Kvalitetsredovisning 12-13
Innehåll
1. Måluppfyllelse avseende Lgr 11:s övergripande mål
och riktlinjer
A. Normer och värden
B. Kunskaper
C. Elevers ansvar och inflytande
D. Skolan och hemmet
2. Måluppfyllelse avseende Lgr 11:s kunskapskrav
A. Nationella Prov år 3
B. Nationella Prov år 6
C. Nationella prov år 9.
3. Sammanställning av övergripande projekt och
insatser gjorda under läsåret.
A. Samverkan med BarnCompaniets förskola
B. Mattesatsning
C. Entreprenörskap
D. Tillgänglighetsprojektet
E. Hälsoprofilen
4. Handlingsplan 2013-14
5. Rektors kommentar
1. Måluppfyllelse avseende Lgr 11:s övergripande mål
och riktlinjer
A. Normer och värden
Underlag: huset, elevintervjuer, KB-boken, EGT
1. Mål
Att varje elev respekterar andra människors egenvärde.
Skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet
och ansvar för människor och så utanför den närmaste gruppen. Lgr11 s. 12
2. Handlingsplan 12-13
Vi vill även fortsätta att genom samverkan att öka samhörigheten mellan
årsgrupper på våningarna och mellan våningarna.
3. Så här har vi jobbat med målet
Vårt förhållningssätt genomsyras av vår värdegrund, med allas rätt vara den
han/hon är med sina unika behov. På gruppnivå jobbar vi med att få ökad
kunskap om olikheter och att på så sätt få ökad förståelse. Samtal om hur vi är
mot varandra, om vilka olika behov vi har och om hur olikheter kan berika pågår
ständigt i verksamheten. Vuxna reagerar och tar tag i alla situationer där vi
upptäcker respektlöshet mot andra, vi för samtal med berörda och direkt vi får
kännedom om kränkningar/trakasserier så agerar i enlighet med vår
likabehandlingsplan.
Under året har vi samverkat mellan årskurser och våningar på flera olika vis. År 36 samt år 7-9 har haft ”samverkanstid” som en position på schemat, vilket skapat
förutsättningar för att göra saker tillsammans. År F-2 har även de schemamässiga
förutsättningar att skapa former för samverkan mellan de olika årskurserna. Hela
skolan har haft en ”samverkansdag” med jultema på höstterminen och en med
hälsotema på vårterminen.
3. Så här utvärderar vi målet
Genom att två gånger per läsår, i samband med utvecklingssamtal ställa frågor till
var och en av eleverna om likabehandling, samt genom att eleverna varje
vårtermin får ge sin bild av i vilka situationer de känner sig trygga resp otrygga
med hjälp av vårt utvärderingsverktyg ”Huset”.
4. Utvärderingen visar att…
Alla elever upplever att det finns vuxna att prata med.
Ingen elev uttrycker sig vara utsatt för kränkningar vid det tillfälle då frågorna
ställdes.
Ett antal elever upplevs av andra elever vara ”lite utanför”, ”sakna kompisar” eller
”blir retade ibland”.
Samverkan mellan våningarna upplevs ha ökat.
Samverkan mellan årsgrupperna är ganska litet. Eleverna uttrycker att de sällan
arbetar/umgås med andra elever än de från den egna klassen. Samverkanstiden
används oftast till att göra något med den egna klassen.
5. Vår analys och bedömning (vad har vi lyckats med, vad behöver vi
utveckla)
Vi är en bit på väg, men att detta område har stor utvecklingspotential hos oss.
Vi har lyckats frigöra tid i schemat och även pedagogresurser för att kunna
samverka. Eleverna uttrycker att samverkanstiden nyttjades till samverkan mellan
olika årsgrupper i början av läsåret. Vi har genomfört två uppskattade
samverkansdagar då eleverna verkligen gjort saker tillsammans oavsett ålder och
grupptillhörighet.
Vid analys av underlaget blir det tydligt att vi inte definierat vad vi menar med
samverkan och vad syftet med den ska vara. Syftet med samverkan torde vara
ökad samhörighet och solidaritet med andra och det har vi egentligen inte
utvärderat.
