Projektrapport

Projektrapport
Sinnesträning kopplat till livsmedel och
måltider inom handikappomsorgen och
socialpsykiatrin
Datum: Maj 2011
Projektledare: Sara Svensson
Sapere kock: Elin Seger
2 (14)
SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN
Kost- och transportservice
Vård- och omsorgsförvaltningen
Datum
2011-03-05
1. Projektdirektiv
1.1 Uppdragsgivare
Uppdragsgivare är handikappomsorgschef Per Enarsson
2. Inledning/bakgrund
2.1 Om SAPERE-metoden och sinnesträning kopplat till Livsmedel och Måltider.
Texten nedan är hämtad från Livsmedelsverket(1).
Fransk metod
Sapere-metodens upphovsman Jacques Puisais är i grunden kemist med lång
träning i vinkunskap (oenologi) samt ett yrkeslivs erfarenhet av
livsmedelsprodukter. Jacques Puisais bakgrund kompletteras av en stark
entusiasm och önskan att motarbeta den smaklikriktning, som han tycker sig se
gradvis inträda i västvärlden. I Frankrike ser man att barn har allt svårare att
acceptera beska, syrliga och hårda livsmedel och i stället inriktar sig på söta och
mjuka produkter.
Jacques Puisais konstaterar att våra sensoriska upplevelser utarmas genom
likriktningen, vilket kan ha negativa konsekvenser bl.a. för livsmedelsvalet.
Även i Sverige är det tydligt att livsmedelsprodukter från industrin blir mer och
mer sötade. Industrins recept för bl.a. glass och inlagd sill är sötare i dag än för
tio år sedan.
Smakklasser och luktskola
Idén att skapa smakklasser i skolan föddes 1972 i Frankrike. Utgångspunkten
var att två sociologistuderande vid universitetet i Tours intresserade sig för
luktsinnet och ville göra en pedagogisk studie beträffande luktminnet. De
arbetade med en försöksklass i en mellanstadieskola. Hälften av eleverna fick gå
i "luktskola", den andra hälften fick ingen träning. De elever som gick i
luktskolan visade en betydligt bättre förmåga att beskriva och precisera lukt och
även att känna igen lukter.
Försöket visade att barnen generellt hade känsligare näsor än vuxna. Barnen
kunde dock inte ge exakta, rätt beskrivande ord utan hittade ofta parafraser som:
"Det luktar sjukhus."
Till Sverige via Grythyttan
Till Sverige kom metoden via Grythyttan och gästgivaren Carl Jan Granqvist.
År 1994 tog han tillsammans med Stiftelsen för Måltidsforskning och
Restauranghögskolan initiativ till ett första möte med Jacques Puisais. Detta
resulterade i att materialet översattes.
3 (14)
SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN
Kost- och transportservice
Vård- och omsorgsförvaltningen
Datum
2011-03-05
I och med att metoden var översatt fanns det ett material med annorlunda
angreppssätt på hälsoarbete om mat. Materialet prövades i ett projekt lett av
Inger Jonsson, Örebro läns landsting och Ingela Wahlberg, Kumla kommun.
Under hösten 1997 och våren 1998 genomförde sex lärare i Kumla kommun
metoden i sina respektive skolor. Därefter utvärderades metoden,
genomförandet och elevernas gensvar på pedagogiken. Responsen, från såväl
lärare som elever, var mycket positiv och Kumlaprojektet har utgjort en
värdefull grund för utvecklingen av handledningen.
Den fortsatta bearbetningen har skett i samarbete med Livsmedelsverket - inom
ramen för regeringsuppdraget - för att främja förutsättningarna för näringsriktiga
och lustfyllda skolmåltider. Detta i syfte att lägga grunden för bestående goda
matvanor. Övergripande mål för det arbetet är att positivt påverka elevernas
attityder till mat samt stimulera till ökat samarbete mellan skolmåltidspersonal
och olika lärarkategorier. SAPERE-metoden är ett utmärkt redskap i det arbetet.
Laborativ metod
SAPERE är en laborativ metod och det pedagogiska materialet är råvaror och
livsmedel. Metoden behandlar inte vad som är nyttigt eller inte nyttigt, utan
livsmedel och måltider uteslutande ur ett sensoriskt perspektiv. Näringslära och
dietetik är medvetet utelämnade med tanken att först grundlägga ett intresse och
en nyfikenhet för livsmedel och den egna kroppens fysiologi. Metoden är i
grunden utformad för att passa skolelever i 11-12 års ålder (2).
Syftet med Sapere-metoden kan sammanfattas i några punkter:
• att lära känna sina sinnen och sin egen smak
• att träna sin förmåga att uttrycka sig verbalt
• att utvecklas till en medveten konsument
• att våga prova nya produkter och rätter
• att öka variationen i det man äter
2.2 Bakgrund
Handikappomsorgens och socialpsykiatrins insatser skall medverka till att
människor med funktionshinder
har ett innehållsrikt och meningsfullt liv och att den sociala omsorgen och
omvårdnaden håller en hög kvalitet
4 (14)
SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN
Kost- och transportservice
Vård- och omsorgsförvaltningen
Datum
2011-03-05
Enligt den nationella handlingsplanen ska det handikappolitiska arbetet särskilt
inriktas på att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för
människor med funktionshinder. De ska ges stöd och service i det dagliga livets
aktiviteter inklusive omvårdnad. Möjligheten att känna sig delaktig och kunna
påverka sin situation ökar möjligheterna till hälsa och livskvalitet för såväl
brukare som personal (3).
Inom handikappomsorgen och socialpsykiatrin finns brukare med
funktionsnedsättning och specifika behov medans man inom socialpsykiatrin
kan se en annan problematik som psykisk ohälsa, svag ekonomi och
ensamhetsproblematik. Sammantaget kan detta många gånger bidra till ensidig
och bristfällig kost(4). Det är väl känt att personer med funktionsnedsättning är
en riskgrupp för kostrelaterade livsstilsjukdomar. Både
Världshälsoorganisationen WHO och de Amerikanska dietisternas organisation
ADA, har pekat ut behovet av att organisera matsituationen och nutritionstatus
för personer med funktionsnedsättning. Man har även från livsmedelsverket och
folkhälsoinstitutet i studier visat att personer med funktionsnedsättning är en
riskgrupp (5).
Initialt såg man inom handikappomsorgen/socialpsykiatrin i Katrineholms
kommun en problematik både av undernäring, övervikt och obesitas. Hos
personal såg man också att det fanns behov av ökad kunskap om vad bra mat är
och rätten till sin smak.
