Anknytning och b

UPPLÄGG
Moment 1 (13-14.15):
Föredrag - Anknytningens A och O
+ Diskussion
Moment 2 (14.45-16):
Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos
barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas
lyhördhet
+ Diskussion
A och O om ANKNYTNING
Pehr Granqvist,
Psykologiska institutionen,
Stockholms universitet
DISPOSITION
Anknytningens normativa aspekter
¢  Evolutionsteoretiska och psykobiologiska grunder
¢  Reaktion på separation och förlust
¢  Anknytningsformering
¢  Inre arbetsmodeller
Ind skillnader i anknytning
¢  Beskrivning
¢  Förklaring
¢  Anknytning och social och känslomässig utveckling
¢  Prevention
GRUNDLÄGGANDE TEORI
John Bowlby
l 
l 
l 
anknytning = starkt känslomässigt band mellan barnet
och (framförallt) dess första omvårdare. Finns i ngn form
hos alla däggdjur. Ssk tydligt hos barn vid ett års ålder.
Evolutionens skydd mot fara: Anknytnings- och
omvårdnadssystem. Avkomman har medfödda signaler
(t.ex. gråt) och vårdaren/anknytningspersonen medfödda
tendenser att svara på dessa (t.ex. krama). Aktiverande
och terminerande faktorer.
Anknytningspersonen fungerar som
- Trygg bas (utifrån vilken B. utforskar)
- Säker hamn (som barnet vänder sig till vid ”stress”)
FASER VID SEPARATION OCH
FÖRLUST AV ANKNYTNINGSPERSON
Barn placerade på sjukhus o.d. filmades av Bowlby och
makarna Robertson, 40-50-tal. ”44 unga tjuvar“
l  I
Protest - gråter, stark ångest, panik
l  II Förtvivlan - inaktivitet, störd sov- och
matrytm, depression
l  III ”Löskoppling” - känslomässig
omorganisering; barnet kan knyta an till
nya vuxna.
Slutsats från forskning: Upprepade separationer (t.ex.
uppväxt i olika fosterhem) är en allvarlig riskfaktor i barns
utveckling!
ANKNYTNINGSFORMERING
l 
l 
l 
l 
Fas I: Orientering och signaler som inte riktas till en specifik
person (< 8 – 12 veckor). Initialt öppen, icke-diskriminerande
social lyhördhet och orientering hos spädbarnet
Fas II: Orientering och signaler riktade mot en/ett par specifika
personer (ca 3-9 mån). Spädbarnet mer diskriminerande. Mer
förfinad följsamhet i samspel.
Fas III: prototypisk anknytning (ca 9 mån – 2-3 år). Än mer
diskrim. Främlingsrädsla och separationsångest utvecklas.
Upprätthållande av närhet till ett par/några få specifika
personer.
Fas IV: Målinriktat partnerskap (> 2,5 år). Minskad frekv. av
ankn.bet. & fysisk närhet, ökat utforskande och intresse för
kamrater. Barnet lär sig att anknytningspersonen har egna
avsikter och mål (s.k. mentalisering).
FALLSTUDIE –
VERKAR DETTA RIMLIGT?
En 2 månaders svensk bebis omplacerades nyligen från sin
mammas omvårdnad. Socialsekreteraren motiverade det så
här:
-  Barnet har inte utvecklat någon anknytning till sin
mamma
-  vilket visar sig i att barnet gråter i hennes närvaro.
Notera: En anknytningsrelation har vanligen utvecklats först
vid 6-9 mån + gråt är det bästa tidiga exemplet på just ett
anknytningsbeteende!
Fråga: Mamman hade IF. Skulle vi ha tillåtit omplacering
med denna motivering om mamman varit intellektuellt
”normal” (jfr Axelius & Hollander, 2014)?
INRE ARBETSMODELLER
Baserat på summan av barnets samspel med
anknytningspersonen utvecklar barnet ”inre
arbetsmodeller” av sig själv och andra. IAMs
återspeglar alltså faktiska erfarenheter (ej
fantasier).
IAMs är delvis omedvetna (lagrade som implicita
minnen). Varför? Tidigt inlärda, innan
medvetna långtidsminnen är möjliga.
Besvarar frågor som: "Finns andra tillgängliga
vid behov?" "Vill jag ha närhet till andra
människor?"
INDIVIDUELLA SKILLNADER I
ANKNYTNING
Hur studera?
Hos småbarn (12-18 mån):
Ainsworths ”STRANGE SITUATION”:
Lek, separationer och återföreningar.
Hos äldre barn och vuxna:
Intervjubaserade representationsmetoder
(t.ex. SAT, AAI)
l 
l 
l 
l 
Trygg anknytning (B) - balans mellan anknytning
och utforskande (i t.ex. lek). Värdesättande av
psykologisk närhet och intimitet. Ca 60 % i normalpop.
Otrygg/undvikande anknytning (A) - utforskande
på bekostnad av anknytning. Undvikande av närhet,
betoning av självständighet. Ca 15-20 % i normalpop.
Otrygg/ambivalent anknytning (C) - anknytning
på bekostnad av utforskande. Pendlande mellan vrede
och passiv klängighet. Ca 5-10% i normalpop.
Desorganiserad anknytning (D) - Kollapsande
beteendestrategi (t.ex. "freezing", motsägelsefulla
beteenden). Ca 15% i normalpop (40-80% i kliniska
urval).
VAD BEROR IND. SKILLN PÅ?
Framförallt anknytningspersonens lyhördhet:
Att (1) upptäcka, (2) korrekt tolka samt (3)
adekvat och (4) snabbt svara på barnets
signaler. I synnerhet viktigt i
anknytningsrelaterade situationer (t.ex. rädsla,
ledsnad).
Bristande lyhördhet tar sig olika uttryck:
Avvisande (leder ofta till A). Mer ovanligt, men
ofta förekommande i kliniska urval, är skrämt
och skrämmande beteende, liksom vanskötsel
(leder ofta till D – till följd av beteendeparadox).
OBS! Dessa är samband på gruppnivå! Logiskt
felslut att tro att man kan veta hur föräldern
varit baserat på barnets klassifikation. Barnets
klassifikation kan också ha andra orsaker (jfr
Granqvist m.fl., 2015).
VILKA "KONSEKVENSER" HAR
ANKNYTNINGSTRYGGHET?
l  Social
kompetens (inkl. förmåga till
empati)
l  Lägre beteendeproblem (utåt- och
inåtriktade)
l  förutsäger trygg ”vuxen anknytning”
Slutsats: Trygg anknytning en viktig
skyddande faktor; otrygghet (och ssk D)
en sårbarhets-/riskfaktor (t.ex. Fearon
m.fl., 2010; Groh m.fl., 2012, 2014).
PREVENTION
l  Tidiga
interventioner* hyfsat effektiva
v.g. att höja omvårdarens lyhördhet och
barnets anknytningstrygghet, även vid
flera riskfaktorer.
l  *Effektiv
intervention – få tillfällen (<16),
specifik lyhördhetsträning och
beteendefokus under barnets 1:a
levnadsår. (Meta-analys av BakermansKranenburg m.fl., 2003).