6. Åtgärder för ökad måluppfyllelse =>handlingsplan 13-14
Vi behöver starta med att bland oss vuxna definiera vad vi menar med
samhörighet och solidaritet. Vi behöver sätta ord på varför vi tror att det är viktigt
för att kunna föra samtal med eleverna om hur de tycker och tänker. Vi tror att
alla former för kränkningar, trakasserier och diskriminering bottnar i rädsla och
därför behöver vår prioritet vara att skapa sammanhang där våra elever
tillsammans med elever från andra grupper och våningar får möjlighet mötas i
olika, meningsfulla sammanhang.
Vi väljer att i vår handlingsplan för läsåret 13-14 lyfta fram följande formulering
ur lgr11:
Skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet,
solidaritet och ansvar för människor och så utanför den närmaste gruppen.
Lgr11, s. 12
Målet är att varje elev respekterar andra människors egenvärde.
Kränkningar, trakasserier och diskriminering ska inte förkomma
Eleverna ska känna trygghet i skolan och dess omgivningar.
Varje våning gör sin egen, konkreta handlingsplan utifrån ovanstående
målformulering.
B. Kunskaper
Underlag: Elevers och pedagogers utvärdering av undervisningen
1. Mål
Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans
verksamhet. Lgr11 s.13
Alla som arbetar i skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för
utveckling och lärande. Lgr11 s. 14
2. Handlingsplan 12-13
Vi vill utgå från förmågorna som finns i kap 1 och 2, samt de förmågor som finns i
varje ämne. Vi ska etablera en gemensam förståelse för innebörden av förmågorna
och analysera vilka konsekvenser det får i undervisningen.
Vi vill även fortsätta att genom samverkan att öka samhörigheten mellan
årsgrupper på våningarna och mellan våningarna.
3. Så här har vi jobbat med målet
Vi startade läsåret med att under pedagogernas kick-off lyfta utforskande som en
huvudfråga. Lgr11:s formulering utgjorde utgångspunkt.
Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans
verksamhet Lgr11, s. 13
Vi har en gemensam plattform, formulerad med vår gemensamma kunskapssyn
som bas:
Vi tror på kollektivt lärande. Det är ett lärande som inte är linjärt, det liknar
mer ett rotsystem, en spagettiröra. Kunskapande är en heltidssysselsättning
som varje individ gör tillsammans med andra. Vi utforskar dvs. möter
motstånd, skapar mening och sammanhang, får vara kreativa, fantasifulla och
utvecklas med hjälp av egen och andras erfarenhet. Ur Fria Emilias pedagogsika
ställningstagande
Eleverna har tillgång till en mängd olika uttrycksformer och material. Den
ständiga dialogen med eleverna gör att vi tillsammans med dem kan hitta vägar i
utforskandet. Vi har en idé om att alla nya kunskapsområden ska starta med en
fas då eleverna och pedgagoerna får möjlighet att skapa relation till det ny genom
att lyfta fram sina egna erfarenheter, få fantisera, utmana fördomar, skapa, leka…
Vi strävar efter att jobba med halvklass alternativt vara två pedagoger närvarande
vid helklasspass. Det tror vi har betydelse för möjligheten att vara utforskande i
sitt lärande.
Eleverna får ofta öppna uppgifter som inte bara har ETT rätt svar utan
uppmuntrar till en mångfald av lösningar. De möter uppgifter och utmaningar där
de får möjlighet att utforska egna idéer och teorier. Elevernas erfarenheter är en
väsentlig del av undervisningen.
4. Så här utvärderar vi målet
Genom intervjuer med 10% av eleverna, jämnt fördelade och slumpvis utvalda
från alla tio årsgrupper.
Genom enkät till pedagogerna med frågor om undervisningens innehåll och
utformning. (Enkäterna utformas pedagoger o ledning tillsammans)
5. Utvärderingen visar
Eleverna svarar spretigt på frågan om utforskande. Det finns inga entydiga svar
kring hur utforskande undervisningen låter dem vara . Ett drag är att utforskande
verkar kopplas till SO- och NO-ämnen.
Ingen entydig bild fås heller via pedagogernas enkät.
6. Vår analys och bedömning
Det första vi kan konstatera är att vi måste tänka om kring verktygen för
utvärdering. Intervjuer med elever är bra, men frågorna behöver vi tänka mer
kring. Samma gäller pedagogerna – är enkät ett bra verktyg och hur ska frågorna i
så fall formuleras. Det behöver vi tänka om.
Oavsett så får vi bilden av att detta med utforskande är något som vi behöver
arbete med och utveckla. Vi behöver samlas kring en uppfattning kring vad det ÄR
att vara utforskande och vad det innebär i praktiken.