I en studie från Uppsala med Päivi Adolfsson bland annat att det finns personer
inom handikappomsorgen med intellektuellt funktionshinder många gånger äter
en kost som är begränsad i urval av livsmedel. I studien framkommer det att
huvudsakliga energiintaget kommer från livsmedel som tas in mellan
huvudmålen och kosthållningen är många gånger ensidig. Det dagliga intaget av
frukt och grönsaker är lågt. Ett flertal vitaminer och mineraler ligger också
under rekommenderat intag (6). Framkommer inte i studien om man har jämfört
intaget av de olika livsmedlen med genomsnittsbefolkningens.
En annan studie i hennes avhandling handlar om matrelaterat arbete som
inhandling av matvaror och matlagning samt matvanor. Det utifrån att de flesta
med utvecklingsstörning i dag bor i egna bostäder inom en gruppbostad eller i
servicelägenhet där maten ska lagas i hemmet. Förutom svårigheter med kostens
näringsmässiga sammansättning visade studien också på problem med hur
måltiderna intogs. Det var svårt att erbjuda tillfredsställande måltidssituationer.
Många av deltagarna som åt ensamma hade hellre ätit tillsammans med andra.
Samtidigt erbjöds personer med stort behov av stöd sällan möjligheten att få äta
enskilt(7).
En annan studie visar att graden av utvecklingsstörning kunde relateras till både
undervikt och övervikt. Man fann också att de som var beroende av andra i
högre utsträckning var underviktiga och att de som var mer oberoende av andra,
i större utsträckning var överviktiga(8). Det finns också beskrivet i litteratur där
man tittat på olika behov som finns hos barn, ungdomar och vuxna med
utvecklingsstörning. Det som lyfts fram i relation till mat var
tillväxtförändringar, metaboliska sjukdomar, tugg och sväljsvårigheter och även
långvarig medicinering skapade nutritionsproblem.
5 (14)
SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN
Kost- och transportservice
Vård- och omsorgsförvaltningen
Datum
2011-03-05
Inom handikappomsorgen och socialpsykiatrin kan man hitta ett antal olika sätt
som visar hur mathållningen har lösts. De flesta med funktionsnedsättning bor i
dag i egna bostäder inom en gruppbostad eller i servicelägenhet där en eller flera
måltider ska lagas i hemmet . Vissa brukare äter en del av sina måltider som
t.ex. lunch ute på sin arbetsplats och maten tillagas då av kommunens kök.
Det som är gemensamt är att brukaren i varierande grad är beroende av
personalens stöd för sin kosthållning.
Gemensamt hushåll; brukarna har oftast egen lägenhet med gemensamt hushåll
och äter tillsamman. Planerar och gör inköp där man delat upp vem som gör
vad. Detta görs med stöd av personal utifrån det behov som finns i gruppen.
Enskilt hushåll; mat lagas och äts i var och ens lägenhet, maten planeras och
handlas mestadels av personal i enlighet med brukares önskemål. Det är få
brukare som gör allt själv, oftast finns behov av stöd både i planering, inköp och
tillagning. Vissa lagar och äter middagen tillsammans.
Blandade hushåll; En blandning av de två som beskrivits ovan.
Självhushåll; brukarna sköter handlandet och matlagningen själv och tar själva
huvudansvaret.
Vår vardag består till stor del av att äta, något som är viktigt ur flera aspekter.
Alla måste äta för att överleva, det kan vara gott, det kan smaka mindre bra,
maten kan också vara någonting socialt berikande som får oss att känna
delaktighet. Det kan också vara något som öppnar upp mina sinnen och vidgar
mitt utbud av vad jag vill äta , berikar mitt språk och ger mig glädje i tillvaron.
Det ger mig också möjlighet att påverka vad jag vill och kanske behöver äta för
att må bra. Rätten till sin egen smak. Många har inte tal eller inte ord som
möjliggör att uttrycka vad man kanske vill äta eller prova på. Det är av stor vikt
att den här gruppen av individer med funktionsnedsättning och specifika behov
kan få det stöd och hjälp som krävs. Personalen har en viktig roll i
mathållningen för brukarna och att de på ett professionellt sätt kan
stödja/handleda brukarna i detta. ”I största möjliga mån ska man stödja
brukaren att fatta beslut som är bra för honom eller henne” (9).
Pilotprojekt
2.3 Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider genom saperemetoden
i Katrineholms kommun handikappomsorgen
I samarbete med Cecilia Sporre, doktorand vid Restaurang- och
Hotellhögskolan, Grythyttan akademi vid Örebro Universitet, provades metoden
på en ny målgrupp, -funktionshindrade vuxna. Detta blev banbrytande då
metoden inte använts någonstans i Sverige på denna målgrupp,
handikappomsorgen. Projektet startades upp december 2009 och avslutades april
2010 och genomfördes på tre olika boenden inomhandikappomsorgen(10).
• Landsvägsgatan, Sköldinge
• Södergatan
• Viljan
Utfallet blev positivt och utifrån arbetsmaterialet som har en bas i Saperes
originalmaterial och Cecilias erfarenhet från sinnesträning och måltidskunskap
6 (14)
SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN
Kost- och transportservice
Vård- och omsorgsförvaltningen
Datum
2011-03-05
beslutade man att använda sig av materialet vid ett breddinförande att på ett
flertal boenden inom handikappomsorgen, bilaga III.
Breddinförande
2.4 Material och metod
Med start hösten 2010 påbörjades arbetet med breddinförande av ”sinnesträning
kopplat till livsmedel och måltider. Urvalet av de 19 boenden inom
handikappomsorg och socialpsykiatrin var styrda till stor del av stimulansmedel
som var riktade till dessa grupper.
3. Syfte/Mål
3.1Syftet med projektet
- Utvärdera metod och utbilda personal och brukare i aktiv sinnesträning
kopplat till livsmedel och måltider.
- Klarlägga om metoden kan skapa utrymme för att vidga brukares
smakpreferenser som leder till ett mer varierat kostintag med inslag av
grönsaker och frukt.
3.2 Mål
Att få brukare aktivare i sin måltid och faktorer runt måltiden än innan projektet
och att personal med metodens hjälp kan bidra till detta tillsammans med
brukaren.
4. Metod/verktyg
4.1 urval
Med start hösten 2010 påbörjades arbetet med breddinförande av ”sinnesträning
kopplat till livsmedel och måltider. Urvalet av de 19 boenden inom
handikappomsorg och socialpsykiatrin var styrda till stor del av stimulansmedel
som var riktade till dessa grupper.
Totalt ingick 19 gruppbostäder i projektet, 129 brukare och totalt 125 personal
varav 76 personer/personal kommer att vara så kallade nyckelpersoner (4
nyckelpersoner /gruppbostad).
Områdeschefer utsåg tillsammans med personalen vilka som skulle vara
nyckelpersoner (4 st/boende)och vilka två av nyckelpersonerna som vara med
vid fokusgruppsamtalen (två tillfällen).
Projektet kommer att genomföras enligt den modell/vetenskapliga metod som
Cecilia Sporre använt i sin doktorsavhandling.
