Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling – IESÖ

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling – IESÖ Uppdaterad: 2011-08-10
2011/2012
Likabehandlingsplan/Trygghetsplan
Plan mot kränkande behandling
Internationella Engelska Skolan i Örebro
2011/2012
Kortversion av planen. Hela planen går att finna på hemsidan
www.engelska.se
1|Page
Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling – IESÖ Uppdaterad: 2011-08-10
2011/2012
Inledning
Internationella Engelska Skolan i Örebro ska vara en arbetsplats för elever och vuxna där alla trivs och
kan känna sig trygga enligt de dokument som beslutats av de styrande. Om någon upplever sig kränkt
eller om någon uppmärksammar att någon blir utsatt skall denne omedelbart få hjälp. Planer finns
för detta. Man behöver inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering eller
trakasserier; det är effekten som avgör. Man behöver dock ha viss insikt i att det egna uppträdandet
kan upplevas som trakasserier. Det kan vara svårt att bedöma om ett barn har den insikten. Därför är
det viktigt att personalen är observant och beredd att ingripa i konkreta situationer. Det
förebyggande arbetet är också viktigt här.

Skolans personal och elever informeras muntligt och skriftligt om planen

Föräldrar/målsmän informeras på föräldramöten och får till gång till en skriftlig
version
Mål
Vår likabehandlingsplan ska inte vara en produkt som i första hand behandlar akuta ärenden
utan den ska vara en beskrivning av hur vi arbetar för att förebygga och förhindra alla former
av diskriminering och annan kränkande behandling. Den skall också främja positiva
beteenden och styra skolan i en allt mer positiv riktning.
I vår skolas regler framgår klart och tydligt att vi inte accepterar mobbning eller annan
kränkande behandling. Dessa regler behandlas och diskuteras under klassråd och vid andra
tillfällen vid behov. Vid ett tillfälle då en elev missköter sig använder vi oss av ett
varningssystem där uppföljandet av varningen är viktig. Skolan kontaktar, oftast via mentor,
hemmet och diskuterar vad som hänt efter samtal med eleven.
Begrepp
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra och det
har samband med diskrimineringsgrunderna som beskrivs senare.
Trakasserier är uppträdanden som kränker en elevs värdighet och det har samband med
diskrimineringsgrunderna som beskrivs senare.
Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte
har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut
någon, knuffas eller rycka någon i håret. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga
till kränkande behandling.
Repressalier är om en elev drabbas negativt om eleven eller vårdnadshavare påtalat eller
anmält skolan för något av ovanstående och får inte förekomma.
2|Page
Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling – IESÖ Uppdaterad: 2011-08-10
2011/2012
Diskrimineringsgrunder
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella
eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande (man kan tillhöra flera).
Funktionshinder
Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt.
Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och
sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi.
Kön
Trakasserier eller sexuella trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning,
förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Även transsexuella, alltså
personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet, skyddas
utifrån diskrimineringsgrunden kön.
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av könsöverskridande
identitet eller uttryck. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som
på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck – mot
föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut.
Religion och annan trosuppfattning
Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska
grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke- konfessionell och skolan
får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion.
Sexuell läggning
Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet eller heterosexualitet. Skolan har
ett ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. En homofobisk
hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter.
Ålder
Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av ålder. Skyddet mot
åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla.
Kartläggning och nutidsanalys
För att säkerställa hur situationen i skolan i nuläget är ska eleverna på olika sätt få möjlighet
att beskriva hur de upplever situationen. Detta ska dels ske i en kvantitativ undersökning,
dels i en kvalitativ del som sker genom återkommande samtal under skolårets lopp. De
verktyg som används för detta är: Enkät, elevens enskilda samtal med mentorer,
utvecklingssamtal samt vuxnas närvaro bland eleverna
3|Page
Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling – IESÖ Uppdaterad: 2011-08-10
2011/2012
Utvärdering föregående plan

Livskunskapen genomfördes i alla årskurserna under året. Enligt utvärderingar är
detta mycket omtyckt av eleverna. Eleverna är särskilt tacksamma över att ha ett
ställe att prata om olika saker då de inte har en betygsättande lärare närvarande.
DISA genomfördes i en klass under året av skolkuratorn och skolsköterskan.
Elevernas utvärdering var mycket positiv. Ytterligare två lärare skall utbildas i DISA
under läsåret 2011/2012 för att utveckla arbetet med DISA.