7. Åtgärder för ökad måluppfyllelse =>handlingsplan 13-14
Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans
verksamhet Lgr11, s. 13
Syftet med att vara utforskande är att eleverna ska utveckla läroplanens alla
förmågor – för att kunna möta en framtid i förändring och delta i samhällslivet
genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet
Målet är att undervisningen på Fria Emilia utgår ifrån att
nyfikenhet/lust att lära/inre motivation är förutsättningar för ett utforskande
lärande
utforskande sker i ALLA ämnen
Varje våning gör sin egen handlingsplan utifrån ovanstående målformulering.
C. Elevers ansvar och inflytande
Underlag: reflektion kring och analys av dokumentation av lärsituationer.
1. Mål
De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska
omfatta alla elever. Lgr11 s.15
2. Handlingsplan 12-13
Vi vill fortsätta arbetet att göra eleverna delaktiga i alla lärandeprocesser.
3. Så här har vi jobbat med målet
I enlighet med vårt verktyg för delaktighet i lärprocesser - LPP.
4. Så här utvärderar vi målet
Genom att studera, reflektera över och analysera dokumentation av lärsituationer.
5. Utvärderingen visar
Eleverna upplever en hög grad av delaktighet i fråga om att få göra val av olika
slag. En mer outforskad del av delaktighet blir också synlig, en slags kollektiv
delaktighet. Här är vår måluppfyllelse lägre.
6. Vår analys och bedömning (vad har vi lyckats med, vad behöver vi
utveckla)
Vi ser spår av olika typer av delaktighet på vår skola;
En slags individuell (och i förlängningen konsumistisk) delaktighet som baseras
mycket på att göra val – jag upplever mig delaktig när jag får vara med och
bestämma hur vi ska jobba med ett kunskapsområde och vilka arbetssätt vi ska
använda. Jag upplever mig än mer delaktig när jag kan välja vilken fördjupning
jag själv ska göra inom kunskapsområdet, hur jag ska visa vad jag lärt mig osv..,
när jag upplever att jag i stor utsträckning kan göra det jag vill. Om det inte blir
som jag vill kan det hända att jag inte upplever mig delaktig. Jag lär mig att
reflektera över vilka val som är bra för mig, min självtillit växer och jag får tillfälle
att ge uttryck för det genom att göra val som leder mig framåt i min utveckling.
Det kan ses som en träning inför alla de val jag kommer att behöva göra i
framtiden – gymnasieval, val av elleverantör, pensionssparande, mobiloperatör…
Vi kopplar de egna valen till träningen i att ta ansvar för sina val, att utveckla sitt
omdöme och i förlängningen att äga sitt lärande. Det finns en stark koppling till
lärandet här – att delaktighet är en förutsättning för att utveckla många av de
förmågor som är viktiga i livet, som är livslånga och som läroplanen betonar
främst i de inledande två kapitlen.
Den här typen av delaktighet ger våra elever uttryck för att de upplever och våra
pedagoger bekräftar bilden.
Det vi däremot behöver utveckla är det vi väljer att kalla för kollektiv delaktighet
– Vygotskji driver en tes om att vi inte lär oss något själva utan att lärandet sker i
mötet med andra. Vi behöver varandras syn på saken, varandras föreställningar
för att lära och utvecklas tillsammans. Jag behöver ditt sätt att tänka för att bli
berikad i mitt sätt att tänka, jag måste vara beredd att låta min föreställning
påverkas och förändras av ditt sätt att tänka. Ett plus ett är lika med 3! När du och
jag kan mötas och delge varandra våra föreställningar om ett fenomen eller en
fråga så föder det mötet nya sätt att se på saken, det är inte längre två sätt att
tänka utan tillsammans skapar vi ett tredje, fjärde, femte…hundrade sätt att
tänka, tycka, tro.
7. Åtgärder för ökad måluppfyllelse =>handlingsplan 13-14
Målet är att Fria Emilia ska utveckla en fysisk miljö som gynnar delaktigt
lärande/utforskande
Eleverna ska ha tillgång till en rik pedagogisk miljö, som ställer frågor snarare
än levererar svar
Utvärderas genom att jämföra nuläget juni 2013 med nuläget 2014
Varje våning gör sin egen handlingsplan utifrån ovanstående målformulering.
D. Skolan och hemmet
Underlag: Enkät till föräldrarna, framtagen av Fria Emilias Skolråd.