4.2 Arbetsmaterial
Arbetsmaterial är framtaget av doktorand Cecilia Sporre och har använts på de
boenden som deltog i tidigare projekt.
Vi valde att göra vissa förändringar i arbetsplanen enligt de synpunkter som
gavs av deltagare i det tidigare pilotprojektet. Följande avvikelser förändrades
och avvek från ursprungsmaterialet.
7 (14)
SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN
Kost- och transportservice
Vård- och omsorgsförvaltningen
-
Datum
2011-03-05
Övningarna som består av sex kapitel (baseras på tre händelser/kapitel) är i
ursprungsmaterialet fördelat på 6 veckor. Vi valde istället att sprida
övningarna på 18 veckor dvs. tre veckor/kapitel.
Övriga förändringar som innebar avvikelse från ursprungsmodellen var;
- Handledningen av vår Sapere kock samt projketledare/dietist som besökte
boenden och stöttade dom i frågeställningar om t.ex. upplägg av vissa
övningar , kvittohantering .
- Ansvariga fanns tillgängliga inom kommunen.
- Varje boende hade en så kallad ”loggbok” där personalen antecknade om
t.ex. förändringar, mottagande av olika övningar etc.
4.3 Start/avslut
Uppstart av projektet inleddes med en inspirations och faktaföreläsning om
Saperemetoden och sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider av
föreläsare från Grythytteakademin och Örebro Universitet. Samtlig personal från
aktuella boenden samt handikappomsorgens chef, områdeschefer,
sjuksköterskor och politiker inbjöds.
För att få bekanta sig med materialet och få en praktisk erfarenhet gavs en
halvdags matlaboration/materialgenomgång för nyckelpersoner tillsammans
med kock och projektledare/dietist.
Ett antal sinnes/matövningar genomfördes i hemkunskapskök och personal
jobbade i grupper om 5-7 st, totalt ca 35 personer/tillfälle, totalt fyra
tillfällen(fyra eftermiddagar).
En viktig del i projektet var *Fokusgruppsamtalen som utfördes i början och i
slutet av projektet. Två nyckelpersoner från varje boende deltog.
Frågeställningar som användes var en del i utvärdering av projektet.
Som sista övning ingick ett restaurangbesök tillsammans med brukare och
samtlig personal från de boenden som deltagit. Här gavs en möjlighet till att få
använda de färdigheter man utvecklat med sina sinnen. Restaurangskolan som
finns i kommunen anpassade meny och tillbehör så långt som möjligt. Man
hade också dukat vackert och personalen (elever på skolan)såg till att brukarna
fick en mycket trevlig måltidsupplevelse.
Allra sist kommer det andra fokusgruppsamtalet med två nyckelpersoner från
varje boende.
* Fokusgrupp består av nyckelpersoner som områdeschefer tillsammans med
övrig personal har valt ut på respektive boende. Nyckelpersonerna tillsammans
med projektledare och kock utvärderar metoden och förändringar som skett
under projektiden.
Utvärdering sker med hjälp av diskussionsfrågor som bandas och avslutningsvis
används som en del i resultatdelen. Av fyra nyckelpersoner som togs ut på varje
boende var det två som fick möjlighet att vara representerade i fokusgrupperna.
8 (14)
SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN
Kost- och transportservice
Vård- och omsorgsförvaltningen
Datum
2011-03-05
Nyckelpersonernas roll är att initiera uppmuntra och stödja övrig personal och
brukare till metoden.
4.4 schemaöversikt
JULI
SEPTEMBER
OKTOBER
November
November
December
December
Januari 2011
Januari
Februari
februari
V26.
Offentlig
föreläsning
tillsammans med
politiker om
Saperemetoden
V36.
Kickstart med
föreläsning
V41
*Kapitel 1
Våra sinnen &
smakperception
*V.44
Kapitel 2
Smaksinnet &
grundsmaker
*V.47
Kapitel 3
Synsinnet
*V.50
Kapitel 4
Doftsinnet
*V 1 2011
Kapitel 5
Hörselsinnet
V.4
Kapitel 6
Känselsinnet
V26.
Utskick inbjudan till
höstens föreläsning
samt schema och
information
V27
V38.
Fokusgruppsamtal
V 39
Matlagningsgenomgång
V43
Kapitel 1
Våra sinnen &
smakperception
V.46
Kapitel 2
Smaksinnet &
grundsmaker
V.49
Kapitel 3
Synsinnet
V.52
Kapitel 4
Doftsinnet
V 3.
Kapitel 5
Hörselsinnet
V6
Kapitel 6
Känselsinnet
V42
Kapitel 1
Våra sinnen&
smakperception
V.45
Kapitel 2
Smaksinnet &
grundsmaker
V.48
Kapitel 3
Synsinnet
V.51
Kapitel 4
Doftsinnet
V.2
Kapitel 5
Hörselsinnet
V.5
Kapitel 6
Känselsinnet
v.7
Restaurangbesök
v.10
Fokusgruppsamtal
Varje kapitel (totalt 6, från arbetshäfte som dom får) består av tre olika övningar, övning,
mataktivitet,, uppgift. Exempel på övning; smaka på äpple beskriva lukt, smak, synintryck
etc.
mataktivitet; tillaga ex 2 olika pajer . uppgift; handla en ny sorts frukt.
9 (14)
SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN
Kost- och transportservice
Vård- och omsorgsförvaltningen
Datum
2011-03-05
4.5 schemaöversikt med datum
Datum
v.36
Fredag 10 sep
Aktivitet
Föreläsning 3 tim
Val att gå för eller eftermiddag
Målgruppen
Alla berörda
personalgrupper
Kommentarer
Ersätts med vikarier
V.38
Måndag 20 sep
Tisdag 21 sep
Onsdag 22 sep
Fokusgruppsamtal AVA- huset
Kl 13 00 -16 00
Kl 13 00 -16 00
Kl 13 00 -16 00
Två nyckelpersoner
/boende
V.39
Tisdag 28 sep
Torsdag 30
Fredag 1 okt
Materialgenomgång/matlagning
Kl 16 00 - 19 00
Kl 16 00 - 19 00
Kl 13 00 - 16 00
Lokal; Nyhemsskolan
Fyra nyckelpersoner
/boende.
Områdeschefer (ej
vikarieersättning)
V.41—V6 2011
Genomförs aktiviteter ute på
boende. Material och instruktioner
får nyckelpersonerna på
materialgenomgången.
Personal och
nyckelpersoner
tillsammans med brukare.
.
V. 7
Må-Fre
Kl 12 00-14 00
V. 10
Måndag 7 mars.
Tisdag 8 mars
Onsdag 9 mars
Grön grupp
Restaurangbesök
(restaurangskolan)
Personal och 4 nyckelpersoner/boende
tillsammans med brukare.
två
nyckelpersoner/boende
Här får gruppen eller
områdeschefen själva
komma överens om
vilka två som ska var
sk nyckelspersoner.
