1
Årstaskolans plan mot diskriminering och
kränkande behandling
2013/2014
_______________________________________________________________
1
2
Innehåll
....................................................................................... 1
Årstaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling ............................................ 1
2013/2014 ................................................................................................................................... 1
Innehåll ....................................................................................................................................... 2
Grunduppgifter ........................................................................................................................... 6
Verksamhetsformer som omfattas av planen ......................................................................... 6
Ansvariga för planen .............................................................................................................. 6
Vår vision ............................................................................................................................... 6
Planen gäller från ................................................................................................................... 7
Planen gäller till ..................................................................................................................... 7
Delaktighet ................................................................................................................................. 7
Elevernas delaktighet ............................................................................................................. 9
Vårdnadshavarnas delaktighet ................................................................................................ 9
Personalens delaktighet .......................................................................................................... 9
Förankring av planen .............................................................................................................. 9
Utvärdering................................................................................................................................. 9
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats .............................................................................. 9
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan .......................................................................... 10
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan .......................................................................... 10
Årets plan ska utvärderas senast........................................................................................... 10
Beskriv hur årets plan ska utvärderas ................................................................................... 10
Främjande insatser.................................................................................................................... 10
Områden som berörs av insatsen .......................................................................................... 11
Mål och uppföljning ............................................................................................................. 11
Ansvarig ............................................................................................................................... 11
Datum när det ska vara klart................................................................................................. 11
Områden som berörs av insatsen .......................................................................................... 11
Mål och uppföljning ............................................................................................................. 11
Insats..................................................................................................................................... 11
Ansvarig ............................................................................................................................... 12
Datum när det ska vara klart................................................................................................. 12
Områden som berörs av insatsen .......................................................................................... 12
2
3
Mål och uppföljning ............................................................................................................. 12
Insats..................................................................................................................................... 12
Ansvarig ............................................................................................................................... 13
Datum när det ska vara klart................................................................................................. 13
Områden som berörs av insatsen .......................................................................................... 13
Mål och uppföljning ............................................................................................................. 13
Insats..................................................................................................................................... 13
Ansvarig ............................................................................................................................... 14
Datum när det ska vara klart................................................................................................. 14
Kartläggning ............................................................................................................................. 14
Kartläggningsmetoder .......................................................................................................... 14
Områden som berörs i kartläggningen ................................................................................. 14
Hur eleverna har involverats i kartläggningen ..................................................................... 14
Hur personalen har involverats i kartläggningen ................................................................. 14
Resultat och analys ............................................................................................................... 15
Förebyggande åtgärder ............................................................................................................. 15
Områden som berörs av åtgärden ......................................................................................... 15
Mål och uppföljning ............................................................................................................. 15
Åtgärd ................................................................................................................................... 15
Motivera åtgärd .................................................................................................................... 16
Ansvarig ............................................................................................................................... 16
Datum när det ska vara klart................................................................................................. 16
Områden som berörs av åtgärden ......................................................................................... 16
Mål och uppföljning ............................................................................................................. 16
Åtgärd ................................................................................................................................... 16
Motivera åtgärd .................................................................................................................... 16
Ansvarig ............................................................................................................................... 17
Datum när det ska vara klart................................................................................................. 17
Områden som berörs av åtgärden ......................................................................................... 17
Mål och uppföljning ............................................................................................................. 17
Åtgärd ................................................................................................................................... 17
Motivera åtgärd .................................................................................................................... 17
Ansvarig ............................................................................................................................... 18
Datum när det ska vara klart................................................................................................. 18
Rutiner för akuta situationer ..................................................................................................... 18
Policy.................................................................................................................................... 18
3
4
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling ................................ 18
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till ........................................................... 19
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever ...................................... 19
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal ............................................ 20
Steg 1 .................................................................................................................................... 20
Steg 2 .................................................................................................................................... 21
Steg 3 .................................................................................................................................... 21
Steg 4 .................................................................................................................................... 21
Steg 5 .................................................................................................................................... 21
Steg 6 .................................................................................................................................... 21
Steg 7 .................................................................................................................................... 21
Steg 8 .................................................................................................................................... 21
Rutiner för uppföljning......................................................................................................... 22
Rutiner för dokumentation ................................................................................................... 22
Ansvarsförhållande............................................................................................................... 22
Likabehandlingsgrupp ...................................................................................................... 23
Alla som arbetar på skolan ............................................................................................... 23
Enheterna .......................................................................................................................... 24
Elevråd ............................................................................................................................. 24
Elev: ................................................................................................................................. 24
Begrepp .................................................................................................................................... 24
Diskriminering ..................................................................................................................... 24
Direkt diskriminering ....................................................................................................... 24
Indirekt diskriminering ..................................................................................................... 25
Trakasserier och kränkande behandling ............................................................................... 25
Kränkande behandling.......................................................................................................... 25
Sexuella trakasserier ............................................................................................................. 26
Repressalier .......................................................................................................................... 26
Diskrimineringsgrunderna ........................................................................................................ 26
Kön ....................................................................................................................................... 26
Könsidentitet eller könsuttryck ............................................................................................ 27
Etnisk tillhörighet ................................................................................................................. 27
Religion eller annan trosuppfattning .................................................................................... 28
Funktionsnedsättning ........................................................................................................... 28
Sexuell läggning ................................................................................................................... 29
Ålder ..................................................................................................................................... 29
4
5
5
6
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Verksamheten omfattar förskoleklass, grundskola årskurs 1-9 samt fritidshem.
