bostadsmiljöer i malmö

BOSTADSMILJÖER I MALMÖ
Inventering. Del 2: 1955 – 1965
BOSTADSM I L JÖER I MALMÖ
Inventering. Del 2: 1955–1965
B YG G A N D ET S F Ö R U T S ÄT T N I N G A R
1
2
B YGG A N D ET S F Ö R U T S ÄT T N I N G A R
BOSTADSM I L JÖER I MALMÖ
Inventering. Del 2: 1955 – 1965
MALMÖ KULTURMILJÖ
LÄNSSTYRELSEN SKÅNE LÄN
B YG G A N D ET S F Ö R U T S ÄT T N I N G A R
3
Projektledare och redaktör:
Tyke Tykesson
Projektgrupp:
Anna Ingemark
Birthe Pedersen
Daniel Melchert
Jens Olsson
Johanna Hadmyr
Olga Schlyter
Omslagsbild:
Lorensborg (Foto: MKB)
Korrekturgranskning:
Margareta Tellenbach
Foto:
Projektgruppen (MKm)
Tyke Tykesson (TT)
Arkivbilder från Malmö Stadsbyggnadskontor, HSB, MKB m fl
Layout & tryck:
Prinfo/Team Offset & Media
Papper:
Lessebo Bok 100 g gultonat (inlaga)
Invercoat G 240 g (omslag)
Sabon, Formata Regular
Typsnitt:
© Länsstyrelsen Skåne Län och Malmö Kulturmiljö 2004
Andra upplagan
Rapporten kan beställas från:
Malmö Kulturmiljö
Box 406
201 24 Malmö
Tel.: 040 34 42 61
ISBN 91–87336–901
4
B YGG A N D ET S F Ö R U T S ÄT T N I N G A R
INNEHÅLL
FÖRORD
................................................................................................................................................................................................
..........................................................................................................
8
24
.......................................................................................................................................................................................
32
BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR
BEBYGGELSEKARAKTÄR
ALMHÖG
6
....................................................................................................................................................
42
50
............................................................................................................................................................
56
BORGMÄSTAREGÅRDEN
GULLVIKSBORG
HELENEHOLM
.........................................................
HERMODSDAL
HÅKANSTORP
.......................................................................................................
..........................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
KATRINELUND
..........................................................................................................................................................
KRONPRINSEN
KULLADAL – BLEKINGSBORG
.......................................................................................................................................................
...........................................................................
KULLADAL – PER ALBINS HEM
LORENSBORG
NYDALA
.............................................................
.....................................................................................................................................................
.....................................................................................................................................................................................
SEGEVÅNG
.......................................................................................................................................................................
VÄSTRA SÖDERKULLA
ÖSTRA SÖDERKULLA
............................................................................................................
................................................................................................................
B YG G A N D ET S F Ö R U T S ÄT T N I N G A R
64
72
80
88
96
102
108
120
130
142
152
5
F ÖROR D
Storstadens arkitektur och kulturmiljö
Från hösten 1999 till sommaren 2001 genomfördes en omfattande inventering av Malmös bostadsområden från tiden efter 1945. Inventeringen skedde
inom ramen för projektet Storstadens arkitektur och
kulturmiljö som initierats genom regeringens s.k.
storstadsproposition Utveckling och rättvisa – en
politik för storstaden på 2000-talet, prop 1997/
98:165.
Regeringen gjorde i propositionen bedömningen
att kunskapen om bebyggelsen från tiden efter 1945
behöver förbättras. Samtidigt är denna bebyggelse
utsatt för ett stort förändringstryck och kulturvärden riskerar att försummas då förändringar sker.
Kulturmiljövården fick därför i uppdrag att under
perioden 1999 till 2001 genom särskilda insatser
säkerställa storstadsområdenas kulturmiljövärden.
Syfte och genomförande
I den första delen av projektet har tyngdpunkten
varit en kunskapsuppbyggnad där bebyggelseinventeringen utgjort den viktigaste delen. Syftet har
varit att i enlighet med propositionens direktiv öka
kunskapen om Malmös arkitektur och kulturmiljöer
från tiden efter andra världskriget. Inventeringsarbetet har begränsats till de nya bostadsområden
som bebyggdes med flerbostadshus från 1945 till
1975.
Den huvudsakliga källan har, förutom själva
bebyggelsen, varit ritningar och stadsplaner i stadsbyggnadskontorets arkiv. För att fördjupa förståelsen av byggandet under epoken har arkitekter och
planerare som då var verksamma intervjuats. Därtill har kompletterande studier av verksamhetsområden, utemiljö och grönområden samt bilens miljöer utförts.
I syfte att sprida den insamlade kunskapen var
projektets senare del mer utåtriktad. I samverkan
med skolor och föreningar, stadsbyggnadskontor
och stadsdelsförvaltningar har olika projekt genom-
6
FÖRORD
förts, till exempel utställningar, föreläsningar, stadsvandringar och ”gåturer”.
Projektorganisation
Projektet Storstadens arkitektur och kulturmiljö har
pågått parallellt i de tre storstadslänen. Riksantikvarieämbetet har ansvarat för samordning. I alla
länen har bebyggelseinventeringar genomförts.
I Malmö har arbetet utförts av Malmö Kulturmiljö (f d Stadsantikvariska avdelningen) på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne Län. Projektledare
har varit Tyke Tykesson. I projektgruppen har ingått Anna Ingemark, Birthe Pedersen, Daniel
Melchert, Jens Olsson och Johanna Hadmyr. Under kortare perioder har även Olga Schlyter och
Matilda Dahlquist deltagit.
Projektet har haft en styrgrupp bestående av
Thomas Romberg (länsantikvarie), Cecilia Hansson (arkitekt, Malmö Stadsbyggnadskontor), Anders Reisnert (bitr stadsantikvarie) samt Finn Werne
(arkitekt och professor i byggnadsfunktionslära,
LTH).
Rapportens uppläggning – läsanvisning
Detta är den andra delen i en serie om tre rapporter
över inventeringen. Den omfattar bostadsområden
som huvudsakligen uppfördes mellan 1955 och
1965. Den första delen behandlade perioden 1945–
55 och den sista kommer att beskriva bebyggelse
från tiden mellan 1965 och 1975. Denna uppdelning svarar mot olika faser i bebyggelseutvecklingen. Det inledande kapitlet i del 1, vilket beskriver byggandets generella förutsättningar, är relevant
som bakgrund även för denna rapport.
I rapporten har inventeringsmaterialet i stort sett
delats upp enligt kommunens indelning i delområden och dessa presenteras i bokstavsordning.
De administrativa delområdena omfattar ofta även
såväl flerbostadshus som småhus och annan bebyg-
gelse. Markeringarna på kartorna visar de delar som
omfattats av inventeringen.
I varje avsnitt finns historik, fakta om bostäder,
arkitekter och byggherrar samt en beskrivning av
bebyggelsens karaktär. I ett inledande stycke lyfts
miljöernas mest väsentliga karaktärsdrag fram. I
tabellform redovisas adress, fastighetsbeteckning,
byggår, arkitekt och byggherre för byggnaderna
inom området.
Områdena har fått olika mycket utrymme på
grund av deras skiftande karaktär och historia. Viss
bebyggelse har valts ut för mer ingående beskrivningar, antingen för att de är representativa eller
för att de i något avseende är anmärkningsvärda.
Östra Söderkulla och de södra delarna av Västra Söderkulla bebyggdes efter 1965 men har inrymts
i denna rapport eftersom de har sitt geografiska
sammanhang med den äldre, norra delen av Västra
Söderkulla.
Förändringar sker kontinuerligt i bebyggelsen
och sedan inventeringen genomfördes i fält kan till
exempel fönster ha bytts ut eller balkonger glasats
in.
Inventeringsmaterialet finns till delar att tillgå
på Internet i Kulturmiljövårdens bebyggelseregister.
Registret har utarbetats av Riksantikvarieämbetet
och webadressen är http://www.raa.se/bebygg
Tidigare inventeringar i Malmö
Malmös bebyggelsehistoria under tiden före andra
världskriget är relativt väl dokumenterad. Arkitekturen från den senare delen av 1900-talet är däremot mindre behandlad och analyserad.
Flera olika inventeringar av Malmös bebyggelse
har tidigare utförts, men aktuella detaljinventeringar
saknas. I slutet av 1960-talet genomfördes en stor
inventering av innerstadens byggnader under ledning av Olle Svedberg. Den omfattar inte bebyggelse efter 1945. I viss mån är den ännu användbar
för äldre byggnader men den är svårtillgänglig.
Under 1980-talet utfördes kulturhistoriska bebyggelseinventeringar på uppdrag av kulturmiljökommittén i Malmö kommun. För Rådmansvången
gjordes inledningsvis en detaljerad inventering. En
mer översiktlig och geografiskt sett mer omfattande
inventering utfördes 1987–89. Med undantag för
delar av innerstaden och vissa ytterområden omfattas hela Malmös stadsbebyggelse. I inventeringen
beskrivs områdenas historia, bebyggelsekaraktär
och särskilt värdefulla miljöer. Den har utgjort ett
viktigt utgångsmaterial för denna inventering.
Våren 2001 utkom en arkitekturguide över Malmö, vilken omfattar byggnader och bostadsområden i Malmö från medeltiden till år 2000. Den tillkom i samarbete mellan Storstadens arkitektur och
kulturmiljö, Länsstyrelsen, Malmö Kulturmiljö,
Malmö Stadsbyggnadskontor och Malmö Museer.
Värdering
I bebyggelseinventeringar har viss bebyggelse ofta
pekats ut som kulturhistoriskt mer intressant och
därmed mer bevarandevärd än annan, utifrån ett
antal hävdvunna kriterier. Ofta har endast två nivåer funnits, det vill säga bevarandevärd eller icke
bevarandevärd. Detta är ett ganska trubbigt redskap som dessutom riskerar att snabbt bli inaktuellt.
Det har inte varit projektets uppdrag att genom
inventeringen värdera bebyggelsen enligt traditionella värderingsmetoder. Inventeringen skulle dock
kunna utgöra en grund för ett arbete med ett kommunalt kulturmiljöprogram.
En särskild värdering måste alltid göras vid varje
enskilt tillfälle då förändringar av bebyggelse är aktuell och som stöd vid en sådan värdering kan denna
inventering fungera, genom att den placerar in områdena i en historisk kontext och pekar på de karakteristika som präglar de olika bebyggelsemiljöerna.
Litteratur och ordförklaringar finns i del 3.
FÖRORD
7
Inventerade områden 1955–65
1 Segevång
2 Katrinelund
3 Håkanstorp
4 Kronprinsen
5 Lorensborg
6 Borgmästaregården
7 Heleneholm
8 Kulladal – Blekingsborg
9 Almhög
10 Nydala
11 Hermodsdal
12 Gullviksborg
13 Västra Söderkulla
14 Östra Söderkulla
15 Kulladal – Per Albins Hem
8
B YGG A N D ET S F Ö R U T S ÄT T N I N G A R
BYGGANDETS
FÖRUTSÄTTNINGAR
Det kalla kriget och stormakternas kapprustning kastade sin skugga över åren
omkring 1960. Oroväckande händelser inträffade ute i världen, till exempel
Kubakrisen 1962 och mordet på president Kennedy 1963. Trots detta var den
pessimism som uppträtt under andra världskriget och åren efter 1945 borta och
en ny framtidsoptimism växte fram. I början av 1960-talet nådde det moderna
samhället något av sin höjdpunkt. Inte minst var detta påtagligt i Sverige. Landet var på väg att ta plats bland de rikaste länderna i Europa från att ha varit ett
av de fattigaste i början av seklet.
Den svenska ekonomin hade stark tillväxt. Industrin gick på högvarv under
1950-talet, bland annat på grund av att Sverige inte drabbats av kriget. En
annan viktig faktor var samförståndsandan som rådde mellan fackföreningar
och arbetsgivare genom det så kallade Saltsjöbadsavtalet.
Man såg framtiden an med stor tillförsikt. Atombomben utgjorde visserligen
ett påtagligt hot men samtidigt betraktades den tämjda atomkraften som en
outsinlig energikälla för framtiden. Atomåldern var ett populärt begrepp. Rationella tekniska lösningar ansågs kunna lösa de flesta problem. Ingenjörer och
tekniker hade hög status. Människan skulle till och med kunna erövra rymden;
rymdåldern var en annan benämning på tiden. Det tycktes inte finnas någon
gräns för mänsklighetens framsteg. Att nytt och modernt var bättre än gammalt
och traditionellt ifrågasattes knappast.
USA sågs som föregångslandet på många fronter. Därifrån kom inspiration
och impulser om höghus, köpcentra, bilar och television. Även en ny ungdomskultur importerades från USA. 1955 slog Bill Hailey igenom med låten ”Rock
around the clock” och senare blev Elvis Presley den stora tonårsidolen. En stor
tonårsgeneration med en ny frihet och bättre ekonomiska villkor höll på att
växa fram. Detta skulle få konsekvenser för familjebildning och nya bosättningsmönster, vilket i sin tur påverkade efterfrågan på nya bostäder.
De materiella levnadsvillkoren i Sverige förbättrades år från år. Realinkomsterna ökade. Bilen slog igenom på allvar och blev allt fler människors
egendom; bilsamhället kom att påverka nya stadsdelars utformning. På olika
fronter förbättrades teknikens innovationer: kyl- och frysskåp blev vanliga i
lägenheter under 1950-talet, televisionen introducerades, telefonin automatiserades, SAS införskaffade sitt första jetplan 1959 – för att bara nämna några
exempel. Livet blev bekvämare. Världen krympte.
Svenskt bostadsbyggande
Ett av de största problemen i Sverige var bostadsbrist – trots ett omfattande
bostadsbyggande ända sedan andra världskrigets slut. Riktlinjerna för bostadsproduktionen hade lagts fast genom den Bostadssociala utredningen och dess
slutbetänkanden från mitten av 1940-talet. Bostadsbyggandet var i hög grad
reglerat genom lagar, förordningar och subventioner. Det rådde en tilltro till
det starka samhällets möjligheter att ordna för människors bästa. Centralisering och styrning präglade samhället överlag, på alla nivåer. Genom statlig
omfördelning av kapital skulle man få fart på byggandet.
Statliga bostadssubventioner hade införts. Förmånliga lån gavs på villkor att
lägenheterna uppfyllde fastställd standard i fråga om storlek och utrustning.
standarden finns beskriven i Bostadsstyrelsens skrift God Bostad vilken i hög
grad kom att påverka utformningen av lägenheternas planlösningar. Även fasader och stadsbild påverkades av normerna. Till exempel rekommenderas inB YG G A N D ET S F Ö R U T S ÄT T N I N G A R
9
dragna balkonger framför utanpåliggande. Hisskravet för hus i fyra eller fler
våningar, som infördes i God Bostad 1960, medförde att trevåningshus blev
vanligast förekommande under 1960-talet eftersom dyra hissinstallationer gjorde
hus i fyra till sju våningar oekonomiska.
Kommunala allmännyttiga bostadsbolag hade startats i enlighet med bostadssociala utredningens direktiv och de kom, tillsammans med de rikstäckande
kooperativen HSB och Riksbyggen, att ansvara för den största delen av periodens bostäder. Utredningen hade bland annat också förespråkat att man skulle
bebygga större sammanhängande områden, så kallade grannskapsenheter.
I mitten av 1950-talet ökade andelen höga hus i bostadsbyggandet. Kulmen
nåddes 1960, då 16 % av alla nya lägenheter i Sverige fanns i hus högre än nio
våningar. De höga husen ansågs av byggbolagen vara mer ekonomiska att uppföra. Men även från kommunernas sida kunde höghus vara att föredra eftersom
de kunde innebära ett mer effektivt utnyttjande av investeringar i form av gator,
vatten och avlopp med mera. Men det höjdes också ifrågasättande röster mot
de höga husen, särskilt var det Byggnadsstyrelsen och Bostadsstyrelsen som var
kritiska, främst med hänvisning till den storskaliga bostadsmiljö som skapades.
Ekonomin styrde i allt högre grad byggandet. I syfte att sänka byggkostnaderna strävade man efter att rationalisera och mekanisera byggandet. Ett resultat var betongelementsbyggeri där våningshöga delar förtillverkades, antingen
på byggplatsen eller i fabrik, och monterades med kran. Denna metod tillämpades för första gången i stor skala på Lorensborg i Malmö. Tekniken resulterade
också i att husen ofta fick en ny typ av formspråk där upprepningen av likadana
betongelement blev styrande.
Arkitektur
Kontors- och bostadshus på
Östra Förstadsgatan.
Arkitekt: Jaenecke & Samuelson, 1959.
Baltiska Hallen. Arkitekt:
Jaenecke & Samuelson, 1964.
Den senmodernistiska arkitekturen som präglade årtiondena efter 1945 hämtade i stor utsträckning sin inspiration från USA. Det närmast minimalistiska
repetitiva formspråk i stål och glas som uppträdde i till exempel amerikansk
skyskrapearkitektur på 1950-talet inspirerade till höghusarkitektur som Hötorg
city i Stockholm eller SAS-hotellet i Köpenhamn. Liknande formspråk präglade
en del av den nya bebyggelsen i Malmö, främst kontorshus, men också en del
bostadshus, exempelvis Kronprinsen av Thorsten Roos. Merparten av husen i
de nya bostadsområdena hade emellertid mer traditionella fasader med fönster
som hål i konventionella tegelmurar.
En annan riktning inom senmodernismen var den så kallade brutalismen.
Denna arkitektur innebar bland annat att arkitekterna använde grova material
såsom rustikt tegel eller rå betong, som lämnades obearbetade och att
installationer och konstruktioner fick vara synliga. I Skåne verkade arkitekter
som Klas Anshelm och Bengt Edman i denna anda.
Samtidigt förekom ute i världen en fri expressiv och organisk arkitektur som
i Sverige inte fick någon direkt motsvarighet. Malmö Stadion och Baltiska hallen av Malmöarkitekterna Jaenecke & Samuelson har dock ett uttryck som kan
anses vara besläktat med denna ofta skulpturala arkitektur. Jaenecke &
Samuelsons arkitektur representerade en senmodernism av kontinentalt snitt
och de var bland de få svenska arkitekter som fick internationell uppmärksamhet vid den här tiden.
Malmö
Stadens befolkning steg från cirka 210 000 år 1955 till knappt 250 000 tio år
senare. I genomsnitt hade den årliga ökningen varit konstant sedan 1945. Under 1950-talet ökade Malmös befolkning – i relativa tal – snabbast bland de
största svenska städerna. Födelseöverskottet var förhållandevis stort, men den
stora ökningen var resultatet av inflyttning. Industrierna behövde mer arbets-
10
B YGG A N D ET S F Ö R U T S ÄT T N I N G A R
Lorensborg från söder i början av
1960-talet. Kv Knutstorp närmast i bild.
(Foto: Malmö Stadsbyggnadskontor)
Nydalatorget, 1966. (Foto: Emy Norberg,
Malmö Stadsbyggnadskontor)
Gullviksborgs centrum i mitten av
1960-talet. Hermodsdal och Nydala
i bakgrunden.
(Foto: Malmö Stadsbyggnadskontor)
B YG G A N D ET S F Ö R U T S ÄT T N I N G A R
11
Kv Spinneriet, vid Stora Nygatan
och Djäknegatan. Kontorshus med hotell
(Arkaden). Arkitekt: Tage Møller och
Stig Johansson, 1958.
Wessels flyttade från centrum till en ny
stormarknad vid Jägersro 1962.
(Foto: Malmö Stadsbyggnadskontor)
Hotell S:t Jörgen vid Gustav Adolfs torg
därWessels tidigare legat.
Arkitekt: Thorsten Roos, 1962.
(Foto: Malmö Stadsbyggnadskontor)
12
kraft. Detta resulterade också i en ökad invandring från utlandet. Stadens
viktigaste industri, Kockums, hade redan 1946 börjat importera arbetskraft,
till en början främst från Italien. Under slutet av 1950-talet och 1960-talet
kom arbetskraftsinvandringen att bli allt mer betydande.
Fram till 1960 stod industrin för omkring hälften av arbetstillfällena i
Malmö. Därefter sjönk andelen konstant. Antalet sysselsatta inom metallindustrin ökade under 1950-talets andra halva medan de minskade inom
textilindustrin. Sammantaget var arbetstillfällena inom tillverkningsindustrin
i stort sett konstant. I början av 1960-talet steg antalet åter markant, men
den stora mängden nya jobb fanns inom serviceyrken, särskilt i den offentliga sektorn. Antalet anställda inom Malmö stad ökade kraftigt och uppgick
1965 till drygt 16 000. Den största andelen fanns inom sjukvård och skola.
Malmö hade utvecklats till en rik stad. Signifikativt nog lades fattigvårdsstyrelsen ner 1955. Företagen gick bra, lönerna var höga och kommunalskatten låg.
Staden hade ett kontinuerligt socialdemokratiskt styre, under hela 1950talet med S A Johansson i ledningen. Han styrde staden i en patriarkalisk
ledarstil i samförstånd med företrädare för borgerligheten. 1962 efterträddes
Johansson av Oscar Stenberg. Denne hade ett mer auktoritärt sätt att leda
staden. Med vilja och konsekvens drev han igenom en politisk linje. Samtidigt
befästes kopplingarna mellan höga politiker och byggandet. Som ordförande i
HSB tillvaratog politikern Stenberg gärna organisationens intressen.
Tiden präglades i stor utsträckning av stadens expansion. Stora arealer
obebyggd åkermark togs i anspråk för nya bostadsområden. Detta ställde
också krav på infrastrukturen till exempel i form av utbyggt gatunät. Stora
kommunaltekniska anläggningar anlades, som reningsverket Sjölunda vilket
startades 1963. I Västra Hamnen växte Kockums verksamhet och 1962 flyttades oljehamnen därifrån till en ny plats i Norra Hamnen.
Flera nya idrottsanläggningar öppnade under perioden. Simhallsbadet stod
klart 1956 och hade byggts efter ritningar av Kjell Ödéen. Malmö Stadion
invigdes till fotbolls-VM 1958 och Baltiska Hallen blev färdig 1964, båda
anläggningarna hade utformats av Jaenecke & Samuelson. Därtill hade storbyggmästaren Hugo Åberg på mitten av 1950-talet i stadens östra utkant
låtit bygga en ny anläggning för travbanan Jägersro efter ritningar av Thorsten Roos. Vid Jägersro etablerades 1962 Malmös första externa köpcentrum, när varuhuset Wessels flyttade från innerstaden.
Amerikaniseringen märktes även i Malmö. Wessels stormarknad är ett
exempel. Ett annat är Kronprinsen med höghuset och inomhuscentret. Även
nöjeslivet påverkades. Stadens första nattklubb öppnade i slutet av 1950talet i det nybyggda Arkaden-komplexet vid Stora Nygatan.
Under flera decennier hade byggverksamheten i centrum varit begränsad
men under den senare delen av 1950-talet började de äldre stadsdelarna att
förändras. I kvarteren omkring Arkaden skedde under åren efter 1960 en
omfattande förnyelse, till exempel genom NK (nuvarande Hansacompagniet)
och Hotel S:t Jörgen, båda uppförda efter ritningar av Thorsten Roos.
Nya inslag i stadsbilden var också stora kontorshus som speglar
storföretagens allt mer omfattande administration. Särskilt Sydsvenska Dagbladets kontor vid infarten från Lund, ritat av Sture Kelfve, kom att bli ett
landmärke. Andra stora kontorshus från tiden var Sydkraft vid Regementsgatan, som uppfördes efter Klas Anshelms ritningar, och Kockums i Västra
hamnen, ritat av Paul Hedqvist.
Bostadsbyggande i Malmö 1955–65
Folk har ingenstans att bo – och dom har mage att bygga kyrkor utropar
Thommy Berggren – framför S:t Andreas kyrka – i frustration över Malmös
B YGG A N D ET S F Ö R U T S ÄT T N I N G A R
Generalplan för Malmö 1956–70.
B YG G A N D ET S F Ö R U T S ÄT T N I N G A R
13
bostadssituation, i Malmöregissören Bo Widerbergs film Barnvagnen från 1963.
Trots att bostadsbyggandet varit omfattande efter 1945 kvarstod bostadsbristen. Fortfarande på 1960-talet bodde många i små lägenheter i de centrala stadsdelarna med dålig standard, till exempel utan toalett eller badrum. 1960 betraktades nästan 10% av befolkningen som trångbodd, och bostadsköerna var
långa. 1964 fanns nästan 30 000 bostadssökande i Malmö. Efterfrågan var
störst på tvårummare.
Visserligen hade Malmö 1960 procentuellt färre smålägenheter än i Stockholm och Göteborg men i jämförelse med till exempel Köpenhamn, Lund och
Helsingborg var Malmös lägenheter små. I Malmö byggdes relativt sett mer än
i andra svenska städer och avsevärt mer än i Köpenhamn.
Under tioårsperioden efter 1945 hade relativt centralt belägen mark bebyggts
med nya bostadsområden, till exempel Kronborg, Dammfri och Östra Sorgenfri. De flesta platser som fick ny bebyggelse efter 1955 var belägna på större
avstånd från stadskärnan. Omedelbart söder om Pildammsparken fanns dock
ännu 1955 en stor obebyggd markyta. I dess västra del uppfördes Lorensborg,
ett av de största områdena som kom till i slutet av 1950-talet. Lorensborg stod
delvis klart 1958, samtidigt som fotbolls-VM spelades på Malmö Stadion intill.
Under samma tid hade Heleneholm och Blekingsborg byggts i anslutning till
stadens utfart mot Trelleborg.
1959 startade utbyggnaden av Segevång och Katrinelund i norr och Almhög
i söder. Söder om Almhög fortsatte utbyggnaden med Nydala och Hermodsdal.
Samtidigt byggdes första etappen av Västra Söderkulla. Sydost om Pildammsparken började Borgmästaregården uppföras 1964, på den sista kvarvarande
centralt belägna marken.
Flertalet av de nybyggda bostadsområdena utformades som grannskapsenheter och omfattade 15–30 hektar för mellan 3 000 och 6 000 invånare.
Tanken var att en grannskapsenhet skulle vara som en liten stad i staden, den
skulle skapa hemkänsla och trygghet. Det skulle finnas grundskola och ett utbud av kommersiell service och kultur.
Genom 1947 års byggnadslag hade kommunerna fått ansvar för markplanering
och bostadsbyggande. Generalplaner utformades där grunddragen för städernas
expansion lades fast. Städerna skulle också göra bostadsförsörjningsplaner.
Gunnar Lindman blev stadsplanechef i Malmö 1947 och hans huvudarbete
kom att bli ”Generalplan för Malmö 1956–70”. Stadsingenjörskontoret var
under Lindmans ledning ansvarig för planen som togs fram i samarbete med
andra kommunala organ. I en särskild generalplanekommitté satt tjänstemän
och politiker, vilka även representerade bostadsbolag, byggbolag och finansintressen. Generalplanen byggde på utredningar, analyser och prognoser för biltrafik och andra kommunikationer, befolkningstillväxt, näringslivsstruktur och
företagsetableringar, behov av skolor och barndaghem, idrottsanläggningar och
rekreationsområden, kulturella institutioner, sjukvård, tekniska anläggningar
och infrastruktur.
Generalplanen förutspådde ett omfattande bostadsbyggande under perioden 1956–61 men man antog att behovet därefter skulle minska. Detta skulle
visa sig vara en missbedömning. Befolkningsökningen följde visserligen i stort
sett prognoserna men efterfrågan på större lägenheter i kombination med att
unga människor tidigare önskade egna lägenheter skapade ett avsevärt större
behov av bostäder än beräknat. I en reviderad plan från 1962 reserverades mer
mark – exempelvis Per Albins hem och Kroksbäck – för höghusbebyggelse.
För industrier och verksamheter markerades stora ytor, dels i hamnen i norr,
dels i Fosie i söder. Planeringen styrdes av ett funktionalistiskt tänkande där
zonering var huvudprincipen, det vill säga att olika funktioner i staden delades
upp och placerades i separata områden. Mark reserverades också för de inre
och yttre ringvägarna, vilka kom att anläggas 15 respektive drygt 40 år efter
planens tillkomst.
14
B YGG A N D ET S F Ö R U T S ÄT T N I N G A R
Almhög och Nydala från nordväst 1965. (Foto: Malmö Stadsbyggnadskontor)
Almhög från söder 1961.
(Foto: Malmö Stadsbyggnadskontor)
Västra Söderkulla under uppförande, förmodligen 1962.
I bakgrunden pågår byggandet av Nydala.
(Foto: Malmö Stadsbyggnadskontor)
B YG G A N D ET S F Ö R U T S ÄT T N I N G A R
15
Katrinelund från Sallerupsvägen. HSB brf Eriksdal.
Centrumanläggning i Borgmästaregården, på 1970-talet.
Väggutsmyckning av konstnären Gösta Lindqvist.
Butikslänga i Västra Söderkulla.
Per Albins hem, HSB brf Kulladal.
HSB brf Anneberg på Södertorp från 1965.
HSB brf Hagalund i kv Tannhäuser på Östra Söderkulla.
HSB brf Fosietorp i Västra Söderkulla, uppförd 1966.
HSB brf Artisten vid Tornfalksgatan i Västra Söderkulla.
(Alla bilder på sidan hämtade ur ”Bo i gemenskap,
HSB Malmö 50 år”, 1975.)
16
B YGG A N D ET S F Ö R U T S ÄT T N I N G A R
En av Lindmans ambitioner var att bygga samman och förtäta staden och
inte uppföra förorter belägna på långt avstånd från centrum. Målet var att
man skulle kunna cykla från sin bostad till sitt arbete var man än var bosatt
i staden. Han ville koncentrera bebyggelsen innanför ringvägarna och spara
den bördiga åkermarken utanför och lät därför exploatera marken högre än
vad som gjordes i Stockholm och Göteborg. Med tätt placerade höghus kunde
många lägenheter byggas på den tillgänglig markytan. Detta medförde att
Malmö blev en förhållandevis tät och koncentrerad stad.
I Malmö byggdes höghus tidigt. Redan i slutet av 1950-talet uppfördes
sextonvåningshus i Lorensborg. Höjden och skalan är unik för sin tid och
höga skivhus kom därefter främst att uppföras som enstaka solitärer bland
annat i Västra Söderkulla, Rosengård och Lindängen. De för Malmö karakteristiska höga skivhusen fungerar som viktiga landmärken och orienteringspunkter i det annars flacka stadslandskapet.
De flesta bostadsområdena byggdes på platt jordbruksmark. Malmö saknar naturliga hinder i form av berg, sjöar eller skogspartier. De olika bostadsområdena blev visserligen relativt väl avgränsade från varandra av vägar och parker men har på samma gång en geografisk närhet som gör att
staden upplevs som sammanhållen. Samtidigt har en heterogen, ibland splittrad, stadsbild skapats genom att äldre enklaver med egnahem och villor ligger mellan, och i vissa fall omedelbart inpå, storskaliga bostadsområden.
För att kunna kontrollera bostadsbyggandet köpte staden in stora markarealer, särskilt i söder och i öster. Under 1960-talet förvärvades i genomsnitt drygt 400 hektar per år.
Även i de centrala stadsdelarna köptes mark, främst i syfte att behärska
stora ytor där bebyggelsen ansågs vara ”saneringsmogen”. Många kvarter
bedömdes vara av närmast slumkaraktär, i vissa stadsdelar tyckte man att
över hälften av fastigheterna borde rivas. För att kunna genomföra större
saneringar köptes hela kvarter upp. Under åren närmast efter 1945 hade
rivningar och nybyggnadsverksamheten i centrum varit liten men under den
andra halvan av 1950-talet påbörjades en systematisk förnyelse av stora områden. Mellan 1960 och 1965 revs mellan 300 och 400 lägenheter varje år.
I den sydöstra delen av Gamla Staden uppfördes nya bostadshus i kvarteren närmast kanalen och öster om kanalen, kring Östra Förstadsgatan, tillkom ny bostadsbebyggelse i början av 1960-talet. Mellan kyrkogården och
Amiralsgatan fick flera kvarter ny bebyggelse under åren omkring 1960.
Tyngdpunkten i Malmös bostadsbyggande låg på flerbostadshus. En del
större småhusområden kom dock till under 1950-talet och början av 1960talet: Riseberga och Videdal i öster, Sibbarp och Svampängen–Bågängen i
söder. Merparten av husen var kopplade en- eller tvåvåningshus, radhus eller sammanbyggda atriumhus. Få rena villaområden med friliggande hus
byggdes vid den här tiden.
Bostadsbyggandet dominerades helt av ett fåtal aktörer, som i det närmaste hade monopol på mark, krediter, byggmaterial och byggproduktion.
Stadsplanerna för de olika bostadsområdena utformades på stadsingenjörskontoret, ibland i samarbete med de inblandade arkitekterna. Marken som
staden ägde såldes därefter ut eller uppläts till olika byggherrar, ofta efter ett
system där de stora byggherrarna fick kvoterade delar.
Det var inte ovanligt med dubbla lojaliteter: kommunfullmäktiges ordförande var också ordförande för HSB Malmö, i byggnadsnämnden var chefen
för HSB:s arkitektkontor och MKB:s ordförande ledamöter, den sistnämnde
satt också i generalplanekommittén tillsammans med bland andra direktören för BGB (Byggmästarnas Gemensamma Byggnadsföretag). Skånska Cementgjuteriets direktör var ordförande för Skandinaviska Banken, som skötte
byggnadskreditgivningen till bland andra HSB och så vidare. Det gjorde byggandet till en nästintill intern angelägenhet för ett fåtal inblandade. Systemet
Höghus på Söderkulla.
Småhus i Sibbarp.
B YG G A N D ET S F Ö R U T S ÄT T N I N G A R
17
Lorensborg från norr 1965.
(Foto: MKB)
Lorensborg från öster 1962.
(Foto: MKB)
Segevång från väster 1962.
(Foto: MKB)
18
B YGG A N D ET S F Ö R U T S ÄT T N I N G A R
Borgmästaregården från norr. (Foto: TT april 2000)
Lorensborg från nordöst. (Foto: TT april 2000)
Blekingsborg och Heleneholm från sydväst.
(Foto: TT april 2000)
Kv Blekingsborg från nordväst. (Foto: TT april 2000)
Segevång från väster. (Foto: TT april 2000)
Per Albins hem från söder. (Foto: TT april 2000)
B YG G A N D ET S F Ö R U T S ÄT T N I N G A R
19
medförde inga påtagliga intressekonflikter utan upplevdes förmodligen av
de agerande som effektivt. Ur ett annat perspektiv framträder dock en maktkoncentration utan insyn som måste betraktas som tveksam i demokratiskt
hänseende.
Bostäder och byggherrar
Antal färdigställda lägenheter i områden med flerbostadshus 1955–64:
HSB
7073 (37%)
Riksbyggen
1868 (10%)
MKB
5807 (30%)
BGB
3585 (19%)
Övriga
855 (4%)
Genomsnittligen färdigställdes drygt 2 800 nya bostäder i Malmö varje år
mellan 1955 och 1965. Av dessa var drygt 300 i form av småhus och radhus.