Lärarna har i klassrummet ansvaret för vad som sker och se till att det är en bra
arbetsmiljö och att inga kränkningar sker. I elevernas utvärdering är detta något som
måste förbättras.

Under läsåret har personal haft ”rastvakt”. Eleverna är i stort sett nöjda med detta
men menar att vissa utrymmen är mer problematiska än andra.

Under året har personalen haft två externa föreläsare, Steinberg och Ögren.

Eleverna har under året haft möjlighet att via elevrådet, klassråd, kamratstödjare och
vid utvecklingssamtal kunnat påverka planen. Det som framkommit tydligast är att
arbetsron i klassrummet inte är bra. Eleverna vill att dessa saker förbättras under
kommande läsår. Föräldrar har via telefon och e-post kontaktat biträdande rektor om
samma saker vilket naturligtvis ska beaktas i denna plan för 2011/2012.

Under året fick eleverna i årskurs 7 (även personal, föräldrar samt en grupp anställd
av polisen och Örebro kommun var inbjudna) lyssna på en extern föreläsare, Johanna
Ögren, som pratade om sociala medier. Mycket uppskattat av elever och föräldrar. I
år 9 föreläste Benny Grünfeld om sina upplevelser i koncentrationsläger under andra
världskriget.

Skolan har haft schemalagd mentortid under året samt mentordagar för att klasserna
ska kunna utvecklas positivt.

Varje klass har haft kamratstödjare som träffats var tredje vecka. Detta upplevs
mycket positivt och kamratstödjarna har till stor del bidragit till den nya planens
utformning.

Under året började utvecklingen mot arbetslag men blev inte färdig varpå denna
fortsätter under kommande år. Arbetslagsledaren tillsammans med arbetslaget får
till uppgift att göra planer för enskilda elever eller klasser.

Frukost har serverats i elevkafeterian 07.30-08.00 under året och ca 30-70 elever har
ätit där varje morgon tillsammans med ett tiotal personal. En av skolans bästa
4|Page
Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling – IESÖ Uppdaterad: 2011-08-10
2011/2012
stunder enligt många elever. I elevkafeterian har en till två klassmormödrar funnits
som extra ögon och öron under året.

Skolans regler och följder ifall någon bryter mot dem: Alla är lika inför dessa och
konsekvenserna blir lika oavsett vem eleven är. Ibland upplever eleverna att så inte
är fallet eller undrar hur de vuxna tänker.

Skolan samarbetar med polisen och de sociala myndigheterna. Ett tätt samarbete har
utvecklats med Fältgruppen i Örebro som kan ge oss stöd och tips om hur vi kan
arbeta i olika situationer som kan uppstå. Fältgruppen besöker också skolan ibland
och finns då företrädesvis i elevcafeterian.

Under året skulle ett system med diplom till elever som gjort något bra införas men
detta kvarstår till kommande läsårsplan.