Ersätts med vikarier
Det är fyra personal
från varje boende som
ska tas ut till denna
aktivitet och som
fortsättningsvis har ett
huvudansvar på
boendet .
Ersätts med vikarier
Finns utrymme för
vikarier men har
tidigare inte behövts
då man gjort
aktiviteten i det dagliga
arbetet
Fyra boenden /dag
mellan 30-40 pers
/tillfälle
Ersätts med vikarier
Gul grupp
Blå grupp
Fokusgruppsamtal
Kl 13 00 -16 00
Kl 13 00 -16 00
Kl 13 00 -16 00
Torvbrytarv. 1, Skogsg. 8 b,
Lövåsv.6, Nyängsg.5, Sundsg.7,
Nygårdsgatan 2
Fredsg.15, Jägareg. 27,
Köpmang.6, Trädgårdsg.19,
Nyhemsg.42, Claestorpsv.6,
Nävertorpsgatan
Kerstinbodag.36, Kerstinbodag.38
Bokv.6, Skogsbrynet, Enen, Videt
5.Projektorganisation
5.1 projektorganisation
10 (14)
SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN
Kost- och transportservice
Vård- och omsorgsförvaltningen
Datum
2011-03-05
5.2 Roller och ansvarsfördelning
Projektbeställare
Per Enarsson
Utförare
Elin Seger
Styrgrupp
Projektledare
Sara Svensson
Pia Carlsson, Ingela
Lövgren, Sara Svensson
Roller personer och ansvarsfördelning
Roll/person
Projektbeställare;
Per Enarsson
Projektledare;
Sara Svensson
Styrgrupp;
Sara Svensson, Pia Carlsson, Ingela
Lövgren,
Praktisk genomförare;
Elin Seger
Ansvar
Övergripande ansvara för att projektet är finansierat och
resurssäkrat. Ta emot och godkänna projektets
slutresultat.
Leda styra planera och koordinera projektarbetet. Budget.
Delta i viss utsträckning i aktiviteter och fokusgruppsamtal
tillsammans med Elin. Skriver projektplan/projketrapport
Styrgruppen är ett forum för beslut om ändringar i
projektets omfattning, budget samt stöd till
projektledaren.
Planerar/organiserar grupper och aktiviteter. Handleder
personal. Dokumenterar fortlöpande. Projektrapport
6. Projektavslut
6.1 Projektrapport
Projektet avslutades under mars månad 2011 och rapporteras muntligt och skriftligt till
projektbeställare och styrgrupp. Projektrapport lämnas med en utvärdering och
sammanfattning av projektet ges ur ett brukar och personalperspektiv samt förslag på
vidmakthållande av metoden.
11 (14)
SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN
Kost- och transportservice
Vård- och omsorgsförvaltningen
Datum
2011-03-05
7 Resultat
Frågeformuläret, bilaga I som användes besvarades av två nyckelpersoner från varje boende
det var samma nyckelpersoner vid båda tillfällen med undantag av 4-5 personer som hade
ersatts av andra. Totalt var det 38 nyckelpersoner som besvarade formuläret.
I sammanställning av de frågeformulär som användes vid fokusgruppsamtal vid start och vid
avslut av projektet ser man att intresset för vad personal tyckte om att laga mat var
oförförändrat det vill säga det fanns ett ganska stort intresse för att laga mat. Engagemanget
hos brukaren vid inköp av matvaror hade ökat likaså intresset för matlagning och dukning.
Frågeställning som handlade om vad som styr valet av mat/livsmedel hos brukaren hade
förändrats så att man tyckte att dagsformen för brukarna spelade mindre roll i nuläget likaså
ekonomi . Fantasi var något man upplevde hade ökat hos brukarna.
Som ytterligare underlag för att utvärdera resultat användes frågor/diksussionsämnen, bilaga
II som var likadana både vid start och avslut av fokusgrupperna. Detta bandades som stöd vid
sammanställning av resultatet .
De förändringar som personalen sett hos brukarna var att många vågade smaka andra
livsmedel som inte fanns med i deras tidigare livsmedelsval, brukarna kunde på olika sätt
uttrycka om man tyckte om eller inte, även hos personer som inte har något tal. En brukare
som enbart ätit flytande föda kunde börja med fast föda.
Man frågade efter vissa livsmedel som man fått prova och utökade sitt livsmedelsval mot
tidigare. En brukare som vanligtvis endast ätit två sorters frukter ,banan och äpple har numera
granatäpple som favoritfrukt.
Man gjorde övningarna i arbetsmaterialet gemensamt och på så sätt blev det att man åt
gemensamma måltider där man vanligtvis inte gjort det. I personalgrupperna märkte man att
detta var mycket uppskattat bland brukare . Brukare efterfrågade detta, man såg även att
måltiden intogs i ett lugnare tempo och att man åt ex grönsaker som man vanligtvis kunde
hitta i sopkorgen när måltiderna intogs i brukarens egen lägenhet. Man fick önskemål om
upprepning av nya rätter som man tillagat. Där man kunde använda ord för att uttryck sig
kunde man se att det blev ett annat samtal runt bordet både ur brukar och personalperspektiv.
Någon personal uttryckte - jag blev överraskad av att han/hon ville prova det vi lagat och
kunde äta det. Personalen hade ibland uppfattningen om att det inte gick att påverka eller
förändra uppfattningen om vad brukaren ville äta, något som man omvärderat efter vårt
projekt. En brukare som aldrig druckit the och uppfattningen har varit att han inte ville ha the
har numera chaithe som en av sina favoriter.
Många av personalen tycker att de hade blivit inspirerade av arbetsmaterialet som använts och
man har börjat tänka i andra banor då det gäller inköp och val av maträtter. – Vi har blivit mer
medvetna om olika smaker och hur det påverkar hela måltiden. Man har hos vissa av
personalen börjat tänka i andra banor även privat.
12 (14)
SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN
Kost- och transportservice
Vård- och omsorgsförvaltningen
Datum
2011-03-05
7.1 Diskussion
Ett av målen med projektet var att se om metoden kunde få brukare mer aktiv i sin måltid och
måltidsmiljö. Det har infriats även om graden av aktivitet hos brukaren varierar. Det andra
målet var att se om det fanns möjlighet att vidga brukarnas smakpreferenser som kunde leda
till ett mera varierat livsmedelsval med inslag av grönsaker och frukt. Det är en målsättning
som kräver ganska omfattande mätmetoder för att utvärderas vilket det inte funnits utrymme
till till. Vi vet att hos vissa brukare har man utökat sitt utbud på frukt och även variationen på
maträtter med inslag av nya kryddsättningar och grönsaker. Arbetsmetoden fungerar mycket
bra för att inspirera och ge kunskap till personal som i sin tur får redskap för att handleda och
vägleda brukare på ett professionellt sätt.
