K nr 2
Västerbotten
Älgträsk K nr 2
Västerbotten
Boliden Mineral
AB
Boliden Mineral
AB
Björkdalsgruvan
AB
Boliden Mineral
AB
Gunnarn Mining
AB
Gunnarn Mining
AB
Lappland
Goldminers AB
Niili Mineral AB
Västerbotten
Boliden Mineral
Västerbotten
North Atlantic
Natural
Resources AB
Boliden Mineral
AB
Västerbotten
Västerbotten
Västerbotten
Västerbotten
Västerbotten
Västerbotten
Sökt
20072
5,2
439,2
Northfield
Exploration AB
IGE Nordic AB
Västerbotten
Cu, Zn, Pb,
Ag, Au
Sökt
20112
2010
7,3
2010
192,9
2009
2,091
2009
0,23
Häbbefors K nr 51
Cu, Zn, Au,
Ag
Ni, Co, Au,
Ag, Pt, Pd
Ni, Co, Au,
Ag, Pt, Pd
Au, Ag, Zn,
Cu
Au, Ag, Cu,
Zn, Pb
Au
2009
1,257
Maurliden Östra K
nr 1
Barsele K nr 1
Cu, Zn, Au,
Ag, Pb
Au, Ag
2008
1,64
2007
13,742
Barsele K nr 2
Au, Ag, Cu,
Pb, Zn
Au, Ag
2007
0,254
2007
0,661
Zn, Pb, Cu,
Ag, Au
Au, Ag, Cu,
Zn, Pb
Zn, Cu, Pb,
Ag, Au
2007
0,016
2007
1,008
2006
1,516
Au, Ag, Cu,
Zn, Pb
2005
0,064
Rönnbäcken K nr 1
Östra Åkulla K nr 2
Stortjärnhobben K
nr 1
Vindelgransele K
nr 1
Kristineberg K nr
51
Norrliden K nr 1
Petiknäs K nr 3
54,9
Summa
277,563
Västerbotten
1
Bearbetningskoncession för utvidgad gruvbrytning
2
Ansökan ännu ej godkänd, årtalet avser då år för ansökan och anges kursivt.
3
Ansökan överförd från sökanden Rio Tinto Mining-Expl. & Anglo American Expl.
4
Mineralresurs enligt ansökan om bearbetningskoncession. Kan ha förändrats genom senare
undersökningsarbeten.
Källa: SGU, Bergverksstatistik 2010, 2009, 2008, 2007, 2006, 2005, samt Bergsstaten 2011.
Norrbotten
Under 2011 påbörjade Boliden Mineral brytningen i det strax söder om Aitik belägna
dagbrottet Salmivaara vilket bidrar till den planerade produktionsökningen till 36
miljoner ton bruten malm som beräknas uppnås under 2014 (Boliden delårsrapport
januari-juni 2011). Boliden utför även undersökningsarbeten i Aitik:s närområden med
- GeoVista AB - - GVR11057 -
16
förnyade borrningsinsatser i bland annat Nautanenområdet där tidigare NAN och Phelps
Dodge utför prospekteringsarbeten.
I Norrbotten pågår utbyggnaden av järnmalmsgruvorna Tapuli och Sahavaara i Pajala
med planerad produktionsstart i slutet av 2012 för Tapuli och 2014 för Sahavaara.
Pellivuoma är ytterligare en resurs i Pajala men som kan komma i produktion först
längre fram i tiden (Northland Resources Corporate presentation 2011, September 06).
Northland har även projekt på finska sidan men dessa redovisas i avsnittet som
behandlar de finska förhållandena.
LKAB har för avsikt att öka produktionen av malmprodukter till ca 37-40 Mt till 2020.
Detta kommer att ske genom att man öppna flera nya dagbrottsgruvor. Delar av den
ökade produktionen kommer att utgöras av fines eller styckemalm. Gruvberget togs i
produktion redan 2010 och kommer att kunna producera 2 Mt råmalm. I Mertainen har
LKAB bearbetningskoncession till 2025 och utför under 2011 provbrytning omfattande
380 000 ton malm. Företaget avser att lämna in ansökan om miljötillstånd vid årsskiftet
2011/2012. Vid full produktion i Mertainen planeras 15 Mt råmalm produceras per år
(http://www.lkab.net/?openform&id=1C4F2). Vilka kvantiteter som kommer att
produceras vid ett återöppnade av Leveäniemigruvan har däremot inte redovisats.
Företaget bedriver även prospektering inom undersökningstillstånd på järnmalm i
anslutning till befintliga gruvor samt ytterligare några områden i regionen vilket betyder
att ytterligare fyndigheter kan tillkomma. Det är därför rimligt att anta att LKAB kan
komma att leverera ytterligare ca 10 Mt produkter från övriga fyndigheter i regionen,
och därmed komma upp i närmare 50 Mt 2020, en nivå som presenterats i andra
sammanhang. LKAB undersöker även möjligheterna till att utvinna apatit samt sällsynta
jordartsmetaller ur anrikningsavfall som är deponerat i sandmagasin vid Kiirunavaara.
Även det Australienska bolaget Avalon Minerals Ltd har via dotterbolaget Avalon
Minerals Viscaria AB långt framskridna planer på att starta gruvdrift i den sedan
tidigare nedlagda Viscariagruvan i Kiruna. Planerna omfattar dels produktion i
återstående malmpartier i Viscariagruvan, dels att öppna dagbrott på två parallellzoner
till den tidigare brutna malmen. Företaget planerar för en årsproduktion av 3 Mt malm
vilken kommer att ge 80 000 ton kopparkoncentrat och 750 000 ton magnetitkoncentrat.
Planer finns även på att utvinna metaller ur avfallssanden från den tidigare gruvdriften.
Avalon innehar även undersökningstillstånd på den nedlagda koppargruvan i Adak i
nordligaste Västerbotten men har där inte kommit lika långt i undersökningsarbetena
och man letar en köpare eller en samarbetspartner till den fyndigheten. Möjligheten att
hitta ny kopparfyndigheter finns även i företagets undersökningstillstånd inom Kirunagrönstenarna norr om Kiruna.
2010 bildades Kiruna Iron AB som ett dotterbolag till Scandinavian Resources AB som
i sin tur är ett dotterbolag till det Australiensiska Scandinavian Resources Ltd. Kiruna
Iron har fokus på järnmalmsfyndigheter i Norrbotten medan Scandinavian Resources
har projekt på huvudsakligen basmetaller i Sverige och Norge. Kiruna Iron har genom
egna undersökningstillstånd, uppköp från andra företag och samarbetsprojekt skaffat sig
rättigheterna till ett stort antal kända järnmalmsförekomster i Malmfälten. Ambitionen
är att påbörja gruvdrift i ett flertal fyndigheter med möjlig produktionsstart 2015
(www.kirunairon.se). Vid Rakkurijokki strax söder om Kiruna har man idag kommit
längst i graden om kännedom om mineralresurserna. Totalt har Kiruna Iron med
- GeoVista AB - - GVR11057 -
17
omfattande borrningsinsatser under 2011 befäst mineraltillgångar omfattande totalt 412
Mt järnmalm i Kirunaområdet fördelat på 10 fyndigheter. Företaget har även
undersökningstillstånd på järn i Lannavaaraområdet, söder om Masungsbyn och sydväst
om Porjus. Man har dessutom nyligen ingått ett samarbetsavtal med Boliden Mineral
rörande prospektering i Lannavaaraområdet.
Teck Cominco Ltd har genom sitt dotterbolag TCL Sweden Ltd ett antal undersökningstillstånd på koppar och järnmalm öster om Kiruna, bland annat järnmalmsfyndigheterna
i Masungsbyn, Vittangiområdet. Historiska tillgångar uppgår till 134 Mt i de kända
fyndigheter som ligger inom företagens undersökningstillstånd. Borrningar har planerats
i Masungsbyn för att komplettera äldre data och genomföra en klassificering enligt NI
43-101 standards, dock har inga mer omfattande arbeten skett under de senaste åren.
I Jokkmokkstrakten har det engelska bolaget Beowulf Mining plc utfört borrningar på
järnfyndigheten Kallak och fyndigheten bedöms vara av sådan omfattning att den anses
ha potential för en årlig brytning av upp till 10 Mt/år med produktionsstart tidigast
2016-2017 (www.beowulfmining.com). I ett pressmeddelande presenterade man
nyligen (2011-11-11) en JORC klassificering av Kallak på 131,6 Mt med 28% Fe i
norra delen, samt att man har anser att den södra delen av fyndigheten har en potential
att hålla 200-230 Mt med 30-32% Fe. Beowulf innehar även den vid Kvikkjokk belägna
fyndigheten Ruotevare. Denna järn-titanfyndighet har betydande mineraltillgångar och
skulle resultera i 4,8 Mt koncentrat årligen vid en brytning av 10 Mt/år
(www.beowulfmining.com). Några närmare planer på produktionsstart finns dock inte
och fyndigheten ligger dessutom inom obruten fjällterräng. Beowulf har även utfört
borrningar på koppar-guldfyndigheten Majves i Jokkmokksområdet och har i samarbete
med Phelps Dodge erhållit halter på 0,42% Cu och 0,52 g/t Au över 110 m i ett av
borrhålen.
Inom undersökningstillståndet Riikalahti norr om Kiruna där LKAB Prospektering
tidigare erhållit indikationer på Ni, Cu och PGE har inga mer omfattande arbeten gjorts
ännu.
Eurasian Minerals Inc. har etablerat samarbete med Antofagasta Minerals A.S. i
Norrbotten. De har inom sina undersökningstillstånd den tidigare kända kopparförekomsten Pikkujärvi som har en historisk mineraltillgång på 11,4 Mt med 0,43% Cu.
Målsättning är att hitta kopparförekomster av typen IOCG eller porphyry
(http://www.eurasianminerals.com/new/Europe.asp).
Blackstone Ventures har utifrån ett mineraljaktsfynd på koppar och guld av IOCG-typ
sydväst om Pajala gjort vissa undersökningsarbeten som dock ännu inte lett till att några
mer lovande resultat presenterats.
De sedan tidigare kända uranförekomsterna Guobevare (Pleutajokk) och Skuppesavon i
Arjeplog, samt Kvarnån i Bodens kommun undersöks av Continental Precious Minerals
Inc. (CPM). Sammanlagt innehåller dessa tre fyndigheter mineraltillgångar omfattande
4,85 Mt med 0,07-0,1% U (CPM, 2005). Även Mawson Resources Ltd prospekterar
efter uran i området Arjeplog-Arvidsjaur.
- GeoVista AB - - GVR11057 -
18
Västerbotten
I Västerbotten finns ett flertal mer eller mindre långt gångna gruvprojekt. Boliden har
under 2010 öppnat dagbrott på basmetallfyndigheten Maurliden Östra och planerar att
öppna Kankbergsgruvan (Åkulla Östra) under mitten av 2012 med en årsproduktion av
1 150 kg guld och 41 ton tellurium (Boliden delårsrapport januari-juni 2011). Under
2009 erhölls bearbetningskoncession för Älgträsk (Cu, Zn, Au, Ag) som omfattar totalt
4,2 Mt malm, men några planer på att öppna fyndigheten för gruvdrift har inte ännu
presenterats.
Kopparberg Mineral har från Lundin Mining tagit över basmetallfyndigheten Eva som
påträffades på 1990-talet av NAN och då benämndes Copperstone. Den är belägen i
Norrbotten nära gränsen till Västerbotten men tillhör rent geologiskt den nordligaste
delen av Skelleftefältet.
Botnia Exploration Holding AB har 2011 erhållit tillstånd för provbrytning av 65 000
ton i guldfyndigheten Vargbäcken belägen söder om Kristineberg och kommer att
inleda arbetena under november 2011. Inom Guldlinjen har det Vancouverbaserade
företaget Orex Minerals Inc. övertagit fyndigheten Barsele och undersöker den
ytterligare.
Lappland Goldminers AB återöppnar Ersmarksberget 2012 (tidigare ägd av Scan
Mining och benämnd Blaikengruvan) med fokus på guld (Lappland Goldminers AB,
delårsrapport Q2, 2011). Företaget har även bearbetningskoncession på guldförekomsterna Fäboliden och Stortjärnhobben. Fäboliden har betydande
mineraltillgångar men den planerade produktionsstarten är uppskjuten på grund av
bristande finansiering av projektet.
Det Vancouverbaserade företaget Blackstone Ventures har flera Ni-projekt i
Västerbotten. Bland projekten märks främst Lainejaure, Rörmyrberget och Lappvattnet
med en sammanlagd mineraltillgång på över 8 Mt, dessutom finns ytterligare
fyndigheter som dock saknar data på mineraltillgångar enligt nu gällande regler.
Eventuella planer på att starta gruvdrift har ännu inte presenterats.
Blackstone Ventures har även gjort undersökningsarbeten i Hemavanområdet på den av
Boliden tidigare undersökta basmetallfyndigheten Uma nära norska gränsen. Mycket
höga halter av Cu, Zn och Pb har hittats i borrhål, häll och block inom ett större område.
Längre norrut i den sydligaste delen av Norrbotten har de även undersökningstillstånd
på kopparfyndigheten Jervas som dock är betydligt mera låghaltig.
Det Vancouverbaserade företaget Golden-Ore Resources Ltd har genom sitt dotterbolag
Björkdalsgruvan AB guldproduktion i Björkdal. Under 2010 bröts 1 Mt malm och totala
mineraltillgångar uppgår till 34 Mt. Företaget innehar även basmetallfyndigheten
Norrliden i Skelleftefältet som de 2008 köpte av North Atlantic Resources AB. Kända
mineraltillgångar omfattar 0,35 Mt men ännu har inga planer presenterats på
produktionsstart.
- GeoVista AB - - GVR11057 -
19
IGE Resources AB planerar via sitt dotterbolag Nickel Mountain Resources AB en
storskalig gruvdrift på den låghaltiga nickelfyndigheten Rönnbäcken i Storumans
kommun. Med en årsproduktion av 30 Mt malm kommer 26 000 ton nickel och 760 ton
kobolt
att
produceras
(http://www.nickelmountain.se/eng/ronnbacken/projectoverview/), dessutom har man nyligen rapporterat att 1,53 Mt magnetitkoncentrat kan
erhållas som biprodukt (IGE Press release No 47, 2011). IGE har erhållit bearbetningskoncession på Rönnbäcken men produktionsstart bedöms tidigast kunna ske 2016
(Nickel Mountain, Presentation 2011-10-18).
Northfield Exploration AB undersöker möjligheten att åter öppna den nedlagda
Stekenjokkgruvan och har 2011 sökt bearbetningskoncession för brytning av 0,60,8Mt/år och med en möjlig produktionsstart 2015.
Boliden har sedan tidigare kända bly-zinkfyndigheter i fjällranden och utför nu förnyade