De flesta lägenheterna bestod av två eller tre rum och kök, med en andel om
en knapp tredjedel vardera. Successivt minskade antalet små lägenheter något under perioden samtidigt som andelen större lägenheter ökade. Nästan
hälften av de nya lägenheterna uppläts som bostadsrätter och den andra
hälften som hyresrätter. Jämfört med tioårsperioden efter 1945 blev variationen i lägenhetstyper och storlekar större under slutet av 1950-talet.
I Malmö dominerade fyra stora byggherrar, det konsumentkooperativa
HSB, det producentkooperativa Svenska Riksbyggen, det kommunala (allmännyttiga) MKB och det privata BGB. Andra enskilda bostadsbolag som
lät bygga enstaka fastigheter med flerbostadshus var sammanslutningen MSB
(Malmö Samverkande Byggmästare) och Hugo Åberg.
Arkitekter
I Malmö fanns 1965 lite drygt 100 praktiserande arkitekter. Av dessa arbetade relativt få med att rita flerbostadshus i de nya bostadsområdena. I staden fanns flera produktiva arkitektkontor som fick få eller inga uppdrag
som gällde flerbostadshus i de nya bostadsområdena, till exempel Tage Møllers
eller Sture Kelfves.
Gabriel Winge (1913–2000) efterträdde Gunnar Lindman som stadsplanechef 1956. Winge var född och uppväxt i Malmö och hade studerat till arkitekt i Stockholm. Han hade arbetat på stadsplanekontoret sedan början av
1950-talet. Winge slutförde flera av de stadsplaner som tagits fram under
Lindmans ledarskap. Winge var som stadsplanechef pragmatisk och följsam
gentemot politiker och byggherrar. Han strävade efter att göra enkla planer
med så få bestämmelser som möjligt. Till dessa gjordes illustrationsplaner,
som inte var normerande, men som ofta följdes. Winge avgick som stadsplanechef omkring 1970.
Det mest produktiva kontoret var HSB:s arkitektkontor under ledning av
Sven Grönqvist (1906–93). De stod för ritningarna till omkring en femtedel
av de flerbostadshus som producerades under perioden 1955–65. Svenska
Riksbyggens arkitekter, med kontor i Malmö från 1960 och dessförinnan i
Stockholm, ritade en stor andel liksom Thorsten Roos (1906–69) & Bror
Thornberg (f 1919).
Fritz Jaenecke (1903–78) & Sten Samuelson (f 1926), Svenivar Ekstrand
(1914–2000) och Axel Carlsson (1902–85) var också bland de arkitekter
som hade många uppdrag. Ekstrand anlitades huvudsakligen av BGB, medan
Carlsson ritade en del flerbostadshus för MKB men framför allt barndaghem. Några kvarter eller hus ritades av Tage Jansson & Per W Persson och
Bengt Serwe & Göran Stendahl.
För utemiljöns gestaltning svarade ett fåtal landskapsarkitekter. HSB anlitade särskilt Per Friberg (f 1920), MKB:s kvarter gestaltades ofta av stadsträdgårdsmästaren Birger Myllenberg samt Erik Holmquist och Walter Kohl.
BGB anlitade främst Kohl och Svenska Riksbyggen Holmquist.
20
B YGG A N D ET S F Ö R U T S ÄT T N I N G A R
Exempel på planlösningar, skala 1:400.
Kv Vendelsfrid 4,
Lorensborg.
Arkitekt: Svenska
Riksbyggens
Arkitektkontor, 1956.
Kv Vendelsfrid 2,
Lorensborg.
Arkitekt: Roos &
Thornberg, 1956.
Kv Nytorp 1, Lorensborg.
Arkitekt: Jaenecke &
Samuelson, 1957.
Kv Statsmannen,
Per Albins hem –
Kulladal.
Arkitekt: HSB
arkitektkontor,
1964.
Kv Hermodsdal 4,
Hermodsdal.
Arkitekt: Thorsten Roos,
1961.
Kv Laboratorn 1,
Hermodsdal.
Arkitekt: Svenivar
Ekstrand 1963.
Kv Borgmästaregården 1,
Borgmästaregården.
Arkitekt: HSB
arkitektkontor, 1963.
Kv Cirkusprinsessan 2,
Västra Söderkulla.
Arkitekt: HSB
arkitektkontor, 1962.
Kv Blekingsborg 1,
Kulladal.
Arkitekt: HSB
arkitektkontor,
1955.
Kv Adjunkten, Nydala.
Arkitekt: Axel Carlsson,
1961.
Typiska lägenhetsplaner, skala 1:400
B YG G A N D ET S F Ö R U T S ÄT T N I N G A R
21
Heleneholm, kv Jämtland och Härjedalen.
(Foto: MKm aug 2000)
Heleneholm från öster. (Foto: TT 2000)
Kulladal, kv Blekingsborg från nordväst. (Foto: TT 2000)
Kulladal, kv Blekingsborg från gröning. (Foto: TT 2000)
Lorensborg, kv Nytorp. (Foto: TT 2000)
Lorensborg, kv Knutstorp. (Foto: MKm april 2000)
22
B YGG A N D ET S F Ö R U T S ÄT T N I N G A R
Katrinelund. (Foto: TT 2000)
Håkanstorp. (Foto: MKm 2000)
Segevång, från gröning. (Foto: MKm juli 2000)
Katrinelund från Sallerupsvägen. (Foto: TT 2000)
Kronprinsen. (Foto: MKm 2000)
Segevång, kv Ögonlocket. (Foto: MKm juli 2000)
B YG G A N D ET S F Ö R U T S ÄT T N I N G A R
23
BEBYGGELSEKARAKTÄR
Stadsplaner
Stadsplanerna under tiden efter 1955 präglades av ett samspel mellan höga och
låga hus. Hushöjderna var företrädesvis tre eller fyra, åtta och sexton våningar, då
de gav bäst ekonomi i förhållande till gällande normer för hisskrav och brandsäkerhet. Stadsplanerna var genomtänkt gestaltade efter de givna förutsättningarna.
Till en början grupperades de högre husen ofta kring en centralt placerad
grönyta. Husen ställdes parallellt, i stort sett i nord-sydlig riktning, med en
viss förskjutning i sidled. Utanför de höga husen byggdes de lägre, placerade
så att rätvinkliga gårdar med hus på tre eller fyra sidor bildades. Typiska exempel är Segevång och Nydala. Ibland förlades alla entréer in mot gårdarna
men lika ofta återfanns entréer mot samma väderstreck vilket inte skapade
lika tydliga fram- och baksidor.
Ofta fanns inom ett område ett klart samband och växelspel mellan fasadmaterial och hushöjd, till exempel på så sätt att de högre husen fick gult tegel
och de lägre rött eller tvärtom. Därigenom förstärktes ofta tydligheten i
bebyggelsestrukturen. Detta föreskrevs inte i stadsplanerna utan var överenskommelser mellan stadsplaneraren och respektive arkitekt och byggherre. I
till exempel Hermodsdal genomfördes det trots att många olika arkitekter och
byggherrar medverkade.
Ett par år in på 1960-talet förändrades stadsplaneringen genom att bebyggelsen placerades bredvid, istället för omkring ett centralt beläget grönområde. Kringbyggda gårdar blev mer sällsynta och istället placerades husen oftare parallellt utan förskjutningar. Efterhand standardiserades vissa mått inom
stadsplanerna, så till exempel skulle det vara 40 meter mellan åttavåningshus
och 18 meter mellan trevåningshus.
Hustyper
Lamellhus i tre eller fyra våningar och skivhus i åtta våningar var de dominerande hustyperna under perioden. Det förekom i någon mån även andra typer
vilket skapade variation i stadsplanerna. Utöver tre/fyra- och åttavåningshus
var hushöjder upp till sexton våningar inte ovanliga. I Malmö finns även Sveriges högsta bostadshus, Kronprinsen, 27 våningar högt och uppfört 1959–62.
En del av de hustyper som, vid sidan av det vanliga lamellhuset, provats
under årtiondet efter 1945 – till exempel låga punkthus eller slingrande
byggnadskroppar som stjärnhusen – övergavs och istället provades en del nya
varianter. Ett sådant var hus med förskjutningar i byggnadskroppen på så sätt
att husen blev tjocka i ändarna, med trapphus placerade i husets inre. Syftet
var att få in många lägenheter på ett trapphus.
Lamellhusens proportioner genomgick en förändring från åren efter 1945 till
1960-talet. Hus i fyra våningar blev ovanligare medan antalet hus i tre våningar
ökade. Därtill ökade husens djup något samtidigt som takhöjderna invändigt sänktes och yttertaken blev flackare eller helt plana. Samtidigt blev huskropparna mer
långsträckta, dels för att lägenheterna blev större och alltså erfordrade mer väggyta
per trapphus, dels för att antalet trapphus i samma huskropp ökade. Sammantaget blev husen mer horisontella vilket ibland ytterligare förstärktes av fasadutformningen med liggande band av balkongfronter och breda taksarger.
Tidigare hade trapphus nästan alltid förlagts mellan två lägenheter med ett delat
trapplopp och vilplan vid fasaden. Det blev under slutet av 1950-talet allt vanligare
att trapphusen placerades i husens inre, med ett trapplopp parallellt med husets
längdriktning. Därmed blev trapporna utan dagsljus men i gengäld kunde man få in
24
B E B YG G E L S E K A R A K TÄ R
fler lägenheter per trapphus och därmed sänka byggkostnaderna. Det gav också
möjlighet att planera fler olika typer och storlekar på lägenheter. Detta var särskilt
vanligt i skivhusen, som ofta fick husdjup upp till fjorton meter.
Fasader och tak
Tegel var det helt dominerande fasadmaterialet i Malmös nya bostadsområden. Under perioden 1955–65 byggdes närmare 90% av alla hus med tegelfasader och av dessa var nästan två tredjedelar gula. Övriga förekommande
fasadmaterial under perioden var betongelement och eternit. En del hus har
under senare tid fått nya fasadmaterial som plåt eller puts.
Fönsterbröstningar, burspråk, socklar och entréer pryddes inte sällan med
dekorativa partier av mosaik, klinkerplattor eller glas i olika kulörer. Entréer
och portar utformades ofta med stor omsorg. Särskilt HSB byggde påkostade
ingångar med till exempel marmorklädda entréer. En av de vanligaste fönstertyperna under perioden var stora kvadratiska fönster utan poster. Fönsterna
hade nästan uteslutande vita snickerier.
I husens fasader fanns ofta en växling mellan större sammanhängande
balkongpartier och mellan dessa släta tegelytor med regelbundet placerade
fönster. Utanpåliggande ”fristående” balkonger blev ovanligare efter 1955.
Antingen skapades vertikala balkongpartier, vilket gav fasaden en vertikal betoning eller hela balkongfasader som bildade ett slags raster utan vertikal eller
horisontell betoning. Balkonger med fronter av betongelement, ofta gjutna
med mönster, började användas, men balkongfronter av sinuskorrugerad kopparplåt eller eternitskivor förekom också.
De tegelbelagda sadeltaken som var vanligast före 1955 övergavs till förmån för pappklädda pulpettak eller mycket flacka sadeltak. En större variation av takformer förekommer; pulpettak, plantak, motfallstak.
Arkitekturen kan betraktas som en utveckling av funktionalismen. Men
samtidigt har flera typiska funkisdrag försvunnit, till exempel fria, asymmetriska fasad- och volymkompositioner eller fönster placerade i hörn.
Byggandets logistik
Periodens arkitektur karakteriseras av den förändring av byggandet som inleddes under 1950-talet, där hantverksmässiga byggmetoder började ersättas
av ett mer industrialiserat byggande. En omsorg i detaljutformningen var fortfarande påtaglig även om rikedomen och lekfullheten i formspråket från det
tidiga 1950-talet successivt blev mindre. Samtidigt blev husen högre och arkitekturen mer och mer enhetlig och standardiserad. Allt oftare byggdes i större
serier om fem–sex identiska hus.
Att endast ett fåtal aktörer – arkitekter, kommunala tjänstemän, bostadsoch byggbolag – var involverade i bostadsproduktionen ledde till en relativt
stor enhetlighet i husens utformning. Trots husens likheter har de olika områdena fått egen identitet och karaktär genom noga utarbetade och genomtänkta
stadsplaner.
Grönområden och parker
Viktiga inslag i stadsplanerna är de grönområden som dels finns inom bostadsområdena, dels binder samman olika delar av staden. Under 1950-talet
grupperades husen företrädesvis omkring en central grönyta medan de under
1960-talet oftare placerades bredvid ett grönområde. Stadsplanerna präglas
av det funktionalistiska idealet ”hus i park” och områdena karakteriseras ofta
av ett väl avvägt förhållande mellan byggnader och grönska. I parkerna återfinns inte sällan rester av gamla pilalléer eller trädgårdar från de gårdar som
fanns före bostadsbebyggelsen.
B E B YG G E L S E K A R A KTÄ R
25
Almhög, kv Strået från Almängen. (Foto: TT 2000)
Almhög, kv Stacken och Rödvenen från Almängen.
(Foto: TT 2000)
Nydala, kv Lektorn. (Foto: MKm juli 2000)
Nydala, kv Amanuensen. (Foto: MKm juli 2000)
Hermodsdal, kv Professorn 14. (Foto: MKm juli 2000)
Hermodsdal, kv Laboratorn. (Foto: MKm juli 2000)
26
B E B YG G E L S E K A R A K TÄ R
Hermodsdal, kv Docenten. (Foto: MKm juli 2000)
Hermodsdal, kv Docenten. (Foto: MKm juli 2000)
Gullviksborg, kv Studenten. (Foto: MKm okt 2000)
Gullviksborg, kv Gymnasisten. (Foto: MKm okt 2000)
Borgmästaregården, kv Nämndemannen. (Foto: TT 2000)
Borgmästaregården, kv Lagmannen. (Foto: MKm jan 2001)
B E B YG G E L S E K A R A KTÄ R
27
Centrumanläggningar
Inomhuscentrum i Lorensborg.
Handelns rationalisering i mitten av 1950-talet, med omläggning från handel
över disk till snabbköp i livsmedelskedjornas stora inköpsställen, påverkade
utformningen av bostadsområdenas centrumfunktioner. Rationaliseringen
underlättades av en ny konkurrenslag som började gälla 1954, vilken främjade strukturomläggningen och öppnade marknaden för varuhuskedjor och
en utveckling mot större butiksenheter. Självbetjäningen slog igenom i början
av 1960-talet. Kooperationens och de stora livsmedelsföretagens uppköp och
sammanslagningar av butiker och företag spelade stor roll i utvecklingen mot
större centrumbildningar.
Vid 1960-talets början centraliserades serviceutbudet i Malmös bostadsområden. Tidigare hade mindre affärer, mjölkbutiker och liknande, funnits
ute i bostadshusen men nu förekom endast enstaka mindre verksamheter, till
exempel inrymda i källarlokaler. För övrigt koncentrerades servicen kring torg
eller platsbildningar. Butikslokalerna integrerades ofta fortfarande i själva bostadshusen. Centrumets placering i stadsbilden kunde, som på Nydala, markeras av en högre byggnad. Mångfalden av butiker minskade, i synnerhet i
livsmedelshandeln där större butiker ersatte många mindre. Samlingssalar för
social verksamhet hade i stort sett försvunnit, men istället började sociala tjänster som socialkontor ingå som en del i centrumanläggningen.
På Lorensborg byggdes i slutet av 1950-talet ett mindre inomhustorg, ett
av de första i sitt slag i landet. Denna typ av centrumanläggning skulle bli allt
vanligare under 1960-talet. Något år in på 1960-talet invigdes ett större butikscentrum under tak i Kronprinsen.
Trafik och kommunikationer
1947 var antalet bilar per 1 000 invånare i Malmö 28, ett antal som tio år senare
hade ökat till 110: ett av tidens stora problem i stadsplaneringen var biltrafikens
ökande behov. För att öka det befintliga gatunätets kapacitet krävdes omfattande
åtgärder. Under åren omkring 1960 breddades flera äldre gator och i en del fall
fick trädplanteringarna längs gatorna ge vika, till exempel vid Regementsgatan.
I Malmö avvecklades spårvagnstrafiken, från 1930-talet och framåt, och
frånvaron av spårbunden kollektivtrafik påverkade stadens uppbyggnad. Bostadsområdena nås utifrån med buss eller bil genom ett gatunät som har en
tydlig uppdelning i primära och sekundära gator. Utformningen av de nya
bostadsområdena följde i stort sett konsekvent trafikseparerande principer. I
allmänhet ledde säckgator in till bebyggelsen och områdenas inre hölls bilfria.
Parkering anordnades ofta i underjordiska garage.
Samtidigt som planeringen i stor utsträckning anpassades efter bilburna
var också tillgänglighet med allmänna kommunikationer eller med cykel viktig. Busstrafiken byggdes ut när spårvagnstrafiken lades ner. För att gående
och cyklande skulle kunna förflytta sig mellan stadsdelarna anlades ett omfattande nät av cykelvägar. De leddes ofta över eller under de omgivande trafiklederna och placerades i eller i anslutning till sammanhängande grönområden.
Dessa parkstråk bildar viktiga länkar mellan de olika bostadsområdena och
ingår som väsentliga delar av deras miljöer.
Förändringar
En stor andel av bostadsområdena från åren omkring 1960 har förändrats.
Huvudsakligen är det fasaderna som fått nya utseenden, främst genom
förstorade och inglasade balkonger. Många hus har också fått nya fönster. En
mindre del har fått nya fasadmaterial, till exempel i plåt. Förändringar av
lägenhetssammansättningen är ovanliga. På några platser har förtätningar av
stadsplanestrukturen skett, mest påtagligt i Västra Söderkulla.
28
B E B YG G E L S E K A R A K TÄ R
Exempel på annan byggnation i Malmö 1955–65.
Kockums kontorshus i Västra Hamnen.
Arkitekt: Paul Hedqvist, 1957.
Sydsvenska Dagbladets kontorshus vid
motorvägen mot Lund. Arkitekt: Sture Kelve, 1958.
NK (nuvarande Hansakompaniet) uppfördes på platsen
för den gamla yllefabriken. Arkitekt: Thorsten Roos &
(Foto: Emy Norberg, Malmö Stadsbyggnadskontor)
(Foto: Malmö Stadsbyggnadskontor)
Carl Nordström, 1961. (Foto: TT 2000)
Begravningskapell och krematorium i Limhamn.
Arkitekt: Roos & Thornberg, 1962. (Foto: TT 2000)
Bostadshus i Gamla Staden vid kanalen, kv Betlehem.
Arkitekt: Thorsten Roos, 1960. (Foto: TT feb 2002)
Philips kontorshus i Östra Hamnen. Arkitekt:
Jaenecke & Samuelson, 1961 (Foto: Malmö
Stadsbyggnadskontor)
Bostadshus i kv Cedern 16, Kamrersgatan.
Kontorshus i kv Gråbjörnen vid Holmgatan.
Arkitekt Axel Carlsson, 1960 (Foto: TT feb 2002)
Arkitekt: Jaenecke & Samuelson, 1959.
(Foto: Emy Norberg 1959, Malmö Stadsbyggnadskontor)
Bostadshus vid Södertull, omkring 1960.
Arkitekt: HSB arkitektkontor Malmö, 1959.
(Foto: Malmö Stadsbyggnadskontor)
Tillbyggnad av Rådhuset mot Kalendegatan. Arkitekt:
Katolska kyrkan. Arkitekt: Hans Westman,
Sture Kelfve, 1958. (Foto: Malmö Stadsbyggnadskontor)
1957. (Foto: Malmö Stadsbyggnadskontor)
Jägersro fick ny läktare m m under andra halvan av
Simhallsbadet (nuvarande Aqua-kul).
1950-talet. Arkitekt: Thorsten Roos & Carl Nordström.
(Foto: Emy Norberg 1959, Malmö Stadsbyggnadskontor)
Arkitekt: Kjell Ödéen, 1956.
(Foto: Emy Norberg, Malmö Stadsbyggnadskontor)
Bostadshus m m i kv Quiding vid Värnhemstorget.
Arkitekt: Bror Thornberg, 1964. (Foto: TT feb 2002)
Domus vid Södra Förstadsgatan. Arkitekt: HSB
arkitektkontor Malmö och Evert Lindberg AB, 1956.
(Foto: Malmö Stadsbyggnadskontor)
B E B YG G E L S E K A R A KTÄ R
29
Västra Söderkulla, kv Cirkusprinsessan.
(Foto: MKm sept 2000)
Västra Söderkulla, kv Söderkulla från Söderkullaparken.
(Foto: TT 2000)
Västra Söderkulla, kv Ragnarök. (Foto: MKm sept 2000)
Östra Söderkulla från Hermodsdalsparken med
Lindängen i bakgrunden. (Foto: TT jan 2002)
Kulladal, Per Albins hem, låghus. (Foto: MKm mars 2000)
Kulladal, Per Albins hem, sydvästra delen av
kv Statsmannen. (Foto: MKm mars 2000)
30
B E B YG G E L S E K A R A K TÄ R
Östra Söderkulla, kv Tannhäuser.
Heleneholm, kv Jämtland.
Almhög, kv Stacken.
Per Albins hem, kv Statsmannen.
Nydala, kv Lektorn 6.
Håkanstorp, kv Kattfoten.
Lorensborg, kv Vendelsfrid.
Lorensborg, kv Knutstorp 6.
Hermodsdal, kv Docenten 8.
Almhög, kv Kärven.
Hermodsdal, kv Laboratorn 1.
Lorensborg, kv Hallingsborg.
B E B YG G E L S E K A R A KTÄ R
31
n
S Grän
tan
ga
tan
en
STACKEN
Nyd
a
lavä
gen
Alm
n
ne
to r
ps
tan
Minnes
plan
gat an
Minne
s
Sämje
ga
Löftes
gat
parken
an
arke
n
He
le
Lektorsgånge
Nydala
Nydala
torget
eg
atan
STRÅET
tan
Alm
ängen
sk
Ön
Lekto
rs
ga
igen
Vä
str
a
n
ge
vä
ts
llas
t
KRISTIANSBORG
VENEN
nkts
g
äl
Rö
dku
g
sf
BLÅ
Alm
torget
ÅKER-
y
db
Hi n
ik
ata
n
So
stiglvänd
en e
A dj u
Er
D
gångo ris
en
ata
n
nborgsg
RÖDVENEN
stig
eg
KÄRVEN
Äre
npr
isg
Alr
un
e
lv ä
nd
Alm
kh
un
M
So
Augustenborgsv
Auguste
hö
ät
te
Almhögs
plan
gs
ga
ga
ta
HELENEHOLM
bor
gsg
ata
n
gesbg
Augustenborgs
parken
an
Norra G
ränge
borgs
torget
tsplats
N
0
100
200
300 m
SKALA 1:10 000
ALMHÖG
Almhög är ett typiskt bostadsområde från slutet av 1950-talet planerat enligt
grannskapstanken, med ca 1 500 lägenheter i flerbostadshus grupperade kring
ett litet stadsdelstorg och en gröning. Den tydliga stadsplanetanken med höga
skivhus omgivna av lägre bebyggelse förstärks av samspelet mellan hushöjder
och olika fasadmaterial. Ett sakligt formspråk utan åthävor präglar byggnaderna.
Almhög ligger i Malmös södra del, i stadsdelen Fosie. Området avgränsas i
norr av Ystadvägen, i öster av järnvägen till Trelleborg, Kontinentalbanan, i
väster av Munkhättegatan och i söder av Eriksfältsgatan och Löftesgatan.
Bebyggelsen består främst av egnahem från 1920-talet och framåt, samt flerbostadshus i fyra till åtta våningar från sent 1950-tal.
Historik före 1955
Almhög ingick fram till 1936 i byn Hindbys ägor. Därefter blev området en
del av Malmö stad. Namnet härstammar från gården Almhov som namngivits av ägaren Ida Nilsson under sent 1800-tal. Gården kom sedermera att
kallas Almhög och revs på 1920-talet. Områdets norra del började då bebyggas med egnahem. Markägaren friherre Wrangel lät 1923 stycka upp 57
hemmanslotter i detta syfte. En annan gård, Maryhill, fick ge namn åt de
östra kvarteren som ett par år senare också bebyggdes med egnahem.
Bebyggelse efter 1955
Stadsplaner; utbyggnadshistoria
Först 1953 stadsplanelades villaområdena Almhög och Maryhill. I stort fastslogs enbart den struktur som redan fanns sedan ägostyckningen 1923 och
32
ALMHÖG
Almhög från söder 1961. (Foto: Malmö Stadsbyggnadskontor)
Almhög 1959.
(Foto: Emy Norberg, Malmö Stadsbyggnadskontor)
Almhög från nordväst med Nydala under uppförande.
Parkeringsplatsen i kvarteret Kärven med
egnahemsområdet i bakgrunden. (Foto: Mkm maj 2000)
ALMHÖG
33
1928, bortsett från beslut om en bensinstation och fler parkeringsmöjligheter.
1957 presenterade dåvarande stadsplanechefen Gabriel Winge ett förslag till en stadsplan för den obebyggda delen av Almhög. Malmö stad
och HSB ägde tillsammans området som skulle användas för flerbostadshus. Illustrationsplanen visar en rad höghus grupperade i en båglinje som
ger formen åt den stora grönytan. De delar som gränsar till egnahemsområdet är bebyggda med fyravånings lamellhus samt är försedda med trädalléer för att ge en mjukare övergång mellan de olika hustyperna. Butiker
och service skulle samlas vid ett torg intill gatukorsningen Ystadvägen
och Västra Hindbyvägen. Området var tänkt att vara helt trafikseparerat
och motorfordonen skulle ledas runt bostadshusen i en omgivande ringväg. Fotgängare och cyklister kunde därmed få möjlighet att röra sig fritt,
utan att störas av biltrafik, i områdets centrum och ta del av den grönskande utemiljön. 800 parkeringsplatser ovan jord planerades. Bebyggelsen skulle omfatta cirka 1500 bostäder. De skolor som skulle behövas
planerades ligga söder om Eriksfältsgatan, nära Nydala gård. Behovet av
bilservice skulle tillgodoses nära torget, vid korsningen Ystadvägen och
Västra Hindbyvägen. Planen godkändes 1958 och området började uppföras strax därefter.
1960 föreslogs en mindre ändring av den antagna stadsplanen. Man ville
ändra villkoren för garage och parkering samt bereda plats för en bensinstation i kvarteret Strået, mellan åttavåningshusen närmast Munkhättegatan.
Detta förslag väckte protester av flera skäl från både privatpersoner och
myndigheter. Representanter från Bilägarnas Inköpsförening var rädda för
en överetablering av bensinstationer i stadsdelen, då de redan köpt mark för
att uppföra en sådan i närheten. Det faktum att en stadsplan kunde ändras
så snart väckte också frustration. Drätselkammarens ordförande yttrade sig
så här i frågan, enligt ett mötesprotokoll: Det är förvånansvärt, att stadsplanerare i vår tid, då den aktuella debatten om bilismens vitala problem kräver
rymlig plats för bilismen och utrymme för denna på gator, vägar och framförallt på parkeringsplatser på tomtmark, vill presentera ett förslag […] där
välbehövliga parkeringsplatser och lekutrymmen offras och framförallt där
boende familjer och deras barn får konkurrera om utrymmet med en bensinoch servicestation.
Stadsplaneändringen godkändes senare med undantag för just bensinstationen.
Bostäder och boende
Invånarantalet i Almhög har halverats sedan flerbostadshusen stod klara.
1961 bodde 5 300 människor i området, 1998 hade den siffran sjunkit till
2 700. Den årliga omflyttningen är cirka 15%. I området finns cirka 1 600
lägenheter, varav drygt hälften är bostadsrätter och övriga är hyresrätter.
Bostäderna består till 85 % av tvåor och treor, medan 15% utgörs av ettor
och fyror.
Arkitekter och byggherrar
Flerbostadshusen i Almhög är ritade av Thorsten Roos, Bror Thornberg och
Svenivar Ekstrand samt HSB:s arkitektkontor. Byggherrar var dels HSB, som
lät uppföra mer än hälften av husen, dels flera privata byggmästare som
svarade för enstaka byggnader vardera.
Kommunikationer, trafik, bilens miljöer
Fordonstrafiken leds längs de större kringliggande vägarna, Ystadvägen,
Eriksfältsgatan, Munkhättegatan och Nydalavägen. Parkeringsplatser är sam34
ALMHÖG
Parkeringsplatsen i kvarteret Kärven med
egnahemsområdet i bakgrunden. (Foto: Mkm maj 2000)
Almstigen och Almängen mot norr.
(Foto: Mkm maj 2000)
Kv Stacken 11, från gården.
Arkitekt: Thorsten Roos, 1958. (Foto: TT)
Kv Stacken 11. Fasad mot Almtorget.
(Foto: MKm maj 2000)
Kv Stacken 15. Arkitekt: Roos & Thornberg, 1959.
(Foto: MKm maj 2000)
Kv Stacken 15, gavel låghus. Arkitekt: Roos &
Thornberg, 1959. (Foto: MKm maj 2000)
ALMHÖG
35
lade i utkanten av området på ett flertal ställen. Det finns även garage i
källarvåningen i några av husen. Inom området finns bilfria gång- och cykelvägar som förbinder Almhög med Heleneholm och Nydala. För de boende
finns även möjligheten att åka det eltåg som fungerar som transport mellan
Södervärn och Hermodsdal. Tåget passerar på cykelbanan och har sin hållplats på Almtorget.
Service
Almhögs service är främst förlagd till Almtorget i områdets norra del. Vid
områdets uppförande fanns här snabbköp, charkuteri, konditori, tobaksaffär, manufakturaffär, frisör, blomsterbutik och ett par andra butikslokaler.
Torget har våren 2000 ett serviceutbud med två mindre matvarubutiker, frisör, mäklare, kontor, kinarestaurang, tobaksaffär, stadsdelsbibliotek samt
någon tom lokal. I kvarteret Strået används bottenplanet till ett av husen för
butikslokaler och det finns idag närbutik, frisör, skrädderi och en cateringfirma. Tidigare rymdes här snabbköp, köttbutik, frisör och ett par små butiker. För service som post, bank och Systembolaget får de boende gå till
Nydalatorget på andra sidan Eriksfältsgatan.
Bebyggelsekaraktär
Almhög består av tre typer av bebyggelse. I områdets nordvästra del finns
kvarter med egnahem från främst 1930-talet och några småhus från senare
tid. I väst ligger småhusområdet Maryhill som har en mer enhetlig egnahemsbebyggelse från samma period. Mellan Västra Hindbyvägen och Ystadgatan i norr ligger ett verksamhetsområde.
Huvuddelen av Almhög är dock bebyggd med flerbostadshus. I områdets
mitt finns ett torg som korsas av Almstigen, en gång- och cykelväg, som
leder ner under Eriksfältsgatan och mynnar ut på Nydalatorget. På den västra sidan om Almstigen ligger det en förskola och på den östra, grönområdet
Almängen.
Bostadshusen utgörs av fyravånings lamellhus och åttavånings skivhus.
Skivhusen är placerade parallellt, men inte i en rät linje utan i en båge som
följer Rödkullastigen. De sex husen i söder har rött tegel i fasaderna. De är
endast något förskjutna sinsemellan och står med omkring 50 meters mellanrum. Husen i öster, som är grupperade kring Almängen, är uppförda i
gult tegel och placerade på mindre avstånd mellan varandra. De lägre husen
norr om Rödkullastigen är uppförda i gult tegel och de som finns längst i
öster i rött. De har grupperats så att mer eller mindre slutna gårdsrum bildas.
Utemiljön i Almhög planerades av landskapsarkitekterna Per Friberg och
Walter Kohl parallellt med utbyggnaden. Grundformen i trädgårdsplaneringen
är cirklar och halvcirklar som man laborerat med i samspel med bebyggelsen. Almängen är områdets största grönyta. Den mestadels träd- och
buskbevuxna ängen är halvmåneformad. Här finns cirkelformade buskage
symmetriskt utplacerade och genomkorsade av stigar. I en av cirklarna ligger
en hundrastgård gömd. Ängens bågform markeras med en stig som på ena
sidan kantas av en rad almar. Almar, men även andra trädslag, utgör en
viktig del av grönstrukturen. Drygt 40 år gammalt har området en riklig
grönska som mjukt bäddar in den strama arkitekturen.
Områdets karaktär ges av de distinkta byggnadsvolymernas enkla sakliga formspråk, samspelet mellan hus, växtlighet och grönytor samt de omväxlande röda och gula tegelfasaderna.
36
ALMHÖG
Kv Stacken 1, från Almstigen. Arkitekt: Thorsten Roos,
1958. (Foto: MKm maj 2000)
Kv Stacken 13, entré 000502. Arkitekt: Roos &
Thornberg, 1958. (Foto: MKm maj 2000)
Kv Stacken 8 och 9. Arkitekt: Svenivar Ekstrand, 1959.
(Foto: MKm maj 2000)
Kv Stacken 9, gatufasad. Arkitekt: Svenivar Ekstrand,
1958. (Foto: MKm maj 2000)
Kv Stacken 3. Arkitekt: Svenivar Ekstrand, 1958.
(Foto: MKm maj 2000)
Kv Stacken 3 och 4, fasad mot Nydalavägen.
Arkitekt: Svenivar Ekstrand, 1958. (Foto: MKm maj 2000)
ALMHÖG
37
Kvarteret Stacken
Kvarterets fem åttavåningshus är grupperade i en båge längs den halvcirkelformade Almängen. De är placerade i områdets mitt och vänder långsidorna
mot den lummiga parkmiljön. Husen har stora likheter sinsemellan, även
om detaljer som entréer och balkongfronter varierar. Karaktäristiska drag,
utöver höjden, är den förskjutna byggnadskroppen, de gula tegelfasaderna
och balkongerna med fronter av mönstrad betong. De växelvis indragna och
utanpåliggande balkongerna samt fönstren med främst två lufter ger liv åt
fasaden och utgör med sin vita färg en kontrast till teglet. Husen ritades
1958–59 av Thorsten Roos och Bror Thornberg. Lägenheterna består till
största delen av tre rum och kök. En vanlig fördelning per våningsplan är
fyra tvåor och sex treor.
Bakom höghusen är fyravåningshus placerade så att två slutna gårdar
bildas. De enskilda huskropparna är länkade genom överbyggda passager.
Den större bostadsgården i norr har en oval gräsmatta inramad av bokhäckar. Fyravåningshusen utgör en övergång från de högre husen till det
småskaliga egnahemsområdet Maryhill.
Husen präglas av en enhetlig och saklig arkitektur med smärre utsmyckningar, till exempel abstrakta mönster på balkongfronterna. Fasaderna är i
rött storstenstegel med putsade eller mosaikklädda partier, krönta av flacka
sadeltak i svart papp. Balkongerna är indragna och har antingen fronter i
mönstrad betong eller ersatta fronter i korrugerad plåt. Fönstren har en eller
två lufter med ursprungligen vita snickerier. Svenivar Ekstrand har ritat flertalet. Stacken 15 vid Eriksfältsgatan har Roos & Thornberg som upphovsmän.