4 % ansåg att de blivit utsatt av någon elev och 3 % av någon vuxen. De elever som
fått hjälp från ABT eller biträdande rektor anser att det blivit bättre än tidigare. Vissa
fall följs upp under HT 2011.
Revidering och omarbetning
Planen ska utvärderas och en ny skall produceras varje år. Revideringen skall göras av
representanter från elevhälsan, från pedagoggruppen samt representanter från eleverna.
Det förebyggande arbetet utvärderas årligen av skolans elever via klass- och elevråd,
kamratstödjare samt föräldrar generellt, via PTA/ föräldraföreningen på skolan.
Främjande insatser och planer för kommande läsår 2011/2012
Arbetsro i klassrummet - Under året kommer IESÖ att i arbetslag, helgrupp och i ämneslag
diskutera och se till att arbetsron i klassrummen blir bättre enligt framför allt elevernas
önskemål. Det är skolledningens ansvar att detta sker. Nya lärare kommer att skolas in i
skolans system och träffa biträdande rektor var tredje vecka för att säkerställa detta.
Arbetslag med dess rutiner - Arbetslag startades under föregående läsår men ska nu
utvecklas till att bli en mer drivande del i skolans organisation. Arbetslagsledarna leder
arbetet, fördelar arbetet samt ansvarar för att skolledning är informerad om vad som är på
gång. Skolledningen ger i uppdrag åt arbetslagen vad som behöver arbetas med.
Diplom för goda insatser - Biträdande rektor skall utveckla detta system och informera de
anställda hur vi skall använda oss av det och ska senast börja användas december 2011.
5|Page
Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling – IESÖ Uppdaterad: 2011-08-10
2011/2012
Trygghet och miljö i vissa områden - Samtal med eleverna om de områden som är
problematiska. Personal ska mer frekventerat vistas i utsatta områden, inte minst personal
som går runt på rastvakt. Liksom tidigare erbjuds all personal pedagogisk lunch.
Hur många som känner till likabehandlingsplanen - Den andel elever som känner till
likabehandlingsplanen ska öka via information från rektorer, arbetslagsledare, mentorer
samt övrig personal.
Procentandelen utsatta måste gå ner - Genom ett aktivt arbete enligt de rutiner som
beskrivits ovan ska andelen elever som känner sig utsatta bli mindre.
Oro vid busshållplatserna - Ökad information om problemet, diskussion med elever samt vid
vissa tidpunkter någon från personalen som kan vistas i området. Flytt av busshållplatsen har
när detta skrivs diskuterats men har i skrivandets stund inte skett.
Mentortid - Detta är ett bra verktyg och skall användas av alla lärare vilket inte är
upplevelsen hos eleverna.
Plan för hur ett mobbningsärende tas om hand
Definition av mobbning och konflikt
Mobbning är när någon/några blir utsatta för negativa handlingar, fysiska och/eller psykiska,
upprepade gånger och över tid, av en eller flera andra individer. Ett ojämnlikt
maktförhållande föreligger mellan förövare och den utsatte.
I ett konfliktläge mäter två eller flera personer sina krafter mot varandra som jämställda, i en
mobbningssituation har mobbaren makt. I en jämställd konflikt finns inte detta
maktutövande. Att mobba och vara osams är inte samma sak! Alla elever, föräldrar och
skolans personal skall vid varje skolstart informeras om hur skolan arbetar mot mobbning.
Hur kan mobbning visa sig

Fysiskt – att bli utsatt för våld, slag och knuffar

Verbalt – att bli muntligen hotad, att ges förnedrande namn (hora, bögjävel, svenne
eller blatte)

Text- och bildburen – klotter, brev, sms, mms, e-post eller chatt

Psykiskt – t.ex. utfrysning och ”blickar”
6|Page
Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling – IESÖ Uppdaterad: 2011-08-10
2011/2012
Arbetsgång
När en vuxen i skolan blir vittne till en situation där en elev blir utsatt för någon form av
trakasserier/kränkande behandling skall följande göras:
1. Fysiska trakasserier/fysisk kränkande behandling:

Vid slagsmål: Ingripa och se till att bråket upphör. Vid behov tillkallas hjälp. Ta
in de inblandade i olika rum och notera deras namn och klass.

Omedelbart efter det inträffade skall alla inblandade var för sig ge sin syn på
det inträffade. Sedan kontaktas mentorer.

Händelsen följs upp med att skolledning, elevvårdspersonal samt föräldrar
kontaktas.

Vid misstanke om fysisk mobbning, kontakta Antimobbningsteamet för
uppföljning av dess medlemmar.
2. Psykiska trakasserier/psykisk kränkande behandling:

Ingripa, avbryta och se till att det inträffade bearbetas vidare. Då händelsen är
av sådan art att det är befogat ska händelsen diskuteras i klass/grupp.

Händelsen rapporteras alltid till mentorer.