undersökningsarbeten i Doroteaområdet. Företaget har bearbetningskoncession på
Lövstrand, Ormsjö, Bellviksberg och Granberget men kräver ytterligare tonnage i
området för att det skall vara lönsamt att uppta gruvdrift. De två sistnämnda
fyndigheterna ligger i Jämtland strax söder om länsgränsen till Västerbotten.
Continental Precious Minerals Inc. (CPM) innehar undersökningstillstånd på
Björkåmyran i Åsele kommun. Fyndigheten är känd sedan tidigare och har
mineraltillgångar omfattande 1.33 Mt med 0.1% U (CPM 2005). Mawson Resources
Ltd innehar undersökningstillstånd på Dubblon där företaget låtit göra en klassificering
av mineraltillgången som uppgår till 13,2 Mt med 0,03% U3O8 (Mawson, 2008).
Det engelska bolaget Tertiary Minerals plc gör ytterligare undersökningar på en av
Gränges International tidigare uppborrad flusspatfyndighet i Storuman. Fyndigheten
omfattar 27,8 Mt med 10,2% flusspat och skulle vid en produktion av 1 Mt/år i dagbrott
generera 0,103 Mt koncentrat och en möjlig produktionsstart 2014
(http://www.tertiaryminerals.com/storuman.html).
4.1.3
Kända mineraltillgångar med vedertagen klassificering
De aktiva gruvorna i Norrbotten har betydande kända malmreserver och
mineraltillgångar som med nuvarande produktionsnivå räcker för mer än 20 års drift.
LKAB har dessutom flera fyndigheter där mineraltillgångarna ännu inte är
klassificerade enligt JORC, NI 43-101 eller annan vedertagen standard men där tidigare
gjorda uppskattningar uppgår till flera hundra miljoner ton. Även för de planerade
gruvprojekten i Pajala finns betydande mineraltillgångar omfattande 271 Mt i tre
fyndigheter. Beowulf:s fyndighet Kallak (Fe) fick precis vid färdigställandet av denna
rapport en JORC klassificering av Kallak fyndigheten, se nedanstående tabell (tabell 43).
- GeoVista AB - - GVR11057 -
20
Tabell 4-3. Malmreserver och mineraltillgångar i Norrbotten
Företag
Fyndighet
LKAB
LKAB
LKAB
LKAB
Northland
Northland
Northland
Kiruna Iron
Kiruna Iron
Kiruna Iron
Kiirunavaara
Malmberget
Gruvberget
Leveäniemi
Sahavaara
Tapuli
Pellivuoma
Rakkurijokki
Rakkurijärvi
Discovery
Zone
Tributary Zone
Vieto
Ekströmsberg
Pattok
Tjårrojåkka
Sautusvaara
Norra
Sautusvaara
Södra
Viscaria A+B
Viscaria D
Kallak
Ruoutevare
Aitik
Lulepotten
(Ballek)
Guorbavare
Skuppesavon
Kvarnån
Kiruna Iron
Kiruna Iron
Kiruna Iron
Kiruna Iron
Kiruna Iron
Kiruna Iron
Kiruna Iron
Avalon
Avalon
Beowulf
Beowulf
Boliden
Beowulf
CPM
CPM
CPM
Malmreserver Mt
658
270
10
75
101
733
MineralMetaller
tillgångar Mt
335
Fe
116
Fe
Fe
110
Fe
Fe
Fe
95,1
Fe
74,5
Fe
69,6
Fe
10,9
Fe, Cu
4,9
14
72
62,4
52,6
12,4
Fe
Fe
Fe
Fe
Fe
Fe
38,8
Fe
44,7
9
131,6
140
1717
5,4
Cu, Zn
Fe, Cu
Fe
Fe
Cu, Au, Ag, Mo
Cu, Au
1,93
1,94
0,978
U
U
U
Bolidens gruvor i Skelleftefältet har liksom Dragon Minings gruva i Svartliden tämligen
små malmreserver och mineraltillgångar som med nuvarande produktionsvolymer i
flera fall bara räcker till några års drift. Bäst är situationen i Kristineberg med totalt 9,4
Mt. Även för Björkdalgruvan är malmreserverna små men däremot är
mineraltillgångarna relativt stora med totalt ca 34 Mt i dagbrott och under jord.
Historiskt har dessa förhållanden gällt i många år för Bolidens gruvor i Skelleftefältet
och tillskottet av nya malmreserver varje år har i stort sett motsvarat vad som
producerats. Detta årliga tillskott av malmreserver och mineraltillgångar uppnås genom
tätare uppborrning av kända mineraliseringar vilket gör att fyndigheterna kan
klassificeras enligt vedertagen standard samt genom nyfynd igenom i första hand
gruvnära prospektering. Malmproduktionen i Skelleftefältet kommer därför troligen att
ligga på ungefär nuvarande nivå under överskådlig tid framöver. Övriga kända
fyndigheter i Västerbotten omfattar relativt små tonnage förutom Ni-fyndigheten
Rönnbäcken (926 Mt i tre fyndigheter) och guldfyndigheten Fäboliden (93 Mt). Båda
- GeoVista AB - - GVR11057 -
21
fyndigheterna är låghaltiga och är planerade att brytas storskaligt i dagbrott med en
beräknad årsvolym av 30 respektive 5 Mt råmalm.
Tabell 4-4. Malmreserver och mineraltillgångar i Västerbotten
Företag
Fyndighet
Boliden
Boliden
Boliden
Boliden
Boliden
Boliden
Boliden
Golden-ore
Golden-Ore
Golden-Ore
Kopparberg
Orex
Lappland G
Dragon
Dragon
Lappland G
Lappland G
Botnia Ex
IGE
IGE
IGE
CPM
Mawson
Kristineberg
Maurliden
Maurliden Östra
Renström
Kankberg
Petiknäs norra
Älgträsk
Björkdal DB
Björkdal UJ
Norrliden
Eva
Barsele
Ersmarksberg
Svartliden DB
Svartliden UJ
Fäboliden
Stortjärnhobben
Vargbäcken
Rönnbäcksnäset
Vinberget
Sundsberget
Björkåmyran
Dubblon
4.1.4
Malmreserver Mt
4,14
1,30
1,06
1,76
2,78
3,568
0,457
Mineraltillgångar Mt
5,26
1,41
0,41
3,41
0,789
2,23
4,2
20,716
8,927
2,352
5,16
31,4
0,662
0,628
0,345
93
0,661
2,1
311,9
58,4
556
1,334
13,2
Metaller
Cu, Z, Pb, Ag, Au
Cu, Zn, Pb, Ag, Au
Cu, Zn, Ag, Au
Cu, Zn, Pb, Ag, Au
Au
Cu, Zn, Pb, Ag, Au
Au
Au
Au
Zn, Cu, Au, Ag
Zn, Cu, Au, Ag
Au
Au
Au
Au
Au
Au
Au
Ni, Co, Au
Ni, Co, Au
Ni, Co, Au
U
U
Industrimineral och blocksten
Ingen mer omfattande produktion av industrimineral eller blocksten har skett i
Västerbotten och Norrbotten. Den enda nu pågående verksamheten omfattar brytning av
dolomit i Masungsbyn som tillsatsmedel i pellets samt brytning av blocksten i Sangis.
Tidigare har i mindre omfattning kvartsit brutits av LKAB som tillsatsmedel i
Nukutusvaara och Hopukka i Kirunaområdet. Potentiella fyndigheter av kvartsit finns
även på några andra platser. I Vittangiområdet, i Masungsbyn och i Pajalaområdet
förekommer även rätt betydande förekomster av grafit. Längre söderut finns Raitajärvi
grafitförekomst i Övertorneå kommun. Endast mindre provbrytningar har skett i några
av dessa förekomster.
Betydande förekomster av dolomit finns förutom i Masungsbyn även på flera andra
platser i Pajala, Masungsbyn och Lannavaaraområdet. I Jokkmokksområdet finns
Norvijaure kalkstensförekomst där det tidigare funnits planer på storskalig brytning.
- GeoVista AB - - GVR11057 -
22
Fyndigheten ligger tämligen nära Inlandsbanan. I Arjeplogsfjällen finns en förekomst av
högren kvarts som bedöms vara kommersiellt möjlig att bryta. Den innehas av företaget
Pajeb Kvarts AB och omfattar tillgångar på 0,2 Mt. Ett flertal pegmatitförekomster i
Norrbotten har under börja och mitten av 1900-talet brutits i liten skala för utvinning av
kvarts och fältspat. I senare tid har dock endast fyndigheten Niilivaara mellan Överkalix
och Gällivare periodvis brutits för utvinning av fältspat.
I Västerbotten har endast mindre mängder industrimineral utvunnits. Mest betydande är
kalkstensförekomsterna vid Björkdal och Burträsk i de nordöstligaste delarna av länet.
Förekomsterna är dock små och av relativt dålig kvalitet. I de västligare delarna av länet
inom Storumans kommun undersöker Tertiary Minerals en betydande förekomst av
flusspat som de bedömer vara möjlig att ta i produktion med en årlig volym av 0,1 Mt
koncentrat. Inom fjällbergrunden finns även betydande förekomster av ultrabasiska
bergarter vilka kan ha en potential för produktion av olivin, täljsten och talk.
4.2
Gruv- och mineralindustrin i norra Finland
Gruv och mineralindustrin i norra Finland har inte en lika tydlig fördelning till specifika
malmdistrikt som är fallet i norra Sverige. Dock finns en viss tyngdpunkt till norra
Finland, särskilt vad beträffar fyndigheter som genererar större tonnage av produkter att
transportera från gruvorna. Efter en tydlig nedgång i antalet metallproducerande gruvor
under 80- och 90-talen har en betydande återhämtning skett under 2000-talet med flera
nyöppnade gruvor. En väsentlig skillnad mot svenska förhållanden är att finska
geologiska undersökningen (GTK) utför tämligen omfattande prospekteringsverksamhet
med en målsättning att hitta nya mineralfyndigheter som sedan kan utvecklas vidare av
privata företag. Denna basprospektering av ”greenfield” karaktär har varit mycket
framgångsrik och lett till ett flertal fynd som nu är eller planeras bli producerande
gruvor. Dessutom är ett stort antal privata aktörer verksamma inom prospekteringen där
många har utländskt kapital som finansiering.
En översikt av befintliga gruvor och pågående avancerade gruvprojekt i Finland syns i
figur 4-3.
- GeoVista AB - - GVR11057 -
23
Figur 4-3. Gruvor i drift och långt gångna gruvprojekt i Finland 2010. Källa: GTK.
GTK har gjort en framtidsprognos för den finska gruvindustrin som visar på en
betydande ökning av antalet gruvor och framförallt en ökning av brutet tonnage,
figur 4-4. Det är värt att notera att den antagna ökningen inte resulterar i speciellt stor
ökning av levererade produkter då den enda fyndighet som ger stor andelar produkter
per brutet ton malm är Kolari Fe-malm.
- GeoVista AB - - GVR11057 -
24
Figur 4-4. Prognos över framtida brytning vid gruvor i Finland, notera tonnage
rånalm, inte produkter. Ökningen av tonnaget produkter som resultat av denna
expansion är ett fåtal ton. Källa: GTK.
4.2.1
Malmfyndigheter
I följande beskrivning delas norra Finland upp i två regioner. Den nordligaste regionen
benämns Finska Lappland och motsvarar i stort Lapplands län utom den sydvästligaste
delen. Den södra regionen benämns Mellersta Finland och motsvarar huvuddelen av
Uleåborgs län utom de mer kustnära delarna söder om Uleåborg. Dit räknas även de
sydvästra delarna av Lapplands län. Denna uppdelning grundas på skillnader i
geologiska förhållanden och typer av fyndigheter.
Finska Lappland
Finska Lappland har en bergrund som till stor del liknar den i norra Norrbotten och
fyndigheterna är delvis av likartad karaktär. Historiskt har regionen dominerats av
fyndigheter med järn, koppar och guld, främst då i områden kring Kittilä och Kolari. På
senare tid har guld fått en kraftig ökad betydelse i och med öppnandet av Kittilä Mine
och en omfattande prospektering efter nya guldfyndigheter sker i området. Det är
framförallt Agnico Eagle, och Dragon Mining som är verksamma i närområdet till
Kittilä Mine. Dessutom har det svenska företaget Lappland Goldminers övertagit den av
Scan Mining nedlagda Pahtavaaragruvan och bidrar nu tillsammans med Kittilä Mine
- GeoVista AB - - GVR11057 -
25
till en årsproduktion av ca 6 ton guld i regionen. Sett till produktion är Kittilä Mine
Europas största guldgruva. Även Taranis Resources är verksamma i finska Lappland
med undersökningar av flera sedan tidigare kända koppar-guldförekomster
(http://www.taranis.us/).
Tidigare har flera mindre järnmalmsgruvor funnits vid Kolari men produktionen
upphörde successivt under 1980 - 90 talen. Northland Resources har dock långt
framskridna planer på att återuppta driften i Kolariområdet och har genom omfattande
borrningskampanjer säkrat betydande mineraltillgångar i fyndigheten Hannukainen.
Fyndigheten planeras komma i drift 2014 med en årsvolym om 6 Mt råmalm vilket
genererar ca 2 Mt järnmalmsprodukter och små mängder guldhaltig kopparslig.
Företaget har även flera andra fyndigheter med järn, koppar och guld i området som vid
ytterligare undersökning kan komma att visa sig vara ekonomiska att bryta.
Genom GTK:s upptäckt av Kevitsa 1987, som är en stor men relativt låghaltig fyndighet
med nickel, koppar, kobolt, platinametaller och guld, har regionen fått en ny typ av
malmfyndighet av ekonomiskt intresse. Fyndigheten utvecklas nu till gruva av First
Quantum och beräknas börja producera malm 2012 med en årsvolym av 8 Mt råmalm
per år vid full drift vilket då årligen genererar ca 0,3 Mt koncentrat.
I närheten av Kevitsa finns även rätt betydande fyndigheter av krommalm (Koitelainen
och Ankavaara). Dessa fyndigheter har dock inte lika hög kromhalt som Kemi och är
dessutom mindre lämpade att bryta rationellt i dagbrott.
Anglo American har i samma region utfört omfattande prospekteringsborrning de
senaste åren. I samband med slutförandet av denna rapport presenterade bolaget, vid
prospekteringsmötet FEM 2011 i Levi, resultat från undersökningar av en nyupptäckt
Cu-Ni-PGE fyndighet vid Sakatti utanför Sodankylä (Anglo American, 2011-11-02 &
Mining Journal, 2011-10-21). Fyndigheten har stor potential att utvecklas till en
ekonomiskt lönsam gruvverksamhet men det återstår fortfarande flera år av
prospektering och ekonomiska utvärderingar innan man är i drift.
En mycket rik fyndighet av guld och uran upptäcktes 2008 i närheten av Ylitornio.
Fyndigheten benämnd Rompas undersöks av Mawson Resources Inc. och bedöms som