Personal behöver kontinuerligt utbildning i kostfrågor och dess betydelse för hälsa.
Personalen behöver ha kunskap och ett professionellt förhållningssätt för att kunna inspirera
och bidra till bra måltider och måltidsmiljö på. Vi kunde också se och få önskemål framförda
om vikten av kunskap runt måltiden och hur man varierar maten på ett bra sätt. En annan
viktigt aspekt är att också kunna föra etiska diskussioner och få handledning kring frågor som
rör mat/hälsa för att kunna ha ett enhetligt budskap. En enhetlig önskan från många där man
inte hade gemensamma måltider var att kunna jobba mera med att erbjuda gemensamma
måltider.
Avslutningsvis kan nämnas att trerättersmiddagen på restaurangskolan blev ett mycket
uppskattat och lyckat inslag. Många hade aldrig varit ute och ätit trerättersmiddag och fått den
uppmärksamhet som restaurangpersonalen gav dem. Flera av personalen var mycket
överraskade att brukarna klarade av att sitta (2 tim.sittning) hela lunchen och invänta
respektive rätt som serverades.
{{citat | Att äta tillsammans med andra människor är en rättighet inte en skyldighet| Adolfsson
Päivi}}.
13 (14)
SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN
Kost- och transportservice
Vård- och omsorgsförvaltningen
Datum
2011-03-05
Referenser
1. Livsmedelsverket.2009 http:// www.slv.se/sv/grupp1/Mat-ochnäring/Svenska-naringsrekommendationer/
2. Hagman U, Algotson S. Handledning årskurs 4-6, mat för alla sinnen.
Sensorisk träning enligt SAPEREmetoden, Livsmedelsverket ,Stiftelsen
för måltidsforskning år2000.
3. Enarsson P. Avdelningschef. Verksamhetsplan, handikappomsorgen period
2010.Vård och omsorgsförvaltningen Katrineholms Kommun.
4. Adolfsson P Food Related Activities and Food Intake in Everyday Life
among People with Intellectual Disabilities 2010
5. Världshälsoorganistaionen WHO. Healthy aging – adults with intellectual
disabilities: summative report. Geneva : WHO; 2000.
http://www.who.int/mental_health/media/en/20.pdf [cited 17 July 2008].
5. ADA Report Position of the American Dietetic Association: providing
nutrition services for infants, children, and adults with developmental
disabilities and special health care needs. J Am Diet Assoc 2004; 104: 97–
107
6. Adolfsson P, Mattson ,Sydner Y, Fjellström C, Levin B, Andersson A.
Observed dietary intake in adults with intellectual disability living in the
community. Food and Nutrition Research, vol 52 [2008]
7. Adolfsson p Otillfredsställande matrutiner kring personer med
utvecklingsstörning, 2010 ISBN: 978-91-554-7904-6
8. Mattsson, Sydner Y, Mat inom handikapp- och äldre omsorg, Umeå
universitet 2004
9. Wiström C, med medarbetare, Kostpolitisk program för Katrineholms
kommun 2009-2010
10.
Engvall K. Projekt SAPERE metoden i handikappomsorgen. Sinnesträning
kopplat till livsmedel och måltider i Katrineholms kommun 2009
14 (14)
SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN
Kost- och transportservice
Vård- och omsorgsförvaltningen
Datum
2011-03-05
Bilagor
Bilaga I
Frågeformulär som användes vid fokusgruppsamtal
Bilaga II
Diskussionsunderlag/frågor som användes vid fokusgruppsamtal
Bilaga III
Arbetsmaterial som användes vid de olika mat och livsmedelsaktiviteterna
Datum
Projketbeställare
Per Enarsson
Chef för handikappomsorgen
Katrineholms kommun
Projketledare
Sara Svensson
leg. Dietist, kost och transportservice
Katrineholms kommun
2009-2011
Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider inom
handikappomsorgen och socialpsykiatrin
Katrineholms kommun
Sapere
Sapere
Pilot (3
boenden)
Breddin förande
(19
boenden)
Sapere
Etapp 3
Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider inom handikappomsorgen och
socialpsykiatrin.
Pilotprojekt
Sapere
• Startade dec 2009 och avslutades
april 2010.Samarbete med
Grythyttan akademi och Örebro
universitet. Doktorand Cecilia
Sporre höll i projektet och hade
utarbetat arbetsmaterial.
• Tre boenden totalt 18 brukare
och 24 personal.6 nyckelpersoner
Breddinförande
Etapp 3
Sapere
Sapere
• Breddinförande startade
sep.2010 och avslutade s mars
2011. Samma arbetsmaterial
användes , genomfördes av
projektledare/leg.dietist Sara
Svensson och Saperekock Elin
Seger.
• Totalt 19 boenden , 129 brukare
och 125 personal. 76
nyckelpersoner.
• Barn och ungdom
• Personlig assistans 1,2, 3
• Socialpsykiatri/neuropsykiatri
• Resurscenter
Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider inom handikappomsorgen och
socialpsykiatrin. Breddinförande med start september 2010 och avslut mars 2011.
1
2
3
• Kickstartföreläsning inledde med gästföreläsare från Grythyttan allmänt om Sapere och tankarna
med att använda metoden i annan målgrupp. Prova på enkla sinnesövningar. Samtlig personal samt
chefer hade möjlighet att delta.
• Fokusgruppsamtal nyckelpersoner från varje boende, träffas i grupp där Elin och jobbar med
frågeställningar om matsituationen idag möjligheter/hinder. Egna erfarenheter av mat och
matminnen.
• Matlagningsgenomgång med nyckelpersoner , man jobbade med övningarna ur arbetsmaterialet.
Använder sinnena, jobbar med grundsmakerna. Vi jobbade i hemkunskapskök uppdelade i grupper ,
ca 3-4 tim sammanhängande. Diskuterar användande av övningarna i vardagen med brukarna,
möjligheter/hinder. Avsmakning.
• Genomförandet ute på boendena tillsammans med brukarna pågick under 18 veckor då de jobbade
med olika sinnesövningar kopplade till livsmedel och maträtter. Många valde att lägga övningarna
till helgen . Möjlighet till vikarier fanns samt en viss summa pengar per boende för inköp till
övningarna under projekttiden. Personal åt tillsammans med brukarna.
Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider inom handikappomsorgen och
socialpsykiatrin. Breddinförande med start september 2010 och avslut mars 2011.
3
4
5
• .Under tiden man jobbade med övningarna fick personal handledning och feedback av
oss framför allt från Elin Seger. Den slutsats vi dragit är att man behöver regelbundet stöd
och uppföljning ute på boendena och att vi måste ta initiativet till att komma ut.
• Restaurangbesök på restaurangskolan. Trerättersmiddag, alla brukare tillsammans med
nyckelpersoner. Många har kommenterat att det fungerat över förväntan. Mycket
uppskattad avslutning . Många som aldrig ätit ute på det sättet , blivit serverade vid
vackert dukade bord etc. Fick brukare att sitta kvar under hela lunchen.