Lägenheterna består företrädesvis av tvåor och treor. Hela kvarteret
Stacken uppfördes av privata byggherrar, som Harald Nilsson, Ivar Andersson och Hugo Svenssons Byggnads AB.
Byggnadernas ursprungliga karaktär, såväl de höga som de låga, är i stort
sett bevarad och de förändringar som skett består främst av vissa utbytta
balkongfronter, balkonginglasningar, ersatta eller inklädda fönsterbågar och
utbyggda entrépartier. Dessa ändringar har inte skett genomgående utan varierar mellan fastigheterna.
Skivhus i kvarteret Strået
Mellan Rödkullastigen och Eriksfältsgatan ligger sex parallellställda
åttavånings skivhus. Husen ritades 1958 av HSB:s arkitektkontor i Malmö
och uppfördes av HSB.
Skivhusen har flacka sadeltak, täckta med svart papp. Fasaderna är i rött
tegel, med vitmålade partier kring fönsterna. Därmed bildas ett markant
rutmönster som skapar en känsla av ihålighet. Mot detta spelar gavlarnas
pilastrar. Balkongerna är omväxlande indragna och utanpåliggande, och
beroende på färgen på fronterna bidrar eller motverkar de fasadens rutmönster.
Husen var ursprungligen enhetliga, men sedan de olika bostadsrättsföreningarna har bytt fönster och balkonger med varierande färger och
material skiljer de sig åt. De två husen längst västerut, har dessutom fått
korrugerade plåtfronter på balkongerna mot öst, medan de mot väst är
inglasade med slät front. I bottenvåningen i ett av husen inryms butikslokaler. Lägenhetsstorleken utgörs främst av tvåor och treor. I bottenplanet finns
enstaka enrummare.
Mellan några av husen finns grönytor med buskage, sandlådor, bandyplan med mera, medan andra gårdar främst är parkeringsytor.
38
ALMHÖG
Kv Strået 6. Arkitekt: HSB arkitektkontor Malmö, 1958.
(Foto: TT)
Kv Strået 1, fransk balkong.
Arkitekt: HSB arkitektkontor Malmö, 1958.
(Foto: MKm maj 2000)
Kv Kärven 1, gård. Arkitekt: HSB arkitektkontor Malmö,
1958. (Foto: MKm maj 2000)
Kv Strået från Almängen. (Foto: TT)
Kv Strået 4, entré. Arkitekt: HSB
arkitektkontor Malmö, 1958.
(Foto: MKm maj 2000)
Kv Kärven 1, passage. Arkitekt: HSB arkitektkontor
Malmö, 1958. (Foto: MKm maj 2000)
ALMHÖG
39
Kvarteret Kärven
I kvarteret Kärven är husen fyra våningar höga. De fungerar som en övergång mellan kvarteret Stråets höga skivhus och Almhögs egnahemsområde.
Husen ritades 1958 av HSB i Malmö och uppfördes under 1958–59.
Längst i väster närmast den trafikerade Munkhättegatan bildar fyra
lamellhus en kringbyggd gård, länkade med dekorativa murar. Kvarterets
övriga hus står i två förskjutna rader, i öst-västlig riktning, mot områdets
centrala grönyta Almängen.
Kvarterets byggnader är typiska för det sena 1950-talet: enkla byggnadsvolymer med gult tegel i fasaden, flackt papptäckt sadeltak som avslutas i liv
med gaveln, små, delvis indragna balkonger och kvadratiska enluftsfönster.
Trapphusen är markerade med tegel och puts på varierande sätt vilket skapar en viss dynamik. Entréerna markeras dessutom med en sinnrik entrébyggnad med inbyggda soprum. Dessa är till formen bevarade på flertalet
hus men har i några fall fått en ny inklädnad. Husen har för övrigt genomgått olika förändringar beroende på bostadsrättsförening.
Planlösningarna utgörs av trespännare med lägenheter på två och tre rum
och kök samt en fyra i vardera planet. Gårdarna mellan husen är välvårdade
och lummigt gröna.
Almtorget
I den norra delen av Almhög ligger Almtorget, områdets kommersiella
centrum. Torgrummet bildas mellan två hus i fyra våningar respektive åtta
våningar med butiker i markplanet. Marken mellan husen är belagd med
betongplattor och mörk gatsten som bildar rutmönster. Torget är öppet mot
Augustenborg och Ystadvägen i norr och Almängen i söder. Längs ena kanten går en cykelbana och längs den står en rad almar.
Almängens förskola
Almängens förskola ritades 1960 av arkitekten Bror Thornberg. Den ursprungliga funktionen var en lågstadieskola. 1974 ändrades verksamheten
till förskola. Arkitekt Axel Carlsson ritade den första ombyggnaden av de
fyra huskropparna i ett plan, som sedan 1998 är länkade med varandra.
Fasaderna är i gul träpanel med vita detaljer och kröns av flacka pulpettak.
Förändringar, förnyelse, förtätning
Almhög har behållit mycket av sin ursprungliga karaktär. De förändringar
som skett består främst av ombyggda entréer, utbytta fönster, nya balkongfronter och balkonginglasningar. Om dessa förändringar skett och i vilken
grad beror på fastighetsägare och förvaltningsform. Utemiljön har efterhand
genomgått en del upprustningar.
40
ALMHÖG
FASTIGHET
KÄRVEN 1
ADRESS
Munkhättegatan 22
BYGGHERRE
HSB brf Munkhättan
ARKITEKT
HSB arkitektkontor Malmö
ÅR
1958
KÄRVEN 1
KÄRVEN 1
Rödkullastigen 2
Solvändegatan 1
HSB brf Munkhättan
HSB brf Munkhättan
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
1958
1958
KÄRVEN 1
KÄRVEN 2
Solvändegatan 3
Rödkullastigen 6
HSB brf Munkhättan
HSB brf Fosiedal
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
1958
1958
KÄRVEN 2
KÄRVEN 2
Rödkullastigen 6
Solvändegatan 5
HSB brf Almhög
HSB brf Almhög
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
1958
1958
KÄRVEN 3
KÄRVEN 3
Rödkullastigen 10
Solvändegatan 7
HSB brf Fosiedal
HSB brf Fosiedal
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
1958
1958
RÖDVENEN 2
STACKEN 1
Almtorget 1
Västra Hindbyvägen 2
HSB brf Rödvenen
Albert Persson
HSB arkitektkontor Malmö
Thorsten Roos
1959
1958
STACKEN 11
STACKEN 13
Västra Hindbyvägen 3
Nydalavägen 7
Henning Persson
Hugo Svenssons Byggnads AB
Thorsten Roos
Thorsten Roos & Bror Thornberg
1958
1958
STACKEN 15
STACKEN 15
Eriksfältsgatan 72
Eriksfältsgatan 74
Edvin Malmsjö & Albin Persson
Edvin Malmsjö & Albin Persson
Thorsten Roos & Bror Thornberg
Thorsten Roos & Bror Thornberg
1959
1959
STACKEN 3
STACKEN 3
Nydalavägen 1
Västra Hindbyvägen 5
Ivan Nilsson
Ivan Nilsson
Svenivar Ekstrand
Svenivar Ekstrand
1958
1958
STACKEN 4
STACKEN 4
Nydalavägen 3
Nydalavägen 5
Harald Nilsson
Harald Nilsson
Svenivar Ekstrand
Svenivar Ekstrand
1958
1958
STACKEN 5
STACKEN 8
Nydalavägen 5
Nydalavägen 7
Fastighets AB Sulcus
Ivar Andersson
Thorsten Roos
Svenivar Ekstrand
1958
1958
STACKEN 8
STACKEN 9
Nydalavägen 9
Eriksfältsgatan 78
Ivar Andersson
Byggnads AB Vita örn
Svenivar Ekstrand
Svenivar Ekstrand
1958
1959
STRÅET 1
STRÅET 2
Rödkullastigen 1
Rödkullastigen 3
HSB brf Munkhättan
HSB brf Munkhättan
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
1958
1958
STRÅET 3
STRÅET 4
Rödkullastigen 5
Rödkullastigen 7
HSB brf Almhög
HSB brf Almhög
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
1958
1958
STRÅET 5
STRÅET 6
Rödkullastigen 9
Rödkullastigen 11
HSB brf Fosiedal
HSB brf Fosiedal
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
1958
1958
ÅKERVENEN 2
Örenprisgatan 21
Malmö stad
Bror Thornberg
1960
Kv Kärven 3 från Almängen.
Arkitekt: HSB arkitektkontor Malmö, 1958. (Foto: TT)
Kv Rödvenen 2, Almtorget. Arkitekt: HSB arkitektkontor
Malmö, 1959. (Foto: MKm maj 2000)
Kv Kärven 2, Rödkullastigen 6. Arkitekt: HSB
arkitektkontor Malmö, 1958. (Foto: MKm maj 2000)
Kv Åkervenen 2, Almängens förskola.
Arkitekt: Bror Thornberg, 1960. (Foto: MKm maj 2000)
ALMHÖG
41
anss
hn
tigen
tsvä
gen
ANNEBERG
Lagm
E
ansg
Cro
nqu
Rät
n s vä
Eric
Pers
so
Jo
Anne
bergsgatan
RÅDMANNEN
LAGMANNEN
g
Lagm
Anne
gångbergs
en
LÄNSMANNEN
msv
ä ge
n
Borg
BORGMÄSTARE-mästare
lunden
GÅRDEN
torps
Pe
Inge nj
örs
an
N
Pild
s
Albinng
ro gå
er
Albins
ro
gata
n
Bisitta
re g
am
NÄMNDEMANNEN
0
ga
100
200
300 m
SKALA 1:10 000
BORGMÄSTAREGÅRDEN
Borgmästaregården var det sista området beläget nära centrum som togs i
anspråk för bostadsbebyggelse. Därmed var den tidigare relativt splittrade
stadskroppen i stort sett sammanbyggd.
Borgmästaregården har en komplex plan och en varierad bebyggelse vilket
skapar en heterogen karaktär. Bebyggelsen består främst av mycket stora
byggnadskroppar och området präglas av storskalighet och närheten till tre
mycket trafikerade gator. Utformningen speglar i viss mån Lorensborg på
andra sidan Stadionområdet.
Borgmästaregården avgränsas av John Ericssons väg i norr, Stadiongatan i
söder, Stadionparken i väster och Pildammsvägen i öster. Intill ligger Pildammsparken, sjukhusområdet och bostadsområdet Södertorp.
Historik före 1955
Marken utgjordes ursprungligen av stadens så kallade donationsjordar samt
borgmästarens löningsjord från 1816. En stor del av ytan användes före utbyggnaden till Södra Sommarstadens kolonilotter. Den gamla lantegendomen
Borgmästaregården var belägen vid Pildammsvägens nuvarande sträckning
och revs i samband med 1960-talets stora utbyggnad. Borgmästarelunden
intill dagens centrumanläggning var en del av gårdens trädgård.
Bebyggelse efter 1955
Stadsplaner; utbyggnadshistoria
Området sydväst om Pildammsparken stadsplanelades 1963 under ledning
av Gabriel Winge. Inom stadsplaneområdet låg Flensburgska barnsjukhuset,
Södra Sommarstadens koloniområde, lantgården Borgmästaregården och
42
B O R G M Ä S TA R E G Å R D E N
Kv Rådmannen 1. (Foto: MKm jan 2001)
Skivhus i kv Rådmannen 1. Arkitekt: HSB arkitektkontor
Malmö 1963. (Foto: MKm jan 2001)
Åttavånings skivhus i kv Lagmannen 3.
(Foto: TT jan 2002)
Kv Lagmannen 3, lamellhus. Arkitekt: HSB
arkitektkontor Malmö 1963. (Foto: MKm jan 2001)
Höghuset i kv Lagmannen 1, ”Annebergsgården”.
Arkitekt: Sture Kelfve, 1963. Ny fasadbeklädnad
av tegel 1992. (Foto: MKm jan 2001)
Kv Lagmannen 1. Arkitekt: Sture Kelfve, 1963.
Ny fasadbeklädnad av tegel 1992. (Foto: TT jan 2002)
B O R G M Ä STA R E G Å R D E N
43
Radiostationen. Pildammsvägen bildade gräns mellan den västra delen, avsedd för flerbostadshus, och den östra delen som reserverades för sjukhusets
framtida expansion. Lantgården och kolonilotterna avlägsnades för att ge
plats åt den planerade bebyggelsen. En del av trädgården som tillhörde
lantgården bevarades dock i områdets centrum.
Bostadsområdet skulle utformas som en pendang till Lorensborg, beläget
på andra sidan Stadionområdet. Man ville skapa ”ett visst arkitektoniskt
samspel” och tog hänsyn till hustyper, skala och placering. Ett parkstråk,
som utgjorde den största grönytan, skulle förbinda bostadsområdet med Stadion och Lorensborg.
En stor del av servicen samlades centralt i två låga butiksbyggnader, som
även kompletterades av en mindre butik i områdets nordvästra del. Trafiken
ordnades efter utifrånmatningssystemet med återvändsgator och separata
vägar för fotgängare och cyklister. Utrymme för parkerade bilar i markplan
planlades noggrant.
Bostadshusen uppfördes 1963–65. Något år senare byggdes skolan. På
1990-talet kompletterades bebyggelsen med två punkthus i anslutning till
centrum.
Bostäder och boende
Borgmästaregården omfattar 1 500 bostäder, varav 85% består av bostadsrätter och resterande av privata hyresrätter. Lägenhetsstorlekarna är jämnt
fördelade på tvåor, treor och fyror. Borgmästaregården har cirka 2 400 invånare, vilket är en minskning med 1 600 sedan 1971. Medelåldern är mycket
hög, majoriteten av de boende är över 65 år. Varje år flyttar i genomsnitt
10% till och från Borgmästaregården.
Arkitekter och byggherrar
Merparten av bostadshusen hade HSB som byggherre och ritades av Sven
Grönqvist på HSB Arkitektkontor i Malmö. Delar av kvarteret Borgmästaregården byggdes av Svenska Riksbyggen och ritades av det egna arkitektkontoret. Enstaka hus har ritats av Bengt Edman, Jaenecke & Samuelson
och Sture Kelfve.
Trafik
Borgmästaregården är som flertalet bostadsområden uppförda under 1960talet, trafikseparerat. Från de stora omgivande vägarna, John Ericssons väg,
Pildammsvägen och Stadiongatan leds biltrafik till området via matargatorna,
Albinsrogatan och Annebergsgatan. Dessa leder i sin tur till säckgator in i
själva bostadsbebyggelsen. Parkering sker huvudsakligen utmed de två matargatorna och på de parkeringsplatser som finns mellan matargatorna och de
stora omgivande vägarna. Inne i bostadsområdet löper ett nät av gång- och
cykelbanor.
Service
När bostadsområdet planerades 1963 beslöt man även att uppföra en
centrumanläggning. Ursprungligen bestod den av två L-formade envåningshus kring en liten torgplats. Här fanns bland annat snabbköp, frisör, blomsterhandel, kemtvätt, bank och tandläkare. 1992 revs delar av butikslokalerna för att ge plats åt två punkthus i åtta respektive nio våningar. Servicen,
som år 2000 består av frisör, fotvård, tandläkare distriktsläkare och livsmedelsaffär, finns i de nya husens bottenplan.
44
B O R G M Ä S TA R E G Å R D E N
Kv Borgmästaregården från söder. (Foto: TT jan 2002)
Tidstypisk fasad på trevånings lamellhus.
Kv Borgmästaregården 2. (Foto: TT jan 2002)
Kv Lagmannen 3 med balkonger i originalutförande.
(Foto: TT jan 2002)
Kv Borgmästaregården 2. Balkonger inglasade år 2000.
(Foto: TT jan 2002)
Skulptur av W Larsson, 1967.
(Foto: MKm jan 2001)
Höghuset i kv Borgmästaregården
1. Arkitekt: HSB arkitektkontor
Malmö, 1963.
(Foto: TT jan 2002)
Kv Borgmästaregården 1 och 2.
(Foto: TT jan 2002)
B O R G M Ä STA R E G Å R D E N
45
Bebyggelsekaraktär
Borgmästaregården är i tre vädersträck omgivet av hårt trafikerade gator,
John Ericssons väg, Pildammsvägen och Stadiongatan, vilket gör att området ligger tydligt avskiljt från omgivande bebyggelse.
Intentionen att utforma området som en pendang till Lorensborg medförde inte någon påfallande likhet med förebilden. Visserligen återfinns tre
sextonvånings skivhus men de har inte samma stringenta placering som på
Lorensborg.
Borgmästaregårdens plan är något svåröverskådlig och otydlig. Ett stort
antal hustyper och olika arkitektonisk utformning ger området en varierad
och heterogen karaktär. Till skillnad från flera andra områden från samma
tid saknas tydliga gårdsbildningar. Merparten av husen är i åtta våningar
eller högre och därtill osedvanligt långsträckta, vilket ger en påtaglig storskalighet. De övriga husen är lamellhus i tre våningar med en tidstypisk utformning med gult tegel i fasaden och företrädesvis indragna balkonger, samlade i grupper.
Kvarteret Rådmannen
Kvarteret ligger i områdets norra del, vid John Ericssons väg och består av
två åttavånings hus samt ett trevånings hus. Bostadshusen ritades 1963 av
Sven Grönqvist på HSB arkitektkontor i Malmö.
Lamellhuset i gult tegel har fönsterbröstningar i lila mosaik och lätt utskjutande omfattningar i vit betong kring trapphusens fönster. Entréerna är
i liv med fasaden och har originaldörrar i teak och trådglas. Fönstren har en
till två lufter och byttes ut under sent 1980-tal. De indragna balkongerna
hade ursprungligen fronter i malmex och smide, men byttes till korrugerad
plåt i samband med inglasning. Det flacka sadeltaket var vid husets uppförande klätt med skifferbelagd papp. Lägenheterna är grupperade som tvåeller trespännare med företrädesvis två eller tre rum och kök. Husens utformning återkommer i flera andra områden där samma arkitektkontor ritat
husen.
Skivhusen i åtta våningar är uppförda i gult tegel och har flacka sadeltak.
Under 1980-talet skedde flera förändringar av fasaderna. Gavlarna
tilläggsisolerades och fick nytt fasadmaterial, i form av puts och plåt och
fönsterbröstningarna försågs med korrugerad plåt. Fönstren med en och två
lufter, byttes till nya i aluminium. De indragna balkongernas eternitfronter
ersattes med brun korrugerad plåt, och vissa glasades in. Entréerna är indragna med omfattning i marmor och utbytta dörrar i aluminium. Lägenheterna består främst av fyrarummare.
Kvarteret Nämndemannen 1(fd Pireus)
Huset i kvarteret Nämndemannen, som från början kallades Pireus, lät uppföras av Akademiska föreningen 1965 för att hysa det ökade antalet högskolestudenter. Byggnaden ritades av Bengt Edman, som även bland annat
gestaltat studentområdet Sparta i Lund. Den brutalistiska stilen, med råa
material och grova ytor, utgör ett kännetecken för arkitektens arbete på 60och 70-talen. Det nio våningar höga huset i gult tegel knyter an till Borgmästaregårdens intilliggande flerbostadshus i material och höjd, men har ett
avvikande fasaduttryck med sin friare fönstersättning, omsorgsfullt formade
balkonger och sitt utanpåliggande skulpturala trapphus.
1981 förändrades interiören till stora delar då huset byggdes om till hotell. I mitten av 90-talet fick byggnaden tillbaka sin ursprungliga funktion
som studentbostadshus, för att 2000 återigen tas i bruk som hotell.
46
B O R G M Ä S TA R E G Å R D E N
Höghuset i kv Lagmannen 1 från söder. (Foto: TT jan 2002)
Kv Borgmästaregården 2. (Foto: TT jan 2002)
Kv Borgmästaregården 7 med studenthuset Pireus i
bakgrunden. Arkitekt: Bengt Edman, 1965.
Numera Hotel Ibis, f d Skyline. (Foto: TT jan 2002)
Kv Borgmästaregården 7. Arkitekt: Svenska Riksbyggens
arkitektkontor Malmö, 1964. (Foto: TT jan 2002)
Kv Borgmästaregården 5. Arkitekt: HSB arkitektkontor
Malmö, 1963. (Foto: TT jan 2002)
Kv Borgmästaregården 5 o 7. (Foto: TT jan 2002)
B O R G M Ä STA R E G Å R D E N
47
Centrumanläggningen
Samtidigt med bostadsbebyggelsen uppfördes ett mindre servicecentrum i
Borgmästaregården. Anläggningen placerades centralt i området och dimensionerades för att uppfylla primära servicebehov för stadsdelens invånare.
Ursprungligen rymde lokalerna bank, livsmedelsaffär, tandläkare och
blomsterbutik med mera.
Anläggningen uppfördes som L-formade envåningslängor som tillsammans ramade in en mindre platsbildning.
1992 påbörjades en större omgestaltning av byggnaderna. Delar av byggnaderna revs för att ge plats för de åtta- respektive niovånings punkthus som
sedan 1994 står på platsen. Grundplanen för byggnaderna har behållit Lformen men envåningsbyggnadernas utförande förändrades för att smälta
samman med de nya husen. Fasaderna på envåningslängorna och punkthusens sockelvåningar är putsade i en ljus beige-vit nyans med inslag av koboltblå kakel medan punkthusens övre fasader är klädda med gult tegel.
Fönsterramarna på nedre våningen är blå medan de övre våningarnas
fönstersnickerier är vita. Burspråksliknande balkongpartier samt inbyggda
balkonger i hörnen bidrar till den uppbrutna karaktär som präglar punkthusen.
Även utemiljön har förändrats från en relativt strikt geometrisk utformning till en friare och mer rumsskapande miljö med låga murkonstruktioner
och varierande markbeläggning.
Annebergskolan
Annebergsskolan anlades 1963, från början som en provisorisk skola för
stadsdelens skolbarn men kom med tiden att permanentas. Uppdraget gick
till arkitekterna Fritz Jaenecke och Sten Samuelson och de nya byggnaderna
stod färdiga 1967.
Skolan består av fem friliggande envåningsbyggnader. Tre klassrumslängor
ramar in skolgården där två kvadratiska byggnader som är sammanbundna
med skärmtak i sin tur ramar in en central gårdsyta. De ursprungligen vitmålade tegelfasaderna är nu putsade i en aprikosgul kulör. Byggnadernas
låga höjd och utformning ger i förhållande till den höga bostadsbebyggelsen
i omgivningen, ett intimt intryck.
Skolans utemiljö består till övervägande delen av hårdgjord yta främst av
asfalt och gatsten. Träd och buskar, planterade i tydligt avgränsade rabattytor är relativt lågvuxna och understryker skolområdets låga och småskaliga karaktär och bebyggelsens strama utformning
Grönområden
Stadsdelen saknar i egentlig mening någon tydligt definierad park eller grönområde men upplevs trots det som ett relativt grönt område med väl uppvuxen växtlighet omkring och mellan bebyggelsen. I norr och öster avgränsar alléträd bebyggelsen från de stora vägarna, John Ericssons väg respektive
Pildammsvägen. I väster skapar delar av Stadionparken en grön barriär mot
Stadionområdet.
Mellan husen är grönskan riklig med såväl träd, buskage som stora gräsytor. Inte minst i kvarteret Borgmästaregårdens södra del dominerar gräsmattor, vilket skapar en stor och öppen yta mellan husen.
Strax intill Borgmästaregårdens centrumanläggning ligger Borgmästarelunden som är den enda synliga resten av lantegendomen Borgmästaregårdens trädgård.
48
B O R G M Ä S TA R E G Å R D E N
Förändringar, förnyelse, förtätning
Borgmästaregårdens bebyggelse har under årens lopp genomgått en rad smärre
förändringar. Det inskränker sig företrädesvis till fönsterbyten och balkonginglasningar. De senaste förändringarna på balkonger i kvarteret Borgmästaregården har starkt påverkat byggnadernas utseende.
Ombyggnadsarbetena på Annebergsgården i kvarteret Lagmannen har varit
relativt omfattande med bland annat tilläggsisoleringar och nytt fasadtegel. Den
största förändringen är centrumanläggningens omvandling från en låg, tidstypisk centrumanläggning från 1960-talet till två punkthus i postmodern stil.
FAST I G H ET
A D R ESS
BYGG H E R R E
ARKITEKT
ANNEBERG 1
ANNEBERG 2
Annebergsskolan
Annebergsgatan 1
Malmö stad
Malmö stad
Fr i t z J a e n e c k e & S t e n S a m u e l s o n
Bertil Matsson arkitekt AB
19 6 6
19 8 0
B O R G M Ä STA R EG Å R D E N 1
B O R G M Ä STA R EG Å R D E N 2
Lagmansgatan 6
A n n e b e r g s g a t a n 21
HSB brf Domaren
HSB brf Domaren
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
19 6 3
19 6 3
B O R G M Ä STA R EG Å R D E N 2
B O R G M Ä STA R EG Å R D E N 3
Lagmansgatan 4
Albinsrogatan 1
HSB brf Domaren
HSB brf Domaren
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
19 6 3
19 6 3
B O R G M Ä STA R EG Å R D E N 3
B O R G M Ä STA R EG Å R D E N 4
A n n e b e r g s g a t a n 23 – 25
Albinsrogatan 3
HSB brf Domaren
HSB brf Domaren
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
19 6 3
19 6 3
B O R G M Ä STA R EG Å R D E N 5
B O R G M Ä STA R EG Å R D E N 6
Albinsrogatan 5
A l b i n s r o g a t a n 41– 51
HSB brf Domaren
R i k s b y g g e n M a l m ö h u s n r 17
HSB arkitektkontor Malmö
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
19 6 3
19 6 4
B O R G M Ä STA R EG Å R D E N 7
B O R G M Ä STA R EG Å R D E N 7
A l b i n s r o g a t a n 23 – 37
A l b i n s r o g a t a n 53 – 59
R i k s b y g g e n M a l m ö h u s n r 17
R i k s b y g g e n M a l m ö h u s n r 17
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
19 6 4
19 6 4
B O R G M Ä STA R EG Å R D E N 7
L AG M A N N E N 1
B i s i t t a r e g a t a n 10 – 16
A n n e b e r g s g a t a n 15
R i k s b y g g e n M a l m ö h u s n r 17
Malmö industriers personalstiftelse
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
S t u r e Ke l f v e
19 6 4
19 6 3
L AG M A N N E N 3
L AG M A N N E N 3
A n n e b e r g s g a t a n 19
Lagmansgatan 3
HSB brf Lagmannen
HSB brf Lagmannen
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
19 6 3
19 6 3
LÄNSMANNEN 1
LÄNSMANNEN 2
A n n e b e r g s g a t a n 12
A n n e b e r g s g a t a n 10
HSB brf Lagmannen
HSB brf Lagmannen
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
19 6 3
19 6 3
LÄNSMANNEN 3
LÄNSMANNEN 3
Annebergsgatan 2
Annebergsgatan 4
HSB brf Lagmannen
HSB brf Lagmannen
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
19 6 3
19 6 3
LÄNSMANNEN 3
NÄMNDEMANNEN 1
Annebergsgatan 8
Bisittaregatan 2
HSB brf Lagmannen
Akademiska föreningen, Lund
HSB arkitektkontor Malmö
Bengt Edman
19 6 3
19 6 5
RÅDMANNEN 1
RÅDMANNEN 2
Annebergsgatan 5
Lagmansgatan 9
HSB brf Lagmannen
HSB brf Lagmannen
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
19 6 3
19 6 3
RÅDMANNEN 4
Lagmansgatan 3
HSB brf Lagmannen
HSB arkitektkontor Malmö
19 6 3
Plåtinklädnad av sextonvåningshus.
(Foto: MKm jan 2001)
Det nya punkhuset vid Borgmästaregårdens centrum.
Arkitekt: HSB region syd, 1992. (Foto: TT jan 2002)
Entréparti i kv Borgmästaregården 7. (Foto: MKm jan 2001)
Entré i kv Rådmannen 4. (Foto: MKm jan 2001)
B O R G M Ä STA R E G Å R D E N
ÅR
49
dals
HERMODSDAL
Hermods dalstorget
Docentgatan
n
Cens
o
Katt
rsga
tan
Häggv
n
STUDENTEN
Silv
Löv v
iksg å
ng
viks
gata
n
viks
gat
a
e
viksga
atan
Holm
CENSORN
n
Eriksfältsgatan
Hermods
gata
iksg
Krok
S
vikms å
g
gatan
Gra
nv
gen
Alms
ti
Herm
odsda
lsgån
gen
Prof e
ssor
s
n
Fjäll
viks
gata
n
Idrottsplats
Nov
isga
ta
sgata
viksg
viksg
Profes
gångesors
n
ken
iegata
n
Eldvik
tan
tan
Bokviks
Nyda
la
Kolle
g
P ha
å ngege
n
Dun viksga
Gull
stige
n
torp
sga
Gra
nvik
sga
tan
Sjöv
k
Helen
e
atan
Gullviks
parken
Gymnasistgatan
GYMNASISTEN
Ringvägsstigen
Fosieby
trafikplats
N
0
100
BÅTYXA
200
300 m
SKALA 1:10 000
GULLVIKSBORG
Stadsplanen för Gullviksborg följer samma mönster som flertalet områden
från tiden omkring 1960: parallellt placerade höghus och lägre hus grupperade
kring gårdar. Husens fasadutformning skiljde sig däremot påtagligt från
motsvarande uppförda endast kort tidigare, och markerar därmed ett
trendbrott. Husen i Gullviksborg fick fasader av skivmaterial och höghusen
fick en markerad horisontalitet med genomgående fönsterband.
Under 1980-talet genomgick området en genomgripande ombyggnad som
till stor del förändrade dess ursprungliga karaktär.
Gullviksborg är beläget i Malmös sydöstra del. Området avgränsas av Eriksfältsgatan i väst, järnvägen i öst och Inre ringvägen i söder. Stadsdelarna
Hermodsdal, Gullvik och Fosieby utgör områdets närmaste grannar. Bebyggelsen består nästan uteslutande av flerbostadshus uppförda under 1960talet, delvis omgestaltade under 1980-talet.
Historik före 1955
Gullviksborg bestod före utbyggnaden av obebyggd jordbruksmark intill villastaden Gullvik. Namnet kommer från gården Gullvik.
Bebyggelse efter 1955
Stadsplaner; utbyggnadshistoria
Gullviksborg planerades 1963 av stadsplanechefen Gabriel Winge. Marken
reserverades för flerbostadshus i tre och åtta våningar, vilka sammanlagt
skulle rymma totalt 1 800 bostäder.
Stadsplanen är i princip en fortsättning på Hermodsdal, beläget väster
50
G U L LV I K S B O R G
Gullviksborg, nybyggt. Alla flerbostadshusen ritades av
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö, 1964.
(Foto: MKm)
Gullviksborg från öster. I bakgrunden Hermodsdal och
Söderkulla. (Foto: MKm april 2000)
Gullviksborg nybyggt 1965. (Foto: MKB)
Kv Studenten. (Foto: MKm okt 2000)
Gårdsmiljö i kv Studenten. (Foto: MKm okt 2000)
Gårdsmiljö i kv Studenten.
(Foto: MKm okt 2000)
G U L LV I K S B O R G
51
om Eriksfältsgatan. Detta sammanhang är dock tydligare på en karta eller
flygbild än på marknivå. De höga husen placerades i det inre, på ömse sidor
om en mindre grönyta. De är parallellt placerade i nord-sydlig riktning. Avståndet mellan husen har jämfört med Hermodsdal ökat något till omkring
50 meter. På tre sidor omges de högre husen av trevåningshus, grupperade så
att kringbyggda gårdar bildas. I de nordöstra delarna av Gullviksborg planerades också för bebyggelse med flerbostadshus men denna kom aldrig att
byggas.
Ett parkbälte förlades omkring området, bland annat för att skapa en
barriär till de befintliga villakvarteren och till motorvägen. Infart till området skedde från lokalgator kopplade till Eriksfältsgatan och Löftesgatan.
Knappt 3 000 parkeringsplatser skulle finnas i parkeringsdäck, underjordiska garage och i markplan. Daghem och lekskola förlades i området och
butikerna skulle inrymmas i en fristående envåningsbyggnad intill åttavåningshusen.
Flerbostadshusen ritades 1964 och Gullviksborg uppfördes i mitten av
1960-talet.
Bostäder och boende
På Gullviksborg finns cirka 1 100 lägenheter, varav 65% är hyresrätter förvaltade av MKB och resten är bostadsrätter. Majoriteten av bostäderna har
två respektive tre rum och kök med en tonvikt på de större. Gullviksborg har
3 000 invånare, vilket är en minskning med ungefär 600 sedan 1971. Åldersfördelningen är ganska jämn med en viss dominans av småbarn. Omflyttningen ligger i genomsnitt på 16% per år.
Arkitekter och byggherrar
Samtliga flerbostadshus ritades av Svenska Riksbyggen Arkitektkontor. Byggherrar var bostadsbolagen MKB och Riksbyggen.
Kommunikationer, trafik, bilens miljöer
Gullviksborg är ur trafikhänseende ytterligare ett exempel på 1960-talets
trafikseparerade bostadsområden, om än inte i dess extremare form. Tillfart
sker via säckgatorna Gymnasistgatan och Censorsgatan vilka båda har vändplatser långt inne i bostadsområdet. För gående och cyklister finns ett väl
utbyggt nät av gång- och cykelbanor såväl till och från området som inom
Gullviksborg. Stor vikt lades vid parkeringsfrågan redan vid områdets planläggning, vilket har gett Gullviksborg ett förhållandevis stort antal parkeringsplatser. De återfinns dels i garage under gårdarna men även utomhus
vid centrumanläggningen samt kantstensparkering utmed Gymnasistgatan.
Service
I anslutning till parkeringen utmed Eriksfältsgatan och närmast som en entré till bostadsområdet finns en mindre centrumanläggning. År 2000 inskränker sig servicen till bageri, frisör samt förskola, vårdcentral och närpolis.
Tidigare var servicenivån väsentligt högre med barnekipering, radio-tv affär,
cykelaffär, kiosk, livsmedelsaffär samt konditori med tillhörande bageri. Den
försämrade servicen är delvis en följd av sviktande kundunderlag och idag
får det närliggande Hermodsdals centrum bära en bit av serviceutbudet även
för Gullviksborg.
52
G U L LV I K S B O R G
Kv Censorn, uppfört av MKB. (Foto: MKm okt 2000)
Kv Gymnasisten 2. Uppfört av Riksbyggen.
(Foto: MKm okt 2000)
Kv Gymnasisten 2. Uppfört av Riksbyggen.
(Foto: MKm okt 2000)
Kv Gymnasisten 3. Uppfört av MKB.
(Foto: MKm okt 2000)
Entré i kv Studenten. (Foto: MKm okt 2000)
Centrumanläggningen som från början innehöll butiker
har byggts om till bland annat förskola.
Arkitekt (ombyggnad): NP arkitekter, 1993.