mycket lovade. Företaget har även ytterligare undersökningstillstånd på uran i Finska
Lappland (http://www.mawsonresources.com/s/Rompas.asp).
Mellersta Finland
Regionen domineras av malmfyndigheter kopplade till 2,44 – 2,45 miljarder år gamla
basiska lagrade intrusioner. Största gruvorna är Kemi kromfyndighet som bryts av
Outokumpu och den sedan 1985 nedlagda Mustavaaragruvan som från starten 1974
producerat 13,6 Mt vanadinmalm. I Kemi som tidigare var en dagbrottgruva sker sedan
2003 produktion under jord med en årsvolym av 1,3 Mt vilket genererar 0,6 Mt fines
och styckemalm, varav det mesta används som råvara i stålverket i Tornio. Mustavaara
undersöks nu av det Holländska företaget Akkerman Exploration och betydande
tonnage av vanadin- och titanhaltig magnetit finns i förekomsten. Några beräkningar av
halt och tonnage enligt nuvarande standard har dock ännu inte redovisats. Mindre
- GeoVista AB - - GVR11057 -
26
kvantiteter järnmalm har mellan 1958-1974 brutits i Misi i nordligaste delen av
regionen.
Genom omfattande och systematiskt prospekteringsarbete har GTK under 1980- och 90talen identifierat ett antal PGE-fyndigheter av möjlig ekonomisk betydelse i de lagrade
intrusionerna i regionen. Vissa av fyndigheterna innehåller även påtagliga halter av
nickel och koppar. Fyndigheterna har delvis något olika karaktär med endera relativt
liten mäktighet men högre halter eller låghaltiga fyndigheter av större mäktighet. De
senare utgör objekt lämpade för storskalig gruvdrift i dagbrott vilket avsevärt minskar
brytningskostnaderna. Flera av dessa fyndigheter undersöks nu ytterligare av bland
annat företagen Gold Fields, Nortec Minerals, Akkerman Exploration och Magnus
Minerals för att utvärdera deras ekonomiska potential. Den mest betydande fyndigheten
utgörs av Suhanko där Gold Fields beräknar att en möjlig gruvdrift skulle kunna omfatta
en årsproduktion av 7,5 Mt malm genom storskalig dagbrottsbrytning. Några konkreta
planer på att öppna en gruva har dock inte redovisats och en möjlig produktionsstart
ligger troligen relativt långt fram i tiden. Även andra PGE-Ni-Cu fyndigheter i regionen
kan visa sig vara ekonomiskt intressanta och utgör en möjlig potential för utökad
gruvdrift.
Nära den ryska gränsen i trakten av Kuusamo undersöker Dragon Mining de tidigare
kända fyndigheterna med guld, kobolt och uran vilka GTK påträffade på 1980-talet.
Den mest betydande är Juomasuo som har en historisk mineraltillgång på 0,7 Mt med
6g/t Au och 0,15% Co (FINGOLD). Även Belvedere Resources är verksamma i samma
område och innehar flera fyndigheter med historiska mineraltillgångar på 2.5 Mt
(http://www.belvedere-resources.com/)
Talvivaara är en låghaltig multimetallfyndighet knuten till grafitrika sedimentbergarter.
Denna fyndighet är känd sedan länge men har genom sin speciella karaktär inte förrän
nu blivit ekonomiskt intressant. Den exploateras nu av Talvivaara Mining genom
storskalig dagbrottsbrytning och biolakning. Driften startade 2008 och man kommer
2014 att vara uppe i full produktion som då omfattar 24 Mt per år vilket genererar
50 000 ton nickel, 90 000 ton zink, 15 000 ton koppar, 1 800 ton kobolt och 350 ton
uran (Talvivaara Mining Company, 2011).
Andra planerade gruvprojekt i regionen omfattar silverfyndigheten Taivaljärvi och
guldfyndigheten Laiva. Det svenska företaget Sotkamo Silver AB har för avsikt att
utveckla Taivaljärvi till en producerande gruva under senare delen av 2013. Med en
årsvolym av 0,4 Mt malm genereras 5 000 ton koncentrat innehållande zink, bly, silver
och guld. Även Nordic Mines siktar på att få fyndigheten Laiva i produktion med en
möjlig årsproduktion av 2 Mt malm. Någon närmare tidsplan för produktionsstart har
dock inte redovisats.
Altona Mining innehar undersökningstillstånd på flera sedan tidigare kända Niförekomster i Kuhmo. I fem fyndigheter har de totala mineraltillgångar omfattande 6.0
Mt med 0,55% Ni (http://www.altonamining.com/).
Uran har tidigare brutits i mindre omfattning på några platser. Mawson Resouces Inc.
undersöker nu den sedan tidigare kända förekomsten Nuottijärvi som omfattar 2.0 Mt
- GeoVista AB - - GVR11057 -
27
med 0,074% U3O8 i mineraltillgångar
(http://www.mawsonresources.com/s/Finland.asp) .
4.2.2
Industrimineralfyndigheter
Produktionen av industrimineral har varit relativ begränsad i norra Finland liksom den
varit i norra Sverige. Verksamhet har i huvudsakligen varit lokaliserad till trakten av
Tornio där SMA Saxo Mineral OY bryter dolomit och kvartsit med en årsvolym av ca
50 000 ton per år och produkt. Nordkalk har planerat att återuppta produktionen av
kalksten i fyndigheten Ruonja Kolariområdet och har under 2010 gjort provbrytning och
beräknar att starta brytning av 0,4 Mt kalksten per år.
Nära den ryska gränsen finns norr om Salla karbonatitförekomsten Sokli som har likhet
med betydande industrimineralfyndigheter på Kolahalvön. Kemira projekterar för att
starta storskalig dagbrottsbrytning med produktion av apatit med järn och niob som
biprodukter. Produktionsstart kan tidigast ske 2014-2015 och då med en årsvolym av 5
Mt vilket skulle generera 1,54 Mt apatitkoncentrat och 0,3 Mt magnetitkoncentrat (GTK
2010). Eventuellt kan anrikningen av rågodset ske i Kovdorgruvan som ligger några mil
in på ryska sidan och som utvinner liknande produkter. Sokli har betydande
mineraltillgångar i form av fosforrika residualförekomster bildade genom vittring av
karbonatiten (190 Mt) och ännu större möjliga tillgångar i ovittrat berg (12 200 Mt).
En betydande förekomst av täljsten har påträffats i Kivikangas och kan utgöra en möjlig
resurs för produktion av talk och täljsten i större skala. Sedan tidigare sker brytning av
tälsten av Tulikivi Oyj i Kuhmo för i huvudsak produktion av sten till kaminer,
inredning mm.
Blocksten bryts på några platser i mindre skala.
4.3
Gruv- och mineralindustrin i norra Norge
I Norge skedde en snabb förändring inom gruvbranschen under 1980-talet. Från att
tidigare ha varit en stark gruvnation med ett stort antal producerande gruvor
avvecklades de flesta basmetallfyndigheterna under ett årtionde och kvar blev två
järnmalmsgruvor (Sydvaranger och Rana) och en titangruva (Tellnes), dessutom bröts
nickelmalm under 1989-2001 i Bruvann i anslutning till olivinfyndigheten Råna nära
Narvik. Denna förändring var delvis orsakad av minskande malmtillgångar och sämre
metallpriser men även av ökat fokus på de norska olje- och gasförekomsterna.
Däremot har produktionen av industrimineral befäst sin ställning och har sedan 1980talet ett betydligt större förädlingsvärde än de metalliska gruvorna. Även jämfört med
Sverige är industrimineralproduktionen i Norge av större omfattning vilket delvis beror
på geologiska orsaker men främst på geografiska faktorer. Stora delar av norra Norge
utgörs av kustnära områden med hög blottningsgrad av bergrunden. Det gör att
industrimineralfyndigheter är lätta att hitta och de korta transportavstånden till hamn
- GeoVista AB - - GVR11057 -
28
sänker transportkostnaderna avsevärt, vilket gör fyndigheterna ekonomiskt attraktiva.
En sammanställning av producerande gruvor i Norge visas i figur 4-5.
Figur 4-5. Gruvor i drift i Norge i Finland 2010. Källa: NGU.
4.3.1
Malmfyndigheter
I samband med den globala boomen inom gruvindustrin under de senaste 5-6 åren har
det skett en ökad aktivitet inom gruvindustrin även i Norge. Den sedan 1996 nedlagda
järnmalmsgruvan Sydvaranger i Kirkenes har av Northern Iron åter tagits i bruk.
Produktionen startade 2009 och under 2010 producerades 3,72 Mt malm från vilken
framställdes 1,44 Mt koncentrat. De tidigare problemen med hög kiselhalt i koncentratet
har till stor del lösts och planerna är att inom kort öka produktionen till 5,8 Mt i ett
första steg till 2015 vilket skulle ge 2,8 Mt produkter årligen och därefter eventuell öka
till 14 Mt vilket skulle ge 5,8 Mt produkter årligen. Malmreserverna är fördelade på
flera malmkroppar och uppgick i mars 2011 till 124 Mt med 32 % Fe, dessutom finns
mineraltillgångar som omfattar 446 Mt. Rana Gruber AS i Mo i Rana har en liten
årsproduktion men har överlevt som järnmalmsproducent genom att man producerar
koncentrat av magnetit och hematit att använda som specialprodukter vilket ger ett
betydligt högre förädlingsvärde. Företaget projekterar för en ny brytningsnivå under
jord i Kvannevann samt att öppna ett nytt dagbrott för att öka produktionen.
Beträffande basmetaller och ädelmetaller pågår ett flertal projekt. Gexco undersöker
möjligheterna att åter öppna basmetallgruvan Mofjellet som tidigare producerat zink,
- GeoVista AB - - GVR11057 -
29
bly, koppar och silver, men har även lovande gulduppslag i samma område. Artic Gold
har genomfört förnyade borrningar i Bidjovagge och har därmed kunnat utöka de
mineraltillgångar som kvarstod när gruvan stängdes 1996 efter att ha producerat 3,6 Mt
malm. Totalt uppgår mineraltillgångarna av koppar och guld nu till 1,39 Mt och en
framtida gruvdrift beräknas ge en årsproduktion på 0,35 Mt malm. Även den nedlagda
nickelgruvan Bruvann i Råna där 8,2 Mt med 0,52% Ni brutits kan möjligen åter tas i
produktion då relativt stora mineraltillgångar kvarstår i gruvan.
I Altaregionen har koppar tidigare brutits i flera fyndigheter varav den mest betydande
varit Repparfjord som producerat 3,1 Mt malm med 0,66% Cu åren 1972-1987. I
samma område har på senare tid ytterligare en kopparfyndighet benämnd Nussir
påträffats. Totalt omfattar dessa båda fyndigheter 33 Mt av mineraltillgångar och
företaget Nussir ASA planerar för gruvdrift vilken tidigast kan starta 2013 och vid full
drift producerar 1 Mt malm per år.
Scandinavian Resources har flera projekt på basmetaller och guld i norra Norge. Bland
basmetallprojekten utgör Famnvatnet (Lake Embrace) vid svensk-norska gränsen i
trakten väster om Hemavan ett av de längst gångna. Tidigare kända mineraliseringar
omfattande några hundra tusen ton med höga halter av Cu, Zn, Pb och förekomsten av
talrika block av samma karaktär indikerar en betydande potential
(http://www.scandinavianresources.com/lake-embrace.php).
Betydande prospekteringsinsatser görs även av Store Norske Gull AS som fokuserar
sina insatser på ädelmetaller och basmetaller där de bland annat genomför ytterligare
undersökningar på de tidigare kända fyndigheterna Raitevarri (Cu, Au) och Gallujavri
(Ni, Cu, PGE). Andra aktörer i regionen utgörs av Nordic Mining som bland annat
genomför undersökningar på Ni-Cu-PGE vid Stjernöya.
4.3.2
Industrimineralfyndigheter och blocksten
I Nordnorge sker en rätt omfattande produktion av dolomit, kalksten, kvartsit och
nefelinsyenit, samt mindre mängder av grafit.
Kvartsit produceras av Elkem i Austertana i närheten av Kirkenes med en årsvolym på
1,2 Mt. Tillgångarna överstiger 30 Mt. I samma region finns Skallelv vilket är en ännu
ej exploaterad kvartsitförekomst av god kvalitet som undersökts av NGU och
tillgångarna överstiger 100 Mt.
I Kirkenesregionen har dessutom Norwegian
Crystallites planer på att producera högren kvarts i fyndigheten Svanvik. Provbrytning
har skett och den årliga produktionsvolymen är beräknad till 5 000 ton. Företaget har
annars sin produktion av högren kvarts i Drag i Nordland.
Elkem bryter även kvartsit i Mårnes vid Bodö med en årsvolym av 0,1 Mt samt
projekterar för att öppna en gruva 2012 vid Nasafjäll med avsikt att producera högren
kvarts. Tillgångarna omfattar minst 10 Mt och årsproduktionen beräknas till 0,2 Mt vid
full drift. Fyndigheten ligger strax intill svenska gränsen. Betydande tillgångar av
kvartsit kan även finnas vid Melkefjell vid Mo i Rana men den fyndigheten är inte
fullständigt utvärderad.
- GeoVista AB - - GVR11057 -
30
Nefelinsyenit för tillverkning av keramiska produkter produceras av Sibelco Nordic på
Stjernöya vid Alta. Tillgångarna uppgår till flera hundra miljoner ton och
årsproduktionen uppgår till 0,35 Mt.
Mindre mängder grafit har en längre tid utvunnits från fyndigheten Trälen i närheten av
Tromsö. Skaland Graphite AS producerade 12 000 ton grafit år 2009 och tillgångarna
uppgår till 1,7 Mt.
Kalksten och dolomit produceras på flera platser vid Narvik, Bodö och Mo i Rana av
flera olika företag. Årsvolymerna varierar mellan 0,4 – 2,5 Mt. Uppgifter om tillgångar
saknas mestadels men torde i de flesta fall vara betydande.
En betydande fyndighet av täljsten har påträffats vid Linajavri i närheten av Bodö.