Händelsen följs upp med att skolledning, elevvårdspersonal samt föräldrar
kontaktas.

Vid misstanke om psykisk mobbning, till exempel utfrysning; ta kontakt med
Antimobbningsteamet för uppföljning av dess medlemmar.
Åtgärder vid rapporterad mobbning
Antimobbningsteamet följer upp enligt utarbetad modell, samt rapporterar till skolledning,
mentorer, elevhälsoteam samt föräldrar vad som görs/gjorts. Endast i undantagsfall ska en
undervisande lärare ta sig an ett fall. Det är viktigt att inte förövaren/förövarna får vetskap
om när samtal kommer att ske för att minska risken för uppdiktade historier. Kortfattad
sammanfattning av modellen:
När teamet får vetskap om ett ärende görs följande.

Teamet samtalar med den utsatte för att inhämta så mycket information som möjligt.
All information dokumenteras. Eleven informeras om vad som kommer att ske,
uppmuntras att tala om händelsen hemma och att teamet kommer att informera
hemmet.
7|Page
Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling – IESÖ Uppdaterad: 2011-08-10
2011/2012

Efter detta sker en kartläggning av vad som skett och sedan förs samtal med
förövaren/förövarna. Samtalen sker med två representanter från teamet. Samtalet
sker strukturerat, fast och bestämt. Här kommer hjälp för att kunna ändra sitt
beteende att ges. Eleven/eleverna uppmuntras tala med sina vårdnadshavare och
informeras om att teamet även kommer att kontakta dem. De sistnämnda är ett
viktigt stöd för eleven i processen att ändra beteendet.

Uppföljningssamtal inom två veckor med båda parter. Eleverna ska veta att
förväntningen är att mobbningen upphört. Om mobbningen ej upphört sker samtal
igen inom ytterligare en vecka.