Ansvariga för planen
Rektor Ove Norrman är vår interna huvudman. Likabehandlingsgruppen ansvarar i nära
samarbete med rektor för mycket av det löpande arbetet med Plan mot diskriminering och
kränkande behandling.
Vår vision
“Vi förbereder er för framtiden”, Så skulle vi vilja presentera oss för våra elever. Exakt vad
framtiden kommer att innehålla är naturligtvis väldigt svårt att säga. Vi tänker inte heller ge
sken av att ha alla svar eftersom vi inte sitter inne med dem. Men vi tänker ständigt på
framtiden och vad våra elever behöver för att vara förberedda inför den. Som en skola med
elever från förskoleklass till åk 9 och fritidshem är vi med hela vägen, från att de är små till
att de är nästan vuxna. I den resan är vår övertygelse att förutsättningar för att utvecklas och
lära är en trygg, trivsam och inkluderande skola. Vår förhoppning är att vara en skola som
präglas av starkt ledarskap, synlighet och höga förväntningar men samtidigt erbjuda en
skolmiljö med högt i tak där olikheter och originalitet välkomnas och drömmar kan frodas.
På Årstaskolan har vi därför nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling.
Vi arbetar för att Årstaskolan ska vara:
•
•
•
Förstahandsvalet för elever och föräldrar i närområdet
En attraktiv arbetsplats för kompetent personal
Erkänd och uppmärksammad
På Årstaskolan har vi ett systemteoretiskt perspektiv som präglar hur vi tänker kring både
lärandeprocessen samt relationerna på skolan. Vi tycker det är viktigt att inte bara tänka på
vad vi gör utan hur vi gör det och hur vi ständigt kan sträva efter att göra det bättre. Vi
lägger därför stor vikt vid att lyfta medvetenhetsgraden kring, hur vi tillsammans samskapar
vår verklighet genom att se på språkets betydelse. Hur vi pratar och beskriver saker utifrån
ett salutogent perspektiv. Vi strävar efter att hålla nyfikenheten levande och att tänka
cirkulärt istället för linjärt. Detta gäller i högsta grad hur vi arbetar med
likabehandlingsfrågor. Likabehandlingsarbetet och arbetet mot diskriminering och kränkande
6
7
behandling är ständigt pågående och i ständig rörelse och utveckling och förutsätter att
personal på skolan har ett självreflekterande och normkritiskt förhållningssätt till
verksamheten. Exempel på frågor som vi därför ständigt måste fråga oss är:
•
•
•
•
•
•
•
•
Hur bemöter vi varandra och hur tilltalar vi varandra?
Vilka diskurser och normsystem på både individ-, skol-, och samhällsnivå påverkas vi av
och ifrågasätter vi dessa tillräckligt?
Hur kan vi synliggöra och motverka strukturer som privilegierar eller marginaliserar
individer eller grupper p.g.a. på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, ålder, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell
läggning?
Har vi utvecklat ett gemensamt ”vi” som präglar oss i mötet med diskrimineringsfrågor?
Är vår skola verkligen tillgänglig för alla eller exkluderar vi några genom bristande insikt
om individers unika behov och sammanhang som i tillägg till diskrimineringsgrunderna
kan vara t.ex. olika former av funktionshinder, socioekonomiska faktorer, nyanlända med
svenska som andraspråk eller annat?
Vad tar vi själva med oss in i mötet med andra människor i form av förförståelse,
fördomar och okunskap? Hur kan vi öka vår medvetenhet om hur vi själva bidrar till att
forma a miljön och relationerna på vår skola?