(Foto: MKm okt 2000)
G U L LV I K S B O R G
53
Bebyggelsekaraktär
Bebyggelsen i Gullviksborg består av två hustyper, skivhus i åtta våningar
och lamellhus i tre våningar. Området präglades ursprungligen av de enkla
byggnadsvolymerna och stor enhetlighet i fasadutformningen. Fasaderna hade
band av skivmaterial och genomgående fönsterband vilket gav en påtaglig
horisontalitet, något som skiljer Gullviksborg från områden uppförda endast några år tidigare, till exempel Hermodsdal.
Sedan början av 1980-talet karakteriseras området av den ombyggnad
som då skedde. Husen fick då nya fasader med flera olika fasadmaterial och
en större formrikedom.
Grönytorna mellan höghusen är relativt flytande medan de 23 låga lamellhusen bildar rektangulära kringbyggda gårdar med öppna hörn. Återvändsgatorna Gymnasistgatan och Censorsgatan går in som kilar bland husen och
bildar avgränsning mellan de höga och de låga husen.
Byggnadernas placering, inte minst skivhusens relativt fria disposition har
tillsammans med rumsskapande placering av utemöbler samt en medveten
satsning på gårdarnas växtlighet skapat en för perioden ovanligt intim och
tät miljö. Inte minst har den omgärdande parkens tendens att kila sig in i
bostadsområdet bidragit till att tona ned skalan i bebyggelsen.
Kvarteren Gymnasisten, Abiturienten och Censorn
I dessa kvarter ligger lamellhus i tre våningar grupperade kring fem gårdsbildningar. De har svagt lutande pulpettak. Ursprungligen var fasadmaterialet
ljusgrå eternitplattor och balkonger och entréer var indragna i fasaden. Bortsett från en variation i antal trapphus och lägenhetsstorlek hade de drygt
tjugo husen identisk utformning. Under 1980-talet tilläggsisolerades husen
och samtliga kläddes med rött tegel med en tydligt markerad taksarg i korrugerad plåt. Balkongerna i MKB:s kvarter utvidgades och glasades in, medan
Riksbyggen ett par år tidigare fått avslag på samma önskemål. Entréerna på
alla husen försågs med skärmtak.
Kvarteret Studenten
I kvarteret Studenten ligger åtta åttavånings skivhus. De var när de stod
färdiga bland de första i Malmö med fasader av eternitskivor. Även den markerade horisontaliteten var något nytt. Taken var platta och entréerna
omarkerade. De står som tidiga exempel på en arkitektur som skulle bli
vanlig under miljonprogrammet i slutet av 1960-talet.
Ombyggnaden i början av 1980-talet är en typisk exponent för de tidiga
projekt som utfördes i miljonprogrammets områden. Fasadens eternit fick
ge plats för en ljus plåtinklädnad, men i syfte att skapa en livfullare fasad
försågs sockelvåningen med omväxlande gult eller brunt tegel och balkongfronterna byttes mot nya i plåt, målade i starka kulörer som blå, grön, röd
och orange. Även entréerna blev föremål för ombyggnadsivern och markerades med utskjutande partier. Den största förändringen återfinns dock i
utemiljön. Omvandlingen från en monoton gårdsmiljö som främst var präglad av gårdsytans betong och med ringa växtlighet, till dagens närmast prunkande växtlighet och slingrande gångbanor har haft en stor inverkan på upplevelsen av områdets rumslighet och skala.
Gullviksparken
Gullviksparken anlades som en krans kring själva bostadsområdet. Den bildar en barriär till villakvarteren och järnvägen samt till Inre Ringvägen (vilken dock stod färdig först 1975). I söder och norr är parken mycket smal,
54
G U L LV I K S B O R G
cirka 30 meter, medan den i öster breder ut sig till cirka 150 meter.
Den kritik mot utemiljön som formulerades tidigt efter Gullviksborgs färdigställande kom även att rikta sig mot parken. Växtligheten var i parkområdet relativt torftig och inskränkte sig huvudsakligen till buskvegetation
och gräsytor.
Förnyelsearbetet i början av 1980-talet tog ett helhetsgrepp om miljön
där park, gata och gård sågs som lika viktiga delar för att skapa en god
utemiljö, vilket ledde till att parken idag är en uppvuxen grönyta med lekplatser och större sammanhängande gräsmattor. Det finns även öar och ridåer
av trädbuskage som skapar mindre, avskilda gräsytor.
Förändringar, förnyelse, förtätning
I början av 1980-talet var området nedslitet och de brister som funnits sedan
uppförandet uppmärksammades. MKB ansåg att det var hög tid att förbättra
framförallt utemiljön, som var alltför torftig för att motsvara de boendes
behov. Eftersom en stor del av gårdsytan bestod av överbyggda garage hade
växtligheten inte haft de bästa förutsättningarna, inte heller hade man satsat
på att skapa några trevliga sittplatser eller stimulerande lekmiljöer. De vindpinade gårdarna fick, efter en utredning av de boendes krav och områdets
förutsättningar, mer planteringar, fler skyddade sittgrupper, roligare lekredskap, uteplatser till de svåruthyrda marklägenheterna etcetera. Antalet parkeringsplatser, som var kraftigt överdimensionerat, minskades.
Bostadshusen var fram till 1980-talet genomgående klädda i ljust grå eternitplattor. Då höghusen fick fuktskador på gavlarna bestämde man sig för
en omfattande renovering. Under en femårsperiod tilläggsisolerades och
inkläddes samtliga hus.
FASTIGHET
ADRESS
BYGGHERRE
ARKITEKT
ABITURIENTEN 1
Gymnasistgatan 37
Malmö stad
Axel Carlsson AB
1966
ÅR
ABITURIENTEN 2
ABITURIENTEN 2
Gymnasistgatan 31
Gymnasistgatan 33
MKB
MKB
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
1964
1964
ABITURIENTEN 2
CENSORN 1
Gymnasistgatan 35
Censorsgatan 2
MKB
MKB
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
1964
1964
CENSORN 1
CENSORN 1
Censorsgatan 4
Censorsgatan 6
MKB
MKB
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
1964
1964
CENSORN 1
CENSORN 1
Censorsgatan 10
Censorsgatan 12
MKB
MKB
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
1964
1964
GYMNASISTEN 1
GYMNASISTEN 1
Gymnasistgatan 1
Gymnasistgatan 3
Riksbyggen brf Malmöhus 16
Riksbyggen brf Malmöhus 16
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
1964
1964
GYMNASISTEN 1
GYMNASISTEN 1
Gymnasistgatan 5
Gymnasistgatan 7
Riksbyggen brf Malmöhus 16
Riksbyggen brf Malmöhus 16
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
1964
1964
GYMNASISTEN 1
GYMNASISTEN 1
Gymnasistgatan 9
Gymnasistgatan 11
Riksbyggen brf Malmöhus 16
Riksbyggen brf Malmöhus 16
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
1964
1964
GYMNASISTEN 1
GYMNASISTEN 1
Gymnasistgatan 13
Gymnasistgatan 15
Riksbyggen brf Malmöhus 16
Riksbyggen brf Malmöhus 16
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
1964
1964
GYMNASISTEN 3
GYMNASISTEN 3
Gymnasistgatan 17
Gymnasistgatan 19
MKB
MKB
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
1964
1964
GYMNASISTEN 3
GYMNASISTEN 3
Gymnasistgatan 21
Gymnasistgatan 23
MKB
MKB
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
1964
1964
GYMNASISTEN 3
GYMNASISTEN 3
Gymnasistgatan 25
Gymnasistgatan 27
MKB
MKB
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
1964
1964
GYMNASISTEN 3
STUDENTEN 1
STUDENTEN 1
Gymnasistgatan 29
Censorsgatan 1
Censorsgatan 3
MKB
MKB
MKB
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
1964
1964
1964
STUDENTEN 1
STUDENTEN 1
Gymnasistgatan 2
Gymnasistgatan 4
MKB
MKB
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
1964
1964
STUDENTEN 2
STUDENTEN 2
Censorsgatan 14
Gymnasistgatan 6
MKB
MKB
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
1964
1964
STUDENTEN 2
Gymnasistgatan 8
MKB
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
1964
STUDENTEN 2
Gymnasistgatan 10
MKB
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
1964
G U L LV I K S B O R G
55
Finlandsg
atan
HÄRJEDALEN
an
gatan
Olo
fsg
Idu
ns
F re
jag
ata
n
Al
atan
dv
äg
en
gatan
Li nd
gatan
sg
gatan
Jespe
rs
Ene
ha
gen Ene g
M ogen
So
fia
ta
gatan
Seve
dsgata
n
Se Rasmusga
tan
veds
plan
Estlan
ds
JÄMTLAND
ga
Ro
Stå
Helene
holmss
tigen
DUNGEN
Kö
pm
ans
Tr e l le
bor gs
v ägen
väg
OHUS
Brag
eg
Ys
gatan
BOHUS
VÄSTERBOTTEN
Fosievägen
n H
a ns
son
s
HÄLSINGLAND
Finlands
gång
sga
t
an
ROSENLUND
Nä
rke
sg
DAL
Åm
åls
gat
an
and
Vä
stm
anl
and
sga
tan
Da
lsla
n
NÄRKE
Aspgatan
Idrottsplats
an
gata
n
N
0
100
200
Alm
lvä
n
de g
a ta
hög
Äre
npr
n
300 m
SKALA 1:10 000
HELENEHOLM
Heleneholms bostadshus från 1950-talet har en säregen utformning: delvis
sammankopplade huskroppar i tre våningar bildar en slinga som omgärdar
tre höga skivhus. Snett genom området – och genom/under ett av husen går
Fosievägen. Husen har en för det sena 1950-talet relativt tidstypisk gestaltning.
Heleneholm är beläget i södra Malmö intill Södra Sofielund, Eriksfält, Almhög och Flensburg med köpcentret Mobilia. Ystadvägen i norr, Eriksfältsgatan i söder, Trelleborgsvägen i väster och Munkhättegatan i öster utgör
områdets gränser i gatunätet. Området uppvisar en blandad bebyggelse med
tonvikt på småindustrier, skolor samt bostäder från 1950-talet.
Historik före 1955
Heleneholm var ursprungligen en del av Malmö stads södra så kallade
”plantagelyckor”. Namnet härstammar från den egendom som bildades
omkring år 1800 då flera ägor köptes upp av landskamrer Cronsioe. Hustrun Helena fick ge namn åt den sammanslagna egendomen. Mangårdsbyggnaden, ritad år 1872, finns bevarad i parken vid Ystadvägen. 1931 förvärvades Heleneholm av Malmö stad och ett par år senare anlades idrottsplatsen i anslutning till parken.
I slutet av 1800-talet bebyggdes de västra kvarteren med industrier. Här
fanns så småningom fabriker för tillverkning av så skilda slag som manufaktur, velocipeder, strumpor, läder och gjuteri. Idag finns strumpfabriken samt
fragment av annan industriarkitektur kvar. Strumpfabriken restaureras under 2000 och ska hyras ut som kontorslokaler. Längs Finlandsgatan finns en
rad arbetarbostäder i två plan, troligen uppförda kring sekelskiftet 1900. I
56
HELENEHOLM
s
Alr
une
Mu
gat
an
r ns
Dor is
So
sga
at
eg
tt
Almhögs
plan
hä
nk
g
Judit
s
g
Doris
plan
Fos
g
n
ata
netg
HELENEHOLM
at an
tan
dsga
alun
Ruth
s
Hag
k
Snäc
atan
Utterg
Linje
g
gatan
Iller
gs
Blekings
gåbnogregs
n
Backavägen
Jöns
n
Risbergisspla
sg
Jöns R berg
n
ORG
gatan
Lettland
sg
LAPPMARKEN VÄRMEPANNAN
Kv Jämtland från Eriksfältsgatan, förmodligen omkring 1960.
(Foto: Malmö Stadsbyggnadskontor)
Kv Jämtland i början av 1960-talet.
(Foto: Jaenecke & Samuelson)
Kvarteret Jämtland 1960.
(Foto: Emy Norberg, Malmö Stadsbyggnadskontor)
HELENEHOLM
57
sydöst, i kvarteret Lappmarken finns rester av en bebyggelse som ursprungligen innefattat karamellfabrik, brygghus, smidesverkstad och en villa.
Bebyggelse efter 1955
Stadsplaner; utbyggnadshistoria
Under 1950-talet planerades bostadshus i Heleneholms västra del, i övrigt
saknar området i princip bostadsbebyggelse. En stadsplan för utbyggnaden
av bostäder upprättades av stadsplanechefen Gunnar Lindman 1955. Planen
gällde nuvarande Blekingsborg i nordöstra delen av Kulladal och den sydvästra delen av Heleneholm.
Utformningen skedde i samarbete med arkitekterna Fritz Jaenecke, Sten
Samuelson, Thorsten Roos och Bror Thornberg.
Man inledde arbetet med en utredning av olika hustyper, inte minst
höghusbebyggelsens lämplighet för bostadsändamål och i vilken utsträckning dessa kunde uppföras maskinellt. Trelleborgsvägen, som skulle byggas
ut i ett senare skede, påverkade i hög grad utformningen och medförde att de
två områdena blev separerade från varandra.
Stadsplanens östra område skulle bebyggas med tre trettonvåningshus
utmed Fosievägen och i övrigt trevåningshus. Man ville dels erbjuda de boende valfrihet när det gällde hustyp, dels få öppna ytor mellan byggnaderna.
Målsättningen var att skapa en stor sluten rumsbildning avskärmad från
intilliggande industrier, den stora trafikleden och järnvägen. En av de lägre
långsträckta husen planerades fortsätta över Fosievägen, som skär diagonalt
genom området, för att sluta rummet mot norr. Butikerna skulle förläggas
till höghusens bottenplan. En småskola planerades ligga i områdets mitt med
en skolgård som även kunde användas som lekplats för de boende. Kort tid
efter att området var stadsplanelagt började bostadshusen uppföras i enlighet med planen.
Heleneholm i övrigt har en mycket blandad bebyggelse från tiden efter
1945. Heleneholmsverket, ett värmeverk som tillkom i mitten av 60-talet,
dominerar området visuellt med sin stora volym och dekorerade fasad. Det
ritades av Hans Westman. I den östra delen av Heleneholm har ett flertal
skolor och högskolor samlats från 1960-talet och framåt. Skolkomplexet
med bland annat lärarhögskolan ritades av Carl Nyrén 1960 och uppmärksammades i en rad arkitekturtidskrifter. Vid Ystadvägen har snabbmatsrestaurangen McDonald´s låtit uppföra en byggnad på 1990-talet. I närheten av Heleneholms mangårdsbyggnad byggdes ett äldreboende i halvcirkelform under 1999.
Bostäder och boende
Antalet boende i Heleneholm har nästan halverats under de senaste 30 åren,
från knappt 3 000 till drygt 1 500 år 1998. Omflyttningen i området är
omkring 25% om året. Åldersfördelningen är ganska jämn med en viss tonvikt på gruppen 20–30 år. 70% av Heleneholms invånare är ensamboende.
När området var nybyggt bodde här, enligt Adresskalendern 1957, både
medelklass med yrken som polis, fotograf, och arbetarklass med till exempel
grovarbetare, sjuksköterska och fönsterputsare.
Knappt 80% av bostäderna ägs av privata hyresvärdar, cirka 10 % förvaltas
av MKB och de återstående består av bostadsrätter. Nästan hälften av lägenheterna har två rum och kök, medan övriga har mellan ett och fyra rum och kök.
Arkitekter och byggherrar
Arkitekterna Jaenecke & Samuelson, Roos & Thornberg deltog redan i planeringsstadiet av området och skissade tillsammans med Gunnar Lindman
58
HELENEHOLM
Kvarteret Jämtland 1960.
(Foto: Emy Norberg, Malmö Stadsbyggnadskontor)
Kv Jämtland 20. Arkitekt: Roos & Thornberg, 1956.
(Foto: MKm mars 2000)
Kv Jämtland 20. Del av fasaden.
(Foto: MKm mars 2000)
Butikslänga i kv Jämtland. (Foto: MKm aug 2000)
Kv Jämtland 8. Arkitekt: Roos & Thornberg, 1955.
(Foto: MKm mars 2000)
Kv Jämtland 8. (Foto: MKm mars 2000)
HELENEHOLM
59
på husens utformning. Detta förklarar de stora likheter som de olika husen
uppvisar trots att de hade olika arkitekt och olika byggherre. Jaenecke &
Samuelson ritade det södra skivhusen och merparten av de lägre, dessutom
formgav de bensinstationen med sin runda, uppglasade servicebyggnad. Resten av byggnaderna, inklusive skolan ritades av Thorsten Roos och Bror
Thornberg. Byggherrar till bostadshusen var flera olika privata byggmästare, bland andra Ivar & Stig Andersson, Edw. Malmsjö & Albin Persson
och William Engfelt. År 2000 förvaltas husen i området av bland andra HSB,
MKB, Stadsbostäder och Nor-Sve.
Trafik
Trafiken leds dels runt området genom Finlandsgatan och Estlandsgatan dels
rakt igenom på Fosievägen. Därmed är bilen en påtaglig faktor i området:
mycket trafik på en begränsad yta. Man följde alltså inte den gällande
stadsplaneprincipen att trafikseparera bostadsområden. Parkering sker dels
i underjordiska garage, dels på mark längs gatorna.
Service
Heleneholm har ett relativt stort handelsutbud med butiker främst i höghusens bottenplan. Här finns skomakare, frisör, blomsterhandel, bildelsfirma,
solarium och pizzeria samt livsmedelsaffär.
Bebyggelsekaraktär
Bostadskvarteren i Heleneholm präglas av kontrasten mellan höga och låga
hus. Tre kraftfulla och storskaliga skivhus i gult tegel dominerar stadsbilden.
Sammanlänkade långsträckta fyravåningsbyggnader bildar mur mot omgivningen och ramar in de tre höghusen och bostadsgårdarna. De lägre husen är
uppförda med rött tegel i fasaderna. Detta sätt att växla fasadmaterial mellan höga och låga hus är typiskt för Malmö omkring 1960.
Huskropparna är vinklade på olika sätt och är delvis placerade omlott,
vilket för med sig en viss oregelbundenhet i den annars enkla strukturen.
Den tydliga rumslighet som eftersträvades i stadsplanen har inte uppnåtts. Trots en viss enhetlighet i formspråket, i de lägre husen genomgående
röda tegelfasader med markerade balkongpartier i vit betong och skivhusens
likartade utformning, ger området ett splittrat intryck. Den tämligen trafikerade Fosievägen delar tydligt området och bryter upp den tänkta gemensamma utemiljön. Gårdsmiljöerna har gestaltats på olika sätt och de olika
förvaltarna har låtit rusta upp utemiljö och entréer i olika grad och i vissa
fall skapat tydliga gränser med stängsel, buskage och varierad markbeläggning. De låga husen är i relation till gatuplan nedsänkta på gårdssidan, vilket ger en suterrängvåning men samtidigt hindrar en överblick av
helheten. Eriksfältskolan är placerad i områdets mitt och är omgärdad av
stängsel något som motverkar intentionen i stadsplanen, nämligen att skolgården även skulle nyttjas av de boende.
Kvarteren Härjedalen och Jämtland
I kvarteren finns två hustyper. Dels långsträckta byggnadskroppar i fyra våningar, dels fjorton våningar höga hus.
De lägre husen bildar en mur runt området. De är alla uppförda med rött
tegel i fasaderna och de kröns av pulpettak eller sadeltak med svag lutning.
Karakteristiskt är de sammanhängande, utanpåliggande balkongpartierna
med sidostycken i vit betong. Fronterna är i obehandlad respektive turkosmålad betong, med undantag av de fastigheter som ersatt sina balkonger
60
HELENEHOLM
Fosievägen mot norr med kv Härjedalen till höger och
kv Jämtland t v. (Foto: MKm aug 2000)
Fosievägen mot norr. (Foto: MKm aug 2000)
Kv Härjedalen. Arkitekt: Jaenecke & Samuelson 1956.
(Foto: MKm mars 2000)
Kv Härjedalen från öster, Estlandsgatan.
(Foto: MKm mars 2000)
Kv Härjedalen från norr. (Foto: MKm mars 2000)
Kv Härjedalen från gårdssidan. (Foto: MKm aug 2000)
HELENEHOLM
61
helt. Fönstren är främst en- och tvåluftsfönster. Entréerna har ursprungligen
haft trädörrar och i vissa fall varit försedda med ett litet skärmtak. Lägenheterna består av ettor, tvåor och treor.
Den arkitektoniska utformningen är påfallande enhetlig med tanke på att
såväl arkitekter som byggherrar varierar. Arkitekturen i sin helhet präglas av
en enkel saklighet och kan betraktas som en vidareutveckling av de lamellhus i tre våningar med sadeltak som präglar det tidiga 1950-talet i Malmö.
Taken har blivit flackare och är företrädesvis pappklädda pulpettak eller
nästan plana tak istället för tegelbelagda sadeltak. Balkongerna har samlats
i grupper och markeras tydligare i fasaden med sina utanpåliggande sidostycken i vitmålad betong.
De högre husen har en förskjutning i planen så att två delar bildas. Fasaderna är i gult tegel och avslutas av plana tak. Höjden betonas av de vertikala band som bildas av de vita balkongpartierna. Volymen och materialverkan håller samman de tre byggnaderna fast balkongfronter, entréer och
fönster varierar i form och material.
Höghuset närmast Eriksfältsgatan, avviker något med sitt raster över fasaden av vitmålad betong som markerar bärande väggar och bjälklag. Utformningen är ett kännetecken för arkitekterna Jaenecke & Samuelson. Huset
har också karakteristiska pivåfönster med rundade hörn i obehandlad aluminium, så kallade ”Elumin-fönster”. De är i originalutförande och återfinns även i det lägre huset intill. Lägenheterna varierar från ett till fem rum
och kök. I bottenvåningarna finns, istället för bostäder, butiks- och föreningslokaler.
Eriksfältskolan
Eriksfältskolan ritades 1959 av arkitekterna Thorsten Roos och Bror
Thornberg. Enplansbyggnaden består av tre länkade, lätt förskjutna byggnadskroppar med gult räfflat tegel i fasaden. Den östra fasaden artikuleras av
fönsterpartier och grönklädda fasadplattor som bildar ett rutmönster och
samtidigt ger en effektfull kontrast till teglet. Huset kröns av ett pulpettak
med kopparklädd sarg. Den fristående byggnaden intill skolhuset har förmodligen fungerat som matsal. Under 1991 försågs skolan med nya entréer
och anpassades för vuxenstuderande.
Förändringar, förnyelse, förtätning
De förändringar som skett i kvarteren Härjedalen och Jämtland varierar beroende på husens olika förvaltare. I stort är bostadsbebyggelsen relativt oförändrad och den ursprungliga karaktären är bevarad. Då samma huskropp
kan bestå av flera fastigheter och vara både bostadsrätter och hyresrätter har
vissa skillnader uppstått. Originalfönstren och balkongfronterna är utbytta
på delar av huskroppen. Likaså är ett flertal entrédörrar ersatta med
eloxiderad aluminium. Utemiljöerna har också fått varierad utformning utan
någon anpassning till omgivningen. Dessa, förvisso begränsade förändringar,
har fört med sig en påtaglig disharmoni.
62
HELENEHOLM
Eriksfältsskolan. Arkitekt: Roos & Thornberg, 1959.
(Foto: MKm mars 2000)
Eriksfältsskolan. (Foto: MKm mars 2000)
Kv Västerbotten 11. Byggt som charkuterifabrik och
kontor. Arkitekt: John Åkesson ing. byrå., 1966.
(Foto: MKm mars 2000)
Lärarhögskolan. Arkitekt: Carl Nyrén, 1961–73.
(Foto: TT maj 2000)
FASTIGHET
ADRESS
BYGGHERRE
ARKITEKT
DAL 4, 6
DAL 5
Ystadvägen 9
Ystadvägen 13
Carl-Hugo Svensson; Sv Shell
Samverkande Byggmästare i Malmö
Sture Kelfve
Fritz Jaenecke, Sten Samuelson
ÅR
HELENEHOLM 4
HELENEHOLM 4
Lärarhögskolan
Musikhögskolan
Malmö stad
Byggnadsstyrelsen
Carl Nyrén, Stockholm
BS Konsult, Lund
HELENEHOLM 7
HELENEHOLM 12
Brandstation
Ystadvägen 23
Malmö stad
Malmö stad
Thorsten Roos & Kurt Hultin
Kjell Sandquist
1964
1998
HÄLSINGLAND 19
HÄLSINGLAND 19
Trelleborgsvägen 14
Trelleborgsvägen 12
El-Giganten
AB Malmö Strumpfabrik
Axedra Arkitektkontor
Winberg & Högstedt
1998
1947
HÄRJEDALEN 3
HÄRJEDALEN 3
Estlandsgatan 1, Fosievägen 18
Estlandsgatan 3
Byggnads AB Örn
Byggnads AB Örn
Fritz Jaenecke, Sten Samuelson
Fritz Jaenecke, Sten Samuelson
1956
1956
HÄRJEDALEN 4
HÄRJEDALEN 4
Estlandsgatan 5
Lettlandsgatan 2
Byggnads AB Örn m fl
Byggnads AB Örn m fl
Fritz Jaenecke, Sten Samuelson
Fritz Jaenecke, Sten Samuelson
1956
1956
JÄMTLAND 6
JÄMTLAND 6
Eriksfältsgatan 14
Fosievägen 35–37
Gunnar Hagerstad kommanditbolag
Gunnar Hagerstad kommanditbolag
Fritz Jaenecke, Sten Samuelson
Fritz Jaenecke, Sten Samuelson
1955
1956
JÄMTLAND 7
JÄMTLAND 8
Eriksfältsgatan 18
Eriksfältsgatan 10–12
Gunnar Hagerstad kommanditbolag
Edvin Malmsjö, Albin Persson
Fritz Jaenecke, Sten Samuelson
Thorsten Roos & Bror Thornberg
1956
1955
JÄMTLAND 8
JÄMTLAND 9
Finlandsgatan 22–24
Finlandsgatan 18–20
Edvin Malmsjö, Albin Persson
Ivar Andersson, Stig Andersson
Thorsten Roos & Bror Thornberg
Fritz Jaenecke, Sten Samuelson
1955
1955
JÄMTLAND 15
JÄMTLAND 19
Fosievägen 25
Fosievägen 29
Byggnadsgruppen i Malmö AB
William Engfelt
L E Magnusson
Thorsten Roos & Bror Thornberg
1986
1957
JÄMTLAND 20
JÄMTLAND 21
Fosievägen 31
Eriksfältsskolan
Hugo Svensson
Malmö stad
Thorsten Roos & Bror Thornberg
Thorsten Roos & Bror Thornberg
1956
1959
JÄMTLAND 34
VÄRMEPANNAN 1
Fosievägen 27
Heleneholmsverket
BGB
Malmö stad
Fritz Jaenecke & Sten Samuelson
Hans Westman
1958
1964
VÄRMEPANNAN 3
VÄSTERBOTTEN 11
Aurahallen
Fosievägen 8
.
Lars Jönsson
Tage Møller Arkitektbyrå
John Åkesson Ingenjörsbyrå
1975
1966
HELENEHOLM
1951
1960
1961–73
1980
63
Alms
ti
HERMODSDAL
parken
Hermods dalstorget
LABORATORN
gatan
gat
a
Cen
Gra
nvik
s
n
Ho m
sors
Kat
t
gata
n
Gymnasistgatan
DOCENTEN
Ringvägsstigen
Fo
trafikp
Lindängsbadet
N
0
100
200
300 m
SKALA 1:10 000
HERMODSDAL
Hermodsdal har en tidstypisk struktur med ett samspel mellan höga parallellt
ställda hus, grupperade i det inre kring en grönyta, och därutanför lägre
bebyggelse placerad så att kringbyggda gårdar bildas. Stadsplanens tydlighet
förstärks av att de högre husen har gult tegel i fasaderna och de lägre rött,
även detta samspel typiskt för perioden. Husen har en distinkt arkitektur,
enkla byggnadsvolymer där stora tegelytor med strikt placerade kvadratiska
fönster spelar mot sammanhängande balkongpartier.
Hermodsdal är beläget i Malmös södra del. I norr gränsar området till Nydala.
Söderut sluts Hermodsdal genom vallar mot Inre Ringvägen och i väster
bildar Hermodsdalsparken en naturlig övergång till Västra Söderkulla. I öster är Eriksfältsgatan gräns mot Gullviksborg.
Historik före 1955
Platsen var fram till uppförandet av bostadsområdet i början av 1960talet jordbruksmark tillhörande gården Hermodsdal. Gårdens namn härrör från förre ägaren Ola Hermodssons far Hermod Larsson, död 1882 i
Fosie.
Bebyggelse efter 1955
Stadsplaner; utbyggnadshistoria
Stadsplanen för Hermodsdal utformades 1959, samtidigt som det intilliggande Nydala, av stadsplanechefen Gabriel Winge.
Stadsplanemässigt hör kvarteret Professorn, norr om Professorsgatan, till
Hermodsdal medan det administrativt tillhör Nydala. Hermodsdals plan64
H E R M O D S DA L
v
GULLVIKSBORG
d gång
Nydalastigen
Docentgatan
No
vis
an
n
ssor
sgat
Eriksfältsgata
Herm
odsd
alsgå
ng
dals
s
Idrottsplats
PROFESSORN
Prof
e
Hermods
åksga
tan
Fjä
n
gen
iegata
tan
Gra
nvik
s
stige
n
hage
gat an
Profe
gångessors
n
en
an
Kolle
g
Pilh
gån gage
en
Rö n n
ageg
atan
torp
sga
Nyda
la
gega
ta
Bokh
Rönn
hagen
Lindh
a
E
gånkghage
en
an
tan
n
hagegat
an
hage
ga
Hermodsdal från Hermodsdalsparken.
(Foto: MKm juli 2000)
Hermodsdal från Hermodsdalsparken.
(Foto: MKm juli 2000)
Kv Laboratorn 4. Arkitekt: Tage Jansson &
Per W Persson, 1964. (Foto: MKm juli 2000)
Kv Laboratorn 1. Arkitekt: Svenivar Ekstrand, 1963.
(Foto: MKm juli 2000)
Kv Laboratorn 3. Arkitekt: Svenivar
Ekstrand, 1962. (Foto: MKm juli 2000)
Kv Laboratorn 3. (Foto: MKm juli 2000)
H E R M O D S DA L
65
form fullföljs i Gullviksborg, ett samband som dock är tydligare på en flygbild än från marken.
Väster om den planerade bebyggelsen placerades en park som också
sträckte sig in mitt i området med en kil i anslutning till Hermodsdalsgården.
Stadsplanen föreskrev en bostadsbebyggelse i tre- fyra-, åtta- och tretton
våningar med höghusen i det centrala området grupperade kring grönytan.
Tillsammans med motsvarande höghus i Gullviksborg formar de i plan ett V,
som öppnar sig mot Hermodsdalsparken i väster. De lägre husen placerades
i de södra och norra delarna och lades så att kringbyggda gårdar bildades.
Mitt i området reserverades plats för Hermodsdalsskolan.
Ett 50 meter brett stråk utmed områdets södra gräns markerades för Inre
Ringvägen, vilken kom att uppföras under mitten av 1970-talet.
Hermodsområdet skulle vara tillgängligt från matargator i form av två
säckgator från Eriksfältsgatan. För bilens service föreslogs bensinstationer
vid huvudvägarnas korsningar.
Bostadshusen uppfördes under de första åren på 1960-talet.
Hermodsadalsgården kom att rivas för att lämna plats för en församlingsbyggnad, S:t Thomasgården, byggd 1968. Här intill lades även en primärstation för stadsdelen Fosie.
Bostäder och boende
1971 hade Hermodsdal 3 868 invånare. 1998 hade antalet reducerats till
2 340 personer. Bostadsområdet omfattar 1366 lägenheter varav samtliga
med upplåtelseformen hyresrätt, flertalet med privata fastighetsägare.
Arkitekter och byggherrar
Samtliga hus i Hermodsdal är uppförda av privata byggherrar, till exempel
Henning Persson, Anders Nevsten och BGB.
Trots ett stort antal byggherrar var antalet arkitekter få. Höghusen ritades av Thorsten Roos, Svenivar Ekstrand och Tage Jansson & Per Persson,
medan samtliga låghus ritades av Svenivar Ekstrand.
Trafik
Liksom de flesta bostadsområden uppförda i början av 1960-talet har bilen
fått ett tämligen stort utrymme. Mellan de höga husen finns underjordiska
garage medan det mellan de lägre husgrupperna finns asfalterade parkeringsplatser. Parkering sker trots detta till stor del längs säckgatorna medan
parkeringsytorna delvis står tomma.
De allmänna kommunikationerna till Hermodsdal är goda och på Hermodalstorg finns ändhållplatsen för det lilla eltåg som ger tillgänglighet till
Almhög och Augustenborg.
Service
Serviceutbudet i Hermodsdal är relativt begränsat. Vid Nydalatorget finns
ett större utbud som även tillgodoser Hermodsdalsborna. Centralt i Hermodsdal ligger dock en större dagligvarubutik som även rymmer en pizzeria.
Ute i området finns enstaka mindre verksamheter.
Bebyggelsekaraktär
Hermodsdal präglas av en tydlig stadsplanetanke och ett samspel mellan
höga och låga hus. De högre husen har åtta våningar och står i två rader,
parallellt ställda med förskjutningar så att de bildar benen i ett V som fort-
66
H E R M O D S DA L
Kv Docenten 4, entréfasad. Arkitekt: Svenivar Ekstrand,
1962. (Foto: MKm juli 2000)
Kv Docenten 7, gård. Arkitekt: Svenivar Ekstrand, 1961.
(Foto: MKm juli 2000)
Kv Docenten 3. Arkitekt: Svenivar Ekstrand, 1961.
(Foto: MKm juli 2000)
Kv Docenten 3, fasad mot parkstråk. Arkitekt:
Svenivar Ekstrand, 1961. (Foto: MKm juli 2000)
Kv Docenten 6, fasad med utvinklat burspråk, ett
kännetecken för arkitekten Svenivar Ekstrand.
(Foto: MKm juli 2000)
Kv Docenten 8, entréfasad. Arkitekt: Svenivar Ekstrand,
1960. (Foto: MKm juli 2000)
H E R M O D S DA L
67
sätter in i Gullviksborgsområdet i öster. Norr och söder om dessa ligger lägre
bebyggelse huvudsakligen grupperade kring gårdar. De högre husen har gult
tegel i fasaderna och de lägre rött. Ett sådant växelspel med olika fasadmaterial för olika hushöjder förekommer ofta inom bostadsområden i Malmö
från den här tiden.
Ett hus avviker från mönstret, såväl i stadsplanen som i utformning: i
områdets mitt närmast Eriksfältsgatan finns ett nio våningar högt skivhus
med betongelementfasad.