•Avslutande Fokusgruppsamtal, avstämning med samma frågeställningar som vi hade vid
första fokusgruppsamtalet. Fördelar med att ha gruppsamtal i den här formen där olika
boendepersonal blandas är att ta får ta del av hur man gör på olika ställen. Problemlösning
som ger många aha upplevelser.
• Projektrapport färdig maj 2011
Rätten till
sin smak
– De som bor här har blivit mer medvetna om olika
smaker, säger personal i Lövåsvägens servicebostad i Katrineholm. I Bokvägens gruppbostad, i
Enens stödboende och i Nävertorpsgatans gruppboende säger de samma sak. De pratar inte om
vikten av att äta nyttig mat, de pratar inte i första
hand om att hjälpa dem som är överviktiga och
dem som är underviktiga. De pratar om smaken.
E
lin Seger, kock och Sara Svensson, dietist, är
de som står bakom detta mycket annorlunda
sätt att se på kosthållningen i gruppbostäder
och serviceboenden. ”Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider inom handikappomsorgen och
socialpsykiatrin”, heter deras projektplan som de fått
såväl politiker och förvaltning att ställa sig bakom.
Sapere-metoden
Planen bygger på ”Sapere-metoden”, som från början var ett franskt försök att motverka den smaklikriktning som följde i snabbmatskedjornas följd. Man
försökte helt enkelt träna barnen att lära sig uppskatta olika smaker och metoden importerades hit
av gästgivaren Carl Jan Granqvist på Grythyttan. Därifrån spreds metoden, framför allt har den använts
inom förskolor och skolor, och på initiativ av Cecilia
Sporre och dietist Karin Engvall, har den nu blivit en
angelägenhet för LSS-verksamheten i Katrineholm.
– Den ”nyttiga” och näringsriktiga maten får man
på köpet om man arbetar enligt Sapere-metoden säger Sara Svensson. Det viktiga är att man lär känna
sina sinnen och sin smak, att man vågar prova nytt
och att man ökar variationen i det man äter.
Under hela 2010 pågick projektet. 130 personer
från 19 grupp- och servicebostäder deltog. All perso-
– Det behövs mer samtal runt maten i gruppbostäderna, säger Elin
Seger, kock, och Sara Svensson, dietist.
24
25
Lars Eriksson skär upp citron och Mikael Olofsson rör i grytan.
nal har fått gå på föreläsning och 76 av dem har fått
en rejäl utbildning som omfattat kunskap i smaklära,
matlagning mm. Sara och Elin har besökt de olika
gruppbostäderna och introducerat olika sätt att se
på maten. Hela utbildningen avslutades med ett restaurangbesök med 3-rättersmiddag på Katrineholms
restaurangskola.
Äter fort och allt
Gunnel Eklund arbetar som habiliteringsassistent i
Lövåsvägens servicebostad där det bor 12 personer i
egna lägenheter utspridda i flera flerfamiljshus.
– Många äter upp maten fort och hinner inte känna
vad den smakar, säger hon. För en del handlar det
om vanor som hängt med från vårdhemstiden. Andra
kan ha svårt att förstå vad som är en portion.
Deltagandet i sinnesträningsprojektet har bland
annat inneburit att man försöker tillmötesgå önskemålen om att oftare äta gemensamt.
– Tidigare hade vi större möjligheter att laga mat
tillsammans med de boende i respektive hem, berät-
Jeanette Mattsson, Eva Fylkehed, Annika Sällstedt och Gunnel
Eklund arbetar som behandlingsassistenter på Lövåsvägens serviceboende. Sinnesträningsprojektet har inneburit att de lägger ner
större möda på att erbjuda alternativ och skapa fin stämning när
man äter.
INTRA 2 • 11
tar Annika Sällstedt som också är habiliteringsassistent. Men det är svårare att hinna med nu på grund
av växande administrativa uppgifter.
Nu äter man tillsammans på helgerna. De flesta
verkar vilja det. Det blir lite roligare än att bara ta
med sig tallriken med middagen och sätta sig framför
TV:n.
– Det var intressant när vi åt exotisk frukttallrik,
berättar Gunnel entusiastiskt, flera tyckte att det var
jättegott. Men det är ju inte såda frukter som de själva
skulle välja i affären. Man behöver hjälp för att hitta
fram till sin smak.
Nävertorpsgatans
gruppboende öppnade
i oktober 2010. Man
lade ribban vad gäller
kosthållning högt
redan från början.
– De som bor här
bestämmer matsedeln,
men vi försöker ju
påverka så att de har
möjlighet att prova
olika smaker, säger
Roger Johansson.
Kognitivt hjälpmedel
Nävertorpsgatans gruppboende är en helt nybyggd
gruppbostad för sex personer som redan från början
lagt fast hur mathållningen ska se ut.
– Vi lagar all mat tillsammans, säger Roger Johansson. De som bor här känner varandra sedan tidigare
och trivs med varandra.
Han har arbetet inom handikappomsorgen sedan
1986 och har sett många bra och dåliga exempel.
– Vi har brukarråd en gång i veckan då de bestämmer matsedeln. Vi försöker kanske påverka mot en
mer varierad kosthållning och oftast går det bra. Ingen här är främmande för nya smaker. Till och med
fisken brukar gå åt. Ingen här är överviktig, snarare
tvärt om.
För några har den mer varierande mathållningen
inneburit att man återupplevt gamla minnen. Eftersom våra lukt- och smaksinnen är så intimt kopplade
till våra minnen kan olika smaker vara ett sätt att hålla
minnen levande. Eftersom intellektuell funktionsnedsättning ofta kan innebära svårigheter med att ha
en levande ”tidslinje” till stöd för minnet, så är tillgång till olika smaker också ett kognitivt hjälpmedel.
Saud Porovic, habiliteringsassistent i Bokvägens
gruppbostad berättar att fyra av de sex som bor där
helst vill äta tillsammans i gemensamhetsutrymmet.
Verksamheten är ett samarbete med socialpsykiatrin
och bygger på ett miljöterapeutiskt förhållningssätt.
Därför äter personalen ”pedagogiska” måltider tillsammans med de boende.
– Vi har fått annorlunda tankar om hur vi lagar mat
nu, berättar han.
Och därmed kommer han in på ytterligare en faktor som ingår i projektet. Att det är helt avgörande
hur matsituationen ser ut.
– Vi har fått köpa in finporslin, vi dukar fint, tar
fram servietter och tänder ljus till helgen. Sådant påverkar positivt! Alla har känt att det är något nytt!
– Ja, det är viktigt att inte musiken står och skvalar
när man äter, fyller Sara Svensson i.
Lars Eriksson bor i Enen, ett stödboende i samma
hus som Bokvägens gruppbostad.