Hur grupperar vi elever?
Blir barn och elever bortvalda eller säkerställer vi att de slipper detta genom att skapa
system för grupperingar och placeringar i klassrum?
Planen gäller från
2013-09-01
Planen gäller till
2014-08-31
Delaktighet
Vi följer Diskrimineringsombudsmannens verktyg ”Plan för skolan” i vårt
likabehandlingsarbete och arbete mot diskriminering och kränkande behandling.
”Sedan den 1 januari 2009 regleras arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i
både diskrimineringslagen och skollagen. Skolan eller förskolan ska varje år upprätta en
likabehandlingsplan och en årlig plan mot kränkande behandling”
(http://www.planforskolan.se/). Verktyget ”Plan för skolan” för samman de två planerna till
en.
7
8
”Det är viktigt att involvera personal, elever/barn och föräldrar i arbetet med planen för att
den verkligen ska kunna skapa en positiv utveckling för likabehandling och mot trakasserier
och kränkande behandling på skolan” (http://www.planforskolan.se/).
Verktyget har tagits fram av Diskrimineringsombudsmannen (DO) i samarbete med Barnoch elevombudet (BEO) vid Skolinspektionen och Skolverket.
8
9
Elevernas delaktighet
•
•
•
•
•
•
•
Brukarenkät
Trivselenkät
Elevråd
Klassråd
Mentorstider
Fokusgrupper
Regelbundna samtal
Vårdnadshavarnas delaktighet
•
•
•
•
Föräldramöten
Utvecklingssamtal
Enhetsråd
Skolråd
Personalens delaktighet
•
•
•
•
Pedagogmöten
Arbetsplatsträffar (APT)
Enhetsmöten
Likabehandlingsgruppen
Förankring av planen
Tidpunkt: Augusti/september
Ansvar: Rektor/Likabehandlingsgruppen
Vid läsårets början presenteras den nya Planen mot diskriminering och kränkande behandling
för personal, elever och föräldrar på skolans hemsida samt via klassråd, elevråd, skolråd och
pedagogmöten. Rektorn tillsammans med Likabehandlingsgruppen går också runt till alla
klasser och presenterar Planen mot diskriminering och kränkande behandling.
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
9
10
Fjolårets plan har inte utvärderats på ett strukturerat sätt vilket framgår av
Skolinspektionens rapport.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Utvärdering gjordes muntligen av mentorer och klasslärare under klassrådstid.
Sammanställning av den informationen har varit bristfällig.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Planen har omarbetats och nya rutiner för utvärdering har utarbetats.
Årets plan ska utvärderas senast
2014-05-30
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Målen som formulerats utifrån främjande och förebyggande insatser i planen kommer att
utvärderas inom ramen för den allmänna kartläggningen på skolan som sker under
vårterminen. men också genom följande metoder.
•
Utvärderingen kommer ske genom fokusgrupper där elever intervjuas med utgångspunkt
i uppsatta mål. Fokusgrupperna leds av representanter ur Likabehandlingsgruppen.
•
Personalen på skolan kommer delta i utvärdering genom att enheternas respektive
representant i Likabehandlingsgruppen följer upp resultaten av insatserna i respektive
enhet.
•
Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor och Likabehandlingsgruppen
Främjande insatser
•
Synliggöra plan mot diskriminering och kränkande behandling
10
11
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder.
Mål och uppföljning
Målet är att stärka personalens medvetenhetsgrad och kompetens kring de sju
diskrimineringsgrunderna och hur de diskuteras och levandegörs i verksamheten.
Insats Regelbundna seminarier på skolan där interna eller externa föreläsare lyfter ämnen
eller metoder som berör likabehandlingsarbetet och arbetet mot diskriminering och
kränkande behandling.
Ansvarig
Rektor/Likabehandlingsgruppen/EHT
Datum när det ska vara klart
Arbetet pågår under hela läsåret.
•
Öka elevernas inflytande i likabehandlingsarbetet och arbetet mot diskriminering och
kränkande behandling
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder.
Mål och uppföljning
Öka elevernas inflytande genom att göra elever aktivt medverkande i det främjande arbetet
mot mobbing.
Insats
Inrätta fasta punkter om diskrimineringsgrunderna på dagodningen för elevråd, klassråd samt
att på mentorstid aktivt arbeta med relationsfrämjande insatser mellan elever.
11
12
Ansvarig
Mentorer/biträdande rektorer
Datum när det ska vara klart
Arbetet pågår under hela läsåret.