1. Mål
Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska
skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och
lärande. Lgr11 s. 16
2. Handlingsplan 12-13
Finns inga formuleringar kring denna fråga
3. Så här har vi jobbat med målet
Information genom veckobrev, möten vid utvecklingssamtal och vid behov,
föräldrars möjlighet att delta i Frias skolråd.
3. Så här utvärderar vi målet
Frias Skolråd utarbetar ett utvärderingsverktyg, genomför undersökningen,
sammanställer och analyserar data.
4. Utvärderingen visar
Att 84.7% av föräldrarna instämmer/instämmer absolut att de känner att de får
den information de behöver angående sitt barns kunskapsutveckling.
84,7% av föräldrarna uppger att de upplever att kommunikationen fungerar
mycket bra/bra mellan hem och skola.
98.8% av föräldrarna uppger att de instämmer/instämmer delvis att de har
möjlighet att stötta sina barn i skolarbetet.
Via vår nyinskaffade webbkanal (2013-03-04) upplever 70% att de får den
praktiska information de behöver för att följa sitt barns skolgång.
I det kommentarsfält föräldrarna haft möjlighet att skriva kommentarer i
framkommer följande:
Flera föräldrar anger att de får den information de behöver och att de har god
möjlighet att själva ta kontakt med pedagoger om så behövs. Det framkommer
också att de gärna vill ta del av sina barns kunskapsutveckling och vad eleverna
arbetar med i skolan genom att barnen tar hem läxor/hemuppdrag. De upplever
dock att det är svårt eftersom att barnen sällan har läxor/hemuppdrag.
Utifrån vår nya webbkanal InfoMentor upplever flera föräldrar att de kan följa sitt
barns kunskapsutveckling samt ta del av information av praktisk karaktär. De
upplever dock att de saknar att få mejl och att det är lite svårt att hitta
informationen där.
5. Vår analys och bedömning (vad har vi lyckats med, vad behöver vi
utveckla)
Det vi får syn på är att föräldrarna till stor del upplever att kommunikationen
mellan hem och skola fungerar bra och att de får information om sitt barns
kunskapsutveckling. Det som behöver förbättras är kommunikationen kring vad
eleverna arbetar med på skolan eftersom de sällan har läxor/hemuppdrag.
Informationen om och i InfoMentor behöver förbättras.
6. Åtgärder för ökad måluppfyllelse =>handlingsplan 13-14
För att få föräldrar att känna sig mer delaktiga i sitt barns skolarbete/skolgång
utan att införa mer läxor/hemuppdrag behöver vi anordna fler
kvällsredovisningar för föräldrar samt tydligare delge i veckobreven vad eleverna
arbetar med på skolan. Vid våra skolråd, där vi bjuder in föräldrar att delta,
kommer vi att ha ytterligare information om hur InfoMentor kan användas av
föräldrar/vårdnadshavare.
2. Måluppfyllelse avseende Lgr 11:s kunskapskrav
Resultat från Nationella Prov resultat år 3, 6 och år 9, måluppfyllelse
samt slutbetyg och kommentarer
A. Nationella Prov år 3.
Elever som nått
kunskapskraven i
svenska på NP
Elever som nått
kunskapskraven i
matematik på NP
200
9/20
10
2010
/201
1
2011
/201
2
87%
91%
80%
65%
83%
96%
100%
74%
Kommentarer Nationella prov år 3:
2012
/201
3
Svenska – 35% av eleverna når inte upp till godkänd nivå på NP. Av dessa elever
är samtliga i behov av stöd för att utveckla skrivandet. 13% av eleverna i gruppen
når inte godkänd nivå gällande läsning. Anpassningar enligt Skolverkets
rekommendationer gjordes vid provsituationen för elever i behov av särskilt stöd.
Dessa elever är redan identifierade, insatser finns dokumenterade och
åtgärdsprogram finns upprättade samt att ett par är under upprättande.
Matematik – Sammantaget är det 26% av eleverna som inte når godkänd nivå i
provsituationen. Anpassningar enligt Skolverkets rekommendationer gjordes för
elever i behov av särskilt stöd.
Kommentarer kunskapskrav år 3:
Måluppfyllelse svenska år 3: 65% av eleverna i år 3 når kunskapskraven. 35 %
av eleverna i klassen har åtgärdsprogram för att utveckla läsförståelse och
skrivande. 50% av eleverna som inte når kunskapskraven har olika former av
diagnostiserade funktionsnedsättningar.