– Jag tycker det är bra när det inte är fisk, säger han.
Men panerad fisk kan jag äta. Han får hjälp av Mikael Olofsson som deltagit i Sinnesträningsprojektet.
– De flesta här vill äta lunch och middag tillsammans, säger han. De som väljer att äta gemensamt
får turas om med att
delta i matlagningen. De
bestämmer själva vilken
mat de vill äta. Men Sinnesträningsmetoden har
inneburit att vi utökat
mathållningen. Bland
annat dricker vi hemgjorda smoothies nu!
– Ja, det var flera av de
boende som deltog i projektet som önskade sig
egna mixers till julklapp, Vi har fått köpa in finporslin,
berättar Elin Seger.
berättar Saud Porovic som
Viktig del av brukarinflytandet
– Det fanns två ytterligheter inom handikappomsorgen, dels de som var överviktiga och dels de som var
underviktiga, säger Per Enarsson som är chef för handikappomsorgen i Katrineholm. Personalen hade för
dålig kunskap om hur man skulle tackla dessa problem, man nöjde sig med att laga mat som man själv
tyckte om. Men det handlar inte i första hand om att
äta nyttigt, det handlar om rätten till sin smak,
Han ser den rätten som en viktig del av brukarinflytandet. Och om brukarinflytandet vet han en del
för han håller på att skriva en doktorsavhandling i
ämnet.
Han har också märkt
en ny trend bland dem
som får LSS-stöd i Katrineholm.
– Vi gör brukarundersökningar vartannat år. Nu har vi märkt
att alltfler skriver ”Jag
vill äta med andra”.
Man kan kanske se
det som en motrörelse mot alltför långt
drivna krav på att de
boende ska leva själv- Per Enarsson tycker att sinnesträständiga liv. Många ningsprojektet har en djupare mesom bor i egna lägen- ning: ”Det handlar om rätten till
heter klarar inte av att din smak”, säger han.
själva bjuda in andra.
Men de vill ändå ha
gemenskapen.
Text och bild: Hans Hallerfors.
arbetar i Bokvägens gruppbostad.
INTRA 2 • 11 25
Grupper 2011-2014
GataParkgrupp
(s) Martin Burén
(m) Fredrik Hermelin
(fp, c, mp, kd) Ingemar Björklund
Sammankallande: Hans Gahn
Möte : ej inplanerat, eventuellt i höst
Hjälmarens Vattenförbund
Ordinarie Anne Kron
Ersättare Benjamin Axelsson
Sammankallande: Hjälmarens Vattenförbund
Möte: förbundsstämma en gång per år
Kostgrupp
(s) Britt Ejdwinsson
(m) Johan Hartman
(fp, c, mp, kd) Carl Frick
Sammankallande: Karin Engvall/Camilla Wiström
Möte: 10 maj, 15 juni
LTFgrupp
(s) Leif Hanberg
(m) Christer Sundqvist
(fp, c, mp, kd) Ingemar Björklund
Sammankallande: Cathrine Andersson
Möte : i höst
Sportcentrumgrupp
(s) Christer Ekstrand
(m) Villy Persson
(fp, c, mp, kd) Sten Holmgren
Sammankallande: Christer Ekstrand
Möte: 19 maj, 11 augusti
Trafikgrupp
(s) Maj-Britt Staaf
(m) Fredrik Hermelin
(fp, c, mp, kd) Magnus Esko
Sammankallande: Cathrine Andersson
Möte: 27 april, 21 juni
Rapporter från grupper
Möte med Kostgruppen 2011-05-10
Första mötet med den nya kostgruppen i Service- och tekniknämnden.
Deltagare: Johan Hartman (m), Britt Ejvidsson (s), Carl Frick (mp)
Karin Engvall, Thomas Klippel
Vi delade ut det kostpolitiska programmet som ska revideras under hösten 2011.
Thomas och Karin informerade om den kommande livsmedelupphandlingen.
Förfrågningsunderlaget kommer att skickas ut under vecka 20. Första mötet med
anbudsutvärdering är inplanerat den 1 september. Nytt för den här gången är att vi lagt in
möjlighet för leverantörerna att svara på både konventionella och ekologiska produkter. Detta
ger oss möjlighet att jämföra kostnader på ett mer överskådligt sätt.
Allmän information, frågor och svar om köken, maten och verksamheten
Nästa aktivitet för kostgruppen är en Eko-kompetensutbildning, 12 och 20 maj.
Vi kommer att boka in ett möte i mitten av september för att följa arbetet med den nya
livsmedelsupphandlingen.
Rapport från sportcentrumgruppen 2011-05-19
Delas ut på nämndmötet.
Rapport från trafikgruppen 2011-04-27
Trafikgruppen hade möte i april, vid mötet deltog kommunens tillgänglighetsstrateg,
representanter från Service- och tekniknämnden, VSR (Västra Sörmlands Räddningstjänst),
MHF (Motorförarnas Helnykterhetsförbund), M (Motormännen) och pensionärsförbunden
SKTF och SPRF.
NTF, Polisen, Bilkåren, PRO, SPF Linden var inbjudna men deltog inte denna gång.
Vid mötet rapporterade de närvarande vad som hänt sedan förra mötet, MHF hade haft
reflexkvällar vid skolorna i Valla och Sköldinge, VSR hade haft mopedutbildning på nya
övningsfältet för 7-klassare i Katrineholm och Vingåker. Genomgång av olycksstatistik för
2010. Kommande aktiviteter var VSR´s Trafiksäkerhetsdag vid cirkusplatsen för
gymnasieelever där även M och MHF skulle vara med. Datum för möte i juni fastställdes.
Fyra möten planerade för 2011, två på våren och två på hösten.