•
Temavecka om likabehandling
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder.
Mål och uppföljning
Eleverna skall ha kännedom om de grundläggande mänskliga rättigheterna.
Temaveckan kommer att utvärderas inom ramen för den allmänna kartläggingen på skolan
som sker under vårterminen, t.ex genom fokusgrupper där elever intervjuas av
representanter ur Likabehandlingsgruppen, samt att enheternas respektive representant i
Likabehandlingsgruppen följer upp resultaten av temaveckan i respektive enhet.
Insats
En temavecka under vårterminen 2014 där eleverna får fokusera extra mycket på frågor som
rör mänskliga rättigheter inom ramen för olika ämnesområden.
Lärarna i sina respektive ämnesområden samarbetar enhetsvis kring ett tema som t.ex.
funktionsnedsättning (de kan vara vilken diskrimineringsgrund man vill) där de var och en i
sina klasser bland annat tar upp reformerna för mänskliga rättigheter som särskilt påverkat
personer med funktionsnedsättning och synliggör framgångsrika personer, till exempel
författare, forskare och politiker, med funktionsnedsättning. Temat kommer även att belysa
Rasbiologiska institutets (i Uppsala) mörka historia och vad det innebar för människor med
olika funktionsnedsättningar, särskilt för kvinnor med funktionsnedsättning.
12
13
Ansvarig
Likabehandlingsgruppen/Rektor/Enhetsledare
Datum när det ska vara klart
2014.03.30
•
Namn The BIG 6
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder.
Mål och uppföljning
Att eleverna skall få ökad kunskap och förståelse om värdegrund i enlighet med läroplanens
(LGR11) grundläggande värderingar i form av träning i värdegrundande förmågor.
TheBig6 kommer att utvärderas inom ramen för den allmänna kartläggingen på skolan som
sker under vårterminen, t.ex genom fokusgrupper där elever intervjuas av representanter ur
Likabehandlingsgruppen, samt att enheternas respektive representant i
Likabehandlingsgruppen följer upp resultaten av TheBig6 i respektive enhet.
Insats
Med TheBig6 har vi kompletterat TheBig5 med del 1 och 2 i Läroplanen och bearbetat
förmågorna till vår undervisning och våra elever. Den sjätte ”förmågan” är därmed ingen
riktig förmåga utan en tolkning av innehållet i del 1 och 2. Vi kallar dessa värdegrundande
förmågor.
Förmågorna i TheBig5 är hämtade ur samtliga kursplaner i Lgr11, oavsett årskurs. Dessa
förmågor har delats upp i fem olika kategorier. I Lgr11, del 1, behandlas skolans värdegrund
och uppdrag. Och i del 2 övergripande mål och riktlinjer för utbildningen.
De Värdegrundande förmågorna är (rött hjärta) är följande;
- Att vara vänlig.
- Att vara nyfiken.
- Att vara generös.
- Att kunna göra sitt bästa.
13
14
- Att kunna samarbeta.
http://site.arstaskolan.se/thebig6/thebig6/
Ansvarig
Enskild personal/Likabehandlingsgruppen
Datum när det ska vara klart
2014.05.30
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
•
•
•
Enkäter
Samtal
Trygghetskartor
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Hur eleverna har involverats i kartläggningen
•
•
•
•
Utvecklingssamtal
Klassråd och elevråd
Mentorstider
Samtal
Hur personalen har involverats i kartläggningen
•
•
•
•
Likabehandlingsgruppen
EHT
Enhetsmöte
Enkäter
14
15
•
Samtal
Resultat och analys
Under läsåret 2012-2013 har det förekommit diskriminering i relation till kön och sexuell
orientering. Detta har tagit sig uttryck i mobbing och trakasserier via sociala medier.
Det har även funnits mobbing utifrån funktionsnedsättning på skolan som visats sig genom att
elever med dyslexi känt sig utsatta och gjort aktiva val att exempelvis arbeta enskilt istället
för i grupp.
Brukarenkäten visar att elevernas upplevelser av trivsel och trygghet på skolan generellt
ligger över genomsnittet för Stockholm i de lägre åldrarna, men sjunker till under
genomsnittet i de högre åldrarna. Vi vill därför genomföra insatser för att öka elevernas
trivsel och trygghet i alla åldrar.
Förebyggande åtgärder
•
Öka elever och personals förståelse av dyslexi
Områden som berörs av åtgärden
Funktionsnedsättning
Mål och uppföljning
Målet är att underlätta för elever med dyslexi att känna sig sedda och hörda utifrån sina
unika förutsättningar.