Måluppfyllelse matematik år 3: 91% av eleverna når sammantaget
kunskapskraven i matematik för år 3. Ett åtgärdsprogram finns upprättat och ett
är under upprättande. Några delar som vi identifierar som vidare
utvecklingsområden är skriftliga räknemetoder, att visa hur man tänker
problemlösning samt geometriska begrepp.
B. Nationella Prov år 6. Fr o m 2012 genomförs de
Nationella Proven i år 6. Sedan skolan startade hösten 2004
gjordes NP i år 5 .
Läsår
04/0
5
05/0
6
06/0
7
07/0
8
08/09
09/1
0
Elever
som
uppnått
kunskapskrave
n i engelska
på NP
Elever
som
uppnått
kunskapskrave
n i svenska på
NP
Elever
som
uppnått
kunskapskrave
n i matematik
på NP
95 %
75 %
90%
86%
96%
83%
85%
75%
95%
81%
100
%
78%
85%
71%
76%
81%
96%
78%
Läsår
10/11
11/12
12/13
Elever som uppnått
kunskapskraven i
engelska på NP
Elever som uppnått
kunskapskraven i
svenska på NP
Elever som uppnått
kunskapskraven i
matematik på NP
Elever som uppnått
kunskapskraven i
SO på NP
Elever som uppnått
kunskapskraven i
NO på NP
75%
79%
100%
75%
92%
100%
87,5%
83%
100%
100%
(samhälls
kunskap)
100%
(fysik)
Kommentarer Nationella prov år 6:
Svenska: Samtliga elever når upp till kravnivån på alla delproven. 13% av
eleverna i gruppen har olika funktionsnedsättningar tex. specifika läs och
skrivsvårigheter. Detta medförde att anpassningar enligt Skolverkets
rekommendationer gjordes vid provsituationen. Vår bedömning är att det finns en
viss risk att dessa elever inte skulle klarat uppställda kunskapskrav vid provet
utan det stöd som gavs.
Engelska: Samtliga elever når upp till kravnivån på alla delproven. Anpassningar
för eleverna i behov av särskilt stöd gjordes enligt ovan.
Matematik: Samtliga elever når upp till kravnivån på alla delproven. 9% av
eleverna i gruppen fick göra provet i mindre sammanhang med läs/skrivstöd
enligt de anpassningar Skolverkets rekommenderat. Vår bedömning är att det
finns en viss risk att dessa elever inte skulle klarat uppställda kunskapskrav vid
provet utan det stöd som gavs.
SO: Samtliga elever når upp till kravnivån på alla delproven. De anpassningar
som gjordes var att ett par elever använde sig av dator som skrivhjälpmedel vid
provsituationen.
NO: Samtliga elever når upp till kravnivån på alla delproven. De anpassningar
som gjordes var att ett par elever använde sig av dator som skrivhjälpmedel vid
provsituationen.
Kommentarer måluppfyllelse år 6:
Då vi uppmärksammat och utrett de svårigheter elever visat har vi i skolan kunnat
göra insatser och anpassningar som lett till stora framsteg och måluppfyllelse.
Därutöver ser vi även att ett gott samarbete med föräldrar har bidragit till de goda
resultaten i Engelska, Svenska, Matematik, SO, NO.
C. Nationella prov år 9.
Läsår
Elever som nått
kunskapskraven
i engelska på
NP
Elever som nått
kunskapskraven
i svenska på
NP
Elever som nått
kunskapskraven
i matematik
på NP
Elever som nått
kunskapskraven
i NO på NP
Elever som nått
kunskapskraven
i SO på NP
(Nytt för 2013)
08-09
09/10
10/11
11/12
12/13
100%
94%
100%
100%
95%
100%
94%
100%
100%
100%
100%
88%
95%
91%
95%
88%
100%
100%
95%
(fysik)
(biologi)
(kemi)
(biologi)
100%
(historia)
Kommentarer Nationella prov år 9:
Engelska – 95% av eleverna uppnådde godkända resultat. I Nationella Proven
för år 5 nådde 96% av eleverna godkända resultat.
Svenska – 100% av eleverna uppnådde godkända resultat. I Nationella Proven
för år 5 nådde 100% av eleverna godkända resultat.
Matematik – 95% av eleverna uppnådde godkända resultat. I Nationella Proven
för år 5 nådde 96% av eleverna godkända resultat.