Husen har generellt en distinkt och tydlig arkitektur: enkla byggnadsvolymer med flacka sadeltak eller pulpettak, stora sammanhängande balkongpartier och däremellan ”skivor” av tegel. Detta ger de högre husen en viss
vertikal betoning. I tegelytorna sitter företrädesvis stora kvadratiska fönster
utan poster, regelbundet och strikt placerade, vilket bidrar till att skapa områdets tydliga karaktär. Trots att husen har en viss individualitet kännetecknas Hermodsdal av enhetlighet och ordning.
Del av kvarteret Laboratorn
I kvarteret Laboratorn finns fem åttavåningshus med samma byggnadsvolym
men med vissa variationer i utformningen av fasader och balkonger. Husen
ligger parallellt i nord-sydlig riktning med ca 45 meters avstånd och en viss
förskjutning i sidled. De två husen närmast Eriksfältsgatan är ritade av Tage
Jansson & Per W Persson 1960 för byggmästare Harald Nilsson.
De är, liksom de övriga skivhusen i kvarteret, uppförda med gult tegel i
fasaderna och de har flacka papptäckta sadeltak. Till skillnad från de övriga
husen har de inte sammanhängande balkongpartier utan enskilda utanpåliggande balkonger. Dessa har bevarade fronter och sidostycken av sinuskorrugerad kopparplåt. De fristående utanpåliggande balkonger – som ger
husen en närmast unik karaktär – var i Malmö ovanliga på så höga hus och
överhuvudtaget sällsynta på 1960-talet. Utformningen hänger samman med
att arkitekterna hade många av sina uppdrag i Göteborg där denna lösning
var vanligare.
Husen har två trapphus placerade mörkt inne i huset och trappan har
fem lägenheter per plan. Planlösningen gör att lägenheterna får fönster åt
minst två vädersträck med undantag för en enkelsidig enrummare. Lägenheterna varierar i storlek från ett till fyra rum och kök. I kvarteret Professorn,
närmast parken, ligger ett liknande hus ritat av samma arkitekter 1962.
Lamellhus, kvarteret Docenten
Längst i söder, avskilt från Inre Ringvägen genom en vall, ligger tre respektive fyra vånings lamellhus. Samtliga hus är ritade av Svenivar Ekstrand under åren 1960–62, men uppförda av ett flertal olika byggherrar.
Husen är dels grupperade runt tre kringbyggda gårdar, dels som två friliggande långsträckta byggnadskroppar med smärre förskjutningar. De sistnämnda markerar bebyggelsens avgränsning mot öster respektive väster. Alla
husen har rött, räfflat tegel i fasaden och flacka sadeltak i papp.
De olika huskropparna har en i stort identisk utformning, med sina
utvinklade burspråk – ett kännemärke för Ekstrands arkitektur – trapphus
med markerade fönsterbröstningar och sammanhängande balkongpartier
placerade mellan fasadytor av tegel. Variationer förekommer främst i fråga
om planlösningar. Eftersom de olika husen har genomgått olika ombyggnader och renoveringar framstår området ändå som varierat. Några hus har
kvar ursprungliga balkongfronter av eternitskivor, skärmtak med kopparsarg över entrén och mosaik i bröstningarna medan andra har fått nya,
inglasade och förstorade balkonger samt plåtinklädda bröstningar och burspråk. Flertalet fönster är utbytta.
68
H E R M O D S DA L
Kv Hermodsdal 4. Arkitekt: Thorsten Roos, 1960.
(Foto: MKm juli 2000)
Entréparti i kv Hermodsdal 4. (Foto: MKm juli 2000)
Passage in till Hermodsdalsskolan. Båda husen ritades av
Thorsten Roos. (Foto: MKm juli 2000)
Betongelementhuset i kv Hermodsdal 8. Fasad mot
Eriksfältsgatan. Arkitekt: Thorsten Roos, 1964.
(Foto: MKm juli 2000)
Kv Laboratorn 6, entreparti. Arkitekt: Tage Jansson &
Per W Persson, 1960. (Foto: MKm juli 2000)
Kv Laboratorn 6, butik i gavel. (Foto: MKm juli 2000)
H E R M O D S DA L
69
Utemiljön i och mellan gårdarna skiljer sig åt. Några innergårdar är på
väg att rustas upp medan andra är i dåligt skick.
Skivhus i kvarteret Hermodsdal
Intill Hermodsdalstorget ligger ett nio våningar högt skivhus. Huset, som är
ritat av Thorsten Roos 1964 och uppfört av BGB, har fasader av betongelement med frilagd ballast. Bottenvåningen, som är något indragen, är i rå,
mönstrad betong. Husets balkonger har sina originalfronter kvar i en ljusblå
plåt. Några har fått en enkel inglasning.
I byggnadens bottenvåning finns en nedlagd närbutik samt några föreningslokaler. Utemiljön kring huset präglas av det underjordiska garaget.
Hermodsdalstorget
Vid Hermodsdalstorget ligger områdets enda större dagligvarubutik. Byggnaden uppfördes av Scan 1964 med Thorsten Roos som arkitekt.
Byggnaden har en kvadratisk plan med en mindre tillbyggnad och är uppförd i rött tegel. Fasaden mot torget har slammats med en ljust gul färg samt
fått ett parti inklätt med träpanel i samma kulör. En sarg markerar byggnadens platta tak och som markör för butikens entré finns ett skärmtak samt
en skylt med klocka. I byggnaden finns också en pizzeria som ligger med en
separat ingång från entréfasaden. Restaurangen har bevarade originaldörrar
och fönster med karmar i rostfritt stål till skillnad från den övriga fasaden
som är kraftigt förändrad.
Torget har ingen egentlig rumsbildning och ytan består enbart av parkeringsplatser. En kiosk fanns på platsen men den revs 1999. Planer finns dock
från Hermodsdalslyftet att bygga om några bodar till en så kallad Mötesplats på platsen för kiosken.
Hermodsdalsskolan
Hermodsdalsskolan ligger centralt mellan de höga husen och församlingsbyggnaden. Skolan ritades av Sture Frölén år 1966. Den utgörs av ett byggnadskomplex som omfattar fyra permanenta byggnader och en temporär
paviljong. Anläggningen rymmer såväl låg- och mellanstadium som högstadium samt gymnastikbyggnad.
Byggnaderna är i varierande höjd, en våning för lågstadiet och två- och
trevåningsbyggnader för de äldre barnen. Fasadmaterialet är rött tegel och
vitgrå eternit. Fasadernas uttryck har kraftigt förändrats genom att de tidigare lätta fönstren har ersatts av aluminiumfönster med grova bågar och
spröjs. Till den lägre matsalsdelen, som är sammanbyggd med högstadiets
trevåningsbyggnad har bland annat en tillbyggnad för entré tillkommit. Skolans utemiljö består främst av asfalterade ytor.
Sankt Thomasgården
På platsen för Hermodsdalsgården ligger församlingshuset S:t Thomasgården.
Byggnaden, som är ritad 1968 av arkitekterna Bror Thornberg och Thorsten
Roos, består av två huskroppar förbundna med mellanled vilket gör att det i
mitten bildas ett atrium. Med sitt relativt branta och tunga, valmade sadeltak avviker huset från de omgivande byggnaderna. Det är också taket som
ger huset dess karaktär. Det har fasader i vitmålade betongelement. Entréerna är som små glasburar med ett markant skärmtak. I byggnaden finns
olika typer av möteslokaler samt pastorsexpedition. I anslutning till byggnaden står en enkel klockstapel av trä.
70
H E R M O D S DA L
Hermodsdalsparken
Hermodsdalsparken ligger som övergång mot Östra Söderkulla. Parken är
enkelt uppbyggd med stora gräsytor, träd och buskage. I den norra delen
finns en lekplats. Den sammanhängande grönytan avbryts på mitten av en
allé, vilken härrör från Hermodsdalsgården. Här ligger även en nätstation,
inbäddad i grönska.
Under 2001 omgestaltas parken efter önskemål från boende i området.
Förändringar, förnyelse, förtätning
Hermodsdalsområdet har präglats av det stora antalet fastighetsägare. Det
går att finna hus som i stort har alla originaldetaljer kvar och hus som återspeglar flera faser av renoveringar och ombyggnader.
Någon förtätning av området har inte skett förutom smärre ”miljöhus”,
det vill säga fristående sophus, som uppförts på några fastigheter.
Hermodsdals status som bostadsområde hade under början av 1990-talet en nedåtgående trend, men sedan 1997 arbetar Hermodsdalslyftet, en
sammanslutning av fastighetsägare med flera, för att rusta upp området och
höja dess anseende.
FASTIGHET
DOCENTEN 1
ADRESS
Docentgatan 22
BYGGHERRE
Ivan Nilsson
ARKITEKT
Svenivar Ekstrand
ÅR
1962
DOCENTEN 2
DOCENTEN 2
Docentgatan 18
Docentgatan 20
William Engfelt
William Engfelt
Svenivar Ekstrand
Svenivar Ekstrand
1962
1962
DOCENTEN 3
DOCENTEN 4
Docentgatan 16
Docentgatan 12
William Engfelt
Anders Nevsten
Svenivar Ekstrand
Svenivar Ekstrand
1962
1962
DOCENTEN 4
DOCENTEN 5
Docentgatan 14
Docentgatan 10
Anders Nevsten
Ivar Andersson
Svenivar Ekstrand
Svenivar Ekstrand
1962
1962
DOCENTEN 6
DOCENTEN 6
Docentgatan 6
Docentgatan 8
Harald Nilsson AB
Harald Nilsson AB
Svenivar Ekstrand
Svenivar Ekstrand
1961
1962
DOCENTEN 7
DOCENTEN 8
Docentgatan 4
Docentgatan 2
Byggnads AB Vita örn
Ivan Nilsson
Svenivar Ekstrand
Svenivar Ekstrand
1961
1960
HERMODSDAL 2
HERMODSDAL 3
Professorsgatan 8
Professorsgatan 6
Henning Persson
Edvin Malmsjö och Albin Persson
Thorsten Roos
Thorsten Roos
1962
1962
HERMODSDAL 4
HERMODSDAL 5
Professorsgatan 4
Professorsgatan 2
BGB
BGB
Thorsten Roos
Thorsten Roos
1960
1960
HERMODSDAL 6
HERMODSDAL 8
Hermodsdalsskolan
Eriksfältsgatan 101
Malmö Stad
BGB
Sture Frölén
Thorsten Roos
1966
1964
HERMODSDAL 9
HERMODSDAL 10
Hermodsdalstorget 1
S:t Thomasgården
Scan
Svenska kyrkan
Thorsten Roos
Thorsten Roos & Bror Thornberg
1964
1968
LABORATORN 1
LABORATORN 2
Docentgatan 9
Docentgatan 7
Byggnads AB Vita örn
Byggnadsingenjör Harald Nilsson
Svenivar Ekstrand
Svenivar Ekstrand
1963
1962
LABORATORN 3
LABORATORN 4
Docentgatan 5
Docentgatan 3
Anders Nevsten
BGB
Svenivar Ekstrand
Tage Jansson, Per W Persson
1962
1960
LABORATORN 6
PROFESSORN 14
Docentgatan 1
Professorsgatan 14
BGB
Lars Borgström
Tage Jansson, Per W Persson
Tage Jansson, Per W Persson
1960
1962
Hermodsdalsskolan. Arkitekt: Sture Frölén, 1966.
(Foto: MKm juli 2000)
S:t Thomasgården. Arkitekt: Roos & Thornberg, 1968.
(Foto: MKm juli 2000)
H E R M O D S DA L
71
Ha
ga
gK
Arm
gåanrlshö
g gs gåbnorst
F
gånyglk ing
en
lu
es
nn
g
Karl
s
hög
s
Bryn
gata
n
KRASSEN
Bar
aga
tan
n
Fylk
ing
Sch
en
en
vä g
n
ata
lvg
Sö
Lansg
atan
äsg
ig
Gä
plan
n
ata
g
svä
or p
t
s
kan
Hå
eg
Emil
gåsntgorps
en
Sj ö
bog
at
an
Silv
åkr
aga
Silv tan
Dal åkra
bygplan
ata
n
Ge
nar
psg
ata
n
ndg
Slä
Svär
dg
Klubbängenatan
Blek
inge
g
bor
stgr
Karls
högs
pla
nen
bb
Klu
gata
n
Arm
a
gat
ri
n
l
ytte
Sk
Klub
gån be
g
gata
n
jega
tan
n
gatan
Klubb
e
gata
eele
Knivga
tan
KATTFOTEN
KALLAN
gata
Gär
sn
rlös
ast
Smedstorps
KUNGSLILJAN
Sköld
n
an
S
gåpnjut
g
Båg
e
st
Hille
bard
sgata
n
Bälte
gat an
Yxgr
änd
Spju
tgat
KATRINELUND
lgat
ha
Sing
e
ta
n
uleg
Jo
Stålk
gata
n
Run
sten
sg
Dolk
gr
sdals
a
n sk
Da
f
Olo
e
ens
Håg
allé
ns
Minnes
lund
Em
ÖSTRA
KYRKOGÅRDEN
N
0
100
200
300 m
SKALA 1:10 000
HÅKANSTORP
Flerbostadshusen i Håkanstorp utgör en mindre del av hela området. De
speglar i hög grad tidens arkitektur och planeringsideal. Här finns ett mindre
centrum – med såväl kommersiell som offentlig service för grannskapet –
vilket på tidstypiskt sätt markeras med ett höghus.
Kvarteret Kallan utpekas i översiktsplanen för Malmö 2000 som ett av
kommunens särskilt kulturhistoriskt värdefulla områden enligt PBL.
Håkanstorp ligger i Malmös nordöstra del. Den norra gränsen utgörs av
Sallerupsvägen, en gammal landsväg och idag en av de viktigaste infartsvägarna. I öster ligger Östra Kyrkogården. Håkanstorp präglas främst av villabebyggelse, men här finns även flerbostadshus från sent 1940-tal respektive
1950-tal.
Historik före 1955
Håkanstorpsområdet utgjorde under äldre tid en del av Östra Plantagemarken,
en stor jordegendom som tillhörde Malmö stad. Det låg helt nära gränsen till
Östra Skrävlinge bys ägor. Namnet Håkanstorp kommer från en stor lantgård, som funnits sedan dansk tid. På 1600-talet fick egendomen sitt namn
efter ägaren Oluf Hågensen. Håkanstorpsgården var belägen i stadsdelens
södra del, där ett vårdhem och dagcenter numera ligger. Området har också
benämnts Tusculanum.
Strax efter sekelskiftet 1900 började Håkanstorp byggas ut. Kring Håkanstorpsvägen tillkom en tät bebyggelse som utvecklades till en fri förstadsbildning. Egnahemmen i området uppfördes i huvudsak kring 1920-talets
mitt.
72
H Å K A N S TO R P
Håkanstorp från söder 1961. (Foto: Malmö Stadsbyggnadskontor)
Kv Kallan. Arkitekt: HSB arkitektkontor Malmö och
Thorsten Roos, 1948. (Foto: MKm aug 2000)
Kv Kallan från söder. (Foto: MKm aug 2000)
H Å K A N S TO R P
73
Bebyggelse efter 1955
Stadsplaner; utbyggnadshistoria
Den första stadsplanen för hela Håkanstorp upprättades 1944 av Erik BülowHübe. Man planerade för att uppföra flerbostadshus i området. Ett par kvarter
reserverades dessutom för ytterligare villabebyggelse. Utmed Sallerupsvägen
föreslogs flerbostadshus i två respektive tre våningar. Malmö Egnahemsförening protesterade dock mot planerna på en sådan ”högbebyggelse” i
stadsdelen. ”Vi äro även rädda för att omtalade fastigheter kunna få prägel
av hyreshus och att detta i väsentlig grad kommer att förstöra det lugn och
den ro, som bör känneteckna ett egnahemsområde” framhöll man i sin skrivelse. Ingen hänsyn till fastighetsägarnas protester togs emellertid i stadsplanen, som fastställdes 1947.
Uppbyggnaden började kort efter det att stadsplanen fastställts.
Stadsplanen fullföljdes dock inte i sin helhet. Mellan huskropparna i kvarteret Kallan planerades ursprungligen låga butikslängor utmed Sallerupsvägen.
I planområdets nordvästra del närmast väster om Fylkinggatan tänkte man
sig en idrottsplats. Inget av detta genomfördes.
1955 fastslogs en ändring och utvidgning av stadsplanen för Håkanstorp.
Den nya stadsplanen, signerad Gunnar Lindman, innebar en påtaglig omvandling av stadsdelens tidigare relativt småskaliga bebyggelsekaraktär. Även
gatunätet förändrades delvis. Det i 1947 års stadsplan föreslagna området
för idrottsplats planerades nu istället för två bostadskvarter.
Mellan Fylkinggatan och den nya huvudgatan Scheelegatan planerades
ett bostadsområde med cirka 375 lägenheter i form av dels trevåningshus,
grupperade i en större sluten gårdsbildning, dels av ett elvavåningshus förlagt vinkelrätt mot Sallerupsvägen. Tanken var att höghuset tillsammans med
ett trevåningshus och en envåningslänga med butiker skulle bilda ett lokalt
centrum i Håkanstorp.
Även denna gång inkom ett antal fastighetsägare i området med en skrivelse mot ytterligare flervåningshus i Håkanstorp. Med hänvisning till de
erfarenheter man hade av barnen från de befintliga flerbostadshusen, vilka
använde Fylkinggatan som lekplats, förordade man istället ytterligare villabebyggelse. Trots protesterna uppfördes husen i kvarteren Kattfoten och
Kungsliljan i princip enligt stadsplanen med början år 1958.
Bostäder och boende
1998 hade hela området 1 153 invånare, jämfört med drygt 2 000, 40 år
tidigare. I Håkanstorp finns cirka 450 lägenheter i flerbostadshus, övriga
bostäder utgörs av villor och radhus. 90% av lägenheterna består av Riksbyggens bostadsrätter medan resterande förvaltas av privata hyresvärdar.
Majoriteten av lägenheterna har två respektive tre rum och kök.
Arkitekter och byggherrar
Håkanstorps äldsta flerbostadshus, Krassen 1, ritades av Jacobsson &
Tullberg arkitektbyrå. Byggherre var Byggnads AB Tage Nilsson. De tre
lamellhusen i kvarteret Kallan uppfördes av HSB och gestaltades av Thorsten Roos i samarbete med HSB arkitektkontor. Bebyggelsen i Kattfoten
och Kungsliljan uppfördes av Riksbyggen och ritades av deras eget arkitektkontor.
Trafik
I 1955 års stadsplan togs stor hänsyn till biltrafik och stora ytor för parkering och garageplatser lades in. En strävan var att trafikseparera området.
74
H Å K A N S TO R P
Kv Kattfoten. Arkitekt: Svenska Riksbyggens
arkitektkontor Stockholm, 1958. (Foto: MKm aug 2000)
Kv Kattfoten från Scheelegatan. (Foto: MKm aug 2000)
Kv Kattfoten från Sköldgatan. (Foto: MKm aug 2000)
Kv Kattfoten, passage under hus. (Foto: MKm aug 2000)
Kv Krassen mot Sallerupsvägen. Arkitekt:
Jacobsson & Tullberg, 1947. (Foto: MKm mars 2000)
Kv Krassen från Danska vägen. (Foto: MKm mars 2000)
H Å K A N S TO R P
75
Breda, omgivande huvudgator kompletterades med mindre lokalgator och
gångvägar inne i bostadsområdet.
Service
Ursprungligen fanns i den lilla centrumanläggningen tobaksaffär, färghandel, frisör, snabbköp, blomsterbutik och konditori. Konditoriet, tobaks- och
blomsterbutiken finns fortfarande kvar medan fastighetsmäklare, minilivs
och gatukök är tillkomna senare. I anslutning till butikslängan finns även ett
kapell, S:ta Katarina kyrka. Vid Sallerupsvägen, i Kardborren 14, fanns redan 1925 en Solidarbutik. Den befintliga byggnaden uppfördes 1983 och
rymmer ett snabbköp och ett postkontor.
Bebyggelsekaraktär
Håkanstorp som helhet kännetecknas av en småskalig bebyggelse, som huvudsakligen utgörs av egnahem, villor och radhus. Flerbostadshusen är koncentrerade till stadsdelens ytterkanter mot Sallerupsvägen och Scheelegatan.
Även här är skalan måttfull, med undantag av det elva våningar höga
skivhuset.
Stadsdelens gränser är tydligt definierade. Småindustri- och verksamhetsområdena kring järnvägen omgärdar Håkanstorp i både väster och söder.
Sallerupsvägen är en hårt trafikerad genomfartsled som verkar som en barriär mot den intilliggande stadsdelen Johanneslust i norr. I övrigt utgörs
gatunätet av mindre och lugnare lokalgator, bortsett från Danska vägen som
skär genom området.
Egnahemmen i stadsdelens östra del bildar en sammanhållen miljö tillsammans med Håkanstorps äldsta kvarter från seklets början liksom den
yngre villabebyggelsen. Bostadsområdena från 1940- och 50-talen är typiska
exponenter för periodens funktionalistiskt präglade byggande med mer regionala, traditionella drag som sadeltak och fasader i tegel. Ett utmärkande
område är kvarteret Kungsliljan med sitt centrum, S:ta Katarina kyrka och
Håkanstorps enda höghus.
Kvarteret Krassen
1947 ritades ett tvåvåningshus i kvarteret Krassen av Jacobsson & Tullberg
arkitektbyrå. Samma arkitekter gestaltade även omkring hälften av de enfamiljshus som vid samma tid byggdes i kvarteren Kronsippan och Kornellen.
Kvarteret i övrigt präglas av egnahemsbebyggelse från 1920-talets mitt.
Byggnaden har en L-formad plan där byggnadsdelarna är något förskjutna.
Den är uppförd i två våningar förutom en lägre del som kopplar de vinklade
huskropparna med varandra. Här finns idag en restaurang. Ursprungligen
låg här ett postkontor, som flyttade till nybyggda lokaler i det angränsande
kvarteret Kardborren i början av 1980-talet. 1955 tillkom ett underjordiskt
garage, vars tak utgör gård till bostadshuset.
Fasadmaterialet är gult, räfflat tegel, medan restaurangdelens fasad är
täckt av ljusa stenplattor. Byggnaden har ett flackt sadeltak. De mönstermurade omfattningarna kring entrépartierna i kontrasterande rödbrunt tegel, liksom de franska balkongerna och de indragna hörnbalkongerna mot
Sallerupsvägen är detaljer som ger karaktär åt den annars ganska sparsamt
utsmyckade byggnaden. Lägenheterna utgörs huvudsakligen av två rum och
kök. Balkongerna är troligtvis original, men entrédörrar och fönster är utbytta.
76
H Å K A N S TO R P
Kv Kungsliljan. S:ta Katarina kyrka.
Arkitekt: Svenska Riksbyggens arkitektkontor
Stockholm, 1958. (Foto: MKm aug 2000)
Kv Kungsliljan. Arkitekt: Svenska Riksbyggens
arkitektkontor Stockholm, 1958. (Foto: MKm aug 2000)
Kv Kungsliljan. (Foto: MKm mars 2000)
Balkonger på höghuset i kv Kungsliljan.
(Foto: MKm mars 2000)
Butiker i kv Kungsliljan. (Foto: MKm aug 2000)
Entré i kv Kungsliljan.
(Foto: MKm mars 2000)
H Å K A N S TO R P
77
Kvarteret Kallan
Bebyggelsen i kvarteret Kallan utgörs av tre parallellställda lamellhus i tre
våningar med gavlarna mot Sallerupsvägen. Bostadslängorna, som exteriört
är helt identiska, ritades 1948 av HSB arkitektkontor i Malmö med Sven
Grönqvist som huvudansvarig. Utformningen av fasaderna skedde i samarbete med arkitekt Thorsten Roos. Ursprungligen planerades också butikslokaler i en våning utmed Sallerupsvägen, mellan lamellhusen. Dessa uppfördes dock aldrig.
Byggnadernas fasader är i gult räfflat tegel med utskjutande, markerade
entréer och tegelomfattningar kring vissa fönster. Sadeltaken täcks av röda
tegelpannor. Exteriören som helhet karaktäriseras av en enkel uppbyggnad
och sparsam dekoration. Husen har en mycket tidstypisk utformning.
Lägenheterna varierar mellan två till tre rum och kök, varav den förstnämnda är den vanligaste lägenhetsstorleken. På 1980- och 90-talen har flera
exteriöra förändringar skett. Soprumstillbyggnader, entrédörrar i aluminium,
utbyte av fönster och balkongfronter är exempel på detta. Dessa ingrepp har
väsentligt förändrat byggnadernas ursprungliga karaktär. De öppna gårdsrummen mellan lamellerna med grönytor, häckar och piskplatser tycks dock vara
relativt orörda.
Kvarteret Kungsliljan
I kvarteret Kungsliljan finns två bostadshus och en kyrka, som är sammanbyggd med en butikslänga utmed Sallerupsvägen. Merparten av serviceutbudet
i Håkanstorp är förlagd till kvarteret. Det höga skivhuset fungerar som en
arkitektonisk accent och ett landmärke i området. Att på så sätt markera en
plats med en enda högre byggnad är typiskt för 1950-talet.
Kvarteret Kungsliljan projekterades tillsammans med kvarteret Kattfoten
år 1958 av Svenska Riksbyggens arkitektkontor. Tanken var att skapa en
mindre grannskapsenhet i stadsdelen. Generellt präglas arkitekturen här av
en mindre traditionell utformning och en betydligt större skala än tidigare.
Det elva våningar höga bostadshuset är uppfört i rött tegel med markerade bjälklag i vit puts. Variationen i färg- och materialval delar rytmiskt in
fasaden i ett rutmönster, som bryter ned den stora byggnadskroppens volym.
En nedsänkt panncentral skjuter ut mot gårdssidan. Balkongerna är indragna
i fasaden och vissa har blivit inglasade. Skivhuset kröns av ett plant tak med
en välvd överbyggnad. Entrépartierna mot Scheelegatan är helt oförändrade
med omfattningar i ljus marmor och glasade trädörrar. Fönstren är däremot
utbytta och möjligen också balkongfronterna. Ett typiskt trapplan har fyra
lägenheter, jämt fördelade på två respektive tre rum och kök.
Envåningslängan som rymmer småbutiker och S:ta Katarina kyrka ligger
utmed Sallerupsvägen och är sammanbyggd med det höga skivhuset. En passage finns dock in mot gården. Byggnadens fasadmaterial är gult tegel. Alla
ursprungliga skyltfönster och entrédörrar i butiksdelen har ersatts av nya i
aluminium. Förutom kyrkans skiffertäckta sadeltak med hög takresning har
byggnaden plant tak. Kyrkans ingång vetter mot en mindre innergård med
bland annat intressant utformad armatur. De uppglasade gavelpartierna samt
entrépartiets stora skärmtak i kopparplåt ger speciell karaktär åt byggnaden. Kyrkan framstår närmast som en separat byggnadskropp, trots att den
i själva verket ligger vägg i vägg med affärslokalerna.
I kvarteret Kungsliljan finns även ett lägre bostadshus, som i skala och
utförande anknyter till de äldre lamellhusen i kvarteret Kallan. Fasadmaterialet
avviker dock; rött tegel med indragna, gråbruna putsade partier som markerar trapphusen. Såväl fönster som de utskjutande balkongerna är utbytta.
Trevåningslamellen bildar tillsammans med höghuset och envåningslängan
78
H Å K A N S TO R P
en halvöppen plats. Gårdsmiljön är ganska torftig med huvudsakligen parkeringsplatser och varuintag för butikerna.
Kvarteret Kattfoten
I kvarteret Kattfoten ligger flerbostadshus ritade av Svenska Riksbyggens
Arkitektkontor år 1958. Åtta hus bildar tillsammans en rektangulär, kvartersstor gård. Länkar förbinder huskropparna med varandra, och fungerar även
som passager in till den kringbyggda gården.
Byggnaderna ligger i svag sluttning, så att de har tre våningar mot gatan
men fyra in mot gården. Mot gårdssidan är källarvåningen inredd med bostäder, med ett undantag där garageplatser finns i källaren. Fasadernas röda
tegel kontrasterar mot de putsade gråbruna partierna (ursprungligen ädelputs) vid balkongerna. Även länkarna är putsade och försedda med ett enkelt målat mönster mot gatan. Husen kröns av sadeltak med röda tegelpannor.
Bostadshusen har genomgått vissa förändringar, men den ursprungliga
karaktären är som helhet relativt bibehållen. Balkongerna, som vetter mot
gårdssidan, är utbytta och några inglasade. Även ursprungliga fönster och
källardörrar har ersatts av nya. Däremot är entrépartierna i original med
dörrar i trä och glas och kopparplåttäckta skärmtak. Lägenheterna är vanligtvis på två rum och kök, men här finns även lägenhetsstorlekar som spänner från ettor med kokvrå upp till fem rum och kök.
Bebyggelsen i kvarteret Kattfoten utgör ett tidstypiskt bostadsområde med
kopplade lameller kring ett stort gemensamt gårdsrum. Den stora innergården
består av gräsmattor och planteringar, vilka korsas av stensatta gångar, samt
lekytor, sitt- och piskplatser.
Förändringar, förnyelse, förtätning
Bebyggelsen är relativt välbevarad. Balkongrenoveringar, utbytta fönster och,
i vissa fall, entrépartier har dock i mer eller mindre stor utsträckning förändrat det ursprungliga uttrycket.
I områdets södra del förtätades kvarteren med några villor på 1970-talet
kompletterat med radhus från sent 1980-tal. Under 2000 byggdes ytterligare
två flerbostadshus utmed Sallerupsvägen i kvarteret Johanneslust.
FASTIGHET
KALLAN 1
ADRESS
Sköldgatan 2
BYGGHERRE
HSB brf Kallan
ARKITEKT
HSB akitektkontor Malmö, Thorsten Roos
ÅR
1948
KALLAN 1
KALLAN 1
Sköldgatan 4
Sköldgatan 6
HSB brf Kallan
HSB brf Kallan
HSB akitektkontor Malmö, Thorsten Roos
HSB akitektkontor Malmö, Thorsten Roos
1948
1948
KARDBORREN 14
KATTFOTEN 1
Sallerupsvägen 145
Fylkinggatan 23
.
Riksbyggen brf Malmöhus nr 10
Kjell Magnusson AB, Malmö
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Sthlm
1983
1958
KATTFOTEN 1
KATTFOTEN 1
Fylkinggatan 25
Fylkinggatan 27
Riksbyggen brf Malmöhus nr 10
Riksbyggen brf Malmöhus nr 10
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Sthlm
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Sthlm
1958
1958
KATTFOTEN 1
KATTFOTEN 1
Klubbegatan 10
Klubbegatan 4
Riksbyggen brf Malmöhus nr 10
Riksbyggen brf Malmöhus nr 10
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Sthlm
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Sthlm
1958
1958
KATTFOTEN 1
KATTFOTEN 1
Klubbegatan 6
Klubbegatan 8
Riksbyggen brf Malmöhus nr 10
Riksbyggen brf Malmöhus nr 10
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Sthlm
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Sthlm
1958
1958
KATTFOTEN 1
KRASSEN 1
Sköldgatan 3
Sallerupsvägen 147
Riksbyggen brf Malmöhus nr 10
Byggnads AB Tage A Nilsson
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Sthlm
Jacobsson & Tullberg Arkitektbyrå
1958
1947
KUNGSLILJAN 1
KUNGSLILJAN 1
Sallerupsvägen 85
Sallerupsvägen 87
Riksbyggen brf Malmöhus nr 10
Riksbyggen brf Malmöhus nr 10
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Sthlm
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Sthlm
1958
1958
KUNGSLILJAN 1
Sallerupsvägen 89
Riksbyggen brf Malmöhus nr 10
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Sthlm
1958
H Å K A N S TO R P
79
r
Vä
e
nh
Ida
bo
rg
vä
ge
Ellstorps
parken
n
Erik
sda
l
vä
ge
n
RÖNNEN
Stå
an
lku
le
g
Sin
ge
iusg
a
tan
Kat
rin
elu
nds
g
Hille
ba r
dsg
ata
n
gat
an
Yxg
rän
KATRINELUND
Bäl
te
Ce
ls
sga
t
ata
n
gat
a
n
n
Svä
rdg
a
Klubbängen tan
Kar s
högs
pla
nen
n
ka
Hå
N
0
100
200
300 m
SKALA 1:10 000
KATRINELUND
Katrinelund är ett till ytan litet bostadsområde med åtta åttavånings skivhus
ställda parallellt runt en liten gröning. Husen har med sitt gula tegel i fasaderna
och flacka sadeltak en för tiden typisk utformning. Husen har delvis olika
utformning men de bygger på samma grundform och samspelar med sin
sakliga och distinkta arkitektur väl med varandra.
Katrinelund är ett litet bostadsområde i östra Malmö, uppfört i början av
1960-talet. Det avgränsas av Sallerupsvägen i norr, järnvägen i öster,
Katrinelundsgatan i söder och Östra Farmvägen i väster. Sallerupsvägen kantas
av bostadsbebyggelse även på andra sidan. I övrigt är Katrinelund omringat
av verksamhetsområden som Värnhems sjukhus i väster och en stormarknad i söder.
Historik före 1955
Katrinelund ligger på gammal jordbruksmark. Namnet kommer från en gård
som på 1800-talet tillhörde glasmästaren Peter Enelund, efter vars hustru
Elna Catharina gården döptes. En annan gård i området var Eriksdal, belägen där Katrinelundsgatan idag mynnar i Östra Farmvägen.
Norr om markerna gick landsvägen till Sallerup, nuvarande Sallerupsvägen. Vid slutet av 1800-talet anlades Cathrinelunds vårdanstalt vid
nuvarande Katrinelundsgatans östra slutpunkt. Den fanns kvar fram till 1959
i form av Katrinelunds barnhem, och idag ligger en förskola på platsen.
På 1890-talet tillkom Kontinentalbanan, och ett stickspår till industrierna vid Industrigatan kom att utgöra områdets bågformade gräns i öster. I
kvarteret Rönnen, väster om Östra Farmvägen där idag Värnhems sjukhus
ligger, uppfördes 1897 Malmö arbetsinrättning. Några av dess byggnader
finns bevarade på det nuvarande sjukhusområdet.
80
K AT R I N E L U N D
r
sto
ata
n
ust
ri
K lu
gå bbe
ng
ga t
a
Sch
ee
Bry
njeg
ata
n
leg
Klub
Knivg
Ind
ld
beg
ata
ata
n
n
atan
Skö
sh
ö
ps
Ka
rl
ru
Fy
gånlk ing
gen
rps
gat
an
Stor
gården
Ida borg sgat an
lle
Ells
to
tan
Sa
s
ga
ms
Lill
gården
g
Sof
iero
gata
n
p
Katrinelund med Håkanstorp i bakgrunden, 1961. (Foto: Malmö Stadsbyggnadskontor)
Kv Katrinelund 16, nyligen uppfört i början av 1960-talet.
(Foto: MKB)
Katrinelund från sydväst.