Tillgångarna bedöms vara större än 50 Mt och kan utgöra basen för storskalig
produktion av talk och täljsten. Fyndigheten ligger vid gränsen till Sverige och sträcker
sig vidare in i Sverige.
Blocksten bryts på några platser i mindre skala.
4.4
Gruv- och mineralindustrin på Kolahalvön och ryska
Karelen
Informationen om aktiva gruvors malmproduktioner och malmreserver samt halter från
ryska förekomster är delvis betydligt mer svårtillgängliga jämfört med de Nordiska
länderna. Officiell statistik saknas och uppgifterna återfinns främst på enskilda bolags
hemsidor och årsredovisningar. Kolahalvön är en mineralrik region med många olika
typer av fyndigheter. Speciellt för området är förekomsten av alkalina intrusioner
innehållande ett flertal industrimineral och malmmineral i ekonomiska mängder.
Betydande mineralfyndigheter förekommer även i ryska Karelen nära den Finska
gränsen.
Efter Sovjetunionens fall har privata intressen tagit över gruvindustrin och några få
bolag dominerar näringen. Bland de största återfinns Olcon som är ett dotterbolag till
Serverstal med flera järnmalmsgruvor i centrala delarna av Kola. Serverstal har även
järnmalmsgruvor i ryska Karelen. Andra stora aktörer är Norilsk Nickel med
verksamhet i Pechenga samt Apatit OAO och Kovdor OAO som utvinner apatit och
flera andra mineral och metaller ur två av de större alkalina intrusionerna.
De producerande företagen bedriver en viss prospektering i Kola. Dessutom finns några
företag som främst är inriktade på prospektering av PGE-Ni-Cu. Till dem hör Kola
Mining Cooperation med intressen i Pechenga och som tillsammans med Barrik Gold
Corporation, Uralplatina Holding, PANA OAO, Bema Gold Corporation samt Puma
Minerals undersöker PGE-fyndigheter i Federov-Pansky öster om Apatity. Även
Euroasian Mining är aktiva på Kolahalvön med undersökningar av PGE-fyndigheter
nära Monchegorsk i samarbete med Anglo Platinum.
- GeoVista AB - - GVR11057 -
31
4.4.1
Malmfyndigheter
Inom Kolaregionen förekommer ett flertal basiska-ultrabasiska lagrade intrusioner.
Flera av dem med betydande förekomster av nickel, koppar och PGE. Det viktigaste
exemplet utgörs av Pechenga (fd. Petsamo) nära norska gränsen. Dessutom har Ni-CuPGE brutits i närheten av Monchegorsk och flera av de lagrade intrusionerna i centrala
delen av Kola har visat sig innehålla PGE(±Ni-Cu)-mineraliseringar av potentiellt
ekonomiskt värde. Ännu ej exploaterade men betydande förekomster av Ti-V är kända
från vissa av de lagrade intrusionerna, liksom mindre förekomster av krom. Ekonomiskt
viktiga är även ett flertal järnmalmsförekomster av samma typ som fyndigheterna i
norska Sydvaranger. Denna typ av järnmalm finns även i ryska Karelen. Andra
potentiellt ekonomiska fyndigheter omfattar Cu-Mo-Au av delvis phorphyry-typ, Li i
pegmatiter, samt REE-Nb-Zr i alkalina intrusioner.
Olcon är ett dotterbolag till Serverstal och har sin verksamhet mellan Monchegorsk och
Murmansk på Kolahalvön. Där bryts årligen 10 Mt råmalm från fem dagbrott från
vilken 4,7 Mt Fe-koncentrat utvinns. Redovisade mineraltillgångar uppgår till 381 Mt
med ca 30% Fe. Serverstal har även via sitt dotterbolag Karelska Okatysh stora
järnmalmsgruvor i ryska Karelen nära finska gränsen. Från två dagbrott bryts årligen 20
Mt malm från vilken 9,4 Mt koncentrat utvinns. Redovisade mineraltillgångar uppgår
till 1 269 Mt med ca 30% Fe.
Mycket rika Ni-Cu-förekomster påträffades på 1930-talet av finska geologer i Petsamo
vilket senare fick namnet Pechenga då det övergick till Ryssland. Numera är det Norilsk
Nickel som är verksamt i Pechenga. Från ett dagbrott och tre underjordsgruvor
produceras årligen 8 Mt malm sam anrikas, rostas och smälts i Pechenga för att sedan
transporteras till Monchegorsk för raffinering. Årligen produceras 109 000 ton nickel
och 59 000 ton koppar. Flertalet av de rikare malmförekomsterna i Pechenga är
utbrutna, däremot finns mer låghaltiga mineraltillgångar i storleksordningen 700 – 800
Mt med ca 1% Cu+Ni och mindre mängder av Co och PGE. Förutom Norilsk Nickel
bedriver även Kola Mining Cooperation prospektering i området. Norilsk Nickel
undersöker även Ni-Cu-PGE fyndigheter i närheten av Monchegorsk och en
titanfyndighet i närheten av Murmansk.
Sevredmet är ett företag som utvinner niobium, tantal, sällsynta jordartsmetaller och
titan från två underjordsgruvor i den alkalina intrusionen Lovozero norr om Khibina. Ur
0,5 Mt malm utvinns årligen 10 000 ton koncentrat. Mineraltillgångarna uppgår till ca
200 Mt. Kovdor OAO utvinner förutom apatit även betydande mängder magnetit och
något zirkonium från sin verksamhet i Kovdorintrusionen.
Ett flertal PGE-förekomster har påvisats i flera av de lagrade intrusionerna omkring
Monchegorsk och vidare österut i Federov-Pansky. Fyndigheterna har stora likheter
med de finska PGE-fyndigheterna. Endast i undantagsfall finns dock halter och tonnage
redovisade men några av fyndigheterna tycks ha ekonomisk potential och är långt
utvecklade prospekteringsprojekt. I pressmeddelande från 2008 anser Uralplatina att
deras fyndighet i Kievey har potential för en årsproduktion av 6-8 Mt malm (Barents
Observer).
- GeoVista AB - - GVR11057 -
32
4.4.2
Industrimineralfyndigheter
Särskilt betydelsefulla för mineralindustrin på Kolahalvön är förekomsterna av apatit
som är av världsklass och står för en betydande del av världens produktion av
fosforråvara. Apatit OAO och Kovdor OAO är två företag som producerar stora
mängder apatit från alkalina intrusioner. Kovdor OAO har en årsproduktion på ca 16 Mt
och utvinner ur det 2,5 Mt apatitkoncentrat, 5,2 Mt magnetitkoncentrat, samt mindre
mängder zirkonium i form av mineralet baddeleyit. Mineraltillgångarna uppgår till
närmare 500 Mt. Inom Kovdorintrusionen som ligger relativt nära den finska gränsen
utvinns även industrimineralen vermiculit och phlogopit. Planer finns även att öppna ett
nytt dagbrott i området med en årsproduktion av 50 Mt malm vilket skulle innebära en
betydligt ökad produktion av apatitkoncentrat. Liknande förekomster är även kända i
ryska Karelen nära finska gränsen men någon produktion tycks inte förekomma i dessa.
Apatit OAO har flera dagbrott och några underjordsgruvor inom Khibinaintrusionen vid
Apatity. Från en årsproduktion av ca 28 Mt utvinns 9 Mt apatitkoncentrat och 1 Mt
nefelin. En ny aktör är Nortwest Phosphorus Company som planerar att börja bryta
apatit 2012 i Khibinamassivet med en årsproduktion av 0,3 Mt som kommer att ökas till
1,9 Mt apatitkoncentrat. Mineraltillgångarna inom Khibina är mycket stora och
överstiger 1 500 Mt. Huvuddelen av dessa tillgångar är dock inte tillgängliga för
dagbrottsbrytning. Apatitfyndigheterna innehåller även intressanta halter av REE och
planer finns på att utvinna dessa.
För övriga industrimineralfyndigheter finns mycket
Förekomster av kyanit och olivin finns dock rapporterade.
- GeoVista AB - - GVR11057 -
knapphändiga
uppgifter.
33
5
Styrmekanismer inom mineralindustrin
Gruvindustrin är starkt beroende av globala marknadskrafter där efterfrågan på metaller
återspeglar sig i utvecklingen av metallpriserna. Efter en lång och uthållig lågkonjunktur
under 1990-talet och början av 2000-talet har efterfrågan på råvaror inom
mineralsektorn ökat kraftigt med bland annat Kina:s behov av råvaror som motor. Vi
har under de senaste 5-10 åren sett marknadspriser som flerdubblats för vissa råvaror,
t.ex. guld och järn. Teknikutveckling och handelshinder har även ökat trycket på andra
metaller varför vissa metaller blivit en bristvara, t.ex. sällsynta jordartsmetaller.
Utvecklingen i en region, ett land eller för en specifik metall styrs av ett antal
mekanismer där metallpriset bara är en av dessa. Nedan sammanfattar vi de viktigaste
mekanismerna och beskriver även några av de historiska händelserna som gjort att
gruvbranschen utvecklats positivt.
5.1
Historik
Metallproduktion och gruvdrift har gamla anor i Sverige med tidig kopparmalmsbrytning i Falun och Garpenberg i Bergslagen. Järngruvor är dokumenterade från 1300tal i samma region. Under 1600-talet skedde en ökad statlig kontroll av verksamheten
med inrättande av bergmästardistrikt. Samtidigt började tekniska hjälpmedel i form av
gruvkompass att användas i prospekteringen och gruvdriften blev mera rationell och
tekniskt utvecklad beträffande uppfodring och länspumpning.
Staten främjande även utforskning av de nordliga delarna av Sverige där de äldsta
gruvförsöken är från mitten av 1600-talet. Få av dessa tidiga gruvprojekt var lönsamma
och ett stort problem var transporterna av malm från de inre delarna av landet ner till
kusten. I och med Malmbanans tillkomst skedde en snabb utveckling med en
omfattande prospektering i Malmfälten och upptäckten av ett stort antal
mineralfyndigheter. Här var magnetiska metoder avgörande men även en tidig
användning av diamantborrning bidrog till framgångarna.
En nyutvecklad elektrisk prospekteringsmetod ledde till upptäckten av Kristinebergsmalmen 1918, vilket var det första fyndet av VMS-malm i Skelleftefältet. En
kombination av blockletning, elektriska och gravimetriska mätmetoder visade sig
mycket framgångsrik och flertalet av de kända malmförekomsterna i distriktet
påträffades under de närmast följande årtiondena.
Geofysiska flygmätningar började utvecklas under 1950-talet och kom att tillsammans
med geokemiska metoder att bli viktiga propekteringsverktyg under 70- och 80-talet. Då
gjordes också statliga riktade insatser på speciella metaller eller regioner vilket
medförde att nya typer av fyndigheter och nya distrikt upptäcktes.
- GeoVista AB - - GVR11057 -
34
5.2
Prospektering
Karaktäristiskt för gruvnäringen är att man har en stark anknytning till den eller de
regioner man investerar i. Man flyttar inte en gruva till ett land med lägre
arbetskraftskostnad eller med mer gynnsamma villkor för verksamheten. Dessutom är
investeringar i processanläggningar av den storleksordningen att det finns en drivkraft i
att hitta nya fyndigheter, och därmed prospektera, i närområdet till befintliga gruvor och
anläggningar. Näringen är med andra ord långsiktig och därmed beroende av långsiktiga
stabila villkor.
Den prospektering som sker i närområdet till gruvor brukar kallas ”brown-field
exploration” och karakteriseras generellt av lägre risk och lägre kapitalbehov än annan
prospektering. Syftet är ofta att utvidga befintliga mineralfyndigheter och/eller att öka
graden av kännedom om redan lokaliserade mineraltillgångar så att de kan klassas om
till malmreserver enligt gängse regelverk varefter de kan hamna i brytningsplanen.
”Green field exploration” avser prospektering i relativt okända områden, där få eller
inga signifikanta fynd tidigare gjorts. Syftet är att hitta nya fyndigheter i områden där
ingen eller liten information från tidigare arbeten finns tillgänglig, men det kan även
röra sig om att hitta nya typer av fyndigheter/metaller i områden där man tidigare bara
fokuserat på andra metaller. Denna typ av prospektering är av naturen mycket
kostnadskrävande men har en stor ekonomisk potential kopplad till de fynd som kan
lokaliseras.
Oavsett vilken typ av prospektering som bedrivs så är prospektering efter nya
mineralfyndigheter en investering av högriskkaraktär med hög kostnad. Generellt krävs
det att många intressanta fynd utvärderas och prioriteras i flera steg innan ett enda av
dessa leder till en ekonomiskt lönsam verksamhet med brytning. Processen kan
beskrivas som ett insamlande av ny kunskap (geologisk, teknisk och ekonomisk) där
varje steg leder till högre grad av kännedom om ett antal fyndigheter som utvärderas
parallellt. En kontinuerlig prioritering mellan olika objekt leder till slut till att bara några
få projekt drivs vidare och eventuellt slutligen till att en gruva kan öppnas, se figur 5-1.
Övriga objekt förkastas, alternativt säljs de till en annan aktör som har en annan
affärsmodell där de kan komma att bli lönsamma, t.ex. andra metaller, kriteria på
lönsam storlek etc. Parallellt med prospekteringen drivs kontinuerligt ett antal
tillståndsprocesser, för prospektering, brytning, miljö, övriga konsekvensbeskrivningar
etc.
- GeoVista AB - - GVR11057 -
35
Figur 5-1. Processen från prospektering till mineralresurs och malmreserv. Källa:
Bolidens årsrapport 2010.
Vinnande kriterier för ett objekt som kommer hela vägen till gruvbrytning är baserat på
noggrann utvärdering av:




Storlek
Halt
Brytningskostnad
Läge
Efter en svacka i samband med den globala finanskrisen 2009 har prospektering efter
metaller internationellt uppskattas att omsätta 11,2 miljarder USD under 2010 (enl.
Metal Economics Group, MEG). Även om detta är en stark ökning från 2009 är det
fortfarande en aning lägre än rekordåret, 2008, före finanskrisen.
5.2.1
Olika aktörer inom prospektering
De huvudsakliga aktörer som prospekterar kan grovt indelas i fyra grupper:




Majorföretag
Intermediate
Juniorföretag
Myndigheter
Majorföretagen är endast en handfull i världen. De är alla stora globala råvaruföretag
med en dominans inom flera olika mineraler, ofta med egen finansierad prospektering
och med höga krav på de fyndigheter man letar efter. Mindre fyndigheter som upptäcks
av majorföretag säljs som regel till mindre aktörer med mindre balansomslutning. Man
har ofta bra kännedom om och bevakning av vad som sker globalt och samarbetar aktivt
med övriga aktörer i letandet efter mineralfyndigheter. Majorföretag släpper sällan
- GeoVista AB - - GVR11057 -
36
pressmeddelanden om sina fynd förrän de utvecklats till färdiga fyndigheter.
Prioritering av objekt sker inom förtegets utvecklingsavdelning och bra objekt
finansieras av bolaget självt snarare än via börsen.
Intermediate, vilket av namnet framgår att de är ”mellanstora”, syftar på de företag som
har egen produktion men som ändå storleksmässigt inte hör till majorföretagen. Boliden
såväl som LKAB kan hänföras till denna grupp. Karaktäristiskt för gruppen är att man
företrädesvis prospekterar in närområdet till de egna gruvorna, och/eller letar mineral
som passar in i den egna produktionslinjen med anrikningsverk eller smältverk.
Juniorföretagen utgör en viktig grupp av företag som får sin finansiering från riskkapital
på världens börser eller finansieras av majorföretag. Ofta agerar juniorföretagen
förtrupp till andra aktörer inom nya prospekteringsområden eller vid prospektering efter
nya metaller. Man är ofta snabb på att inmuta mark för prospektering, sammanställa
geologisk och annan affärsmässig information, presentera den för börsen eller för ett
majorföretag och utveckla samarbetsavtal med andra parter. Anledningen att man ofta
samarbetar med andra aktörer är att prospekteringen kräver ett stort mått av finansiering
och man vill ha flera objekt under utvärdering för att sprida riskerna. Eftersom
tidshorisonten att få återbetalning på en investering i prospektering ofta kan vara upp till
10 år eller mer krävs samfinansiering av dessa högriskprojekt. En ytterligare pådrivande
faktor för riskspridningen är att världsekonomin ofta hinner gå igenom både en och två
konjunkturcykler innan ett fynd har lett till en gruva. Metallpriserna utvecklas dessutom
inte parallellt för olika metaller varför det är viktigt för vissa aktörer att sprida riskerna
på flera olika metaller. Vissa juniorföretag siktar på att starta en gruvverksamhet medan
andra har som sin affärsmodell att sälja projektet innan en brytning startas upp.
I vissa länder sker även prospektering i statlig regi, ibland hela vägen till gruvdrift, men
oftast i de inledande skedena. Sverige har ingen statlig prospektering, se nedan, medan
man i Finland under de senaste åren haft en framgångsrik prospekteringsaktivitet
bedriven av finska GTK (finska statens geologiska undersökning). Även Norge har
nyligen inlett en statlig prospekteringskampanj för att få fart på en gruvindustri som
varit något slumrande under ett antal år.
Det viktiga i förståelsen av industrin är att just samspelet mellan de olika typerna av
aktörer är det som leder till utveckling av nya fyndigheter. Den process som genererar
ett framgångsrikt fynd av mineralresurser är komplex och bygger på en flora av olika
kunskaper, idéer samt idogt arbete och god långsiktig finansiering, en kombination man
oftast finner hos en projektorganisation sammansatt av folk från de olika
företagstyperna, entreprenörer och konsulter. Givetvis sker ett brett samarbete även med
myndigheter, universitet, lokala leverantörer och andra närliggande branscher.
5.2.2
Prospektering i Sverige
Sverige hade statligt finansierad prospektering fram till 1992 då den statliga Nämnden
för Statens Gruvegendom och det statligt ägda prospekteringsbolaget SGAB
avvecklades. Samtidigt modifierades den svenska minerallagen och kronoandelen
(statens automatiska ägande av 50% av värdet på en fyndighet) togs bort. Detta,
- GeoVista AB - - GVR11057 -
37
tillsammans med åtgärder i annan lagstiftning, öppnade upp för att utländska aktörer
skulle få rättigheter till de fynd man kunde göra genom att investera i prospektering i
Sverige, på samma villkor som svenska företag. Sedan dess har svenska staten fokuserat
sin del i samspelet med industrin till att sammanställa och tillhandahålla geologisk och
prospekteringsinformation från tidigare arbeten samt marknadsföra Sverige som en
attraktiv gruvnation.
Sedan avregleringen 1992 har prospekteringsaktiviteterna i Sverige stadigt ökat till att
nu omsätta nästan 700 Mkr per år jämfört med ca 100 Mkr 1992, se figur 5-2. Att
utvecklingen mellan åren 1992 och 2004 är relativt modest beror sannolikt på en
kombination av en relativt långt utdragen lågkonjunktur inom mineralmarknaden och
det faktum att det tagit ett antal år för Sverige som gruvnation att både lyckas med den
internationella marknadsföringen och även att bygga upp inhemska resurser som svarar
emot de krav som ställs på en effektiv prospektering.
Figur 5-2. Prospekteringskostnader i Sverige 1982-2010 (löpande priser). Källa:
SGU,Bergverksstatistik, 2011.
Prospekteringen var under 1990-talet i huvudsak fokuserat till Norrbotten (Malmfälten)
och Skelleftefältet medan det tidigare så anrika Bergslagen i Mellansverige såg en ökad
aktivitet först under 2000-talet. Alla tre områdena utgör idag kärnområden för svensk
prospektering och gruvverksamhet.
Fram till 2005 låg fokus på guld och basmetaller (Cu, Zn, Pb) men från 2005 har
intresset för järnmalm stadigt ökat, speciellt i Norrbotten och Bergslagen.
Prospektering i Sverige uppskattas under 2010 till en nivå av ca 1% av världens
prospekteringskostnader. Detta är ett förhållande som gällt under flera år och motsvarar
även ungefär Sveriges bidrag till den totala metallproduktionen i världen. Fokus under
2010 sägs (SGU, Bergverksstatistik, 2010) fortfarande ligga på basmetaller medan ett
ökat intresse för järnmalm och sällsynta jordartsmetaller har noterats. I Norrbotten är
- GeoVista AB - - GVR11057 -
38
det ingen tvekan att fokus under de sista åren svängt över till järnmalm, med omfattande
aktiviteter av LKAB, Northland Resources, Kiruna Iron, Beowulf och Avalon.
5.3
Faktorer som påverkar framtida utveckling
För att hitta de mineraltillgångar som ska leda till ny eller expanderad gruvverksamhet
krävs att någon är villig att ta risken och investera. Alla aktörer, från majorföretag via
juniorföretag till investerare, utvärderar en region, ett land eller ett prospekt efter fem
generella kriterier:





Geologisk potential
Politisk risk
Minerallag
Infrastruktur
Tillgång på kapital
Dessa fem kriterier är grundstommen i beslut att bedriva prospektering. Det styr i stort
vilka regioner i världen som har hög aktivitet av prospektering samtidigt som det
fungerar som en guide till hur ländernas politiska styrsystem förhåller sig till industrin i
attraktiva områden. Man kan till exempel stimulera utvecklingen av industrin genom att
underhålla en modern minerallag och bidra till utvecklingen av infrastruktur i
mineralpotentiella områden. Den geologi man har, den har man, men det man som
nation kan göra är att ta reda på grundläggande fakta om geologin och marknadsföra
den väl. Politisk risk avser att landet eller regionen har en långsiktig stabil politisk
agenda med tydliga regler om industrins villkor, såväl politiskt som lagligt och
ekonomiskt. Eftersom processen från prospektering till gruva är både lång och kostsam
är tydliga och stabila regelverk en förutsättning för att attrahera investeringar.
Generellt i den nordliga region som utgörs av norra Norge, Sverige och Finland bedöms
geologisk potential som god, politisk risk som låg och minerallagarna som bra. Dessa
faktorer ifrågasätts sällan eller aldrig i Norden, även om det kontinuerligt krävs att
villkoren ses över, underhålls och ibland justeras. Tillgång på riskvilligt kapital är något
som marknaden ordnar själv.
Frågan om fungerande befintlig infrastruktur är viktig och egentligen den enskilt
viktigaste parametern vi själva kan påverka för att stimulera till utveckling av
gruvindustrin, se vidare nedan.
5.3.1
Yttre faktorer
Förutom de kriterier som företag ställer upp vid utvärderingen av olika regioner finns
det givetvis ett par viktiga förutsättningar som enskilda regioner eller länder inte kan
påverka.
En av de viktigaste yttre förutsättningarna är metallpriserna. Dessa sätts globalt och är
ett mått på efterfrågan på världsmarknaden. Under de senaste åren har Kina:s
- GeoVista AB - - GVR11057 -
39
efterfrågan på metaller tillsammans med global tillväxt i andra regioner i världen varit
de grundläggande orsakerna till stigande metallpriser. Bedömare har alltid spekulerat i
prisutvecklingen på råvaror och denna rapport har inte som sin uppgift att komma med
komma egna prognoser utan snarare utnyttja de prognoser som finns. Många prognoser
pekar på att ambitionerna hos Kina och övriga länder i en stark utvecklingsfas att
fortsätta utveckla sin levnadsstandard kommer under flera år framöver att innebära
fortsatt höga metallpriser även om priserna kommer att fluktuera mer än de gjort
tidigare. Konsumtionen av metaller inom den utvecklade regionen av världen, främst
inom västra Europa och USA, är i förhållande till vår andel av världens population,
betydligt högre än i resten av världen, se figur 5-3. Att korrigera denna obalans kommer
enligt många bedömare att innebära fortsatt hög efterfrågan på mineralråvaror.
Figur 5-3. Konsumtion av metaller i relation till population, i olika delar av världen.
Källa: MMSD Breaking New Ground, 2002.
Prognoserna för framtida behovet av järnmalm indikerar fortsatt hög och ökande
efterfrågan, något som underbyggs av den internationella obalans som råder mellan
konsumtion, produktion och handel med järnmalmsprodukter, se figur 5-4.
Prissättningen på järnmalm har också på senare år, som resultat av den ökade
efterfrågan på järnmalm, ändrats från tidigare ”benchmark” till ”spot” priser.
Återvinning av metaller är givetvis en parameter som har dämpande effekt på det
ökande behovet. I stor del av västvärlden har återvinning av flera metaller nått stabila
nivåer. När det gäller produkter från järnmalmsproduktion, i Kina företrädesvis inom
- GeoVista AB - - GVR11057 -
40
infrastruktursatsningar, kommer återvinning att spela en viktig roll först flera år fram i
tiden.
En annan viktigt faktor är att den globala handeln med råvaror alltmer påverkas av
protektionistisk handelspolitik. Kina, som i det närmaste har monopol på utvinning av
sällsynta jordartsmetaller, har under senare år infört exportrestriktioner på dessa
metaller för att försäkra sig om sin egen försörjning. Idag står Kina för mer än 95% av
världsproduktionen av sällsynta jordartsmetaller (SGU, Metaller & Mineraler, Feb
2011). Dessa metaller används i flera högteknologiska produkter som mobiltelefoner,
bilar och vindkraftverk och de kinesiska exportrestriktionerna har både lett till ökade
priser och en intensifierad jakt på dessa metaller utanför Kina, något som är möjligt då
60% av världens kända tillgångar med sällsynta jordartsmetaller ligger utanför Kina.
Kina har dock under lång tid varit teknologiskt ledande inom förädling av dessa
metaller så övriga aktörer har nu ett teknologiskt försprång att inhämta.
Figur 5-4. Konsumtion, produktion och handel med järnmalmsprodukter. Källa: SGU,
2011.
Slutligen har vi EU:s uttalade mineralstrategi (EU-kommissionen, 2008) som bygger på
tre grundpelare: försäkra sig om tillgång till mineralråvaror ur ett globalt perspektiv,
försäkra sig om tillgång till mineralråvaror inom EU samt stimulera resurseffektivitet
och återvinning av råvaror. I februari 2011 antog EU-kommissionen ytterligare ett
strategidokument med tydliga mål för att säkra och förbättra tillgången på råvaror inom
- GeoVista AB - - GVR11057 -
41
EU. Inom EU producerar vi idag ca 3% av världens behov av metaller medan vi
förbrukar mellan 20-25%. Emot bakgrund av den geologiska potential som finns i norra
Skandinavien pekar mycket på att Barentsregionen är den region i Europa som bäst kan
bidra till att uppnå EU:s mål om ökad självförsörjning.
Sammantaget tyder de viktigaste yttre faktorerna på en långsiktig fortsatt efterfrågan på
råvaror inom mineralindustrin, även om vi sannolikt kommer att få se kraftiga
fluktuationer is samband med upp- och nergångar in den globala konjunkturen.
5.3.2
Lokala förutsättningar
Geologisk potential
Bland de förutsättningar som är lokala för en region eller ett land är det bara den
geologiska potentialen man inte själv kan påverka. Man kan däremot marknadsföra den
med olika mått av framgång, något som görs av de flesta länder i världen. Den
geologiska potentialen i Barentsregionen är utan tvekan välkänd och regionen anses
som en av de mest prospektiva i världen. Detta underbyggs givetvis av att de övriga
faktorerna som också ingår i bedömningen är till fördel för regionen.
Politisk stabilitet
Den politiska stabiliteten i Sverige, är liksom den svenska minerallagen, inget en
investerare tvekar inför. Generellt sett anses Sverige ha en modern minerallag och en
regering som syftar till att stimulera mineralletning och utveckling av gruvindustrin.
Jämfört med vissa andra regioner i världen är aktörerna trygga med att de tillstånd man
får genom ett undersökningstillstånd eller en bearbetningskoncession försäkrar den som
investerar pengar i prospektering att man har rättigheter att tillgodogöra sig de fynd man
hittar genom prospektering. Villkoren är att miljökrav uppfylls och att hänsyn kan tas
till andra intressenter i områden med motstridiga intressen. Jämfört med vissa regioner i
världen där man som prospektör kan få sina mineralrättigheter konfiskerade eller
villkoren omförhandlade utan rimlig förvarning är alla länder i Norden mycket stabila.
Nationella program, mineralpolicy och minerallagar
Finlands regering har nyligen antagit ett mineralpolitiskt styrdokument (GTK, 2011), en
mineralpolicy, där man tydligt klargör att gruvnäringen är en viktig näring i den finska
ekonomin. Syftet med policyn är att finansiellt stödja satsningar på infrastruktur som
behövs för etableringen av nya gruvor men också att bidra till utvecklingen av
utbildningar och träning för gruvindustrin. Finland har också introducerat en ny
minerallag den 1 juli 2011, vilken i dagsläget inte är specificerad i detalj. Klart är dock
att både myndigheterna och bolagen upplever en ökad administrativ belastning, något
som man kommer att utvärdera under de kommande åren (Mining Journal, October 21,
2011).
Norge har för ett par år sedan modifierat sin minerallag i syfte att stimulera till ökad
prospektering. Norska staten har även avsatt 100 MNOK för prospektering i Nordnorge
under en 5-årsperiod i programmet Mineralresurser i Nord-Norge (NGU-fokus Nr
1/2011). Arbetena kommer att utföras av NGU med avsikt att påträffa ekonomiska
- GeoVista AB - - GVR11057 -
42
fyndigheter av främst koppar och guld. Norges Geologiska Undersökning (NGU)
kommer att insamla grundläggande geologisk information och utvärdera
mineralpotentialen i de nordligaste länen. Informationen kommer att publiceras för
användande, utan kostnad, allt eftersom de samlats in. Norska Handels och Industri
departementet arbetar även på att ta fram en nationell strategi för mineral industrin, en
strategi som ska vara klar i juni 2012.
I Sverige har minerallagen redan moderniserats 1992, med mindre justeringar vid ett par
tillfällen efter introduktionen. För närvarande utreds hur väl kommunikationen mellan
prospektörer och fastighetsägare eller sakägare fungerar genom de arbetsplaner som
prospektörerna tar fram innan man påbörjar arbeten i fält. Sveriges Geologiska
Undersökning (SGU) har under 2011, på regeringens uppdrag, presenterat ett förslag på
hur en svensk mineralstrategi bör läggas upp. Förslaget pekar på behovet av satsningar
inom långsiktiga forskningsprogram, förstärkta geovetenskapliga undersökningsprogram, kompetensutveckling, ekologisk hållbarhet men även satsningar på
infrastruktur. Arbetet med en svensk mineralstrategi har ännu inte påbörjats.
Generellt är minerallagarna i de nordiska länderna likartade, med endast mindre
skillnader. Från industrins sida upplevs lagstiftningarna vara attraktiva och man är villig
att investera i prospektering i regionen. I denna studie har vi dock av tidsskäl inte tittat
närmare på det ryska regelverket kring mineralprospektering och gruvdrift.
Befintlig infrastruktur
Tillgången till fungerande infrastruktur i närområdet är en springande punkt för
utvecklingen av en fyndighet till gruva. Detta är speciellt viktigt för järnmalmsfyndigheter och andra fyndigheter där mängden produkter är stor. Finland har i sin
mineralstrategi från 2010 tydligt uttalat att man har för avsikt att stödja satsningar på
infrastruktur som behövs för att utveckla en gruva. I norra Sverige anses infrastrukturen
vara ”rimlig” men det är även väl känt att vägnätet är relativt glest och dåligt
underhållet. Förhållandena på järnvägsnätet är likartade med endast litet utrymme för
expansion innan kapacitetstaket nås. Av denna anledning genomför nu Trafikverket ett
antal parallella utredningsarbeten för att kartlägga kapacitetsproblemen inom en nära
framtid.
Tillgång på prospektiv mark
En viktig lokal förutsättning för utveckling av mineralresurser är tillgång på prospektiv
mark. Prospektering innebär att man utvärderar många områden, många fyndigheter och
mycket information bara för att i slutänden förkasta allt utom det enstaka fyndet som
lever upp till kraven på en ekonomisk brytbar mineraltillgång. För att detta ska fungera
måste prospektören få tillgång till stora områden att undersöka och utvärdera. Detta sker
delvis genom att minerallagarna kräver att man arbetar på den mark man håller om man
ska för behålla sina rättigheter, annars får någon annan chansen att leta. Samma lagar
tillgodoser också att en prospektör har rättigheter att undersöka mark även om den ägs
av någon annan. Detta ska givetvis ske med största möjliga hänsyn till miljö och andra
intressen, speciellt som man i de flesta fallen bara är en gäst på marken och inte
kommer tillbaks. I vissa fall, styrt av områden eller av årstider, begränsas denna
undersökningsrätt av andra intressen, se vidare nedan (kapitel 5.3.3).
- GeoVista AB - - GVR11057 -
43
Tillgången på prospektiv mark anses som god i Sverige, Norge och Finland. I Norge
finns dock problem med att få tillträde till privata vägar. I Sverige begränsas tillgången
inte geografiskt med ibland av konkurrerande markanvändning under vissa tider på året,
se vidare nedan (kapitel 5.3.3).
EU-kommissionen har t.ex. utvecklat riktlinjer som säger att prospektering och
gruvbrytning inom t.ex. Natura-2000 områden inte automatiskt är exkluderade i dessa
områden (EU-kommissionen, 2011).
Tillgång till information från tidigare undersökningsarbeten
Geologisk, geofysisk och geokemisk information från tidigare undersökningsarbeten är
en faktor som värderas högt vid uppstarten av mineralprospektering. Detta tillgodoses
väl med de rådande minerallagarna eftersom prospektörer har ett rapporteringskrav av
ny insamlad information när man frånträder ett undersökningstillstånd. Myndigheterna,
genom de geologiska undersökningarna, har även sammanställt och till stor del
digitaliserat äldre prospekteringsinformation vilken tillhandahålls till en nominell
kostnad. Större inventeringsprogram som t.ex. järnmalmsinventeringen vilken svenska
staten genomförde under 1960–70 talen har använts har som startplatta för prospektörer
som med ytterligare borrning relativt snabbt klassificerar gamla fyndigheter enligt
internationell standard, JORC eller NI 43-101. Då detta underlättar arbetet och samtidigt
minimerar dubbelarbete med onödiga borrningsinsatser kan det ses som ett viktigt
bidrag till det hållbarhetsarbete industrin bedriver. Det stämmer även väl med ländernas
ambitioner att, genom prospektering, bygga upp en nationell kunskapsbas över landets
geologi och naturresurser.
Handläggningstider för tillstånd
Under senare år har det visat sig att den alltmer omfattande prövningsprocessen för att
få miljötillstånd tillsammans med att antalet prövningar nu ökar har lett till hög
arbetsbelastning på de miljödomstolar som handlägger ärendena och därmed ohållbart
långa handläggningstider. Detta är ett stort problem för en industri som kräver höga
investeringar för att komma igång och som därmed är starkt beroende av en smidig
process för att kunna få återbetalning på investeringen innan en lågkonjunktur kommer
och stjälper hela projektet. Likande problem kan givetvis uppkomma i andra delar av
tillståndsprocessen och vi har under tidigare år sett kapacitetsproblem hos Bergsstaten i
Sverige, problem som nu är lösta genom effektiv hantering och bra rutiner. Hanteringen
av arbetsplaner i samband med prospekteringsarbeten i Sverige är en viktig del i
samrådet med andra intressenter men den kan, om omfattningen ökar, bli en påfrestning
för industrin och sannolikt även för de sakägare som ofta har flera arbetsplaner att ta
ställning till, t.ex. hos skogsbolag och samebyar i områden med omfattande
prospekteringsverksamhet. I EU:s råvaruinitiativ (EU-kommissionen, 2008) pekas det
på behovet av en tydlig process, inom hela EU, som bidrar till att strömlinjeforma och
förenkla den administrativa hanteringen av tillstånd inom mineralindustrin.
Kunskap och kompetens
Flera nationella forskningsprogram med statlig finansiering har genomförts de senaste
20 åren i Sverige. Dessa har dock alla varit tidsbegränsade och långsiktig finansiering
saknas för närvarande för forskning inom prospekteringssektorn. En rätt betydande
forskning som till stor del är finansierad av gruvindustrin förekommer dock vid Luleå
- GeoVista AB - - GVR11057 -
44
tekniska universitet som har Sveriges enda proffesur inom malmgeologi. Universitetet
har även gruvsektorn som ett prioriterat område inom utbildning och forskning. Viss
malmrelaterad forskning bedrivs även vid andra universitet i Sverige.
Tillgången på kompetent personal för såväl prospektering som gruvbrytning är dock en
faktor som, i alla fall i Sverige, har varit styvmoderligt behandlad under flera år. Först
på senare tid har problemet kommit upp på agendan. Det gäller i huvudsak utbildning av
kompetent arbetskraft. Det finns idag ingen utbildning som svarar emot det
kapacitetskrav en fortsatt internationell utveckling av råvaruindustrin kommer att ställa
på Sverige. Det är inte osannolikt att den råvara vi i framtiden kommer att ha störst brist
på är den enda råvara vi egentligen skulle ha kunnat påverka – tillgången till kunnig
personal. För att råvaruindustrin ska utvecklas med tillgång på arbetskraft krävs
attraktivitet, där även goda flygförbindelser är en viktig del.
5.3.3
Övriga förutsättningar
Det finns ett antal ytterligare förutsättningar som påverkar utvecklingen av mineralindustrin inom Barentsregionen. Dess nämns utan att förklaras mer ingående. Viktigt att
påpeka är dock att alla förutsättningar behöver tillgodoses för att utveckla
mineralindustrin:

Teknologi att hitta och utvinna mineralfyndigheter

Billig energi

Support från lokalt håll, myndigheter och lokalbefolkning i samhället

Tydlig miljölagstiftning

Teknikutveckling, förändrade behov på marknaden

Management – ”proven track record”

Administrativa gränser – flexibilitet

Konkurrerande markanvändning (samer, militär, kultur, turism, samhälle)
Den sista punkten, konkurrerande markanvändning, är värd en kommentar då det inom
vissa områden finns många hänsyn att ta vid planeringen av prospekteringsarbeten.
Naturhänsyn kräver ibland att ”borrning bara får ske på snötäckt och väl frusen mark”,
t.ex. på våtmarker. Detta begränsar borrning till vårvintern vilket i vissa områden
sammanfaller med samernas flyttning av renhjordar från skogslandet till fjällen.
Älgjakten är en helig period under hösten och vissa områden är relativt svåra att få
tillträde till, t.ex. om de har tidigare använts som skjutfält.
I en del av Europa där omfattande mineraltillgångar anses finnas behöver dessa kunna
utvärderas för att man ska kunna ta beslut om de är ekonomiskt bärkraftiga eller inte. I
de allra flesta fall resulterar prospekteringen i ökad kunskap om geologin i området men
inga fortsatta åtgärder i form av brytning, det ligger i sakens natur. Samtidigt som det är
mycket viktigt att få möjlighet att genomföra mineralprospektering över stora områden
- GeoVista AB - - GVR11057 -
45
är det också av största vikt att detta sker på ett sätt som visar hänsyn till andra
intressenter i områdena. En gruva resulterar, relativt till det mervärde den skapas, till ett
litet ”footprint”. Men för att hitta en fyndighet som kan bli en gruva krävs
förutsättningar för att kunna undersöka betydligt större områden.
- GeoVista AB - - GVR11057 -
46
6
Möjligt scenario och diskussion
Vi har visat på behovet av god kännedom om olika fyndigheters ekonomiska bärkraft
för att kunna bedöma om de kommer att kunna förverkligas och bli gruvor. Kunskapen
om fyndigheterna är betydligt större i ett långt gånget gruvprojekt än vad det är i ett
tidigt skede av prospektering eller, rent av spekulativ, vid bedömningen av att fynd ska
kunna ske i olika geologiska provinser, se figur 6-1.
Figur 6-1. Beroende på stadiet av utveckling av ett prospekterings- eller gruvprojekt är
en prognos över utvecklingen och därmed över det ett förändrat transportbehov allt
från möjlig till svår eller spekulativ. Källa: GeoVista, 2011.
För att beskriva ett framtida scenario för utvecklingen av mineralråvaror inom
Barentsregionen och dess påverkan på planering av infrastruktur, måste dock projekt i
alla dessa faser belysas och bedömas, trots sina vitt skilda stadier av osäkerhet.
Fyndigheter som idag inte undersöks eller ens har påträffats kan mycket väl vara de som
inom 10 år resulterar i nya transportbehov och behov av satsningar på infrastruktur.
Det är svårt nog att bedöma vilka mängder som kommer att produceras och var dessa
produkter kommer att uppstå. Frågan om vart dessa produkten ska transporteras får
anses ligga utanför ramen av denna studie. De gruvföretagen som idag utvecklar nya
gruvprojekt har själva inte svaret på den frågan. Delvis är det beroende av osäkerhet
rörande kapacitet på den befintliga infrastrukturen. Generellt ska dock sägas att en
volymprodukt som järnmalm, i en global efterfrågan som den vi har idag, lämpligen
skeppas ut via en djuphamn, t.ex. Narvik.
Baserat på sammanställning av produktionssiffror, prognoser och ett visst mått av
spekulation om framtida gruvutveckling noterar vi en kraftig ökning fram till 2020 av
mängden bruten malm i de projekt som idag är kända inom Barentsområdet, se tabell 61, kolumnerna råmalm. I flera fall utgör de redovisade siffrorna tänkbara koncept
- GeoVista AB - - GVR11057 -
47
snarare än konkreta planer och den verkliga produktionsstarten kan ligga förskjuten
några år framåt i tiden. Även de redovisade årsvolymerna är i vissa fall osäkra.
Tabell 6-1. Nuvarande produktion och möjlig planerad produktionsökning i
Barentsregionen.
Norrbotten
Västerbotten
Norra Finland
Mellersta Finland
Mellersta Norge
Norra Norge
Kola
Karelen
2010 [Mt/år]
Råmalm
Produkter
71,6
26,4
2,6
0,1
1,3
0
14,7
0,7
5,3
3,0
5,8
4,9
63
23,1
20
9,4
2015 [Mt/år]
Råmalm
Produkter
121
46
8,8
0,2
13,1
2,6
29,1
1,5
7,4
4,4
6,4
5,5
64
24
20
10
2020 [Mt/år]
Råmalm
Produkter
161,1
68,1
41,5
2
22,1
4,6
38,2
1,8
16,9
7,2
7,2
5,8
113
41
20
10
Norra Finland tillsammans med Västerbotten står för de största procentuella ökningarna
medan Norrbotten och Kola står för de stora tonnagen av bruten malm, se figur 6-2.
Figur 6-2. Prognos över mängden råmalm från gruvverksamhet 2010, 2015 samt 2020,
per region. Baserat på siffror i tabell 6-1, kolumnerna för råmalm. Källa: GeoVista,
2011.
- GeoVista AB - - GVR11057 -
48
En grundläggande förutsättning för en prognos av transportbehovet är förståelsen att
endast vissa malmfyndigheter genererar produkter som väsentligt kan påverka
transportnätet och därmed leda till behov av investeringar i ny infrastruktur. I huvudsak
är det järnmalmerna som står för stora mängder produkter som ska transporteras från en
gruva, såvida inte en mycket stor fyndighet med t.ex. höga halter av basmetaller tas i
drift, men även vissa typer av industrimineral leder till stora transportvolymer. Ett
scenario för antalet ton produkter som kommer att transporteras från de olika regionerna
framgår ur figur 6-3.
Figur 6-3. Prognos över mängden produkter från gruvverksamhet 2010, 2015 samt
2020, per region. Baserat på siffror i tabell 6-1, kolumnerna för produkter. Notera att
transporter mellan anläggningar och insatsvaror till gruvorna tillkommer. Källa:
GeoVista, 2011.
Det framgår av figur 6-3 att de stora procentuella ökningarna av mängden bruten malm i
Västerbotten och norra Finland resulterar i relativt sett små mängder produkter och
därmed begränsat ökade transporter, beroende på att typen av fyndigheter i dessa
regioner i huvudsak är basmetaller och ädelmetaller. Vid Europas största guldgruva,
Kittilä gruvan, har man alldeles säkert mer transporter av material till gruvan än de
produkter som levereras därifrån.
- GeoVista AB - - GVR11057 -
49
De stora ökningarna av tonnage som ska transporteras från en gruva till kund eller till
smältverk uppträder alltså i Norrbotten och på Kola, eftersom det finns flera
producerande järnmalmsfyndigheter och många av dessa planerar expansion eller att
nya fyndigheter öppnas upp i dessa områden. På Kola finns även flera
industrimineralfyndigheter. En stor del av ökningen i Norrbotten beror på LKAB:s
planerade produktionsökning men det bygger även på utveckling av andra kända
mineraliseringar vid Kiruna, Pajala och Jokkmokk. På Kola kommer ökningen från en
planerad produktionsökning vid järnmalmsgruvan vid Kovdor.
De mängder produkter som antas brytas respektive transporteras från Norrbotten och
Västerbottens gruvor under samma tidsperiod sammanfattas i tabell 6-2 och i bilaga 1.
Tabell 6-2. Nuvarande produktion och prognos över produktionsökning i norra Sverige.
Norrbotten
LKAB
Boliden
Northland Res.
Avalon Minerals
Kiruna Iron
Beowulf
Västerbotten
Boliden
Björkdalsgruvan
Dragon Mining
Lappland Gold.
IGE
Blackstone
1
2010 [Mt/år]
Råmalm
Produkter
43,91
26
27,6
0,263
0
0
0
0
0
0
0
0
1,322
1,081
0,298
0
0
0
0,11
<0,01
<0,01
0
0
0
2015 [Mt/år]
Råmalm
Produkter
65+?1
38+?
36
0,35
12+?
4,7+?
3?
0,8?
5?
2?
0?
0?
1,6
1,1
0,3
5?
0?
?
0,11
<0,01
<0,01
<0,02?
0?
?
2020 [Mt/år]
Råmalm
Produkter
80+?1
49+?
36
0,35
12+?
4,7+?
3?
0,5?
10?
4?
20?
10?
1,6
1,1
0,3
5?
30?
0,5?
0,11
<0,01
<0,01
<0,02?
1,6?
1,6?
Råmalm före sovring.
Här framgår tydligt att produktionen i Västerbotten inte leder till väsentligt tonnage av
produkter som behöver transporteras, vare sig idag eller 2020. Undantaget är IGE:s
fyndighet Rönnbäcken vid Tärnaby där man har bearbetningskoncession på nickelmalm
men alldeles nyligen presenterade att fyndigheten även innehåller så pass mycket järn
som biprodukt att det kan resultera i en årsproduktion på 1,53 Mt järnmalmskoncentrat
per år.
Situationen för Norrbotten är annorlunda. Produktion vid LKAB:s gruvor antas i det
närmaste fördubblas till 2020, från 26 Mt/år till 49 Mt/år. Dessutom tillkommer ett
möjligt tonnage från andra järnmalmsföretag i Norrbotten, sannolikt under slutet av
perioden. En mer detaljerad analys enbart av mängden produkter som kan antas
levereras från Norrbottens gruvor 2015 & 2020, i jämförelse med 2010, visas i
figur 6-4. Här har vi sammanställt olika fyndigheter inom samma områden men hållit
isär de olika företagen.
- GeoVista AB - - GVR11057 -
50
Figur 6-4. Prognos över mängden produkter från gruvverksamhet 2010/2015 samt
2020 i Norrbotten. Notera att transporter mellan anläggningar och insatsvaror till
gruvorna tillkommer. Källa: GeoVista, 2011.
Figuren visar att LKAB:s produktion i Kiruna och Malmberget antas ligga relativt
stadigt på samma nivå som idag men att LKAB:s produktionsökningar kommer att ske i
Svappavaara området. I siffror från LKAB har man talat om 40 Mt till 2020 men även
49 Mt har nämnts i vissa presentationer, däremot inte varifrån det extra tillskottet
kommer att uppstå. Med tanke på LKAB:s arbeten med gruvorna i både Mertainen och
Leveäniemi har vi valt att visa dessa ytterligare 9-10 ton produkter som del av
Svappavaaraområdets utveckling. Då LKAB har flera intressanta undersökningstillstånd
i Malmfälten är det dock möjligt att bidraget kommer från andra ställen, eller att det
rentav blir mer än vad som visas här. Kiruna Iron och Avalon (de mindre staplarna i
Kirunaområdet) kan bidra med ytterligare produktion i Kirunaområdet. Här finns också
en möjlighet för utveckling av någon eller några av Kiruna Iron:s fyndigheter runt
Kirunaområdet vilket skulle leda till ytterligare produktion från området sydväst om
staden. Northland Resources står för en tillväxt i Pajala. Notera att den planerade
uppstarten av järnmalmsfyndigheten i Haunnukainen på finska sidan inte finns med i
denna figur eftersom den ligger i Finland. Beowulf kommer sannolikt att generera
produkter som behöver transporteras från området väster om Jokkmokk. En
uppskattning av det totala tonnaget järnmalmsprodukter som 2020 ska levereras till
- GeoVista AB - - GVR11057 -
51
hamn är uppemot 68 Mt/år. I jämförelse med järnmalmsbrytning resulterar Boliden:s
expansion av gruvdriften i Aitik i ett knappt märkbart ökat transportbehov.
Det ovan presenterade scenariot bygger som sagt på ett visst mått av osäkerhet, där
några av osäkerhetsfaktorerna är:

Vissa fyndigheter som tagits med har idag inte en internationell klassificerad
mineraltillgång (JORC eller NI 43-101).

Vissa fyndigheter som idag har klassificerad mineraltillgång (JORC eller NI 43101) är inte med i scenariot eftersom de har låg grad av kännedom och/eller
ligger långt från befintlig infrastruktur.

Flera kända fyndigheter i regionen, främst i Norrbotten, har lämnats utanför
scenariot eftersom de är i ett mycket tidigt i stadium av utveckling eller inte är
föremål för mer omfattande prospekteringsinsatser.

Med dagens metallpriser undersöker flera gruvföretag idag möjligheterna att
utvinna metaller ur sina avfallsdammar och gråbergsupplag. Detta finns inte med
i scenariot.
De grundläggande förutsättningarna för utveckling av nya gruvprojekt i
Barentsregionen är den geologiska potentialen i kombination med de internationellt
styrda metallpriserna. Mot denna bakgrund anses det ovan presenterade scenariot väl
beskriva vad som kan hända inom den kommande 10-års perioden. Skulle någon av de
grundläggande förutsättningarna för denna utveckling drastiskt förändras kommer detta
sannolikt bara att justera tidsaxeln så att det antagna skeendet försenas, alternativt
uppträder tidigare. De långsiktiga faktorerna som t.ex. de internationella marknadskrafterna med underliggande utveckling i Kina och andra regioner samt EU:s
ambitioner med ökad självförsörjning av råvaror kan tas som signaler på att dessa
produktionsnivåer kanske uppnås tidigare än 2020. De mer kortsiktiga faktorerna som
t.ex. lågkonjunktur som resultat av den pågående skuldkrisen, eller andra ännu ej kända
lågkonjunkturer i framtiden, skulle kunna leda till att produktionsnivåerna uppnås
senare är 2020. En bedömning av helhetsbilden är dock att en utveckling i enlighet med
scenariot kommer att ske, det är bara en fråga om när i tiden.
Generellt är utvecklingen inom mineralindustrin svår att bedöma i det tidiga skedet av
prospektering. Ett bra exempel på detta är företaget Kiruna Iron som för 1 år sedan hade
ett antal undersökningstillstånd på tidigare kända järnmalmsfyndigheter i Kirunaområdet men nästan inget klassificerat tonnage. Efter en vinter av intensiv prospekteringsborrning på flera mindre fyndigheter har man nu verifierat en antagen total
mineralresurs på 412 Mt järnmalm med halter liknande Northlands fyndigheter i Pajala,
eller bättre, dock med lägre grad av kännedom. Ett annat exempel är hur Northland
Resources i stort sett över en natt ändrade sin planerade utskeppning av järnmalmskoncentrat från Kemi till Narvik.
En mycket viktig parameter vid utvecklingen av ett gruvprojekt är, som tidigare nämnts,
tillgång till fungerande infrastruktur i närheten av fyndigheten. Detta gäller speciellt för
- GeoVista AB - - GVR11057 -
52
järnmalmsprojekt eller andra fyndigheter som resulterar i stora mängder produkter.
Produkterna ska fraktas till kunder och de alternativ vi har att tillgå i norra Sverige är
Luleå hamn och Narvik hamn, dock med betydligt mindre fartyg från Luleå. Här kan
den framtida utvecklingen med EU:s svaveldirektiv komma att sätta ytterligare
ekonomisk press på utskeppning via Östersjön, vilket skulle kunna styra mer av
frakterna till Norge. Satsningar på infrastruktur är dock både dyrbara och långsiktiga
och det är svårt för ett gruvbolag att bära alla kostnader för t.ex. en järnväg för att kunna
frakta ut järnmalm till någon av hamnarna. Här behövs strategiska satsningar som
sannolikt kräver ett stort mått av insats från Sverige och/eller EU.
Det är till och med så att en järnvägssatsning i ett geologiskt potentiellt område skulle
möjliggöra att fyndigheter längs en sådan järnvägssträckning kan bli ekonomiskt
bärkraftiga vid relativt låga mineralhalter eftersom transportmöjligheterna då finns på
plats. Ett sådant geologiskt intressant område ligger vid Vittangi och Masugnsbyn, där
flera järnmalmsfyndigheter länge varit kända och med betydande mineraltillgångar som
inte är klassificerade enligt nuvarande regler. Dessutom finns industrimineralfyndigheter som kan komma att bli ekonomiska genom billigare transportlösningar. Om
det fanns en järnväg eller andra transportmöjligheter för volymtransporter mellan
Svappavaara och Pajala skulle flera mindre fyndigheter som inte har inkluderats i
scenariot ovan kunna bidra till ytterligare högre produktionsnivåer på 10 års sikt.
Detsamma gäller om en transportlösning från Beowulf:s Kallak fyndighet mot nordost
skulle passera Åkosjägge, en annan järnmalmsfyndighet norr om Jokkmokk som idag
inte är utvecklad. Alternativt, om ett bolag, istället för att ha tillgång till en statligt
finansierad väg eller järnväg själv behöver investera i sådan infrastruktur, så kommer
man i framtiden att ta betalt av andra intressenter som vill använda infrastrukturen. Då
är det inte alls säkert att nationens eller regionens totala långsiktiga intresse står i första
rummet vid förhandlingarna om villkoren.
Northland Resources planerar att starta sina transporter av järnmalmsprodukter från
Pajala till Svappavaara med lastbil. Pågående utredningar ska belysa effekterna av olika
transportsätt längs sträckan. En investering i en järnväg längs sträckan, även om den
kommer först efter några år, skulle ha den omedelbara följden att Nortland:s fyndigheter
på finska sidan, Hannukainen, då får en logisk transportväg till djuphamn. En sådan
satsning bör ha ytterligare synergieffekter med andra industrier eftersom den skulle
förbinda norra Finland med den norska djuphamnen i Narvik. En annan positiv
sidoeffekt skulle vara att det ger ekonomiska förutsättningar för fyndigheter i området,
fyndigheter som med kortare lastbilstransporter skulle kunna komma ut på
järnvägsnätet, t.ex. järnmalmsfyndigheter i Lannavaaraområdet.
För fyndigheter i västligaste delen av Västerbotten är närheten till den norska kusten en
faktor som kan tala för att transporterna går via norska hamnar i det området snarare än
via inlandet i norra Sverige, t.ex. IGE:s Ni-Fe-fyndighet vid Rönnbäcken nära Tärnaby.
- GeoVista AB - - GVR11057 -
53
7
Slutsatser och rekommendationer
Studien visar på ett scenario med kraftigt ökande mineralproduktion inom
Barentsregionen fram till 2020, sannolikt även under lång tid därefter. Regionen har
geologiskt hög potential för upptäckt och utveckling av ekonomiska fyndigheter, låg
politisk risk för investerare, bra minerallagar samt ett stort antal andra positiva
förutsättningar. Dessutom pekar internationella marknadsbehov och EU:s ambitioner
om ökad grad av självförsörjning på att underlaget till bedömningen är långsiktigt stabilt
och att den uppskattade produktionen till och med skulle kunna uppnås tidigare. De mer
kortsiktiga negativa effekterna av karaktären lågkonjunktur bedöms inte förändra
utvecklingen i volym utan möjligen bara kunna försena den något. Sammantaget leder
dessa osäkerheter till att den föreslagna produktionsnivån i prognosen kan komma något
tidigare, eller något senare, men att den mycket sannolikt bedöms komma att ske.
Det scenario som presenteras visar på ett tydligt behov av att utveckla långsiktigt
hållbara transportlösningar, främst i Norrbotten där järnmalmsbrytning kommer att leda
till stora belastningar på infrastrukturen under de närmsta åren. Gruvorna i Västerbotten
resulterar i huvudsak i mindre transportbehov. Planerad expansion av
järnmalmsbrytning på Kola kommer också att resultera i ökade tranporter men det
verkar sannolikt att dessa transporter sker i Ryssland.
Den förespeglade ökningen av transport av järnmalm till hamnarna i Narvik eller Luleå
kräver ökad kapacitet på Malmbanan, sannolikt med omfattande åtgärder på sträckan
mellan Kiruna och Narvik. Ytterligare en investering i en ny järnvägssträckning mellan
Pajala och Svappavaara kan bli nödvändig för att tillgodose transportbehoven från
Northlands Resources fyndigheter i Pajala men även från Hannukainen på den finska
sidan. En transportlösning från Kallakfyndigheten i Jokkmokk till Malmbanan kommer
sannolikt även att bli aktuell med en eventuell upprustning av Inlandsbanan som följd.
Utvecklingen av Kiruna Iron:s järnmalmsfyndigheter i Kirunaområdet, i huvudsak
sydväst om Kiruna, kommer också att leda till ökade transporter men det är idag för
tidigt att säga något om volymerna.
Vid ett beslut om en järnväg mellan Pajala och Svappavaara, eller en investering i en
transportlösning för att komma ut på Inlandsbanan från Kallakfyndigheten i Jokkmokk,
rekommenderas dragning genom områden med kända geologiskt potentiella
mineralfyndigheter. Sådana områden finns både vid Masugnsbyn och Vittangi och vid
Åkosjägge norr om Jokkmokk. Samma förhållande gäller även sydväst om Kiruna. De
positiva sidoeffekter som kan komma ur sådana projekt är ekonomiska förutsättningar
för andra fyndigheter i området. Fyndigheter som kan komma att utvecklas av en sådan
satsning kan då i en framtid delvis finansiera järnvägen genom banavgifter. Den stora
vinsten med att dessa fyndigheter blir lönsamma måste dock ses i samhällsekonomiska
termer ur ett nationellt och EU-perspektiv.
Väldigt få fyndigheter ligger precis vid en befintlig järnväg. Utveckling av infrastruktur
för tunga transporter inom gruvindustrin behöver därför vägas mellan en kombination
av järnväg, väg och pipeline från fall till fall. Med den utvecklingstakt en gruvetablering
har i förhållande till planeringsprocessen för t.ex. järnväg är det även logiskt att man i
- GeoVista AB - - GVR11057 -
54
ett tidigt skede av en gruvas liv tittar på lösningar som innebär väg för att kunna starta
upp projekten, medan planering av eventuella investeringar i järnväg sker parallellt.
Precis som fallet nu är för transporter av Northlands produkter från Pajala till
Svappavaara för vidare transport till hamn i Narvik.
Transportlösningar för att utveckla gruvindustrin bör planeras ur ett Barentsperspektiv,
dvs. öst-väst som ett komplement till de nu existerande nord-sydliga
transportlösningarna.. Detta gäller givetvis för kapacitetskrävande produkter som
järnmalm. Synergieffekterna med nyttan av transportlösningar för andra näringar är
viktiga att belysa. Finland har, idag, överkapacitet på sitt järnvägsnät, och inga kända
gruvexpansioner som leder till kraftigt ökade transportbehov. Norge däremot har
djuphamnar och minimala problem med att transportera ut produkter från
mineralindustrin, däremot har man omfattande produktion av LNG (Liquified Natural
Gas). Sverige har ett stort behov att komma ut med produkter från mineralindustrin till
djuphamnar. En intressant möjlighet att vidareutveckla är kopplingen mellan de olika
ländernas starka sidor, för att öka graden av förädling av produkterna inom regionen.
Detta skulle även vara bra ur ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv. Vidare utveckling av
dessa tankar ligger dock utanför ramarna för denna studie.
Studien är en ögonblicksbild av vad som sker i mineralindustrin. Prognosen bygger på
vad vi vet och vad vi vågar spekulera om. Det kommer kontinuerligt nya pressmeddelanden om tonnage, halter, lämplighetsstudier, fynd och finansiering. Optimalt
för framtida planering av infrastruktur vore om mineralindustrin kunde lämna besked
om sina fyndigheter och produktionsplaner minst 5-10 år innan vägar och järnvägar
behövs. Detta är dock omöjligt då man hela tiden fortsätter att undersöka en fyndighet
tills man vet att den är ekonomiskt lönsam. Dessutom är undersökningsarbetena så pass
kostsamma, och investeringen i en gruva ännu dyrare, att ett ekonomiskt lönsamt fynd
snabbt måste komma igång med produktion och leverans för att få återbetalning på
investeringen. Det enda sättet att uppnå något mått av framförhållning för planering av
infrastruktur är att kontinuerligt uppdatera sig med den information som industrin
tillhandahåller och värdera den utifrån graden av kännedom om fyndigheterna och
utifrån vilka mängder av transporter dessa fyndigheter kan resultera i.
- GeoVista AB - - GVR11057 -
55
8
Referenser
Anglo American, 2011. Pressmeddelande vid FEM 2011 i Levi. Sakatti – CopperNickel-PGE Exploration Target, Sodankylä Region, Finland. 2011-11-02.
Bergsstaten, 2011. Årsrapport 2010. (Även år 2009, 2008, 2007, 2006, 2005, 2004).
http://www.bergsstaten.se/bergsstat/bergsstaten-arsredovisning-2010_utdrag.pdf
European Commission, 2008. The raw materials initiative — meeting our critical needs
for growth and jobs in Europe, {SEC(2008) 2741}.
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2008:0699:FIN:en:PDF
European Commission, Juni 2010. Critical Raw Materials for the EU. Report of the Adhoc Group on defining critical raw materials.
http://ec.europa.eu/enterprise/policies/raw-materials/files/docs/report-b_en.pdf
European Commission, Februry 2011. Tackling the Challenges in Commodity Markets
and on Raw Materials.
http://ec.europa.eu/enterprise/policies/raw-materials/files/docs/communication_en.pdf
GTK, 2011. Finlands Mineralstrategi.
http://www.mineraalistrategia.fi/etusivu/fi_FI/etusivu/_files/84348449708116169/defau
lt/FinlandsMineralstrategi.pdf
LKAB, 2011. Behov av tåglägen för LKAB:s malmtrafik. Skrivelse till Trafikverket,
diarieförd 2011-03-03.
Mining Journal, 2011. Issue 21 October, 2011.
MMSD, Breaking New Ground, 2002.
http://www.iisd.org
SGU, 2011. Bergverksstatistik 2010. SGU Periodiska publikationer 2011:2, ISSN 02832038. (Även år 2009, 2008, 2007, 2006, 2005).
www.sgu.se
SGU, 2011, Metaller och Mineraler – Nyhetsbrev från Sveriges Geologiska
Undersökning.
www.sgu.se
SGU, GTK, NGU & MNRRF, Fennoscandian Ore Deposit Database (FODD), 2010.
http://en.gtk.fi/ExplorationFinland/fodd/
Samt även:
Hemsidor för gruv- och prospekteringsföretag i regionen, samt pressmeddelanden och
årsrapporter från dessa.
- GeoVista AB - - GVR11057 -
1
Bilaga 1
Bilaga 1. Sammanställning av tonnage och produkter vid malmer och
mineralfyndigheter i Norrbotten och Västerbotten, åren 2010 samt prognos för åren
2015 samt 2020. De tonnage som anges längst till höger i tabellen inkluderar här,
förutom klassificerade mineraltillgångar, även de mest betydande historiska
mineraltillgångarna i Norrbotten och Västerbotten.
Norrbotten
Company
Norrbotten
Malmfälten
LKAB
LKAB
LKAB
LKAB
LKAB
LKAB
LKAB
LKAB
Northland
Resources
Northland
Resources
Northland
Resources
Northland
Resources
Boliden
Cou Lat N
nty
Lon E Location
20.19 Kiruna
20.78 Svappavaara
21.01 Svappavaara
21.03 Svappavaara
20.67 Masungsbyn
20.67 Malmberget
20.26 Kiruna
20.78
23.29 Pajala
Mton/year transported
Mining
Large
year
year
year
permissio volume 2010
2015
2020
n J=ja
N=nej
A=ansökt
Project
Ore
Kiirunavaara
Mertainen
Gruvberget
Leveäniemi
Masungsbyn
Malmberget
Lappmalmen
All mines
Sahavaara
Fe
Fe
Fe
Fe
Dolomite
Fe
Fe
Total
Fe
J
J
J
J
BD
BD
BD
BD
BD
BD
BD
BD
BD
67.83
67.71
67.64
67.63
67.18
67.18
67.87
67.71
67.3732
BD
67.4171 23.33 Pajala
Tapuli
Fe
BD
67.3547 22.93 Pajala
Pellivuoma
Fe
BD
67.37 23.29 Pajala
All mines
Total
17.2
J
J
J
J
J
N
J
17.2
7.0
5.0
0.1
8.8
0.1
8.8
26.1
J
J
J
38.1
2.5
J
J
17.2
7.0
5.0
10.5
0.1
8.8
Mton/year mined
year
year
year
2010
2015
2020
0.87
27
15
6
579
658
335
10
10
64
110
0.1
17
27
15
6
15
0.1
17
0.104
16.51
48.6 43.954
2.5
270
270
116
65.1
6
80.1
6
859
30
938
75
625
6
6
52
101
95.1
95.1
0
12
12
82
176
95.1
271.1
0.35 27.596
36
36
504
733
1717
2450
36.0
36.0
1
504.0
733.0
3
2
1717.0
17.3
27.4
9
0
2450.0
17.3
27.4
9
3
5
5
3
10
10
0
0
53.7
74.5
412
53.7
74.5
412
83
83
2.2
2.2
0.0
4.7
4.7
0.26
0.35
0.3
0.4
0.4
0.3
0.8
0.5
0.8
2.0
2.0
0.8
4.0
4.0
26.47
Measured Measured Total
Reserves+r
reserves &
resources esources
Indicated (measured,
reserves indicated,
inferred)
J
BD
67.07 20.96 Gällivare
Aitik
Cu, Au, Ag
J
Boliden
Boliden
Avalon
Avalon
Avalon
BD
BD
BD
BD
BD
67.1904 20.88 Gällivare
67.07 20.96
Kiruna
Kiruna
Kiruna
Nautanen
All mines
Viscaria A-zon
Viscaria B-zon
Viscaria D-zon
Cu, Au, Ag, Fe
N
Cu
Cu
Cu, Fe
A
A
A
N
N
N?
Avalon
Kiruna Iron
Kiruna Iron
BD
BD
BD
67.87 20.11 Kiruna
67.7693 20.15 Kiruna
67.7693 20.15 Kiruna
Total
Fe
N
J
J
Kiruna Iron
BD
68.1639 22.25 Kiruna
Fe
N
J
Eurasian
BD
BD
BD
67.6944 20.02 Kiruna
Kiruna
Pajala
All mines
Rakkurijoki
All deposits
Kiruna area
All deposits
Lannavaara
Other Fedeposits
Pikkujärvi
Nunasvaara
Lechtosölkä
Cu
Graphite
Graphite
N
N
N
N
N
N
Ruoutevare
Fe
N
J
4.8
10
4.8
67.6342
N
0
BD
20.8
Beowulf
BD
66.7927 19.12 Jokkmokk
Kallak
Fe
N
J
Beowulf
Beowulf
BD
BD
BD
66.0565 18.21 Arvidsjaure
66.7927 19.12
67.23 19.76 Gällivare
Lulepotten
Cu, Au
All mines
Fe, Ti
N
N
J
BD
BD
Pajeb kvarts AB BD
66.3296 17.69 Arjeplog
Jokkmokk
Arjeplog
Allebuoda
Mo
Norvijaure
Kalcite
Pajeb Muitunisjaure
Quartz
JokkmokkBD
Arjeplog totalt
BD-totalt
BD
66.7927 19.12
17.6 Kvikkjokk
J
Akkavare
0
Fe
Malmfälten
Totalt
Beowulf
67.05
27.6
26.4
0.0
46.0
0.0
58.5
9.6
71.6
0.0
121.1
0.0
101
817
817
11.4
1.1
1.72
11.4
1.1
1.72
3817.0
5930.0
140
140
10
121
121
20.0
5.4
266.4
230
5.4
266.4
230
1.8
1.8
0
0.2
141.1
1445.0
0.0
1847.0
0.0
N
N
N
N
993
166
74
110
0
386
100
1829
75
N
?
N
0.2
All mines
0.0
0.0
9.6
0.0
0.0
20.0
0.0
0.0
498.4
498.4
All mines
26.4
46.0
68.1
71.6
121.1
161.1
1445.0
1847.0
4315.4
6428.4
- GeoVista AB - - GVR11057 -
2
Bilaga 1
Västerbotten
Company
Cou Lat N
nty
Lon E Location
Project
Ore
Mton/year transported
Mining
Large
year
year
year
permissio volume 2010
2015
2020
n J=ja
N=nej
A=ansökt
Mton/year mined
year
year
year
2010
2015
2020
Measured Measured Total
Reserves+r
reserves &
resources esources
Indicated (measured,
reserves indicated,
inferred)
Västerbotten
Skelleftefältet
Boliden
AC
Boliden
AC
65.0491 19.55 Skelleftefältet Maurliden
J
N
0.05
0.05
0.05
0.65
0.7
0.7
1.34
J
N
0.03
0.02
0.02
0.4
0.2
0.2
1.3
J
N
0.02
0.02
0.2
0.2
J
N
0.04
0.04
0.212
0.22
0.22
0.17
J
N
64.9221 20.27 Skelleftefältet Kankberg
Zinc (copper,
lead, silver, gold)
Zinc (copper,
lead, silver, gold)
Zinc (copper,
lead, silver, gold)
Zinc (copper,
lead, silver, gold)
Zinc (copper,
lead, silver, gold)
Gold, tellurium
Boliden
AC
Boliden
AC
65.0491 19.55 Skelleftefältet Maurliden
Östra
64.92 20.09 Skelleftefältet Renström
Boliden
AC
64.9397 20.05 Skelleftefältet Petiknäs N
Boliden
AC
J
N
0.00
0.00
0.3
0.3
0.12
Boliden
AC
65.0195 19.97 Skelleftefältet Älgträsk
Au
J
Boliden
AC
65.1419 19.16 Skelleftefältet Rakkejaure
Boliden
AC
65.0414 19.91 Skelleftefältet Tallberg
Boliden
AC
Golden-Ore
Resources Ltd
Golden-Ore
Resources Ltd
AC
Golden-Ore
Resources Ltd
Avalon
AC
64.9312 20.59
AC
Kopparberg
Mineral
BD
Botnia
Exploration
Blackstone
Ventures
Blackstone
Ventures
Blackstone
Ventures
Blackstone
Ventures
Skelleftefältet
totalt
Gold line
Dragon Mining
Lappland
goldminers
Lappland
Goldminers
Lappland
goldminers
Lappland
goldminers
Lappland
goldminers
Lappland
Goldminers
Orex Minerals
Inc
Orex Minerals
Inc
AC
65.1133 18.33 Skelleftefältet Vargbäcken
AC
65.237 18.97 Skelleftefältet Lainejaure
AC
65.06 18.57 Skelleftefältet Kristineberg
64.872 20.38
4.01
8.15
1.4
1.4
1.06
0.41
1.47
1.76
3.4
5.16
2.2
2.2
2.78
0.79
3.57
N
4.2
4.2
Cu, Z, Pb, Au, Ag
N
20.72
20.72
Cu
N
44
44
All mines
64.9312 20.59 Boliden
Björkdalsgruva Au
n
65.019 19.59 Skelleftefältet Norrliden
Zinc, copper,
gold, silver
J
N
0.110
0.115
0.115
1.3
1.6
1.6
2.9
9.7
81.1
90.9
N
0.01
0.01
0.01
1.081
1
1
0.67
4.028
19.7
23.728
2.343
2.343
22.0
26.1
5.16
5.16
N
65.3701 18.64 Skelleftefältet Adak
Cu
N
65.2918 19.43 Arvidsjaur
Zn, Cu, Pb, Au,
Ag
N
0.020
0.5
N
0.001
0.1
Eva
Au
J
6.37
6.37
N
All mines
N
0.01
0.0
0.0
0.5
0.0
0.0
8.2
8.2
0.120
0.125
0.191
2.34
2.62
4.07
3.60
13.77
118.59
132.36
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.298
0.3
5
0.3
5
1.033
93
1.033
93
0.0
0.0
0.3
0.3
0.519
0.519
0.02
0.02
5.3
5.3
93.5
93.5
N
31
31
0.11
0.11
64.7775 17.67 Lycksele
64.6211 17.95 Lycksele
Svartliden
Fäboliden
Au
Au
J
J
N
N
AC
65.3506 17.18 Storuman
Ersmarksberg
Au
J
N
Storkärnhobbe Au
n
Knaften
AU
J
N
65.1687 17.25 Storuman
Svärtträsk
J
64.6211 17.95
All mines
AC
65.0403 17.52 Storuman
Barsele-Au
AC
65.0403 17.52 Storuman
Barsele-Norra Au, Ag, Cu, Zn
N
Orex Minerals
Inc
Gold line totalt
Boliden
Boliden
Boliden
Boliden
Boliden
IGE Resources
AC
65.0403 17.52 Storuman
Barsele totalt
N
Tertiary
Minerals
Northfield
Exploration AB
Fjällnära
Västerbotten
totalt
AC
AC
AC
65
15.5
N
N
0
0.00
Au
Bellviksberg
Lövstrand
Ormsjö
Granberget
All mines
Rönnbäcken
Pb, Z, Ag
Pb, Z, Ag
Pb, Z, Ag
Pb, Z, Ag
Storuman
Fluorite
Stekenjokk
Fluorite
N?
Zn, Cu, Pb, Ag,
Au
N
Ni (Iron)
0.5
0.00
AC
AC
Zn, Pb
0.010
0.00
65.0491 19.55
65.1 14.46 Vilhelmina
0
1.139
Rörmyrberget Ni
65.25 16.75 Storuman
4.0
1.139
64.3127 19.83
AC
0.7
2.1
64.3127 19.83 Ni-belt
64.3719 15.98
65.51 15.39 Storuman
1.4
0.645
AC
64.7775 17.67
64.3073
16
64.3719 15.98
1.0
2.1
AC
Lycksele
1.1
0.645
N
AC
0.05
N
Ni
Lycksele
0.01
Ni, Cu, Co
Lappvattnet
AC
0.01
0.35
N
64.5051 20.83 Ni-belt
AC
AC
AC
AC
AC
AC
0.04
All mines
AC
AC
0.04
4.14
J
N
N
N
N
N
N?
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
31.1
31.1
0.01
0.03
0.03
0.3
5.6
5.6
0.0
0.0
125.7
1
125.7
1
10
0.0
0.0
0.0
1.6
0.0
0.0
0.0
30
0.0
0.0
1.0
556
11.0
556
1
27.8
27.8
0.6
0.8
10.1
10.1
0.6
8.8
31.8
41.5
594.9
839.1
604.9
862.9
0.1
0.0
0.130
0.1
0.1
0.05
0.200
1.79
2.01
- GeoVista AB - - GVR11057 -
0.0
2.6
0.0
3.6
0.0
13.8