Om mobbningen sedan inte upphört kopplas SCT in. Där beslutas hur ärendet ska gå
vidare; elevvårdskonferens där åtgärder diskuteras. Detta kan exempelvis vara
klassbyte, vuxenstöd, ansökan om stöd utanför skolan, anmälan till socialtjänsten. I
vissa fall kan naturligtvis ett ärende leda till polisanmälan.
SCT kan kontaktas tidigare i processen, den mobbade behöver mycket stöd men även en
mobbare behöver stöd och riktlinjer. Arbetsordningen är en riktlinje eftersom flexibilitet och
annorlunda arbetssätt aldrig kan uteslutas beroende på situationen.
Antimobbningsteam - Representanter
Nils Rutqvist
Huvudansvarig
Lotta Kohl (SYV och livskunskapsresurs)
Biträdande personal
Kajsa Sjöblom (Elevresurs/Socialpedagog)
Biträdande personal
Elevhälsa - Representanter för Elevhälsoteamet
Rektor
Johan Rapp
Biträdande rektor
Nils Rutqvist
Kurator
Anna Envall
Skolsyster
Christina Rudström
Specialpedagoger
Bia Johansson-Tapper och Karina Wesslén
SYV och livskunskapsresurs
Lotta Kohl
Elevresurs/Socialpedagog
Kajsa Sjöblom
Fritidsledare
Mats Åkerstedt
8|Page
Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling – IESÖ Uppdaterad: 2011-08-10
2011/2012
Rektor är ytterst ansvarig för att skolans elevhälsoteam följer arbetsgången.
Åtgärder när elever känner sig mobbade, trakasserade eller på annat sätt kränkta av
personal vid IESÖ
1. Om elever känner sig mobbade, trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal
på IESÖ kontaktas rektor/biträdande rektor.
2. Kontakt tas av rektor/biträdande rektor med uppgiftslämnaren och med den utsatte
eller de utsatta för insamling av information. Om mobbning eller annan kränkande
behandling konstateras kontaktas föräldrar.
3. Enskilda samtal hålls av rektor/biträdande rektor med den eller de i personalen som
misstänks ha utsatt någon för mobbning, trakasserier eller kränkning.
4. Enskilda uppföljningssamtal hålls av rektor/biträdande rektor med de inblandade
efter cirka en vecka. Tiden kan variera beroende på hur situationen sett ut och hur
samtalen med de inblandade gått.
5. Föräldrar informeras av ansvarig om samtalens resultat.
6. Om överenskomna åtgärder inte följts eller inte givit önskat resultat tas beslut om
fortsatt tillvägagångssätt av rektor/biträdande rektor efter uppföljningssamtalen.
Arbetet dokumenteras fortlöpande och en åtgärdsplan upprättas. Om elever känner sig
mobbade av någon av skolledarna vänder de sig till den andre skolledaren. Tillvägagångssättet följer likt ovan.
Skolreglerna
Skolreglerna är allmänna och rimliga förväntningar liksom i vilken allmän offentlig institution
som helst. Respekt för individen, omgivningarna och andra, är hörnstenarna för skolreglerna.
Skolregler gäller för alla evenemang på eller utanför skolans område.
Närvaro
Regelbunden och punktlig närvaro krävs för att lyckas med skolarbetet. Elever får enbart
vara frånvarande eller komma för sent med en förälders tillåtelse, på grund av sjukdom eller
oundvikliga omständigheter. Föräldrarna ska använda SchoolSoft för att meddela skolan så
fort som möjligt om frånvaro eller ”försening”.
9|Page
Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling – IESÖ Uppdaterad: 2011-08-10
2011/2012
Klädsel
Eleverna måste klä sig på ett lämpligt och respektfullt sätt. Saker som bedöms olämpliga är
alla kläder eller utrustningar med avbildningar av tobak, alkohol, illegala substanser och
anstötligt språk inklusive sexuella anspelningar. Eleverna måste försäkra sig om att kläderna
täcker kroppen väl, underkläder får ej synas. Eleverna ombeds att byta till lämplig klädsel
omedelbart om de klär sig olämpligt samt får tala med en vuxen om detta.
Respekt
Respekt måste visas för alla i skolan för att alla ska trivas. Elevernas beteende mot andra,
vuxna och skolans faciliteter måste vara av högsta kvalitet. Avsiktlig och överlagd olydnad
kommer inte att tillåtas.
Mat och dryck
IESÖ förespråkar en hälsosam livsstil och därför vill vi att eleverna äter hälsosamt och
ordentlig mat. På grund av detta är inte tuggummi eller godis tillåtet på skolans område.
Mat och dryck är endast tillåtna i Elevkafeterian. Endast frukt eller vatten är tillåtet i elevens
skåp.
Förbjudna saker
Alkohol, tobak, narkotika, vapen och andra liknande saker är aldrig tillåtna i skolan.
Begränsade saker
Jackor skall tas av när man kommer in i skolan och placeras i skåpen liksom hjälmar, mössor
och andra huvudbonader (om de inte bärs av kulturella eller medicinska skäl). Skateboards
och inlines får användas på skolans område om hjälm används. Snöbollar får ej kastas på
skolans område eller vid bussområdet p g a hälso/säkerhetsfaktorer. Kameror får ej
användas utan tillstånd från administrationen.
Mobiltelefoner och MP3 Spelare
Mobiltelefoner får inte användas någonstans i skolbyggnaden och skall förvaras i skåpet.
MP3 spelare får bara användas i Elevkafeterian. Dessa saker kan beslagtas och förvaras
säkert av skolan om de används olämpligt. Eleverna kan hämta dem i slutet av dagen. Om
någon av dessa apparater ses eller hörs i ett klassrum kommer en kvarsittning att ges direkt
och apparaten kommer att beslagtas för säker förvaring som ovan.
Tillstånd att lämna skolan
Skolan är ett slutet skolområde. Om en elev måste lämna skolan under schemalagd skoltid
måste denne ha tillstånd av sina föräldrar/mentor. Föräldrar ska kontakta skolsekreteraren
och informera skolan om så är fallet. Om tillstånd ges måste eleven anmäla att de lämnar
skolan och även när de kommer tillbaka till skolsekreteraren.
10 | P a g e