(Foto: MKB i början av 1960-talet)
K AT R I N E L U N D
81
Bebyggelse efter 1955
Stadsplaner; utbyggnadshistoria
I en stadsplan från 1940, signerad stadsingenjör Erik Bülow Hübe, var västra delen av kvarteret Katrinelund avsatt för offentliga byggnader. Här låg
vid denna tid gården Eriksdal. Den östra delen av kvarteret, invid järnvägen
där Katrinelunds barnhem låg, skulle användas för industriändamål. Denna
stadsplan kom dock inte att realiseras.
1958, under stadsplanedirektör Gabriel Winge, utarbetades en ny plan
för området. Nu tänkte man sig i stället att kvarterets norra del skulle bebyggas med bostäder. En tillfartsgata skulle löpa genom kvarteret, och söder om
den skulle det vara industrimark. Dessutom skulle en del av området, på den
plats där barnhemmet låg, reserveras för allmänna ändamål, vilket i detta
fall innebar ett barndaghem. Bostadsbebyggelsen skulle bestå av åtta åttavåningshus grupperade kring ett lekfält. Ungefär 670 lägenheter räknade man
med att området skulle rymma. En butiksbyggnad i ett plan planerades vid
Östra Farmvägen. När planen genomfördes uppfördes dessutom en liknande
butiksbyggnad längre söderut på Östra Farmvägen.
Bostäder och boende
I Katrinelund finns ungefär 650 lägenheter. Av dessa utgör tvåor och treor
92%. Utöver dem finns ett mindre antal ettor och fyror. 63% av lägenheterna är hyresrätter förvaltade av MKB, medan resten är bostadsrätter i HSBföreningen Eriksdal.
1971 bodde drygt 1 700 personer i området, ett antal som 1998 hade
minskat till drygt 1 000. En majoritet av hushållen bestod 1998 av en person. Drygt hälften av de boende var 1998 pensionärer. I ett av MKB:s hus
finns så kallade seniorbostäder.
Arkitekter och byggherrar
Byggherrar var HSB och MKB. De tre husen i norr utmed Sallerupsvägen stod
HSB för, och arkitekt var Sven Grönqvist på HSB:s arkitektkontor. De övriga
husen uppfördes av MKB. Bror Thornberg och Thorsten Roos ritade de två
skivhus som avslutar bebyggelsen i väster respektive öster. Det mittersta huset av de tre mot Katrinelundsgatan är ritat av Axel Carlsson, medan
Fritz Jaenecke och Sten Samuelson stod för de två övriga. Utemiljön gestaltades på HSB:s sida av Per Friberg och för övrigt av Birger Myllenberg.
Kommunikationer, trafik, bilens miljöer
När Katrinelund planerades skapades Katrinelundsgatan som en tillfartsväg
till området från söder. En motsvarande tillfartsväg i norr blev Eriksdalsgatan. Dessa två är återvändsgator och avslutas med vändplatser i öster. Parkeringsplatser finns dels på gårdsmark mellan husen, dels i garagelängor
utmed Katrinelundsgatan. I hörnet Östra Farmvägen–Katrinelundsgatan uppfördes en bensinstation som idag är bilverkstad. På såväl Östra Farmvägen
som Sallerupsvägen finns busslinjer med hållplatser i områdets närhet.
Service
När bostadshusen i Katrinelund uppfördes byggdes även två butiksbyggnader.
De placerades på var sin sida om det västligaste bostadshuset, vid Östra
Farmvägen. I den norra butiksbyggnaden fanns ursprungligen ett konditori
med tillhörande bageri samt en Konsumbutik. 1966 utvidgade Konsum och
konditoriet försvann. Sommaren 2000 lade Konsumbutiken ner sin verk-
82
K AT R I N E L U N D
Kv Katrinelund 14 (i bildens mitt). Arkitekt:
HSB arkitektkontor Malmö, 1960. (Foto: TT 2000)
Kv Katrinelund 13. Arkitekt: HSB arkitektkontor Malmö,
1959. (Foto: TT 2000)
Gröningen med kv Katrinelund 15 i fonden. Arkitekt:
Roos & Thornberg, 1960. (Foto: MKm aug 2000)
Kv Katrinelund 12. Arkitekt: HSB arkitektkontor Malmö,
1959. (Foto: MKm aug 2000)
Katrinelundsgatan mot norr. (Foto: MKm aug 2000)
Katrinelundsgatan med garagelänga.
(Foto: MKm aug 2000)
K AT R I N E L U N D
83
samhet, förmodligen efter hård konkurrens från det nyöppnade lågprisvaruhuset söder om Katrinelundsgatan. Den södra butiksbyggnaden innehöll vid inventeringstillfället en mindre livsmedelsbutik och ett gatukök. I
övrigt ligger Katrinelund inte långt från Värnhemstorget med det breda utbud av butiker och service som finns där.
Bebyggelsekaraktär
Bebyggelsen består av åtta skivhus i åtta våningar grupperade kring en central grönyta. Skivhusen är symmetriskt placerade med gavlarna vända mot
den långsmala gräsplanen, med undantag av de två skivhus som sluter området vid kortsidorna. Området är väl sammanhållet eftersom husen är relativt
enhetliga i höjd, volym och material och vetter mot den gemensamma grönytan. Byggnadernas grunddrag är i princip desamma: skivhus i åtta våningar
klädda i gult tegel med flacka sadeltak. Enhetligheten innebär dock ingen
ensartad arkitektur, då fasadernas utformning är rikt varierad. De enskilda
husen särskiljer sig med sina karaktärsfulla balkonger och omsorgsfullt utformade entréer.
Utemiljön består dels av den långsmala gräsytan omgiven av almar i områdets mitt, dels av gårdar mellan varje hus. En typisk gård har parkering,
cykelställ och lekplatser indelade i fack med hjälp av klippta bokhäckar. På
senare tid har en viss upprustning av utemiljön skett, vilket fört med sig fler
skyddade sittplatser och modernare lekplatser. Ett resultat är också att
landskapsarkitekten Per Fribergs ursprungliga intention med en enkelhet och
klarhet försvunnit. Enhetligheten mellan den södra och norra delen har brutits på grund av att områdets förvaltare har olika skötselplaner. På HSBsidan är almarna hamlade och häcken kring gräsplanen jämnklippt, medan
de på MKB-sidan är fritt växande.
Katrinelund 11 och 15
De två bostadshus som är placerade på vardera kortsidan om grönytan ritades av Thorsten Roos och Bror Thornberg år 1960 för MKB:s räkning. Husen är närmast identiska och präglas av det gula fasadteglet och av indragna
balkongpartier fördelade över fasaden. Den regelbundna planen med två
centrala trapphus har utskjutande partier, vilket varierar fasaden och bryter
ned skalan. Balkongfronterna är utförda i blåmålad betong med ett prickmönster i relief, något som ger arkitekturen en spännande och lekfull karaktär. Entréerna ramas in av sidoväggar med skärmtak, ursprungligen klädda i
svart mosaik. Det östra huset har kvar originalmosaiken medan det västra
huset vid Östra Farmvägen numera har beige klinker. Entréportarna är genomgående utbytta mot nytillverkade dörrar i röd aluminium. Interiörerna i
entré och trapphall på nedre plan är välbevarade med en påkostad mosaik i
gröna nyanser. Även pivåfönstren i trä är ursprungliga. Den enda större förändring som skett är att partier av gavlarna klätts i röd och blå korrugerad
plåt i samband med tilläggsisolering 1986.
Katrinelund 16 och 18
Två av skivhusen i Katrinelund är ritade av Fritz Jaenecke och Sten Samuelson. De ligger söder om områdets grönyta, vid Katrinelundsgatan, på var sin
sida om det mittersta åttavåningshuset, ritat av Axel Carlsson.
Jaenecke & Samuelsons hus har en oregelbunden plan med bredare partier vid ändarna, förskjutna åt öster respektive väster. Denna volymbearbetning ger de gula tegelbyggnaderna ett varierat och mindre monolitiskt utseende. Fasaderna domineras till stor del av sammanhängande balkongpartier med fronter och sidostycken i betong. Detta sätt att utforma fasader
84
K AT R I N E L U N D
Gångväg längs den centrala gröningen.
(Foto: MKm aug 2000)
Entréparti i kv Katrinelund 12. Arkitekt:
HSB arkitektkontor Malmö, 1959.
(Foto: MKm aug 2000)
Kv Katrinelund 17 från norr. Arkitekt:
Axel Carlsson, 1959. (Foto: MKm aug 2000)
Balkonger i kv Katrinelund 18 (t h) och 11.
(Foto: MKm aug 2000)
Kv Katrinelund 11. Arkitekt: Roos &
Thornberg, 1960. (Foto: MKm aug 2000)
Kv Katrinelund 16 från sydost. Arkitekt:
Jaenecke & Samuelson, 1959. Om- och
tillbyggt 1998 för seniorboende.
Arkitekt: SAMARK. (Foto: TT 2000)
K AT R I N E L U N D
85
är typiskt för Jaenecke & Samuelson och kännetecknar många av deras bostadshus från den här tiden. 1997 omfärgades fronterna i omväxlande rött
och ljust rosa. De stora balkongpartierna i samtliga väderstreck ger byggnaderna en luftig karaktär.
I det västra huset har seniorbostäder inrättats, och 1998 gjordes en tilloch ombyggnad vid entréerna i öster och väster. Ramper och en terrass anlades och i bottenvåningen inrättades foajé och cafélokal.
HSB-husen
Den norra raden av skivhus i Katrinelund består av tre byggnader ritade
1959 av Sven Grönqvist på HSB:s arkitektkontor. De är enhetligt utformade,
med något varierande balkonggruppering som enda skillnad. Långsidorna
har indragna mittpartier, och på kortsidorna är fasaden något utvinklad.
Det finns både utanpåliggande och indragna balkonger. Fronterna är i grön
korrugerad plåt, och de utanpåliggande balkongerna har mot norr en karakteristisk fristående sidovägg i vitmålad betong med dekorativa räfflor. På
västfasaderna finns fönsterbröstningar och balkongfronter i grön mosaik.
Även entréerna är omsorgsfullt utformade med vinklade skärmtak i stål och
korrugerad grön plåt som effektivt accentuerar ingångarna till huset. Originaldörrarna i stål med stavformade glashandtag på insidan ger i all sin enkelhet
en känsla av finess och kvalitet, liksom de rymliga entréhallarna med väggbeklädnad i grön marmor.
Från volymbearbetningen med de vinklade gavlarna till detaljer som
mosaikbröstningar och dörrhandtag vittnar dessa byggnader om arkitektens
omsorg och skicklighet.
Förändringar, förnyelse, förtätning
Inga genomgripande förändringar har skett med bebyggelsen i Katrinelund.
Den mest omfattande om- och tillbyggnaden utgör anpassningen till seniorboende vid entréerna i Katrinelund 16. Det är en tillbyggnad som avviker
tydligt från det ursprungliga huset, men som samtidigt lämnar det ostört.
Den mest visuella förändringen i kvarteret är omfärgningen av vissa balkonger till rött och ljust rosa. I övrigt har endast mindre förändringar genomförts, såsom byte av fönster och entrédörrar. För att minska bullerstörningar från järnvägen i de mest närliggande byggnaderna har man låtit
sätta in ljudisolerande fönster och monterat ventilhuvar. I de fall balkonger
har glasats in har det skett diskret och reversibelt.
86
K AT R I N E L U N D
Kv Katrinelund 18. Arkitekt: Jaenecke & Samuelson, 1959. (Foto: Jaenecke & Samuelson från början av 1960-talet)
FASTIGHET
ADRESS
BYGGHERRE
ARKITEKT
KATRINELUND 11
KATRINELUND 12
Eriksdalsgatan 9
Eriksdalsgatan 7
MKB
HSB brf Eriksdal
Thorsten Roos & Bror Thornberg
HSB arkitektkontor Malmö
1960
1959
ÅR
KATRINELUND 13
KATRINELUND 14
Eriksdalsgatan 5
Eriksdalsgatan 3
HSB brf Eriksdal
HSB brf Eriksdal
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
1959
1959
KATRINELUND 14
KATRINELUND 15
Östra Farmvägen 4
Östra Farmvägen 6
HSB brf Eriksdal
MKB
HSB arkitektkontor Malmö
Thorsten Roos & Bror Thornberg
1960
1960
KATRINELUND 15
KATRINELUND 16
KATRINELUND 17
Östra Farmvägen 8
Katrinelundsgatan 4
Katrinelundsgatan 6
MKB
MKB
MKB
Thorsten Roos & Bror Thornberg
Fritz Jaenecke & Sten Samuelson
Axel Carlsson
1960
1959
1959
KATRINELUND 18
Katrinelundsgatan 8
MKB
Fritz Jaenecke & Sten Samuelson
1959
K AT R I N E L U N D
87
s
Marie
Ros
Ernst
Slottlle
HAMMARS- parken
mö n
HUS
bro
BERITSHOLM
Mariedals
ÄRNEparken
ASKER
Per
Wickgen
ber sg
n
Linné
g
a
t
vä
ga
platsen
ll s
gatan
Zo
K un
dbergs
n
g Os
f Ry
a
t
s
u
li i a
G
cars v äg
K
Idrottsplats
dalsv
lins
s
Ahlgretan n
ga
onsg
Carl H
väg
n
Tu
100
wsg
bo
g
ge
erslo
s
t af
Mari
0
rsgat an
Krutmeije
Tuborgsg
Lindah s
Tö
Dam
N
s
Gu
vägen
Edward
gatan
Kr amersvägen
Idrottsplats
n
Eriksrog
Rönne holms
DROTSEN
Carl
cksgata
Törnskärs
gatan
V ästra
stadsg
Fågelba
KRONPRINSEN
gången
n
v ä ge
Herre
lunds
sons
plan
holms
gatan
atan
neholms
arken
e
Kr ist in
Bernstorpsg
Beridareg
Östra
Nils
bergsgatan Pers
s
Thott
Lund
Tärning
g
ästare
Ryttm
g
ästare
Stallm
rons
Skvad
Östra
tsgatan
Nils
Fors
bergs
plats
ndahls
Edward Li
Regemen
stra
n
Hillsgata
Nils be rgsg
Fors
gatan
torps
Slottspa
ägen
Carl
väg
Skvadr
Eriks
n
dantbro
200
300 m
SKALA 1:10 000
KRONPRINSEN
Tanken med Kronprinsen var att det skulle utgöra en stad i staden med
bostäder, service, garage, idrottsanläggning med mera under ett och samma
tak. Komplexet utgörs av fem skivhus med en sammanhängande bottenvåning.
Höghuset blev, med sina 27 våningar, Nordens högsta bostadshus.
Inspirationen till anläggningen – i synnerhet höghuset – kom från Amerika.
Kronprinsen är, till såväl form som innehåll, en manifestation av det
moderna. Med sina rena linjer och skarpskurna profil är höghuset ett uttryck
för en rationell tanke driven till sin spets och det utgör modernismens
höjdpunkt i Malmö.
Kronprinsen ligger i utkanten av Malmös centrala delar. I norr avgränsas
området av Regementsgatan, i väster av Carl Gustafs väg, i söder av Fågelbacksgatan och i öster av Mariedalsvägen.
Områdets begränsade areal är högt exploaterad men omfattar endast tre
byggnadskomplex: Sydkrafts kontor, idrottsplatsen Hästhagen samt själva
Kronprinsen: en anläggning med bostäder, handel, idrottshall med mera.
Historik före 1955
År 1897 flyttades Skånska Husarregementet från Drottningtorget till Malmös dåvarande utkant. Den yta som användes var en del av stadens tidigare
donationsjordar, vilka var avsedda för allmännyttiga ändamål. Husarregementet, vilket även kallades Kronprinsens husarer, därav platsens namn,
var i bruk fram till 1928. Därefter fungerade kasernerna som bland annat
nödbostäder. Först mot slutet av 1950-talet revs regementet för att ge plats
åt ny bebyggelse.
88
KRONPRINSEN
Kronprinskomplexet från nordväst, 1964. (Foto: Malmö Stadsbyggnadskontor)
Kronprinsen under uppförande från öster. (Foto: Malmö Stadsbyggnadskontor)
KRONPRINSEN
89
Bebyggelse efter 1955
Stadsplaner; utbyggnadshistoria
Området hade fram till utbyggnaden av den nuvarande bebyggelsen en annan kvartersindelning. Mellan Mariedalsvägen och Malmö Borgarskola fanns
fyra kvarter, där Carl Gustafs väg löpte igenom i nordvästlig riktning. Vägens riktning ändrades i och med 1959 års stadsplan, då en ny kvartersindelning gjordes. Detta ledde till att Sigvard Grubbesgatan och Carl Herslows
gatan försvann helt respektive delvis, medan Edward Lindahlsgatan kom att
omvandlas till en gång- och cykelstig.
I stadsplanen från 1959 fastställdes att kvarteret i väster skulle utformas
som ett kombinerat kontors-, handels- och bostadskomplex med två tiovåningshus, två sexvåningshus, ett 27-våningshus samt en överbyggd innergård.
Kvarteret i öster skulle nyttjas till allmänna ändamål och ett förslag var
att placera en lärarhögskola i den norra delen. För att undvika att Regementsgatan skulle komma att uppfattas som alltför institutionsartad uppfördes istället Sydkrafts kontor.
På tomten intill tillkom på 1970-talet Hästhagens idrottsplats.
Stadsplaneförslaget, som var utformad av stadsplanechefen Gabriel Winge
i samarbete med byggherren Hugo Åberg och arkitekten Thorsten Roos,
mötte motstånd hos Kungliga Byggnadsstyrelsen. Invändningarna var många
men gällde främst hushöjderna. Den omgivande bebyggelsen var i fyra till
fem våningar och den föreslagna höjden på sex, tio och 27 våningar ansågs
bli ett främmande inslag i stadsbilden. Den överbyggda gården menade man
skulle skapa en ojämn stadsbild och de höga byggnaderna skulle ge en överexploatering. Även ur brandsäkerhet och av sociala skäl ansågs husen vara
för höga. Farhågor fanns även om en ökad trafikbelastning och de parkeringsbekymmer som detta skulle åsamka.
Trots Byggnadsstyrelsens invändningar kom planen att genomföras.
Bostäder och boende
Kronprinsen omfattar 677 lägenheter i varierande storlekar, från ett till sex
rum och kök men med ett stort antal om tre rum och kök. En stor del beboddes 1998 av ensamstående pensionärer och omflyttningsfrekvensen för området var låg. Lägenheterna i husen förvaltas av Hugo Åbergs fastighetsförvaltning.
Arkitekter och byggherrar
Kronprinsen ritades 1963 av Thorsten Roos och hans medarbetare Kurt
Hultin i samarbete med ingenjören Carl Nordström. Byggherre var Hugo
Åberg, Malmös storbyggare. Sydkrafts kontor och dess tillbyggnad ritades
av Klas Anshelm 1962 respektive 1972. Arkitekt till Hästhagens idrottsplats
läktare och omklädningsrum var Knut Andersson, 1973.
Trafik
Området ligger vid korsningen av två trafikerade vägar, Regementsgatan och
Mariedalsvägen vilket gör området lättillgängligt med såväl bil som buss. I
stort sett hela Kronprinsenkomplexets källare rymmer ett garage och i detta
finns en bilverkstad med biltvätt. I markplan ligger dessutom ännu år 2001
en bensinstation.
90
KRONPRINSEN
Kronprinsen. Arkitekt: Thorsten Roos, 1959–61.
Landskapsarkitekten Per Friberg utformade terrassen.
Kronprinsen från söder. Under det välvda taket finns
tennishallen.
Helgeandskyrkan. Invigd 1962. Arkitekt: Thorsten Roos.
Bensinstationen vid Mariedalsvägen jämte nerfarten till
garaget, då Nordens största med plats för 400 bilar.
Butiksgallerian på 1960-talet.
Kronprinsen under uppförande. Byggentreprenör var
Skånska Cementgjuteriet. (Alla bilder på sidan ur
”Kronprinsen – en stad i staden” från 1967.)
KRONPRINSEN
91
Service
En av idéerna med Kronprinsenkomplexet var att anläggningen utöver bostäder skulle erbjuda all tänkbar service under samma tak. I köpcentret finns
såväl dagligvarubutiker som detaljhandel. Här finns även post, bank, kafé
och restaurang. Den friliggande byggnaden öster om byggnadskomplexet
rymmer både en läkarmottagning och en kyrka.
Bebyggelsekaraktär
På sträckan längs Slottsparken består bebyggelsen söder om Regementsgatan av solitära byggnadsvolymer, vilket ger en öppen stadsbild. Sydkrafts
kontorsbyggnad och Kronprinsen bildar avslutning på detta stråk. De solitära byggnaderna framhävs av att gatans norra sida saknar bebyggelse. Från
Fågelbacksgatan är intrycket av området däremot mer sammansatt med
idrottsplats och bostadshus.
Kronprinsen och Sydkrafts kontor uppfördes i stort sett samtidigt och
har både likheter och olikheter i sina arkitektoniska uttryck. Båda har en
rationalistisk och modernistisk rätvinklighet och fasaduttryck som baseras
på upprepning. Medan Sydkraft byggs upp av ett spel mellan horisontalitet
och vertikalitet betonas i Kronprinsen främst höjden genom det 27 våningar
höga skivhuset. I fasadmaterialet skiljer sig de två anläggningarna åt. Kronprinsen har dels en blå, närmast immateriell kakelfasad, dels betongelement.
Sydkrafts fasad har en stark materialverkan genom det grova mörkröda teglet, typiskt för den brutalistiska arkitektur som Klas Anshelm var en företrädare för.
Kronprinsen
Idéerna bakom Kronprinsen, och främst höghuset, föddes hos byggmästaren
Hugo Åberg redan under slutet av 1930-talet. Han ville skapa en markering
av gränsen mellan innerstaden och Slottsstaden. Samtidigt ville han prova
att bygga med ”amerikanska hushöjder”, vilket han ansåg var framtidens
byggande. Först 1957 kunde Hugo Åberg köpa regementsområdet och två
år senare påbörja bygget av Kronprinsen.
Skivhusen byggdes först och inflyttning skedde kontinuerligt under tiden
som byggandet pågick. 1964 stod komplexet klart och omfattade då ett kontorshus ut mot Regementsgatan, ett loftgångshus mot Fågelbacksgatan, kyrkooch läkarhuslänga ut mot Edward Lindahlsgången, ett köpcentrum och ordinarie bostadshus. Det kakelklädda 27-våningshuset inrymde, förutom
butikscentret i bottenvåningen, även bostäder, kontor, en restaurang i den
översta våningen, Översten kallad, och en TV-studio, varifrån Kronprinsens
interna TV sändes två gånger i veckan. De reklamfinansierade sändningarna, vilket var ett juridiskt undantag på sin tid, pågick fram till 1980-talet,
då de svenska kabelkanalerna började sända. Interntelevisionens program
bestod av bingo, pratprogram, intervjuer och filmer.
Läkarhuset var ursprungligen en liten avlöpare till Malmös allmänna sjukhus och i ett första skede planerades även ambulansintag. På ovanvåningen
fanns även enkelrum för boende, vilka senare omvandlades till kontor och
därefter integrerades läkarmottagningen. I samma byggnad rymdes även
Helgeandskyrkan, som var en filial till S:t Petri församling.
Kronprinstorget, som köpcentret kom att heta, erbjöd ett uppbåd av butiker: leksaker, kläder, optik, radioartiklar, färg, vitvaror och blommor. Här
fanns även ett café, en varietérestaurang och en bank. I anslutning till inomhustorget låg också varuhuset EPA, vilket lades ner i mitten av 1970-talet. Kronprinsen servade även de boende och besökarna med motionsanläggningar
som tennishall, gymnastiksal, fäktningshall och bowlingbanor.
92
KRONPRINSEN
Kronprinsen från Regementsgatan.
(Foto: MKm aug 2000)
Fasad mot Fågelbacksgatan. (Foto: MKm aug 2000)
Huset vid Mariedalsvägen sett från terrassen.
(Foto: MKm aug 2000)
Huset med loftgångar vid Fågelbacksgatan från terrassen.
(Foto: MKm aug 2000)
Butiksgallerian. (Foto: MKm aug 2000)
1993 fick Kronprinsen nya entréer, utformade av
arkitekterna Hultin & Lundquist. (Foto: MKm aug 2000)
KRONPRINSEN
93
På Kronprinsens västra sida, åt Mariedalsvägen, låg en servicestation för
bilar, och intill denna kunde såväl besökare som boende köra ner i byggnadskomplexets garage, som rymde 1300 parkeringsplatser. Det stora antalet platser berodde på ett mekaniskt system av så kallade Plymoth-plattor som gjorde
att fordonen kunde parkeras tätt. Systemet är i augusti 2000 fortfarande i
funktion. Nere i det underjordiska garaget fanns även såväl smörj- som tvätthall, som under de första åren hade öppet dygnet runt.
Sju meter under marken låg panncentralen som försåg byggnaderna med
värme. Värmeanläggningen var för sin tid experimentell och var främst avsedd för att eldas med träflis, vilket Hugo Åberg ansåg var en bortglömd
nationalekonomisk tillgång. Denna anordning visade sig dock för dyr i drift
och byttes därför på 1970-talet mot fjärrvärme. Lägenheterna värmdes med
golvvärme vilket var något av en nyhet på 1960-talet.
Lägenheterna i husen är, med undantag av loftgångshuset, koncentrerade
kring centrala trapphus, vilket gör att de mindre lägenheterna blir enkelsidiga.
I höghuset finns inga genomgående lägenheter.
Kronprinsen är uppbyggt kring en asymmetrisk plan och bebyggelsen
består av fem skivhus i sex, tio och 27 våningar samt av en fristående
tvåvånings byggnad som inrymmer en läkarmottagning och en kyrka.
Skivhusen har gemensam bottenvåning, vilken utgör köpcentrat Kronprinstorget. Mellan husen bildas därmed en upphöjd innergård med två olika
nivåer. Den lägre nivån fungerar som förbindelse mellan husen och här är
landskapsarkitekten Per Fribergs ursprungliga planteringsfack för blommor,
buskar och träd bevarade. Den övre gårdsdelen, som domineras av det välvda
taket från den underliggande tennishallen, har lek- och sittytor samt basketplan och badmintonbana. Gårdsmiljön omgestaltades i mitten på 1990-talet,
då planteringsfacken avlägsnades och utgörs år 2000 av mer sammanhållna
gräsytor med slingrande asfalterade gångar emellan.
Två-, sex- och tiovåningshusen är uppförda i betongelement medan 27våningshuset är klätt i kakelplattor i olika blå nyanser. Byggnadskomplexets
butiksfasader har glaserad stavmosaik, vilket är ett material som fortsätter
in i några entréer. Såväl skivhus som höghus har helt indragna balkonger.
Dess fronter är i samma material som resten av fasaderna, vilket ger en sammanhängande slät fasadyta. Balkongnischerna målats i olika färger. De lägre
husens fasader artikuleras främst genom fönsterbanden.
Förändringar, förnyelse, förtätning
Några få större genomgripande förändringar har skett i Kronprinsen sedan
dess uppförande. Den största är att kontorshuset ut mot Regementsgatan
omvandlades 1994 till gruppboende för dementa.
Den lägre delen i öster har genomgått ett flertal transformeringar från
EPA:s livsmedelshall till försäkringskassa i mitten på 1970-talet till den separata butiksgatan Hugo’s Corner i slutet av 1990-talet.
Entréerna till köpcentret förändrades i mitten på 1990-talet med nya
skärmtak och nya armaturer. Även gårdsmiljön förändrades mitten på 1990talet. Butikernas fönster och dörrar har delvis bytts ut och gallerian har ändrat utseende ungefär vart tionde år medan entréer och fönster till bostäderna
är i stort bevarade.
94
KRONPRINSEN
FASTIGHET
DROTSEN 1
ADRESS
Regementsgatan 48
BYGGHERRE
Sydkraft
ARKITEKT
Klas Anshelm
ÅR
1962
INNERSTADEN 10:14
KRONPRINSEN 1
Hästhagens idrottsplats
Fågelbacksgatan 11
Malmö stad
Hugo Åberg
Knut Andersson
Thorsten Roos & Carl Nordström
1973
1960
KRONPRINSEN 1
KRONPRINSEN 1
Fågelbacksgatan 13–15
Mariedalsvägen 32
Hugo Åberg
Hugo Åberg
Thorsten Roos & Carl Nordström
Thorsten Roos & Carl Nordström
1959
1959
KRONPRINSEN 1
KRONPRINSEN 1
Regementsgatan 52
Regementsgatan 54
Hugo Åberg
Hugo Åberg
Thorsten Roos & Carl Nordström
Thorsten Roos & Carl Nordström
1961
1960
Sydkrafts kontorsbyggnad från
Restaurang Översten i Kronprinsen.
(Foto: MKm aug 2000)
Sydkrafts kontorsbyggnad från sydväst.
Arkitekt: Klas Anshelm, 1962. (Foto: MKm aug 2000)
KRONPRINSEN
95
Tr e lle
A b
BOHUS
n
BLEKINGSBORG
gatan
Iller
al
Hag
Urma
kare gatan
N
0
100
Man
200
300 m
SKALA 1:10 000
KULLADAL –
BLEKINGSBORG
Blekingsborg består av ett kvarter i Kulladal som för övrigt mest utgörs av
villor och radhus. Blekingsborg är en liten, men för 1950-talet typiskt
utformad grannskapsenhet: ett sammanhängande, utifrånmatat område med
husen grupperade kring en grönyta och butiker samlade i höghusens
bottenvåningar. Husen har ett intressant samspel med varandra och den
centrala gröning som med sin skålformade yta omgärdad av buskplanterade
vallar binder samman området och dess olika hustyper. Husens fasader i rött
och gult tegel är karaktäristiska för sin tid. De låga, röda lamellhusens
utformning är typiska för det tidiga 1950-talets nyrealism. De fyra
tolvvåningshusen representerar de höga skivhusens inträde i stadsbilden.
I översiktsplanen för Malmö 2000 utpekas Blekingsborg som ett av
kommunens särskilt kulturhistoriskt värdefulla områden enligt PBL.
Stadsdelen Kulladal är belägen i Malmös södra delar. Området avgränsas i
öster av Trelleborgsvägen och i söder av Inre Ringvägen. I väst ligger Gröndal och norr om Kulladal finns köpcentret Mobilia.
Den huvudsakliga bostadsformen i Kulladal är enfamiljsbostäder, varav en
stor del utgörs av egnahem från tiden innan 1940. Det finns dock två områden
inom Kulladal med flerbostadshus – dels Blekingsborg, dels Per Albins hem.
Historik före 1955
Namnet Blekingsborg stammar från den så kallade plantagelycka som låg
söder om Ystadvägen. Platsen var fram till byggandet av dagens bostadsområdets inte bebyggd.
96
K U L L A DA L – B L E K I N G S B O R G
und
snäbbs
tan
Mås
gata
n
H ermelinsst
väg
m e lin
sg
ons
nss
Utterg
g
Frisö
rg
Backa
gården
gatan
Backaväge
Jöns
Risbergsplarngs
Jöns Risbe
Blekings
b
gånogregs
n
ck
Snä
Joel
gångs
derg
atan
dsgata
n
Bäv
er
Blekingsborgs
gatan
örsgat
a
Finland
sgatan
Pe r
Finlands
gång
Blekingsborg 1964. (Foto: Malmö Stadsbyggnadskontor)
Blekingsborg från väster 1958.
(Foto: Emy Norberg, Malmö Stadsbyggnadskontor)
Låghusen i Blekingsborg vid början av 1960-talet.
(Foto: Malmö Stadsbyggnadskontor)
Kv Blekingsborg 1, låghus gatufasad. Arkitekt: HSB
arkitektkontor Malmö 1956. (Foto: TT feb 2002)
Kv Blekingsborg 1, låghus med inglasade balkonger. Arkitekt:
HSB arkitektkontor Malmö 1956. (Foto: MKm mars 2000)
K U L L A DA L – B L E K I N G S B O R G
97
På 1936 års Malmökarta finns ett torg, kallat Backatorget, och en nordsydlig gata, kallad Vesslegatan, inritade i kvarteret. 1941 fastställs en stadsplan för denna del av Kulladal och området reserveras då för industriändamål.
Bebyggelse efter 1955
Stadsplaner; utbyggnadshistoria
En ny stadsplan för utbyggnaden av bostäder upprättades av stadsplanechefen Gunnar Lindman 1955. Planen omfattade både nuvarande Blekingsborg och den sydvästra delen av Heleneholm.
Utformningen skedde i samarbete med arkitekterna Fritz Jaenecke, Sten
Samuelson, Thorsten Roos och Bror Thornberg. I samband med stadsplanearbetet genomfördes omfattande tekniska och ekonomiska undersökningar
– den så kallade ”höghusutredningen” – i avsikt att utreda för- och nackdelar med höghusbebyggelse.
Trelleborgsvägen hade vid tidpunkten för planen inte dagens bredd, men
planerades att byggas ut till en fyrfilig huvudled. Infarten till bostadsområdena kom därför inte att läggas med infart från denna utan från Stadiongatan och Per Albin Hanssons väg (då Lindeborgsgatan).
Bebyggelsen i kvarteret Blekingsborg skulle komplettera Kulladal med
butiker, vilka förlades i höghusens bottenvåningar. I den norra delen skulle
inrymmas såväl apotek som läkar- och tandläkarmottagningar och ett barndaghem. I skarven mellan bostadshusen och Trelleborgsvägen markerades
plats för en bensinstation. Bostadshusen i området ritades 1956 och stod
klara kort därefter.
Bostäder och boende
Inom Blekingsborg finns 574 lägenheter, samtliga bostadsrätter i HSB:s regi.
Storleken på lägenheterna varierar från ett rum med kokvrå till sju rum och
kök.
Arkitekter och byggherrar
Bostadshusen inom kvarteret Blekingsborg är dels ritade av HSB i Malmös
arkitektkontor med Sven Grönqvist som ansvarig, dels av Thorsten Roos
och Bror Thornberg 1956. Byggherrar var två bostadsrättsföreningar inom
HSB:s brf Erikslust och brf Blekingsborg. 1957 ritade Sture Kelfve barndaghemmet som Malmö Stad lät uppföra vid Stadiongatan.
Trafik
Blekingsborg är ett utifrånmatat område med ett bilfritt inre. Parkering sker
dels i anslutning till Blekingsborgsgatan, som leder runt området i söder och
öster, dels i en parkeringsgata längs Per Albin Hanssons väg, dels i underjordiska garage mellan tolvvåningshusen. I det nordöstra hörnet ligger en
bensinstation.
Allmänna kommunikationer in till Malmös centrum finns längs Per
Albin Hanssons väg och till Rosengård och Limhamn längs Stadiongatan.
Service
År 2000 är servicen på Blekingsborg begränsad till en närbutik och en videobutik. På andra sidan Stadiongatan finns köpcentret Mobilia, tillkommet i
början på 1970-talet. Där finns alla typer av detaljhandel samt post och
systembolag.
98
K U L L A DA L – B L E K I N G S B O R G
Gröningen med lamellhus i bakgrunden.