Åtgärd
Mellanstadiet
Workshop kring dyslexi för enskilda klasser. Workshopen syftar till att eleverna ska få en
upplevelse och förståelse av hur det är att ha dyslexi och varför eleverna med dyslexi har
behov av alternativa verktyg och andra anpassningar.
Personalen deltar i föreläsning från Mount dyslexi.
15
16
Motivera åtgärd
Utifrån elevärenden i EHT har det framkommit att elever upplever att det finns brist på
förståelse för deras funktionshinder.
Ansvarig
EHT/Spec
Datum när det ska vara klart
Höstterminen 2013
•
Nolltolerans för nedvärderande språkbruk
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Det ska inte förekomma nedvärderande språkbruk på skolan.
Målet kommer att utvärderas inom ramen för den allmänna kartläggningen på skolan som
sker under vårterminen, men också genom Fokusgrupper där elever intervjuas.
Fokusgrupperna leds av representanter ur Likabehandlingsgruppen.
Personalen på skolan kommer delta i utvärdering genom att enheternas respektive
representant i Likabehandlingsgruppen följer upp resultaten av insatsen i respektive enhet.
Åtgärd
Ha nolltolerans för nedvärderande språkbruk och jargong och tät kontakt med föräldrarna
när en elev talar nedsättande i relation till sexuell läggning, etnisk tillhörighet eller
funktionsnedsättning.
Motivera åtgärd
16
17
Under läsåret 2012-2013 har det förekommit diskriminering i relation till kön och sexuell
orientering. Detta har tagit sig uttryck i mobbing och trakasserier via sociala medier.
Ansvarig
All personal
Datum när det ska vara klart
Löpande under läsåret
•
Stärka rastvärdsarbetet
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling
Mål och uppföljning
Eleverna skall känna sig trygga och trivas på skolan och på fritids.
Uppföljningen mäts genom nästa års brukarenkät.
Åtgärd
Rastvärdarnas arbete kommer att stärkas och struktureras bättre för att motsvara behoven i
alla åldrar.
•
•
T.ex kommer rastvärdar från alla årskurser att vara synliga på raster.
Trygghetskartor kommer att upprättas i samverkan med eleverna i respektive årskurs
genom klassråd.
Motivera åtgärd
Brukarenkäten visar att elevernas upplevelser av trivsel och trygghet på skolan generellt
ligger över genomsnittet för Stockholm i de lägre åldrarna, men sjunker till under
genomsnittet i de högre åldrarna. Vi vill därför genomföra insatser för att öka elevernas
trivsel och trygghet i alla åldrar.
17
18
Ansvarig
Rektor/biträdande rektorer/Enhetsledare
Datum när det ska vara klart
Löpande arbete
Rutiner för akuta situationer
Policy
Vår förhoppning är att vara en skola som präglas av starkt ledarskap, synlighet och höga
förväntningar men samtidigt erbjuda en skolmiljö med högt i tak där olikheter och
originalitet välkomnas och drömmar kan frodas. På Årstaskolan har vi därför nolltolerans
mot trakasserier och kränkande behandling.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Till den pedagogiska vardagen hör att ta hand om mindre dispyter mellan elever. Oftast kan
sådant hanteras direkt och osämjan mellan eleverna försvinner utan att någon/några efteråt
bär på känslan att vara kränkt.
Ibland förekommer också värre incidenter, trakasserier eller våld. Bakom en incident kan
exempelvis ligga en avsikt att nedvärdera någon eller att det pågår mobbing. I Skolverkets
Allmänna Råd beskrivs kränkande behandling som ”ett uppträdande som utan att ha samband
med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet.” Det kan vara
svårt att avgöra vad som är ”vanliga vardagsdispyter” och vad som är kränkningar. Här måste
all personal lita till sitt professionella omdöme. Alla måste också orka/våga gripa in och ställa
obekväma frågor i klassrum och korridorer
När en i personalen bevittnar eller får kännedom om en situation där en elev utsätts för
någon form av kränkning har personalen en skyldighet att ingripa så att kränkningen
omedelbart upphör. Förutom att stoppa kränkningen ska denne också se till att den utsatte
såväl som den eller de som utfört kränkningen tas om hand. Skolledning, vårdnadshavare,
Likabehandlingsgruppen och mentor ska informeras skyndsamt. Vid allvarligare händelser
måste detta ske samma dag, om det överhuvudtaget är möjligt. Rektor utser sedan personal
eller en grupp som ska utreda kränkningen och vidta åtgärder. I första hand tilldelas
Likabehandlingsgruppen detta uppdrag.