Naturorienterade ämnen – 95% av eleverna uppnådde godkända resultat. I år
5 fanns inga Nationella prov i naturorienterade ämnen.
Samhällsorienterande ämnen – 100% av eleverna uppnådde godkända
resultat. I år 5 fanns inga Nationella prov i naturorienterade ämnen.
Kommentarer:
Denna höga måluppfyllelsen som fanns i år 5 finns även i år 9. Svårigheter som
funnits har ringats in och insatser har gjorts Det har krävts ett starkt engagemang
från elever och pedagoger samt god hjälp och stöd från föräldrar. Skolans filosofi
med dess värdegrund som är väl förankrad i personalens förhållningssätt, har vid
närmare analys visat sig vara ett viktigt stöd för elevernas ansvartagande.
Kommentarer måluppfyllelse år 9:
Resultaten från Nationella Proven för år 9 visar ett starkt samband med
måluppfyllelse och slutbetyg. I samhällsorienterande ämnen uppnådde 100% av
eleverna målet för godkänd eller högre. I svenska, engelska, matematik och
naturorienterade ämnen uppnådde 95% av eleverna målet för godkänd eller
högre. För de elever som inte nådde kunskapskraven fanns åtgärdsprogram
upprättade och insatser har gjorts. Dessa elever är i behov av mer tid för att
befästa och utveckla sina förmågor för att nå de uppställda kunskapskraven.
Slutbetyg:
98,3% av eleverna har godkända eller högre betyg i alla ämnen. (Total
måluppfyllelse, alla ämnen)
På Fria Emilia har vi goda dokumentationer om elevernas förmågor i de olika
ämnena. Vi tror på att arbeta i förebyggande syfte och att skapa goda
förutsättningar för lärande. Förutsättningar vi ser som goda på Fria Emilia är bl a
en hög lärartäthet, att dialog och kommunikation sätts i fokus, att det kollektiva
lärandet har stor betydelse, en rik och inspirerande lärmiljö med god tillgång av
informationsteknik samt många olika kompensatoriska lärverktyg. Dessutom har
vi även en väl fungerande Elevhälsa som träffas regelbundet och aktivt arbetar för
elevernas hälsa och måluppfyllelse. Sammantaget tror vi att dessa faktorer
bidragit till den höga måluppfyllelsen eleverna visar.
3. Sammanställning av övergripande projekt och
insatser gjorda under läsåret.
A. Samverkan med BarnCompaniets förskola
Under läsåret har våra pedagoger i förskoleklass och vår specialpedagog för år F-3
samverkat med 5-års pedagogerna från förskolan BarnCompaniet under rubriken
”Hur kan alla elever få bli sitt bästa jag?”. De har träffats, tillsammans med
pedagogistorna vid 4 tillfällen för att reflektera kring och analysera
dokumentation av situationer som ofta kan vara svåra och upplevas som oroliga.
Tillsammans har vi försökt hitta nya sätt att se på situationerna och utmana
varandra till andra sätt att tänka. Utvärderingen visar att vårt samarbete skapar
värdefulla tillfällen för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling och en
gemensam ambition att fortsätta finns.
B. Mattesatsning
Med hjälp av Skolverkets satsning på matematik kunde vi under läsåret
genomföra en utbildning i laborativ matematik med pedagoger från år 1-4. Syftet
var att lära mer för att kunna variera undervisningen mer. I och med detta har alla
matematikpedagoger i år 1-9, plus specialpedagogerna har genomgått
utbildningen och uppbyggnaden av ett eget matematiklabb har påbörjats.
C. Entreprenörskap
För att fördjupa vår gemensamma förståelse av vad ett entreprenöriellt lärande
kan vara har vi under året jobbat på olika vis. Vid hösttermines start var samtliga
pedagoger på en föreläsning med P-G Hallberg, förespråkare för entreprenöriell
pedagogik, lärarutbildare och författare från Umeå. Pedagogerna har även börjat
läsa en bok där Hallberg är medförfattare ”entreprenöriell pedagogik i skolan”.
Utifrån bokens olika kapitel har vi samtalat. Det arbetet fortsätter nästa läsår. Vi
har även haft en föreläsning i ämnet av Per Dahlbäck, lärarutbildare från Malmö
högskola.