(Foto: MKm juni 2000)
Markbeläggning vid höghus.
(Foto: MKm juni 2000)
Kv Blekingsborg 6, låghus från parken. Arkitekt:
Roos & Thornberg 1956. (Foto: MKm mars 2000)
Kv Blekingsborg 3, dagcentrum. Arkitekt: Sture Kelfve,
1957. (Foto: MKm mars 2000)
Kv Blekingsborg 6, Blekingsborgsgatan 13, gatufasad.
Ny tegelfasad från 1994. (Foto: MKm mars 2000)
Kv Blekingsborg 6.
(Foto: MKm mars 2000)
K U L L A DA L – B L E K I N G S B O R G
99
Bebyggelsekaraktär
Inom ett relativt begränsat område uppvisar Blekingsborg tre olika hustyper,
samtliga uppförda med fasader i tegel. Området karakteriseras av de olika
byggnadernas samspel med varandra och den centrala grönytan. På ett tidstypiskt vis har husen olika fasadmaterial beroende på hushöjd: de högre gult
tegel och de lägre rött. De fyra höga husen bildar med sin strama, distinkta
arkitektur ett kraftfullt blickfång i stadsbilden, särskilt från nordväst. Deras
storskalighet bryts ner av att de placerats förskjutna i sidled, vilket också ger
en dynamisk relation till grönytan.
De lägre husen i söder fick en relativt ovanlig utformning med souterrängvåningar. Även dessa hus fick en stram utformning med pulpettak, skivor av
tegel och indragna balkonger. Genom de förändringar de genomgått har de
förlorat den skärpa som ursprungligen präglade deras arkitektur.
Den låga huslängan i öster har en mer traditionell framtoning med sadeltak och mönstermurningar.
Skivhus
Längs Per Albin Hanssons väg står de fyra skivhusen i tolv våningar. De har
gaveln mot gatan och är placerade parallellt med omkring 45 meters avstånd. Husen står i omkring 60 graders vinkel mot gatan och med en förskjutning i sidled. De är näst intill identiska. De två närmast Stadiongatan
har sina entréer vända söder ut medan de två följande har dem vända mot
norr.
Skivhusen har förskjutna takfall vilket ger en karakteristisk profil. Fasaderna är i gult tegel medan butiksfasaderna i bottenplan är markerade med
ljusa klinkers.
Balkongerna är, i alla väderstreck utom mot söder, utanpåliggande och
sammankopplade i vertikalled. På längsfasaderna bildar de fyra framträdande
vertikala enheter som bidrar till husens påtagliga vertikalitet. Husen har fönster utan poster som grupperats rytmiskt tillsammans med balkongpartierna.
I sydlig riktning ligger balkongerna indragna i fasaden. Fronterna är i vit
korrugerad plåt.
Trapphus är förlagda i husens inre med två hissar. På bottenvåningarna
finns inga lägenheter utan enbart butiker och gemensamma utrymmen.
Den översta tolfte våningen består endast av halva husbredden och här är
hälften av lägenheterna etagelägenheter, vilka innefattar sex till sju rum och
kök, till skillnad från husens övriga som är på ett, två och tre rum och kök.
Mellan husen finns underjordiska garage vars tak bildar ett upphöjt gårdsrum med lite grönska och några sittmöbler.
Lamellhus
På motsatta sidan av grönytan ligger två lamellhus i tre respektive fyra våningar, vilka i sitt formspråk delvis ansluter till det tidiga 50-talets arkitektur. Ett är långsträckt och har sju trapphus medan det närmast Stadiongatan
endast har två trapphus. Entréerna är vända in mot gården. De båda huskropparna är sammankopplade med en smal länk med balkonger.
Husen har flacka sadeltak och fasaderna är i rött tegel med mönstermurning i form av gula tegelpilastrar. De utanpåliggande balkongerna har
sidstycken i betong.
Lägenhetsstorlekarna är tvåor, treor och fyror. I det långsträckta huset, ut
mot Blekingsborgsgatan, finns verksamhetslokaler i bottenplanet medan det
i det kortare finns en frisörsalong i gaveln. Husen har fått nya fönster, entréer samt inglasade balkonger.
100
K U L L A DA L – B L E K I N G S B O R G
Grönområde
Genom att utnyttja schaktmassor från bygget skapade landskapsarkitekten
Per Friberg en skålformad grönyta omgärdad av buskplanterade vallar, vilken binder samman området och dess olika hustyper. Husen avskiljs på ett
subtilt sätt från grönytan med gångbanor. Längs dessa tornar vallen upp sig
med nerklippt hagtorn längs kanten. Innanför vallen ligger en stor skålformad gräsplan med lekplats, sittmöbler och en stor skulptur, längs ena långsida finns en liten scen.
Förändringar, förnyelse, förtätning
1994 ansökte bostadsrättsföreningen om bygglov för att klä de lägre husen i
söder med Marmoroc-skivor. Stadsbyggnadskontoret motsatte sig materialvalet och istället kläddes husen med tegel. Bostadsrättsföreningen menade
att detta medfört en onödig fördyring och överklagade beslutet. Frågan drevs
vidare i flera instanser tills Regeringsrätten slutligen gav bostadsrättsföreningen rätt trots att detaljplanen 1997 ändrats så att området markerats
som särskilt kulturhistoriskt värdefull miljö.
FASTIGHET
ADRESS
BYGGHERRE
ARKITEKT
BLEKINGSBORG 1
Blekingsborgsgatan 1
HSB brf Eriksfält
HSB arkitektkontor Malmö
1956
BLEKINGSBORG 1
Blekingsborgsgatan 3
HSB brf Eriksfält
HSB arkitektkontor Malmö
1956
BLEKINGSBORG 1
Per Albin Hanssons väg 50
HSB brf Eriksfält
HSB arkitektkontor Malmö
1956
BLEKINGSBORG 1
Per Albin Hanssons väg 52
HSB brf Eriksfält
HSB arkitektkontor Malmö
1955
BLEKINGSBORG 3
Stadiongatan 6
Malmö stad
Sture Kelfve
1957
BLEKINGSBORG 6
Blekingsborgsgatan 7–15
HSB brf Blekingsborg
Thorsten Roos & Bror Thornberg
1956
BLEKINGSBORG 6
Per Albin Hanssons väg 54
HSB brf Blekingsborg
HSB arkitektkontor Malmö
1955
BLEKINGSBORG 6
Per Albin Hanssons väg 56
HSB brf Blekingsborg
HSB arkitektkontor Malmö
1955
Kv Blekingsborg 1, från parken. Arkitekt: HSB
arkitektkontor Malmö 1956. (Foto: MKm mars 2000)
ÅR
Kv Blekingsborg 6, höghus. Arkitekt: HSB
arkitektkontor Malmö 1956. (Foto: MKm mars 2000)
K U L L A DA L – B L E K I N G S B O R G
101
Gudmunds
Urbans
gatan
ersga
tan
ins
Kar
Ruth
Rip gatan
atan
vhö
ksg
at
Söderkulla
torget
n
Run
g
atan
Stjä
rnga
tan
tgata
Myn
ta n
an
Björk
tan
Norra G
ulsparvsgatan
vägen
Ripg
stig
en
E
gångk hage
en
Torn
falks
gata
n
an
Urban
sgat an
ns g
atan
Sigurd
s
Greg
Du
rega
VÄSTRA
Berg
uvsg
SÖDERKULLA
atan
gatan
plan
gatan
Söde
r ku
lla
N
0
100
200
300 m
SKALA 1:10 000
KULLADAL
– PER ALBINS HEM
Kringgärdat av småhus och motorväg ligger Per Albins hem som en liten,
avskild enklav av flerbostadshus i stadsdelen Kulladal i södra Malmö.
Per Albins hem präglas av en enhetlig och tidstypisk arkitektur med låga
hus i gult tegel och höga plåtklädda hus. Husen är placerade kring en enplans
butiksbyggnad med parkeringshus. Bebyggelsens ensartade utformning och
strikta rätvinkliga gruppering – utan grönområde i mitten – avviker från
tidigare områden och sätter i viss mån mönstret för den senare delen av
1960-talet.
Kulladal avgränsas i öster av Trelleborgsvägen och i söder av Inre Ringvägen. I väst ligger Gröndal och norr om Kulladal finns köpcentret Mobilia.
Den huvudsakliga bostadsformen är enfamiljshus, varav en stor del utgörs av egnahem från tiden före 1940. Resterande bebyggelse utgörs mestadels av radhus. Det finns dock två områden med flerbostadshus inom Kulladal, Per Albins hem och Blekingsborg.
Historik före 1955
Namnet Per Albins hem är en hyllning till statsministern Per Albin Hansson
vars födelsehem finns bevarat vid Per Albin Hanssons väg, ett stenkast från
området. Området var i huvudsak obebyggt fram till 1960-talet. En del hus
fanns dock och det vägnät som fanns utlagt hade gatunamn som Tjäder- och
Hägergatan.
102
K U L L A DA L – P E R A L B I N S H E M
g
Ekhage
gatan
Kullavången
Södra G
ulsparv
sgatan
rsg
Melke
gatan
Klemens
kulla
gatan
ång
a
Söder
parken
Trelle
borgs
s
ata
n
STATSMANNEN
Idrottsplats
Finkg
Korsnäbbs
gatan
Mås
gata
n
Ejde
rga
tan
Herm
elins
g
so
in H
ans
Alb
ga
tan
alsgatan
Löv
s
Söde
rkulla
ga
vä
ns
Ande
rs
gatan
Per
STATSMANNEN
OMBUDSMANNEN
egr
Ros
a
Grönsiskegatan
Hämplinge
Häm plan
pling
e
As
Karins
plan
Viola
ga
Beckasingatan
Kullavången
Kullad
n
n
gata
la
Kul
Elin
sga
tan
e
väg
gata
n
tan
etga
Ma n
Fasangatan
ie
Fos
Cede
r
Kulla
dals
tor
get
g
Frisö
rg
näck
gå ng
gat an
Urma
n
kare gata
Joels
g Joel
s
B
Per Albins hem. Alla husen i området ritades av HSB
arkitektkontor Malmö, 1964. (Foto: MKm mars 2000)
Entré- och balkongfasad. (Foto: MKm aug 2000)
Låghus, entréfasad mot öster. (Foto: MKm mars 2000)
Kv Statsmannen, fasad mot söder och Kulladalsgatan.
(Foto: MKm aug 2000)
Entré, låghus. (Foto: MKm mars 2000)
Per Albins hem mot norr från Kulladalsgatan.
(Foto: MKm aug 2000)
K U L L A DA L – P E R A L B I N S H E M
103
Bebyggelse efter 1955
Stadsplaner; utbyggnadshistoria
Platsen hade så sent som i generalplanen 1956 avsetts att bebyggas med
småhus i likhet med resten av Kulladal. Behovet av nya bostäder var dock
större än beräknat och i en reviderad generalplan för Malmö från 1962 hade
ytterligare stora områden reserverats för höghusbebyggelse, bland annat Per
Albins hem.
Stadsplanen för Per Albins hem fastställdes 1964. Den förespråkade en
”utåtvänd” stadsplanelösning där bebyggelsen grupperades kring en butiksbyggnad med parkeringsgarage och omgavs av grönskande friytor för lek
och rekreation. Det normala hade tidigare varit att bebyggelsen placerades
runt en central grönyta.
Den ”utåtvända” planen innebar också att området skulle nyttja redan
etablerade konsumtions- och serviceinrättningar i Kulladal. På Per Albins
hem skulle det enbart finnas en byggnad för närbutiker samt bilservice vid
infarten.
Bebyggelsen i området skulle omfatta tre- och åttavåningshus samt enplans radhus. Flerbostadshusen skulle omfatta cirka 750 lägenheter och det
skulle finnas parkering för 1180 bilar. För att skapa en bilfri tillgänglighet
lades en gång- och cykelväg runt området.
Utgångspunkt för planen var att den intilliggande järnvägen mellan Malmö
och Falsterbo planerades att läggas ner och att detta område skulle bli till
parkmark samt att den intilliggande Trelleborgsvägen avsågs att byggas ut
till motorväg.
Invändningar mot planen kom både från den intilliggande Egnahemsföreningen som ansåg sig blivit lurad på en låg villabebyggelse och från Byggnadsstyrelsen som ansåg att husen ur bullersynpunkt var för höga för att
läggas så nära den planerade motorvägen. Trots dessa invändningar fullföljdes den tänkta stadsplanen. Husen ritades och uppfördes 1964.
Bostäder och boende
Lägenheterna i området är anpassade till 1960-talets barnfamilj och utgörs
därför till största delen av trerummare. Antalet tvåor och fyror är något
mindre medan det endast finns ett fåtal ettor. Samtliga lägenheter är bostadsrätter. Per Albins Hem har ett högt kvarboende vilket ger en hög medelålder
i området.
Arkitekter och byggherrar
Alla husen som ingår i Per Albins hem ritades 1964 av HSB arkitektkontor i
Malmö. Byggherre var HSB genom de två bostadsrättsföreningarna Kulladal och
Per Albins hem. Även butiksbyggnaden och garaget är utförda i samma regi.
Trafik
Per Albins hem har endast en tillfartsgata och utanför bebyggelsen finns grönområden. Platsen präglas av ett visst lugn men samtidigt är bilens närvaro
ändå påtaglig. Områdets kärna utgörs av en stor garagebyggnad med
parkeringsdäck. Dessutom står bilar parkerade längs hela Kulladalsgatan
som går runt parkeringshuset. Grönskan dämpar visserligen ljudet från motorvägen i öster men dess närvaro är ändå märkbar. Genom en tunnel under
motorvägen kan gående och cyklande nå Västra Söderkulla på andra sidan.
Den tidigare servicestationen vid infarten har omvandlats till annan verksamhet. Allmänna kommunikationer saknas i direkt anslutning till Per Albins
hem men finns inom gångavstånd på Per Albin Hanssons väg.
104
K U L L A DA L – P E R A L B I N S H E M
Höghus i kv Statsmannen. Arkitekt: HSB arkitektkontor
Malmö, 1964. (Foto: MKm mars 2000)
De höga husen i Per Albins hem hade ursprungligen
fasader av lättbetongelement men de har alla fått nya
fasader i plåt. (Foto: MKm jan 2002)
Höghus med utsikt mot Heleneholm. (Foto: MKm aug 2000)
Gård mellan höghus. (Foto: MKm aug 2000)
Gavelfasader på höghus.
(Foto: MKm mars 2000)
Cykelväg mot
Västra Söderkulla,
under motorvägen.
(Foto: MKm mars
2000)
Entréparti, höghus.
(Foto: MKm aug 2000)
Garage i kv
Ombudsmannen.
(Foto: MKm jan
2002)
K U L L A DA L – P E R A L B I N S H E M
105
Service
Inne i själva Per Albins hem är servicenivån låg. Här finns endast en matvarubutik och en frisörsalong. Övrig service finns vid Per Albin Hanssons
väg eller i köpcentret Mobilia norr om Kulladal.
Bebyggelsekaraktär
Per Albins hem bryter Kulldals låga profil med mestadels enfamiljshus. På
ett för tiden helt typiskt sätt består bebyggelsen av åttavånings skivhus och
trevånings lamellhus. I norr och söder reser sig de höga husen, och däremellan finns den lägre bebyggelsen. Husen har, till skillnad från områden som
planerades omkring 1960, placerats i ett strikt mönster, vinkelrätt mot varandra och med minimala förskjutningar. Planen avviker också på så sätt att
grönytorna placerats utanför området istället för i mitten, vilket tidigare var
regel. Centralpunkten i området är ett torg med butikslänga och garage med
parkeringsdäck. Genom att bilar och parkering har koncentrerats till det
centrala garaget har gårdarna kunnat utnyttjas till en rik plantering med
träd och annan grönska. Där finns också en stor uppsättning av lekredskap
samt tennisbana och boulebana.
De höga husen har fått nya fasader medan de låga har kvar sin tidstypiska utformning: enkla huskroppar med platta tak, fasader i gult tegel, den
ena längsfasaden bestående av sammanhängande partier med indragna balkonger och däremellan tegelpartier.
Per Albins hem har ett lugn och en avskildhet, nästan så att området
känns otillgängligt, främst beroende på läget i staden och den enda möjliga
tillfarten med bil via Per Albin Hanssons väg, vilken inte är att betrakta som
en viktig genomfartsled.
Höghusen
De åtta våningar höga skivhusen står i två grupper med vardera tre hus. De står
längst i norr och längst i söder och har placerats parallellt i nord-sydlig riktning,
med en smärre förskjutning i sidled och med omkring 45 meters mellanrum.
Fasaderna hade ursprungligen ljusgrå lättbetongelement men kläddes med
plåt i slutet av 1990-talet på grund av fuktproblem. Den silverfärgade plåten
har satts upp med olika mönster på de olika husen. Trots detta har plåtinklädnaden inte förtagit den arkitektoniska styrka som finns i de geometriskt enkla byggnadsvolymerna.
Balkonger finns dels på gavlarna, dels i två grupper på ena längsfasaden.
De har fronter av blå plåt. Vissa är inglasade. Ovanför de åtta bostadsvåningarna har huset ytterligare en våning med mindre fönster. Fasaden avslutas uppåt med en obruten taklinje och ett plant tak vilket ger husen en
karaktär av skarpskuret block.
Varje hus har tre trapphusen och varje trapphus har tre lägenheter per plan.
Trapphusen är belägna vid fasaden med fönster, en något ovanlig lösning vid
mitten av 1960-talet, då trapphusen oftare förlades mörkt i husens inre. Trapphuset är i bottenplan genomgående, vilket gör att husen varken får tydlig framsida eller baksida. Husen rymmer lägenheter på ett till fyra rum och kök.
Låghusen
De tre våningar höga lamellhusen har platt tak och fasader i gult tegel. Husen avslutas uppåt med en vit plåtsarg, vilket ger husen en markerad horisontalitet. Gavlarna
har klätts in med plåt. Inklädnaden är individuellt utformad med olika mönster.
Lamellhusen finns i två utformningar: de norra och östra har balkongsida mot Kulladalsgatan och entréer mot gårdssidan. På denna sida har de
106
K U L L A DA L – P E R A L B I N S H E M
också fönsterbröstningar i mosaik, en utsmyckning som ofta återkommer i
Malmös arkitektur vid den här tiden. Entréerna till dessa hus har bevarade
dörrar i teak och glas till skillnad från de i söder och väster som har fått sina
utbytta mot små vindfång i glas och eloxerad aluminium. Dessa hus har sina
mosaikbröstningar mot gatan medan både balkonger och entréer är vända
in mot gården. Trapphusen är här markerade i fasaden med ”tegelgaller”
framför fönstren. De sistnämnda husen rymmer enbart treor medan de i norr
och öster även har tvåor.
Torget med parkeringsdäcket
Den rödbruna tegelbyggnaden som utgör områdets mittpunkt sträcker sig
över hela kvarterets bredd. Verksamheten består år 2000 av en matvarubutik, en frisör och en lokal för HSB:s fastighetsskötare. En butikslokal står
tom. I byggnadens västra gavel finns ingången till Kulladals dagcenter.
Framför butikerna ligger det lilla torget. Detta avgränsas mot norr av en mur
med bänkar och en relief av Per Albin Hansson, som gett namn åt området.
Parkeringshuset är sammanbyggt med butiksbyggnaden och upptar resten av kvarteret. Genom markens lutning är garaget delvis under mark.
Ovanpå garaget finns ett öppet asfalterat parkeringsdäck med uppfart från
söder. Fasaderna har blå skivor med öppna partier för ljusinsläpp. Utnyttjandegraden av den övre parkeringen är låg.
Förändringar, förnyelse, förtätning
Framförallt skivhusen har genomgått radikala förändringar genom fasadbeklädnaden av plåt. Låghusen har här endast fått sina gavlar inklädda. Fönstren i hela området har bytts ut liksom balkongfronter. Entrédörrar är till en
stor del bevarade medan skivhusens rostfria ståldörrar har ersatts med tämligen smäckra aluminiumdörrar. Någon förtätning har inte skett.
FASTIGHET
ADRESS
BYGGHERRE
ARKITEKT
OMBUDSMANNEN 1
STATSMANNEN 1
Kulladalsgatan 7
Kulladalsgatan 4
HSB brf Per Albins hem
HSB brf Per Albins hem
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
1965
1964
STATSMANNEN 1
STATSMANNEN 2
Kulladalsgatan 8
Kulladalsgatan 6
HSB brf Per Albins hem
HSB brf Per Albins hem
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
1964
1964
STATSMANNEN 2
STATSMANNEN 3
Kulladalsgatan 10
Kulladalsgatan 12
HSB brf Per Albins hem
HSB brf Per Albins hem
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
1964
1964
STATSMANNEN 3
STATSMANNEN 3
Kulladalsgatan 14
Kulladalsgatan 16
HSB brf Per Albins hem
HSB brf Per Albins hem
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
1964
1964
STATSMANNEN 4
STATSMANNEN 4
Kulladalsgatan 18
Kulladalsgatan 20
HSB brf Per Albins hem
HSB brf Kulladal
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
1964
1964
STATSMANNEN 5
STATSMANNEN 5
Kulladalsgatan 22
Kulladalsgatan 24
HSB brf Kulladal
HSB brf Kulladal
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
1964
1964
STATSMANNEN 6
STATSMANNEN 7
Kulladalsgatan 26
Kulladalsgatan 28
HSB brf Kulladal
HSB brf Kulladal
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
1964
1964
STATSMANNEN 7
Kulladalsgatan 30
HSB brf Kulladal
HSB arkitektkontor Malmö
1964
Torget i Per Albins hem. (Foto: MKm aug 2000)
ÅR
Butiker vid torget. (Foto: MKm aug 2000)
K U L L A DA L – P E R A L B I N S H E M
107
en
Hegardt
s
gång en
en
Solb
ac
ks
ägen
dels
Ven
LIEN
Dam
mf riv
ling
sga
t
acken
Vendels
frids
VENDELSFRID
parken
V en
del
äg
en
s
NYTORP
an
ga
tan
KNUTSTORP
at
lsjö
Be
llev
u
Lo
re
ns
bo
rg
Hå
parken
an
n
frid
sga
t
Stadion
sg
stig
en
Be
llev
ue
n
an
stige
ksv
a
mH
alsva
g
En
eb
ac
man
sga
tan
LORENSBORG
Ha l
Solb
en
Falk
HALLINGSBORG
Kro
ksbä
cks
väg
en
en
ack s
gån
g en
rsvä
gen
väg
Pilåk
e
Hed
åke
rs
en
VÄLTEN
Vile
bo
svä
gen
väg
väg
BREDÅKERN
väg
olms
Ve n
dels
gå n
gen
Bred
åkers
v
ängen
Mari
eh
Ste
ns j
öga
tan
N
S
0
100
200
300 m
SKALA 1:10 000
LORENSBORG
Lorensborg karakteriseras av kontrasten mellan höga och låga byggnader –
även om de tre sextonvåningshusen dominerar stadsbilden. Lorensborg var
det första riktigt storskaliga bostadsområdet i landet och kom att bli unikt i
Malmö eftersom höga skivhus i fortsättningen enbart byggdes som enstaka
solitärer. Storskaligheten kan sägas representera det sena 1950-talets
stadsbyggande samtidigt som arkitekturen i ornamentik och omsorg om
detaljer ansluter till decenniets förra del. När Lorensborg byggdes var
grannskapstanken levande men den stora skalan gjorde att ett enda samlande
centrum här ersattes med fem platsbildningar. Husen i Lorensborg hade från
början en relativt varierad utformning – en omväxling som förstärkts av de
förändringar som flera av husen genomgått.
Lorensborg ligger i Malmös västra del och avgränsas i norr av John
Ericssons väg och i söder av Stadiongatan. Genom Lorensborg sträcker
sig Lorensborgsgatan och mot öster ansluter området till Stadionparken
och Malmö Stadion. I väster finns Vendelsfridsparken och villaområdet
Solbacken.
Historik före 1955
Fram till mitten av 1950-talet var området obebyggd jordbruksmark med
undantag av ett par lantgårdar, varav den ena fick ge namn åt det nya bostadsområdet. Gården Lorensborg var uppkallad efter jordbrukaren Nils Hanssons son Gustav Lorens, som levde fram till 1954. I samband med projekteringen av området revs gårdsbyggnaden, ett öde som även drabbade gårdarna Perstorp och Vendelsfrid. Den sistnämnda lever kvar i gatu- och
kvartersnamnet Vendelsfrid. Falkmansgatan och Hallingsgatan uppkallades
108
LO R E N S B O R G
Lorensborg från sydväst, 1964. (Foto: Malmö Stadsbyggnadskontor)
De södra delarna av Lorensborg under uppförande,
januari 1959. (Foto: Emy Norberg, Malmö
Stadsbyggnadskontor)
Kv Lorensborg från Stadionparken, slutet av 1950-talet.
(Foto: tillhör Bror Thornberg)
LO R E N S B O R G
109
efter betydande rådmän i Malmö, då jorden ursprungligen var en magistratsvång. När Lorensborg var nybyggt kallades området även Stadionstaden.
Bebyggelse efter 1955
Stadsplaner; utbyggnadshistoria
Stadsplanen för Lorensborg började projekteras 1954 och fastställdes 1956. Husens läge preciserades inte i planen utan endast hushöjder reglerades. Denna typ av
stadsplan benämndes elastisk eftersom det under arbetets gång fanns möjligheter
att ändra husens läge och form. Med planen följde dock en s k ”illustrationsplan”,
vilken helt och hållet kom att följas. Den hade utformats i samarbete mellan
stadsplanerarna Gunnar Lindman och Gabriel Winge och arkitekterna Thorsten
Roos, Bror Thornberg, Fritz Jaenecke och Sten Samuelson.
Bebyggelsen skulle variera mellan tre och sexton våningar. Bostadsområdet skulle enligt stadsplanen omfatta cirka 2 500 lägenheter, skola, barndaghem och en panncentral med tvätteri och fritidslokaler. Allehanda service och handel skulle finnas samlat kring torgbildningar.
Stadsplanen, särskilt avseende hushöjderna, var inte helt okontroversiell
och Byggnadsstyrelsen skrev i sitt utlåtande: ”en för svenska förhållanden i
stort sett ny och oprövad form av bebyggelse , och Byggnadsstyrelsen hyser
viss tveksamhet om dess lämplighet ur bland annat bostadssociala och allmänna trevnadssynpunkter”. Man beslöt dock att godkänna förslaget men
med förbehållet att bebyggelsen skulle betraktas som ett experiment.
Bostäder och boende
1961 bodde över 8 000 människor i Lorensborg. Tio år senare hade invånarantalet sjunkit till drygt 6 500 och 1998 hade Lorensborg omkring 3 900
invånare fördelade på de cirka 2 500 lägenheterna. Av dessa är 61% hyresrätter och 39% bostadsrätter. Den största kategorin av lägenheter utgörs av
trerummare, följt av tvårummare.
Arkitekter och byggherrar
Endast två byggherrar, HSB och MKB, deltog i uppförandet av Lorensborgs
bostadshus. Antalet arkitekter var något större. De arkitektkontor som var
involverade var Thorsten Roos & Bror Thornberg, Fritz Jaenecke & Sten
Samuelson, HSB arkitektkontor i Malmö samt Svenska Riksbyggens arkitektkontor i Stockholm. Lundaarkitekten Hans Westman ritade Lorensborgsskolan.
Trafik
Bilens ökade betydelse är påtaglig i stadsplanen för Lorensborg, inte enbart
i trafikplaneringen utan även vad gäller service och parkering. Det planerades för 1 000 parkeringsplatser, varav 350 i varmgarage. Gatunätet utformades med säckgator med infart från Lorensborgsgatan. Separata parkeringsgator skiljer bostadsbebyggelsen från Lorensborgsgatan. Bilar kan även parkeras i underjordiska garage eller i några fall i husens bottenvåningar.
Den allmänna kommunikationen till Lorensborg utgörs av bussar som
passerar på såväl Lorensborgsgatan som de omgivande vägarna.
Vid uppförandet av Lorensborg uppfördes tre bensinstationer med full
service inom området. År 2000 finns två obemannade bensinmackar kvar.
Service
Lorensborg var ursprungligen väl tillgodosett med kommersiell service. I flera
av husens bottenplan placerades lokaler som innehöll butiker och verksam110
LO R E N S B O R G
Kvarteren Lorensborg och Hallingstorp från
John Ericssons väg, juni 1959.
(Foto: Emy Norberg, Malmö Stadsbyggnadskontor)
Kv Nytorp från Lorensborgsgatan, slutet av 1950-talet.
Arkitekt: Jaenecke & Samuelson, 1957.
(Foto: Jaenecke & Samuelson)
Höghuset i kv Lorensborg, slutet av
1950-talet. (Foto: tillhör Bror Thornberg)
Kvarteren Lorensborg och Nytorp från Roskildevägen,
juni 1959. (Foto: Emy Norberg, Malmö
Stadsbyggnadskontor)
Höghuset i kv Lorensborg, slutet av
1950-talet. Arkitekt: Roos & Thornberg,
1956. (Foto: tillhör Bror Thornberg)
Pelare i bottenvåningen på höghuset i
kv Lorensborg, ursprungligt utseende.
(Foto: tillhör Bror Thornberg)
LO R E N S B O R G
111
heter av skilda slag: livsmedelsbutiker, konditorier, frisörer, tobaksaffärer,
blomsterhandel, klädaffärer, parfymeri, bokhandel, TV & radio-affär, systembolag, bank, post, läkarmottagning etc. Utbudet var brett och likt det
man finner i stadskärnan. År 2000 är variationen och utbudet påtagligt mindre, men fortfarande finns det man dagligen kan tänkas behöva.
Bebyggelsekaraktär
Bebyggelsen i Lorensborg har en blandad karaktär, såväl avseende byggnadstyper, hushöjder som fasadutformning. Visserligen överväger enkla geometriska byggnadsvolymer, skivhus eller lamellhus, men variationen är stor till
exempel avseende fasadmaterial. Denna variation har förstärks genom de
förändringar som flera av husen genomgått.
Lorensborg var ett av de första områden där betongelementteknik användes i stor skala, vilket avsatte tydliga spår i arkitekturen: i de högre husens
fasadutformning lät arkitekterna elementtekniken komma till uttryck. I flera
fall har detta försvunnit vid fasadförändringar. Den lägre bebyggelsen har
fasader huvudsakligen i tegel.
På östra sidan om Lorensborgsgatan ligger tre skivhus i sexton våningar
vilka dominerar stadsbilden. De har placerats i en subtil båge för att förstärka gaturummet. Lorensborgsgatan delar området i två delar och bildar,
tillsammans med de långa husfasaderna på ömse sidor, en ryggrad i nordsydlig riktning.
Olika bebyggelsegrupper i området bildar olika slags rumsligheter i vilka
de två intilliggande grönområdena från båda sidor flyter in. Mindre grupper
av skivhus i åtta och nio våningar står parallellt, medan trevånings lamellhus
bildar U-formade gårdar.
Bebyggelsen på Lorensborg har en storskalighet som pekar framåt mot
1960-talets byggande, samtidigt finns utsmyckningar i form av abstrakta
mönster och en omsorgsfull utformning av till exempel entréer, något som är
typiskt för 1950-talet. Flera av husen präglas av att stora fasadpartier – i
vissa fall hela fasader – utgörs av sammankopplade balkonger.
Del av kvarteret Lorensborg
Höghuset längst i norr ritades 1956 av Thorsten Roos och Bror Thornberg
och uppfördes av MKB. Det fick en fasad med heltäckande balkonger på
längsfasaderna. Huset fick en markerad vertikalitet genom att vertikala stöd
placerades utanpå balkongerna. Dessa fortsatte i de nedre våningarna i triangulära stöd av betong. För övrigt fick betongelementtekniken styra indelningen av fasaderna. Betongelementen hade en yta av frilagd ballast eller
mörkbrun klinker.
Huset genomgick år 2000 en genomgripande ombyggnad, utformad av
det danska arkitektkontoret KHR. Den ursprungliga fasaden togs bort helt
och hållet. Stora fasadytor glasades upp och de nya balkongerna fick fronter
helt i glas. Ändringar skedde även interiört, främst för att förbättra brandsäkerheten. Den lägre delen i nio våningar fick redan under 1990-talet en ny
fasad med skivmaterial över den ursprungliga betongelementfasaden.
Kvarteret Nytorp
Kvarteret Nytorp består av ett litet butikscentrum i ett plan, fyra lamellhus i
fyra våningar samt ett bostadshus i sexton och nio våningar. Den högre bebyggelsen sluter kvarteret mot Lorensborgsgatan medan de lägre husen är
placerade vinkelrätt mot de högre och den gård som bildas fortsätter in i
Stadionparken.
I början av 1950-talet hade Jaenecke & Samuelson i samarbete med Skån112
LO R E N S B O R G
Lorensborg från John Ericssons väg. Närmast det
ombyggda höghuset i kv Lorensborg. (Foto: TT 2000)
Höghuset i kv Lorenborg under ombyggnad.
(Foto: MKm april 2000)
Kv Lorensborg 3 från öster. Arkitekt: Roos &
Thornberg, 1956. Det lägre huset fick ny fasadbeklädnad
på 1990-talet. (Foto: MKm april 2000)
Butiker vid torget i kvarteret Lorensborg.
(Foto: MKm april 2000)
Rest av gammal pilallé i kv Lorensborg.
(Foto: MKm april 2000)
Kv Lorensborg 1. Arkitekt: HSB arkitektkontor Malmö,
1956. Huset försågs 1983 med balkonger vilket det
ursprungligen saknade. (Foto: MKm april 2000)
LO R E N S B O R G
113
ska Cementgjuteriet utvecklat en teknik att bygga med betongelement. Syftet var att minska behovet av arbetskraft i byggandet. Ett experimenthus,
”Allbetonghuset”, byggdes vid Rönneholmsparken med en fasad helt täckt
med balkonger. På Lorensborg användes betongelementtekniken i full skala
vilket också fick prägla utformningen av fasaderna i höghuset i kvarteret
Nytorp. Sextonvåningshuset har kvar sitt ursprungliga utseende, trots att en
fördjupning av balkongerna skedde under 1980-talet, medan delen i nio våningar har klätts med plåtkassetter. Balkongfasaden är också resultat av en
estetik baserad på minimalism och upprepning. Medan de högre husen präglas av betongelementtekniken har de lägre fasader i gult tegel
Lägenhetsstorlekarna varierar, mest förekommer tvåor och treor. Arkitekterna kom själva att förlägga sitt kontor till den översta våningen i höghuset.
Del av kvarteret Knutstorp
Bakom ryggraden av höghus längs Lorensborgsgatan är skalan något lägre.
Längst i norr och söder ligger skivhus i åtta våningar, placerade vinkelrätt
mot Stadiongatan respektive John Ericssons väg. Husen ritades av HSB arkitektkontor i Malmö år 1956 och samma hustyp finns förutom i kvarteret
Knutstorp även i kvarteren Lorensborg och Hallingsborg.