18
19
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
Elever och förälder kan vända sig till all personal på skolan som i sin tur kan bistå med att
ärendet vidarebefordras till rektor och Likabehandlingsgruppen. Rektor och
Likabehandlingsgruppen tar sedan ansvar för att utreda situationen. Det går också bra för
både elever och föräldrar att vända sig till rektor eller Likabehandlingsgruppen direkt. Vilka
dessa är och hur man får tag i dem finns på skolans hemsida.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
Om en elev utsätts för någon form av kränkande handling av annan elev följer vi
nedanstående plan:
Steg 1
Den person (pedagog, övrig personal, elev eller förälder) som upptäcker eller får kännedom
om kränkningar eller mobbning skall genast informera de berörda elevernas mentorer
alternativt direkt till skolans Likabehandlingsgrupp. Om det är en akut situation med inslag av
hot eller våld agerar all personal utifrån skolans krisplan.
Steg 2
Likabehandlingsgruppen gör en bedömning av anmälan och tar antingen hand om ärendet
eller lämnar det vidare till mentor, arbetslag, elevhälsoteam eller skolledning.
Steg 3
Vid ett Likabehandlingsärende utses minst två representanter från teamet som handlägger
ärendet. Likabehandlingsgruppen gör en kartläggning av ärendet genom enskilda samtal med
anmälare, mentor, utsatt elev samt förälder till denne. Eleven som utsatts för kränkning eller
mobbning informeras om att skolan ser allvarligt på kränkande handlingar, att de är olagliga
samt att Likabehandlingsgruppen kommer att agera för att få detta att upphöra.
Vi bestämmer sedan tid för uppföljning, ca en vecka senare, men klargör även att eleven
genast ska kontakta mentor alternativt representant från Likabehandlingsgruppen om något
händer innan dess.
Steg 4
Likabehandlingsgruppen går vidare genom enskilda samtal med den/de som utfört
kränkningen/mobbningen.
Förklarar att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att
beteendet genast ska upphöra. En plan upprättas för hur det negativa beteendet ska brytas.
En tid bestäms för uppföljning ca en vecka senare. Eleverna uppmanas att berätta för sina
19
20
föräldrar.
Steg 5
Likabehandlingsgruppen informerar den utsatte samt dennes föräldrar kring planen som
upprättas för att bryta den uppkomna situationen.
Steg 6
Mentor samt övrig berörd personal informeras om att ha uppsikt över berörda elever.
Steg 7
Uppföljande samtal hålls enligt planering i steg 3 och 4.
Därefter kontaktas föräldrar till berörda parter för att delges information om hur ärendet
utvecklats. Detta kan i vissa fall även ske i ett tidigare läge. Om kränkningarna ej upphört kan
Likabehandlingsgruppen kalla berörda föräldrar till möte. Eleverna hålls även fortsättningsvis
under uppsikt.
Steg 8
När det negativa beteendet upphört hålls uppföljande samtal med utsatt elev samt dennes
förälder och ärendet avskrivs av Likabehandlingsgruppen. Om kränkningarna ändå inte
upphört under ärendets gång vidtas ytterligare åtgärder, exempelvis kontakt med andra
myndigheter som socialtjänst eller polis.
Samtliga samtal under ärendets gång dokumenteras. Likabehandlingsgruppen förbehåller sig
även rätten, i enlighet med skolverkets utvärdering om metoder av mobbning (länk), att
använda ovanstående handlingsplan med viss flexibilitet.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Skyldigheten att utreda om någon har utsatts för trakasserier eller kränkande behandling
träder in så snart någon i verksamheten fått kännedom om att ett barn eller en elev anser
sig ha blivit utsatt för detta. Det krävs alltså inga bevis för att påbörja en utredning och det är
den enskilda elevens uppfattning som skolan ska utgå ifrån. Vi följer Stockholms stads rutin;
Steg 1
Händelsen anmäls till mentor, elevhälsoteam, likabehandlingsgrupp eller annan vuxen på
skolan som eleven har förtroende för.
20
21
Steg 2
Mottagaren av anmälan anmäler omedelbart händelsen till rektor som i sin tur anmäler
händelsen till huvudmannen på därtill avsedd blankett.
Steg 3
Vårdnadshavare informeras. Ansvarig för att detta sker är rektor.
Steg 4
Rektor ansvarar för att utredning sker. Huvudmannen har det yttersta ansvaret.