Kategori 1-6
Nr Benämning uppdaterad 2010-08-24
Avdelning Objekt
Budget ks
(för definition se
Kommunstyrelsens
handling
Budget ks
omb från
2010 ombudgeteras
nr 16/2010)
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
5
5
4
1. Investeringar påk
110 Batterier limmar växeln
Teleprojekt
67 Gata o park maskiner
68 Upprustning lekplatser, parkmöbler
70 Friluftsbad
71 Belysning i parker
72 Byte av träd i gaturummet
73 Upprustning av grusbelagda gc-vägar
74 Belysning gångväg Djulö värdshus småbåtshamn
77 Tillgänglighetsåtgärder Djulö värdshus
79 Utbyte av offentlig toalett, Fabriksgatan
ADA
ADA
GoP
GoP
GoP
GoP
GoP
GoP
GoP
65601
65600
63260
63150
63471
63174
63175
63190
63132
GoP
GoP
80
111
112
113
102
12
13
39
1
Cykelpumpstation
Tillgänglighetsåtgärder lekplatser
Motionsredskap i parker aktivitetspark
Rondell ishallen, grönyta
Energioptimering förstärkning av befintlig
budget anläggningsstöd övrigt
Beläggningsytor
Gatubelysning
Kost o transport
Tillgänglighetsåtgärder inkl. inventering
kransorter 2011 (ombudgeterat 264)
130
91
18
150
345
2130
508
68
200
430
291
118
61084
63181
105
20
105
20
GoP
GoP
GoP
GoP
GoP
63250
63269
63219
61032
63268
90
150
100
150
400
90
150
100
150
413
GoP
GoP
KoT
MoN
61051
61052
65550
61088
3000
355
1190
550
61025
61270
61269
300
500
500
1
3 Trafiknätsanalys, revidering
MoN
4
3 Nollvisionsåtgärder
8 Hastighetssäkring övergångsställen
MoN
MoN
4
150
345
2130
500
50
200
300
200
100
Total
budget
2011 (tkr)
enl ks
beslut
8
18
13
393
241
125
220
3393
596
1190
675
300
720
500
Utfall
Avvikelse
t.o.m
april
t.o.m april
april
17
12
4
22
2
19
112
150
345
2130
491
68
188
430
291
118
101
20
90
150
100
128
411
3393
596
1171
675
300
608
500
4
4
4
4
4
4
4
4
5
5
5
5
5
5
5
4
4
4
4
4
4
9
10
16
20
21
22
23
24
Hastighetssäkring 30-zoner
Sjölandsvägen, upprustning
Fredsgatan GC-bana
Djulö Allé - Rv 52, gångpassage
Smärre utvidgningar och förbättringar
Gång och cykelvägar
Sanering gator
Duveholmssjön, Backasjön och Lillsjön
(varav ombudgeterat 1 mnkr)
1 Lövåsen/Sandbäcken, fortsatt utbyggnad
av området
2 Ny infartsväg till Valla go-cartbana
4 Industrigatan, utbyggnad till Östra
Förbifarten
7
8
14
15
88
98
Nyköpingsvägen Rv52, GC-väg
Kollektivtrafikåtgärder
Torget (Dnr STN/2010-24-312)
Valla-projektet (Dnr STN/2010-xx-xx
Skurmaskin och byte av städmetod
Planerat byte av mål, DIV
BACKAVALLEN
103 Egenproduktion varmvatten Backavallen
MoN
MoN
MoN
MoN
MoN
MoN
MoN
MoN
61271
61026
61093
63373
61300
61027
61310
63274
700
700
MoN
61098
1 000
MoN
MoN
61049
61028
600
5500
MoN
MoN
SpC
SpC
63378
61307
61073
61029
63302
63360
SpC
126
421
700
700
272
500
520
225
126
421
21
700
700
272
500
520
225
126
400
732
1732
52
1680
272
500
325
225
195
600
5500
128
28
1887
550
-123
500
150
303
63310
277
277
21
SpC
104 Upprustning av tennis och
sportanläggningen Olssons vandrarhem
(del av tidigare 4230)
105 Upprustning av tennis och sportanläggning SpC
uppvärmning (del av 4230)
63312
727
727
727
63313
870
870
870
106 Upprustning av tennis- och
sporthotellanläggning (del av tidigare
4230)
63314
3176
3276
MoN
MoN
SpC
500
500
500
150
275
100
1887
50
600
5500
-623
78
2202
1759
550
-201
500
150
303
256
1074
4
123 Vattenrening UV-ljus stora bassängen
(ombudgetering 500-150 omdisp)
SpC
63385
500
500
500
6. Exploatering/utvecklingsinv Inga
Totalt
Varav ADA
Varav GoP
Varav KoT
Varav MoN
Varav SpC
Totalt 1-5
23 245
9 610
32 855
2 690
30 165
495
7 635
1 190
12 900
1 025
0
1 127
0
3 405
5 078
495
8 762
1 190
16 305
6 103
0
57
19
391
2 223
495
8 705
1 171
15 914
3 880
Besparingar med uppdragslista 2011
Sportcentrum
Verksamhet
Åtgärd
Personalkonsekvens
Status
Föreningsbidrag
översyn
Ingen
Genomfört
-500
-500
Verksamhetsanpassad
arbetstid
2,0 heltidstjänst
Halvårseffekt from 1 juli
-400
0
Verksamhetsanpassad
arbetstid
Ingen övertid
Återhållsamhet under våren,
genomfört 1 augusti
-50
0
Översyn avtal
Ingen
Förslag pågår
-500
0
Senare uppspolning
bandyarena
Ingen
Effekt november, info t berörda
föreningar under maj månad
-50
0
Återstår att åtgärda
Bedömd
effekt
tkr 2011
Resultat
tom april
tkr 2011
-1 200
-2 700
-500
Kost- och Transportverksamheten
Verksamhet
Åtgärd
Personalkonsekvens
Status
Utredning
vaktmästaruppdrag
1,0 tjänst
from.halvår
Organisationsöversyn pågår, där
personalkonsekvens är
inkluderad.Effekt from 1
september
-500
0
Verksamhetsanpassad
arbetstid
Ingen
För tillkommande verksamhet
-100
0
Återstår att åtgärda
Bedömd
effekt
tkr 2011
Resultat
tom april
tkr 2011
-2 100
-2 700
0
Gata och Park
Verksamhet
Åtgärd
Personalkonsekvens
Status
Utvärdering av
säsongsanställning
2 säsongsanställda
Åtgärdat med effekt from 1 maj
Utredning verkstad,
ökade intäkter
Ingen
Effekt from 1 maj
Bedömd
effekt
tkr 2011
Resultat
tom april
tkr 2011
-300
0
-50
0
-350
0
Myndighet och Nyproduktion
Verksamhet
Åtgärd
Personalkonsekvens
Status
Verksamhetsanpassad
arbetstid
Ingen
Påbörjas under våren i
samarbete med pko
Ökade intäkter
parkeringsövervakning
(5 tim mer i veckan)
Ingen
Effekt from 1 april
Bedömd
effekt
tkr 2011
Resultat
tom april
tkr 2011
-50
0
-150
-40
-200
-40
Ada-administration
Verksamhet
Åtgärd
Personalkonsekvens
Översyn IT-kostnader
Ingen
Status
Bedömd
effekt
tkr 2011
Resultat
tom april
tkr 2011
-100
0
-100
0
Ada-verksamhetsservice
Verksamhet
Åtgärd
Personalkonsekvens
Status
Intäkter städverksamhet
Ingen
Pågår
Bedömd
effekt
tkr 2011
Resultat
tom april
tkr 2011
-1 900
-450
-1 900
-450
Förvaltningsledning
Verksamhet
Åtgärd
Personalkonsekvens
Status
Nämnd halvdagar
Ingen
Pågår
Summering totalt förvaltningen
Bedömd
effekt
tkr 2011
Resultat
tom april
tkr 2011
-50
0
-50
0
-8 000
-990