D. Tillgänglighetsprojektet
Med ekonomiskt stöd från Specialpedagogiska Skolmyndigheten SPSM har vi
påbörjat ett projekt i syfte att undersöka hur man kan öka tillgängligheten för
elever med funktionshinder med hjälp av läsplattor. Projektet fortsätter nästa
läsår, avslutas vid jul 2013 och kommer att redovisas efter det.
E. Hälsoprofilen
Under höstterminen genomfördes en utbildning för pedagoger i Mindfulness.
Syftet var att lära sig använda olika verktyg bla för ökad koncentration och
minskad stress. På vårterminen fortsatte satsningen med att elevgrupperna fick
göra mindfulnessövningar. En forskare från Karlstad universitet följde processen
med eleverna och kommer med en avhandling där resultaten av satsningen
kommer att redovisas.
Förberedelserna för vår nya satsning ”till Topps” pågick under vårterminen. Syftet
är att våra elever under sin tid på Fria Emilia ska få uppleva en progression av
utmanade utfärder som avslutas med en fjällvandring i år 9.
4. Handlingsplan 2013-14
1. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för
skolans verksamhet Lgr11, s. 13
Syftet med att vara utforskande är att eleverna ska utveckla läroplanens alla
förmågor – för att kunna möta en framtid i förändring och delta i samhällslivet
genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet
Undervisningen på Fria Emilia utgår ifrån att
Nyfikenhet/lust att lära/inre motivation är förutsättningar för ett utforskande
lärande
utforskande sker i ALLA ämnen
Med utforskande menar vi att eleverna ska få:
-överblick, förstå hur världen hänger ihop
-förbindas med kontexten (tid, miljö, samhälle, världen..)
-lyfta in sin egen erfarenhet och sitt eget tänkande för att på så sätt skapa
relation/få brottas med andras erfarenheter och tankar
-leka och skapa
-använda hela kroppen
-ställa existentiella frågor och söka svar
-använda sin nyfikenhet och lust till lärande
-drivas av sin inre motivation
-ha vår värdegrunds perspektiv med sin lärande process
-göra etiska överväganden
-äga processen (respektera elevernas rätt till sin tid – ge dem möjlighet att ta
initiativ och ansvar)
-pröva och ompröva
-procducera egen kunskap, dvs skapa en ny förståelse av något, försöka förstå vad
kunskapen
betyder för just mig i min kontext
Utvärderas genom intervjuer med elever samt enkät till pedagoger.
2. Miljö för delaktigt lärande
Syftet är att Fria Emilia ska ha en fysisk miljö som gynnar delaktigt
lärande/utforskande
Eleverna ska ha tillgång till en rik pedagogisk miljö, som ställer frågor snarare
än levererar svar
Utvärderas genom att jämföra nuläget juni 2013 med nuläget 2014
3. Skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för
samhörighet, solidaritet och ansvar för människor och så utanför den
närmaste gruppen. Lgr11, s. 12
Syftet är att varje elev respekterar andra människors egenvärde.
Kränkningar, trakasserier och diskriminering ska inte förkomma
Eleverna ska känna trygghet i skolan och dess omgivningar.
Utvärderas genom ”Huset” samt intervjuer med elever.
5. Rektors kommentar
Vi har en skola med en verksamhet som präglas av ett starkt engagemang och
utvecklingsvilja. Under ett läsår händer det så mycket och allt kan inte bli
nedtecknat i en redovisning som denna, men ambitionen är att
kvalitetsredovisningen ska ge en uppfattning om vad och hur vi prioriterat olika
områden och vilka utvecklingsmöjligheter som visar sig.
Våra värden, tillsammans med läroplanen, Lgr11 utgör verksamhetens kompass
och genom att lyfta fram prioriterade områden i en handlingsplan vill vi
tydliggöra för oss alla var vårt fokus ska vara. Inför nästa läsår vill vi fortsätta att
fördjupa och utveckla vår gemensamma förståelse av uppdraget. Hur ska
utforskandet gå till? Hur kan vi hitta vägar till att ta vara på nyfikenhet och lust?
Hur ska vi utveckla vår fysiska miljö för att bättre stödja ett utforskande lärande?
Hur skapas samhörighet och solidaritet?
Vårt gemensamma verktyg är dialogen. Vi skapar förutsättningar för att träffas
och prata med varandra, att lära av varandra. Att arbeta med lärande är inget
ensamarbete – det är ett sam-arbete!
Boden i augusti 2013
Sara Bruun, rektor