•
•
•
•
•
•
•
•
Separata utredningssamtal förs med samtliga berörda parter.
Samtalen dokumenteras.
Rektor ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas. Åtgärder som sätts in bör leda till
långsiktiga lösningar. Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att
förändra strukturer och förhållanden på grupp‐ och verksamhetsnivå.
Åtgärderna dokumenteras.
Rektor följer upp ärendet med elev och vårdnadshavare.
Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och följer upp ärendet. Om
personalen så önskar kan en facklig representant närvara vid samtalen.
Utredning och åtgärder utvärderas och dokumenteras.
Uppföljningen dokumenteras. Om åtgärderna är otillräckliga beslutar rektor om nya
åtgärder.
Steg 5
Rektor ska under utredningstiden ha kontakt med sin chef/förvaltning.
Steg 6
Rektor avgör, i samråd med sin chef, om ärendet ska anmälas till annan myndighet.
Steg 7
Rektor beslutar, i samråd med Utbildningsförvaltningens personalavdelning, om ev.
disciplinära åtgärder i enlighet med AB. Facket bör då kopplas in. Varje ärende ska utredas
och handläggas skyndsamt. Ansvarig för detta är rektor och ytterst ansvarig är huvudmannen.
Steg 8
Om åtgärderna inte är tillräckliga kan elev och vårdnadshavare vända sig till Barn‐ och
elevombudsmannen (www.skolinspektionen.se/BEO) eller Diskrimineringsombudsmannen
(www.do.se)
21
22
Rutiner för uppföljning
Vidtagna åtgärder ska alltid följas upp inom tid som bedöms som rimlig. Ofta kan flera
uppföljningar behövas. I svårare och/eller längre pågående ärenden ska rektor alltid
fortlöpande hållas informerad. I sådana ärenden ska skolledare alltid delta och det ska ske en
fördjupad analys och diskussion kring kommande och vidtagna åtgärder. Eventuellt bör
ytterligare kompetens, exempelvis skolpsykolog, inkallas.
När ett ärendes åtgärder följts upp i tillräcklig utsträckning och det bedömts att
kränkningarna upphört ska ärendet och dokumentationen överlämnas till rektor som kan
besluta om att det ska avslutas. Rektor utser någon som ansvarar för att skriva slutrapport.
Om någon elev får problem i sin skolsituation i samband med kränkningar så att han/hon
bedöms ha behov av särskilt stöd, ska åtgärderna dokumenteras i ett åtgärdsprogram.
Även i det fall kränkningarna fortsätter trots insatta åtgärder, ska ärendet återvända till
rektor. Denne beslutar då om nästa steg.
Rutiner för dokumentation
Kränkningar ska också alltid anmälas till Årstaskolans Likabehandlingsgrupp via en särskild
blankett. Kopia på anmälan skickas både till rektor samt ansvarig för diarieföring som även
vidarebefordrar information till huvudman. Händelser, utredning, åtgärder och uppföljning
ska dokumenteras av den/de som fått ärendet. Dokumentation ska föras fortlöpande. Den
ska vara kortfattad men ändå självständigt beskriva händelse, utredning, åtgärder samt
bedömningar som gjorts utifrån utredning och uppföljningar. All dokumentation kring
ärendet förvaras hos kurator. Vid ett ärendes avslutande ansvarar kurator för att den
samlade dokumentationen lämnas till ansvarig för diarieföring
Ansvarsförhållande
Rektor har det övergripande ansvaret för att planen mot diskriminering och kränkande
behandling upprättas och utvärderas årligen. För att ta fram en plan mot diskriminering och
kränkande behandling som uppfyller de krav som ställs av lagstiftaren, där de olika delarna
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ingår har följande ansvarsfördelning
valts.
REKTOR
•
Att se till att all personal, elever och vårdnadshavare känner till att alla former av
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är förbjudna på skolan
22
23
•
•
•
•
•
Att se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika
rättigheter
Att motverka kränkande behandling och diskriminering eller trakasserier på grund av
någon av diskrimineringsgrunderna
Att ombesörja att det årligen upprättas och utvärderas en Likabehandlingsplan samt
en plan mot kränkande behandling. Detta kan delegeras och görs i samarbete med
personal, elever och vårdnadshavare genom en process som bör vara transparant och
brett förankrad. Om skolan får kännedom om att kränkande behandling, trakasserier
eller diskriminering förekommer skall Likabehandlingsplanen och Planen för
kränkande behandling erbjuda tydliga rutiner för hur dessa skall bemötas, åtgärder
implementeras och dokumenteras samt vid behov kontakta andra myndigheter
Att se till att handlingsplanen följs
Att anmälan till huvudman görs
LIKABEHANDLINGSGRUPP
•
•
•
•
•
•
Ansvara för att utreda och åtgärda incidenter av mobbing, kränkande behandling och
trakasserier
Att återkoppla till alla berörda parter samt att dokumentera insatserna
Att informera rektor samt ansvarig för diareföring
Likabehandlingsgrupp med representanter från alla verksamhetsområden bedriver
löpande arbete för att främja likabehandling och förebygga och förhindra kränkande
behandling
Årligen kartlägga riskfaktorer för miljöer och områden där kränkning och
diskriminering kan uppstå , samt sammanställa undersökningarna kring elevernas
fysiska och psykosociala skolmiljö
Kartläggning och utvärdering skall ske i samråd med skolans elevråd
ALLA SOM ARBETAR PÅ SKOLAN
•
•
•
•
•
Följa skolans likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande
behandling
Ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som hen förmedlar genom
sin undervisning/arbete och sträva efter likabehandling
Bemöta elever och kolleger med respekt
Visa tolerans för oliktänkande
Vara ett föredöme i sitt språkbruk
23
24
ENHETERNA
•
•
•
•
Alla enheter ser till att likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och
kränkande behandling förankras hos elever och vårdnadshavare.
Att förklara begreppen diskriminering, trakasserier och kränkning för eleverna och
hålla dessa frågor levande inom ramen för undervisningen
Att beskriva för elever och föräldrar/vårdnadshavare hur vi på skolan arbetar mot
detta och varför det är viktigt att göra det
Följa upp klimatet i klasser/grupper på en övergripande nivå på enhetens möten samt
mentor på mentorstider
ELEVRÅD
•
•
Årligen delta i kartläggningen av riskfaktorer för miljöer och områden där kränkning
och diskriminering kan uppstå.
Kartläggning och utvärdering skall ske i samråd med skolans Likabehandlingsgruppen
ELEV:
•
•
Bemöta elever, lärare och övrig personal med respekt
Påtala kränkande behandling, trakasserier och diskriminering som förekommer på skolan
Begrepp
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever
och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller
könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning,
sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
DIREKT DISKRIMINERING
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till
någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett
visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta
program.
24
25
INDIREKT DISKRIMINERING
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt
som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har
samband med diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever
som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande
behandling nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande
generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det
kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande.
Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig
förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett
uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara
slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till
exempel Facebook).
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller
kränkande behandling.
Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling
•
Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och
”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen
efter gymnastiken.
25
26
•
•
Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl
som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil.
Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än
att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver
är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren. Oliver
orkar inte förklara hur det egentligen ligger till.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt
anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som
avgör vad som är kränkande.
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund
av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat
förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev,
exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling. /P>
Diskrimineringsgrunderna
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier
•
•
Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder
henne med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering]
Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt
att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]
26
27
•
Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och
hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier]
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon
inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger
uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller
könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att
det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan
vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
•
•
•
Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med
mascara och läppglans. [trakasserier]
Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för
att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället
för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad
intergender betyder och innebär. [diskriminering]
Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans
tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där.
[trakasserier]
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung,
hudfärg eller annat liknande förhållande.
lla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same,
svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska
tillhörigheter.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
27
28
•
•
•
En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt
svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp.
[diskriminering]
Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och
sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med
att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De
menar ju inget illa”. [trakasserier]
Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på
proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes
modersmål.[diskriminering]
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens
proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband
med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av
diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar
som inte har samband med religion faller utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
•
•
•
•
Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater.
De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier]
Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen
”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin
utbildning. [diskriminering]
Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier]
Funktionsnedsättning
Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada
eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning – och inte funktionshinder
eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
28
29
•
•
•
På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var
och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]
Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar
”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier]
Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han
lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar
hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!” [diskriminering och
trakasserier]
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller
heterosexuell läggning.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med
sexuell läggning
•
•
•
•
Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de
henne ”äckliga lebb”. [trakasserier]
Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han
svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam.
James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom,
men inte gör något. [trakasserier]
På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den
första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika
ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av
ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en
tillämpning av skollagen.
Exempel på händelser som kan vara trakasserier:
•
Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta.
[trakasserier]
29
30
•
Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när
de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men
de fortsätter i alla fall. [trakasserier]
30