Husen har flacka papptäckta sadeltak och gult tegel i fasaderna. Bjälklag
och väggar har markerats på längsfasaderna så att ett rutnätsmönster bildas.
Husen saknade ursprungligen balkonger – något som vid den här tiden var
mycket ovanligt – men alla har fått nya utanpåliggande balkonger, något
som i väsentlig grad har förändrat husens utseende.
Byggnadernas bottenvåningar är indragna och rymmer garage. Samtliga
hus har utbytta och utbyggda entréer men i några hus har trapphusinteriören
bevarats med effektfulla mosaiker.
Vardera hus har två trappuppgångar och lägenheterna varierar i storlek
från 1,5 rum och kokvrå till sex rum och kök.
Lamellhus i kvarteret Vendelsfrid
I kvarteret Vendelsfrid närmast väster om Lorensborgsgatan ligger långsträckta huskroppar i tre våningar med inredd vind. Några av husen är sammankopplade och de bildar två gårdar, kringbyggda på tre respektive fyra
sidor. Gårdarna skiljs åt av Vendelsfridsgatan och en parkeringsplats. I huset
söder om parkeringsplatsen finns butiker i bottenvåningen.
Husen i den norra delen ritades av Thorsten Roos och Bror Thornberg,
1956. Byggherre var MKB.
Husen har pulpettak och fasader med rött tegel och indragna balkonger.
Ovanför entréerna finns konkava, plåtinklädda, burspråk vars säregna form
ger husen dess karaktär. De ursprungliga entrédörrarna av trä är bevarade.
På balkongsidan har husen dekorativa bröstningar i mönstrad betong.
Husen i den södra delen av kvarteren ritades av Svenska Riksbyggens
arkitektkontor och uppfördes av MKB. De har gult tegel i fasaden och putsade fönsterbröstningar på entréfasaden. Även dessa hus har originaldörrar
bevarade i entréerna.
Storleken på lägenheterna varierar men två och tre rum och kök dominerar.
Skivhus i kvarteret Vendelsfrid
Längst in i kvarteret Vendelsfrid, ut mot Vendelsfridsparken, ligger fyra
skivhus i åtta våningar. Byggnaderna är ritade 1956–58 av Svenska Riksbyggens arkitektkontor. De ligger parallellt på rad utan förskjutningar och
med omkring 60 meters mellanrum.
Husen hade ursprungligen fasader i eternit och helt indragna balkonger
114
LO R E N S B O R G
Kv Nytorp 2, fasad mot norr och Hallingsgatan.
Arkitekt: Jaenecke & Samuelson, 1957.
(Foto: MKm april 2000)
Kv Nytorp 2 från gårdssidan. (Foto: MKm april 2000)
Kv Nytorp 1, butiker mot Lorensborgsgatan. Arkitekt:
Jaenecke & Samuelson, 1958. (Foto: MKm april 2000)
Kv Nytorp 2. (Foto: MKm april 2000)
Parkeringsgata och bensinmack. (Foto: TT 2000)
Kv Nytorp från söder. (Foto: TT 2000)
LO R E N S B O R G
115
men omgestaltades 1989. Husen fick då större balkonger och fasader i beigerosa puts.
Bottenvåningarna rymmer tvättstugor, kontor, samlingslokaler (varav de
flesta står tomma år 2000), och i en av byggnaderna finns även en kyrkolokal.
Varje hus har tre trappuppgångar med fyra lägenheter per plan. Storleken på
lägenheterna utgörs främst av två och tre rum och kök.
Lorensborgsskolan
I kvarteret Lorensborg ligger bostadsområdets skola. Institutionen består av
fyra olika byggnadskroppar, varav en är en barack tillkommen under slutet
av 1990-talet. Skolan ritades kring 1960 av Hans Westman. Fasaderna var
ursprungligen i gult tegel, och husen hade motfalls- och pulpettak. Huskropparna placerades fritt kring en skolgård.
I slutet av 1990-talet genomgick skolan en radikal ombyggnad då
ytterväggarna slammades i rött, gult, blått och vitt och motfallstaken ersattes med sadeltak. Arkitekt för ombyggnaden var BM Matsson arkitektkontor. I samband med ombyggnaden tillkom en ny entré.
Skolans utemiljö förnyades samtidigt som skolbyggnaderna bland annat
med en nedsänkning med sittplatser.
Panncentralen
I utkanten av Lorensborgsområdet, intill villaområdet Solbacken, ligger en
panncentral. Byggnaden innehöll ursprungligen även fritidslokaler och ett
tvätteri.
Byggnaden har ett motfallstak med en högre och en lägre del. Husets
murverk är indelat med vertikala och horisontella band med fyllning i rött
tegel och glasblock. Både från söder och norr finns nedfarter för bilar till
källaren. På husets entrésida finns en lastbrygga och trappor upp till de olika
verksamheterna.
Verksamheterna i byggnaden var år 2000 småföretag, pizzeria samt kultur- och fritidslokal.
Huset ger ett något förfallet intryck, särskilt baksidan där till exempel
armeringsjärnen i spiraltrappann skymtar fram. På baksidan och vid lastbryggan på husets framsida finns fortfarande originaldörrar kvar. Deras utformning är identisk med entrédörrarna till butiker och trapphus i kvarteret
Vendelsfrid.
Panncentralen ritades 1956 av Svenska Riksbyggens arkitektkontor i Stockholm.
Stadionparken och Vendelsfridsparken
Lorensborgsområdet är rikt på grönytor, vilka griper in från områdets två
baksidor, det vill säga från Vendelsfridsparken i väster och Stadionparken i
öster. Tanken var att de stora grönområdena skulle smälta samman med
bostadsområdets grönytor. De gröna rummen mellan skivhusen i kvarteret
Vendelsfrid kan ses som en fortsättning på den intilliggande parken med
endast en cykelstig emellan, och grönskan från de U-formade gårdarna på
andra sidan Lorensborgsgatan flyter in i det intilliggande parklandskapet.
Enstaka bostadsrättsföreningar har dock valt att bryta det gröna flödet genom att omgärda sin del med staket och plank. Likaså avgränsas skolans
domäner med ett staket ut mot Stadionområdet.
116
LO R E N S B O R G
Kv Vendelsfrid från Vendelfridsgatan.
(Foto: MKm april 2000)
Kv Vendelsfrid 6. Arkitekt: Svenska Riksbyggens
arkitektkontor Stockholm, 1958. (Foto: MKm april 2000)
Sydöstra hörnet av kv Vendelsfrid 7 från Lorensborgsgatan.
Arkitekt: Svenska Riksbyggens arkitektkontor Stockholm,
1957. (Foto: MKm april 2000)
Kv Vendelfrid 2 mot Lorensborgsgatan. Arkitekt:
Roos & Thornberg, 1956. (Foto: MKm april 2000)
Panncentral m m i kv Vendelsfrid 9. Arkitekt: Svenska
Riksbyggens arkitektkontor Stockholm, 1956.
(Foto: MKm april 2000)
Butikslänga i kv Vendelfrid 7. (Foto: MKm april 2000)
LO R E N S B O R G
117
Platsbildningar
Lorensborg har flera små platser med handel och serviceutbud. I anslutning
till de tre sextonvåningshusen finns någon typ av torg- eller platsbildning. I
kvarteret Lorensborg bildas ett torg i hörnet av kvarteret. I norr sluts torgrummet av en fristående, enplans butikslänga där Systembolaget ligger. I
fonden av torget är butiker inrymda bottenplanet på ett av skivhusen. Här
finns diverse verksamheter som köttaffär, frisör och restaurang. Mot söder
ligger en enplansbyggnad förbunden med det intilliggande sextonvåningshuset och i dess bottenplan, som nås genom en passage, fortsätter butikerna.
Mitt på torget finns en fontän med mosaikmotiv på botten med en tillhörande skulptur av en glad lax som är på väg ner i vattnet.
I kvarteret Nytorp finns en enplansbyggnad med ett inomhustorg. Fasaden har
blå glaserade klinkers och markerad betongkonstruktion. Här finns post, några få
butiker och en restaurang, vilken liksom blomsterbutiken kan nås utifrån. Från
inomhustorget når man även hobby- och samlingslokaler i husets källarplan.
Förändringar, förnyelse, förtätning
Flera av husen i Lorensborg har genomgått stora fasadförändringar. Särskilt påtaglig är den genomgripande ombyggnaden av höghuset närmast John Ericssons väg.
Höghuset i mitten har visserligen också fått ny fasad, men i detta fall genomfördes den på ett sådant sätt att husets karaktär inte förändrades. Balkongerna
fördjupades men fronterna fick samma utformning som tidigare.
Flera andra hus i Lorensborg har fått nya fasadutformningar och för övrigt består förändringarna främst i nya eller inglasade balkonger.
De lägre husen har till stor del fått behålla sina ursprungliga utseenden.
Till några få har det byggts nya soprum vid entréerna.
FASTIGHET
HALLINGSBORG
HALLINGSBORG
HALLINGSBORG
HALLINGSBORG
HALLINGSBORG
KNUTSTORP 1
KNUTSTORP 2
KNUTSTORP 2
KNUTSTORP 3
KNUTSTORP 4
KNUTSTORP 5
KNUTSTORP 6
LIEN 1
LORENSBORG 1
LORENSBORG 1
LORENSBORG 1
LORENSBORG 1
LORENSBORG 2
LORENSBORG 2
LORENSBORG 3
NYTORP 1
NYTORP 1
NYTORP 1
NYTORP 2
NYTORP 2
NYTORP 2
NYTORP 2
VENDELSFRID 2
VENDELSFRID 2
VENDELSFRID 2
VENDELSFRID 2
VENDELSFRID 4
VENDELSFRID 5
VENDELSFRID 5
VENDELSFRID 6
VENDELSFRID 7
VENDELSFRID 7
VENDELSFRID 7
VENDELSFRID 9
118
1
1
1
1
1
ADRESS
BYGGHERRE
ARKITEKT
Dammfrivägen 52
Dammfrivägen 46
Dammfrivägen 48
Hallingsgatan 7
Lorensborgsgatan 3–5
Lorensborgsgatan 12
Vendelsfridsgatan 2
Vendelsfridsgatan 4
Stadiongatan 49
Stadiongatan 51
Stadiongatan 53
Lorensborgsgatan 14
Vilebovägen 25
Falkmansgatan 1
Falkmansgatan 3
Falkmansgatan 5
Falkmansgatan 7
Lorensborgsskolan
Lorensborgsskolan
Lorensborgsgatan 4
Hallingsgatan 6
Lorensborgsgatan 8
Vendelsfridsgatan 5
Hallingsgatan 2
Hallingsgatan 4
Vendelsfridsgatan 1
Vendelsfridsgatan 3
Dammfrivägen 58
Hallingsgatan 8
Lorensborgsgatan 11
Vendeslfridsgatan 11
Dammfrivägen 63
Vendelsfridsgatan12
Vendelsfridsgatan13
Stadiongatan 61
Lorensborgsgatan 13
Stadiongatan 57–59
Vendelsfridsgatan 10
Dammfrigatan 61
HSB brf Åsunden
HSB brf Åsunden
HSB brf Åsunden
HSB brf Åsunden
HSB brf Åsunden
HSB brf Järven
HSB brf Stenmården
HSB brf Stenmården
HSB brf Stenmården
HSB brf Stenmården
HSB brf Stenmården
HSB brf Järven
Malmö stads elverk
HSB brf Roxen
HSB brf Roxen
HSB brf Roxen
HSB brf Roxen
Malmö stad
Malmö stad
MKB
MKB
MKB
MKB
MKB
MKB
MKB
MKB
MKB
MKB
MKB
MKB
MKB
MKB
MKB
MKB
MKB
MKB
MKB
MKB
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
Hans Westman
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
Hans Westman
BM Matsson arkitektkontor (ombyggnad)
Thorsten Roos & Bror Thornberg
Fritz Jaenecke & Sten Samuelson
Fritz Jaenecke & Sten Samuelson
Fritz Jaenecke & Sten Samuelson
Fritz Jaenecke & Sten Samuelson
Fritz Jaenecke & Sten Samuelson
Fritz Jaenecke & Sten Samuelson
Fritz Jaenecke & Sten Samuelson
Thorsten Roos & Bror Thornberg
Thorsten Roos & Bror Thornberg
Thorsten Roos & Bror Thornberg
Thorsten Roos & Bror Thornberg
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Sthlm
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Sthlm
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Sthlm
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Sthlm
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Sthlm
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Sthlm
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Sthlm
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Sthlm
LO R E N S B O R G
ÅR
1957
1956
1956
1955
1956
1957
1957
1957
1956
1956
1956
1955
1958
1957
1956
1956
1956
1960
1996
1956
1957
1958
1957
1957
1957
1958
1958
1956
1956
1956
1956
1956
1957
1957
1958
1958
1957
1957
1956
Kv Knutstorp 1. Arkitekt: Svenska Riksbyggens
arkitektkontor, 1957. På 1980-talet fick fasaden ny
färgsättning och inglasade balkonger. (Foto: TT 2000)
Kv Knutstorp 2, Vendelsfridsgatan 2–4, gårdssidan.
Arkitekt: HSB arkitektkontor Malmö, 1957.
(Foto: MKm april 2000)
Kv Hallingsborg 1. Arkitekt: HSB arkitektkontor Malmö,
1956. (Foto: MKm april 2000)
Kv Hallingsborg 1 från Dammfrivägen.
(Foto: MKm april 2000)
Kiosk vid Lorensborgsgatan. (Foto: MKm april 2000)
Lorensborgsskolan. Ursprungligen ritad av Hans
Westman, 1960. Om- och tillbyggd 1996, arkitekt:
BM Matsson arkitektkontor. (Foto: MKm april 2000)
LO R E N S B O R G
119
en
A
stig
N yd
alav
äge
n
Alm
nkts
g
A dj u
Alm
ängen
NYDALA
PROFESSORN
lastig
en
str
a
Kolle
g
Helen
e
torp
sga
ta n
iegata
n
Idrottsplats
G
gen
Alms
ti
Profe
gångessors
n
Hermods
Prof
e
No
vis
ssor
sgat
gat
a
n
an
HERMODSDAL
N
NYDALA
0
100
200
300 m
SKALA 1:10 000
Nydala har en tidstypisk utformning såväl avseende stadsplan som husfasader.
Området är uppbyggt som en grannskapsenhet med bebyggelsen grupperad
kring en central grönyta. Bebyggelsen består huvudsakligen av lamellhus i
tre eller fyra våningar och högre hus i åtta våningar. De högre husen har
placerats närmast parken. I enlighet med grannskapsidealen finns såväl skola
som ett torg med kommersiellt utbud inom området. Vid torget ligger på
tidsenligt sätt ett trettonvåningshus som ett utropstecken.
Nydala ligger i Malmös södra del. Området avgränsas i norr och öster av
Eriksfältsvägen, i söder av Professorsgatan och i väster av Munkhättegatan
och Nydalastigen.
Historik före 1955
Nydala var fram till början av 1960-talet en del av Fosies jordbruksmark.
Stadsdelen Fosie utgjorde tidigare en del av byn Hindbys ägor och inkorporerades i Malmö stad 1931. Här låg två gårdar, Nydala och Helenetorp,
vilka köptes upp av Malmö Stad inför byggandet av flerbostadshus. I väster
fanns redan småhusbebyggelse från 1920-talet, som under 1960-talet kompletterades med radhus.
Liksom de flesta bostadsområden som tillkom under 1900-talet fick
Nydala alltså sitt namn efter en gård på platsen. Ägaren, slaktarmästaren
Lars Jönssons änka, Emma flyttade 1908 från Emmydal i Mellersta Förstaden till en ny egendom som därav fick namnet Nydala.
Bebyggelse efter 1955
Stadsplaner; utbyggnadshistoria
Malmö Stad köpte in markområdet 1956 och två år senare utformades en
stadsplan för Nydala. Den omfattade även det intilliggande Hermodsdal,
120
N Y DA L A
Sä
MAGISTERN
gången
Pilh
gån gage
en
Rö n n
ALMHÖG
Nydala
torget
parken
sdals
gång
en
an
tan
ADJUNKTEN
an
hage g
at a n
gega
ta
Lindh
a
Rönn
hagen
tige
n
Vä
spar
ken
ne
to r
ps
So
st iglvänd
en e
tan
Nyda
hage
gata
n
n
gatan
uma
nist
gat
ageg
a
ga
ÅKERVENEN
Sjöv
ik
He
le
Bokh
ts
Lekto
rs
Evag
a
Rung
atan
Stjärn
gata
n
Nydala
Björk
äl
LEKTORN
AMANUENSEN
H
E
gånkghage
en
sf
Rö
dku
llas
g
ik
atan
tan
Rosa
g
Axga
ta
Viola
gata
n
n
plan
Er
D
gångo ris
en
ta n
n
nsga
Asta
tan Karins
gata
n
Lektorsgånge
n
Karin
s
g
Ruth
s
de
ga
gata
n
Nydala under byggnad, från söder. (Foto: Malmö Stadsbyggnadskontor)
Nydalatorget, 1961. (Foto: MKB)
Nydala från nordost, Eriksfältsgatan. 1961.
(Foto: MKB)
Höghusen vid Nydalaparken under uppförande.
(Foto: MKB)
Hus vid Nydalatorget, början av 1960-talet.
(Foto: MKB)
N Y DA L A
121
men trots den gemensamma planen skiljdes de två områdena åt som självförsörjande enheter i fråga om service och handel.
Nydala skulle omfatta flerbostadsbebyggelse med fyra- och åttavåningshus grupperade kring ett centralt grönområde. De höga skivhusen skulle
utgöra kantbebyggelse för grönytan. Områdets bebyggelse skulle struktureras som gårdsbildningar, vilka växelvis bildade parkeringsgårdar, och lekoch rekreationsgårdar.
Nydalaparken skulle genom en cykel- och gångväg förbindas med grönområden i de intilliggande bostadsområdena Hermodsdal och Almhög. Söder
om Nydalaparken var en skola planerad. Intill denna låg Nydalagårdens bevarade mangårdsbyggnad vilken avsågs att användas för ungdomsverksamhet. Denna revs dock då den ansågs vara i för dåligt skick. Områdets service
skulle koncentreras till ett torg accentuerat av ett tretton våningar högt hus.
I stadsplanen för Nydala ingick även området mellan Munkhättegatan och
Eriksfält som skulle bebyggas med friliggande eller sammanbyggda småhus.
Mot stadsplanen restes invändningar mot att fyravåningshusen skulle få
uppföras utan hiss. Hiss ansågs alltför kostsamt och planen godkändes med
motiveringen att bottenvåningen låg i markplan.
Bostäder och boende
Nydala omfattar 2 836 bostäder varav 87 i småhus. Området är jämfört
med andra områden tättbebyggt med ett stort antal invånare per hektar mark.
Storleken på lägenheterna är främst två- och trerummare. Drygt hälften av
lägenheterna upplåts som hyresrätter medan resten är bostadsrätter.
Arkitekter och byggherrar
I Nydala finns flera olika arkitekter och byggherrar representerade. Här finns
både bostadsrättsföreningar inom Svenska Riksbyggen och HSB samt hyreshus uppförda av både det kommunala bostadsbolaget MKB och av privata
fastighetsägare. Husen i området är ritade av arkitekter som Axel Carlsson,
Bror Thornberg, Göran Stendahl & Bengt Serwe samt av Svenska Riksbyggen och HSB arkitektkontor i Malmö.
Trafik
Nydala är uppbyggt efter trafikseparerande principer med korta säckgator
som tillfarter. Dessa leder till parkeringsgårdar framför eller mellan husen.
På ett par platser i området finns underjordiska garage men i övrigt sker
parkering i markplan på parkeringsgårdarna och längs säckgatorna. Det finns
inga servicestationer för bilen inom området.
Snirklande genom området löper Nydalastigen, en kombinerad gång- och
cykelstig som förbinder Nydala med Almhög och Hermodsdal. På denna går
ett eltåget som är ett allmänt kommunikationsmedel mellan bostadsområdena.
Service
Servicen är koncentrerad till Nydalatorget som ligger centralt i områdets
norra del. Här finns, sommaren 2000, diverse butiker samt apotek, systembolag, post och bank. Servicen innefattar även ett konditori, en pizzeria och
en mötesplats inom EU-projektet Urban. På torget bedrivs också torghandel
i en liten skala, med både grönsaker och kläder till försäljning.
Ute i området finns inga butiker utan enbart mindre verksamheter i
källarlokaler, till exempel skomakeri.
122
N Y DA L A
Nydalatorget. Utsmyckningen på väggen kallas
”Mytologisk strid” av Bertil Gadö. (Foto: Emy Norberg,
1966. Malmö Stadsbyggnadskontor)
Studentbostadshuset på Nydala. Arkitekt: Bengt Edman.
(Foto Emy Norberg, 1966. Malmö Stadsbyggnadskontor)
Kv Adjunkten 1. Arkitekt: Serwe & Stendahl, 1961.
(Foto: MKm juli 2000)
Kv Adjunkten 1, låghus. Arkitekt: Axel Carlsson, 1961.
Tegelbelagda tak var relativt ovanligt på flerbostadshus
vid den här tiden. (Foto: MKm juli 2000)
Kv Lektorn 1, gård. Arkitekt: HSB arkitektkontor
Malmö, 1961. (Foto: MKm juli 2000)
Kv Lektorn 4 från Nydalaparken. Arkitekt: HSB
arkitektkontor Malmö, 1961. (Foto: MKm juli 2000)
N Y DA L A
123
Bebyggelsekaraktär
Nydala har en relativt blandad bebyggelse, där olika byggherrar och arkitekter satt sin prägel på de olika delarna. Området präglas dock av tegelfasaderna, där det gula teglet dominerar. Husen består främst av lamellhus i tre
eller fyra våningar eller åttavåningshus. Den lägre bebyggelsen omgärdar de
högre husen vilka bildar en inre krans kring Nydalaparken. Nydalatorget
markeras på tidstypiskt maner av ett skivhus i tretton våningar.
Bebyggelsen är grupperad så att området sluts mot de trafikerade vägarna,
Eriksfältsgatan och Munkhättegatan. I det inre öppnar sig gårdarna mot
Nydalaparken. Trots den genomtänkta trafiksepareringen i området är bilens
närvaro påtaglig genom de stora parkeringsytor som ligger på varannan gård.
Runt om i Nydala har stora ansträngningar lagts på utsmyckning i form
av blomsterarrangemang och skulpturer. I MKB:s del av området har skyltar
målats med blomstermotiv och garagenedfarterna med bilmotiv.
Del av kvarteren Lektorn och Adjunkten
Omdelbart norr om Nydalaparken ligger fyra åttavåningshus med gavlarna vända
mot parken. De har flacka, valmade sadeltak och fasader i räfflat gult tegel.
Husen har två trapphus med fem lägenheter per trapplan där en enrummare blir enkelsidig. Planlösningen ger husen en förskjuten byggnadskropp.
De på tidstypiskt sätt indragna balkongerna har till stor del glasats in och
fått nya fronter. På två av husen har de även byggts ut. Även fönster och
entréer har bytts ut.
De två byggnaderna i kvarteret Lektorn är ritade av HSB arkitektkontor
Malmö, 1961, medan de två i kvarteret Adjunkten är ritade av Axel Carlsson för MKB samma år.
Lamellhus i kvarteret Lektorn
I nordvästra hörnet av kvarteret Lektorn ligger långsträckta lamellhus i fyra
våningar. Husen är ritade av HSB:s arkitektkontor 1961.
De är uppförda i gult tegel och har flacka papptäckta sadeltak. Husen
karakteriseras av att entréer och trapphus markeras med omfattningar i vit
mosaik och bröstningar i brunt eller turkosfärgat glas. Denna dekor förekommer även på husens gavlar.
Kvarteret Lektorn har en påkostad utemiljö med skulpturer, lekmiljöer
och planteringar. Trots att en upprustning skedde i början av 1990-talet har
äldre växtmaterial fått stå kvar.
Kvarteret Amanuensen
Söder om Nydalaparken ligger kvarteret Amanuensen som omfattar tre låghus och tre höghus. Husen är ritade1961–62 av Svenska Riksbyggens arkitektkontor och uppfördes av bostadsrättsföreningar inom Svenska Riksbyggen.
Husen har gult borstat tegel i fasaderna och pulpettak. Höghusen har
endast balkonger mot väster och på entréfasaderna mot öster har fönstren
grupperats i korta fönsterband vilket ger husen deras karaktär. Från öster
upplevs husen som enkla geometriska volymer medan västfasaderna domineras av de numera inglasade och utbyggda balkongpartierna. På gavlarna
finns röda och gröna fönsterbröstningar av skivmaterial, en färgsättning som
på höghusen återkommer som foder mellan fönstren. I övrigt är husens fönster och dörrar originalutförande.
124
N Y DA L A
Kv Lektorn 6. Arkitekt: HSB arkitektkontor Malmö,
1961. (Foto: MKm juli 2000)
Fyllningar av turkosfärgade skivor bildar accenter i
den gula tegelmuren. Kv Lektorn 6. (Foto: MKm juli
2000)
Kv Amanuensen 3. Arkitekt: Svenska Riksbyggens
arkitektkontor Malmö, 1961. Balkongerna utvidgades och
glasades in 1995. (Foto: MKm juli 2000)
Fönsterband på fasad mot öster i kv Amanuensen 3.
(Foto: MKm juli 2000)
Kv Professorn 2. Arkitekt: Svenska Riksbyggens
arkitektkontor, 1960. Bakom fyravåningshusen skymtar
de högre husen med förskjutna takfall.
(Foto: MKm juli 2000)
Kv Professorn 1. Arkitekt: Svenska Riksbyggens
arkitektkontor, 1960. (Foto: MKm maj 2000)
N Y DA L A
125
Del av kvarteret Professorn
Närmast Nydalaparken i kvarteret Professorns norra del ligger tre skivhus i åtta
våningar. Husen är ritade 1960 av Svenska Riksbyggen och byggda i deras regi.
De tre husen karakteriseras av de förskjutna takfallen. Husen har fasader
i gult tegel medan gavlarna har tilläggsisolerats och klätts med aprikosfärgad korrugerad plåt. Västfasaderna domineras främst av stora utbyggda och
inglasade balkonger med ramar av aluminium i rött och fält i ljust grönt. På
fasaderna mot öster har balkongpartier tillkommit. Gårdarna mellan husen
är lummigt gröna och har även små skulpturer.
Studenthuset i kvarteret Lektorn
Ut mot Munkhättegatan ligger ett hus som med sin arkitektur kraftigt avviker från resten av bebyggelsen i Nydala. Huset uppfördes som studentbostäder 1965 av Akademiska Föreningen i Lund för studerande på den närbelägna lärarhögskolan. Husets arkitekt var Bengt Edman, som även har ritat
Akademiska Föreningens studentbostadsområden Sparta och Vildanden i
Lund, samt studenthuset Pireus invid stadionområdet i Malmö (numera hotell Ibis). Studenthuset har genomgått relativt omfattande förändringar, särskilt åt Munkhättegatan men är ändå ett tydligt exempel på Edmans brutalistiska arkitektur.
Det fyra våningar höga loftgångshuset är uppfört i betong och mörkt
brunrött tegel. Gatufasaden täcks av loftgångar och trappor med ett hisstorn
i ljust gråmålad betong som centralpunkt. Räckena på såväl trappor som
loftgångar har vid ombyggnad fått en kraftig röd färg som blir en markant
accent.
För att minska insynen i lägenheterna har tegelpartier i fasaden dragits ut
intill fönstren. Lägenheterna är alla trerummare med en öppen planlösning
mellan allrum och kök.
Mot parken utgörs fasaden av en tegelskiva med öppningar innanför vilka
balkongerna ligger som små loggior.
Genom husets källarplan går en passage. Här ligger några lokaler som
ursprungligen var avsedda som gillestuga och hobbyrum, men som med tiden har ändrat funktion. Under en period inrymdes här en bokhandel. Passagen nås från husets framsida via ramper medan den på baksidan öppnar
upp sig i form av en terrassering mot Nydalaparken. Som kontrast till den
råa betongen är såväl ramp som terrassering belagd med en stensättning av
gatsten, vilken fortsätter ut genom gångstigen mot Munkhättegatan.
Nydalaskolan
Mitt i Nydalaområdet ligger Nydalaskolan. Skolan omfattar fem friliggande
byggnader i en och två våningar med olika funktioner. Skolan ritades 1963
av Bror Thornberg. Den genomgick en omfattande ombyggnad 1993, utförd
av BM Matsson arkitektkontor.
Husen präglas av gult fasadtegel, gröna tak och fönstersnickerier.
Skolans utemiljö är till stor del asfalterad, men tanken är att barnen ska
nyttja den intilliggande Nydalaparken och dess bollplan. Mindre lekanläggningar finns dock inom skolgården liksom en stor skulptur av en gås.
Fritidshem och daghem
Nydalaområdets fritidsgård och ett daghem ligger i Nydalaparkens östra
del. Två röda tegelbyggnader skapar genom vinklade huskroppar var sitt
hörn en rumsbildning. Fritidsgården har en omväxlande arkitektur med va126
N Y DA L A
Kv Lektorn 5, fasad mot Nydalaparken.
(Foto: MKm juli 2000)
Kv Lektorn 5, studenthuset. Arkitekt: Bengt Edman
1965. Ombyggnad av bl a loftgångar och trappor,
1992, arkitekt: Sydark. (Foto: TT 2000)
Nydalaskolan. Arkitekt: Bror Thornberg, 1963.
Ombyggnad 1993: BM Matsson arkitektkontor.
(Foto: MKm juli 2000)
Nydalaskolan från Kollegiegatan. (Foto: MKm juli 2000)
Fritidsgård i kv Nydala vid Nydalaparken.
Arkitekt: Clas Almquist, 1964. (Foto: MKm juli 2000)
Kv Magistern 4. Arkitekt: Axel Carlsson, 1960.
(Foto: MKm juni 2000)
N Y DA L A
127
rierande våningshöjder, fasadpartier i eternit, fönsterbröstningar i mosaik
samt både sadel- och pulpettak medan daghemmet är en enklare enplansbyggnad med flackt sadeltak och enhetligt fasadmaterial. Den egentligen gemensamma gården är delad genom att daghemmet omgärdas av staket och
buskage, vilket gör den till en mer avskild enhet. Daghemmets område sträcker
sig med sina lekredskap en bit in i Nydalaparken. Byggnaderna är ritade
1964 av Clas Almquist.
Nydalatorget
Nydalatorget, områdets kommersiella centrum, ligger i den norra delen, mellan
parken och Eriksfältsgatan. Torget domineras av de omgivande höga husen.
Platsen markeras i stadsbilden av det tretton våningar höga skivhuset. Detta har
likadan fasadutformning som de två närbelägna skivhusen, det vill säga gult
tegel med markerade bjälklag i betong vilket ger husen en viss horisontalitet. I
husens bottenvåningar skjuter en butiksdel ut. En enplans butikslänga utgör en
något förskjuten förlängning av skivhuset väster om torget.
Torgrummet präglas i viss mån av en cykelbana som löper över platsen
och fortsätter ner under Eriksfältsgatan. Platsen är för övrigt belagd med ett
rutmönster av gatsten i olika kulörer.
FASTIGHET
ADRESS
BYGGHERRE
ARKITEKT
ADJUNKTEN 1
ADJUNKTEN 1
ADJUNKTEN 1
ADJUNKTEN 1
ADJUNKTEN 1
ADJUNKTEN 1
ADJUNKTEN 1
AMANUENSEN 2
AMANUENSEN 2
AMANUENSEN 3
AMANUENSEN 3
AMANUENSEN 3
AMANUENSEN 4
LEKTORN 1
LEKTORN 1
LEKTORN 2
LEKTORN 3
LEKTORN 4
LEKTORN 5
LEKTORN 6
MAGISTERN 4
MAGISTERN 4
MAGISTERN 4
MAGISTERN 4
MAGISTERN 5
MAGISTERN 6
MAGISTERN 6
MAGISTERN 6
NYDALA 1
PROFESSORN 1
PROFESSORN 1
PROFESSORN 1
PROFESSORN 1
PROFESSORN 2
PROFESSORN 2
PROFESSORN 2
PROFESSORN 3
PROFESSORN 4
PROFESSORN 5
PROFESSORN 6
PROFESSORN 7
PROFESSORN 7
PROFESSORN 8
PROFESSORN 8
PROFESSORN 9
PROFESSORN 10
PROFESSORN 11
PROFESSORN 12
PROFESSORN 12
PROFESSORN 15
Adjunktsgatan 2
Adjunktsgatan 3
Adjunktsgatan 4
Eriksfältsgatan 65
Eriksfältsgatan 67
Lektorsgatan 4
Lektorsgatan 6
Humanistgatan 2
Munkhättegatan 36
Humanistgatan 2
Humanistgatan 4
Humanistgatan 8
Humanistgatan 6
Eriksfältsgatan 61–63
Munkhättegatan 59
Lektorsgången 3–5
Lektorsgången 5
Munkhättegatan 30
Munkhättegatan 32
Munkhättegatan 28
Eriksfältsgatan 73
Eriksfältsgatan 73
Eriksfältsgatan 75
Eriksfältsgatan 77
Eriksfältsgatan 71
Eriksfältsgatan 77
Eriksfältsgatan 79
Eriksfältsgatan 81
Helenetorpsgatan 3
Eriksfältsgatan 83
Eriksfältsgatan 85
Kollegiegatan 1
Kollegiegatan 3
Kollegiegatan 5
Kollegiegatan 7
Kollegiegatan 9
Nydalaskolan
Kollegiegatan 6
Kollegiegatan 4
kollegiegatan 2
Eriksfältsgatan 91
Eriksfältsgatan 93
Professorsgatan 1
Professorsgatan 3
Professorsgatan 5
Professorsgatan 7
Professorsgatan 9
Professorsgatan 11
Professorsgatan 13
Professorsgatan 12
MKB
MKB
MKB
MKB
MKB
MKB
MKB
Riksbyggen brf Malmöhus 12
Riksbyggen brf Malmöhus 12
Riksbyggen brf Malmöhus 12
Riksbyggen brf Malmöhus 12
Riksbyggen brf Malmöhus 12
Riksbyggen brf Malmöhus 12
HSB brf Nydala
HSB brf Nydala
HSB brf Nydala
HSB brf Nydala
HSB brf Nydala
Akademiska Föreningen, Lund
HSB brf Nydala
MKB
MKB
MKB
MKB
MKB
MKB
MKB
MKB
Malmö Stad
Riksbyggen brf Malmöhus 11
Riksbyggen brf Malmöhus 11
Riksbyggen brf Malmöhus 11
Riksbyggen brf Malmöhus 11
Riksbyggen brf Malmöhus 11
Riksbyggen brf Malmöhus 11
Riksbyggen brf Malmöhus 11
Malmö Stad
Malmö Samverkande Byggmästare
Malmö Samverkande Byggmästare
Malmö Samverkande Byggmästare
Malmö Samverkande Byggmästare
Malmö Samverkande Byggmästare
Byggnads AB Malmsjö och Persson
Byggnads AB Malmsjö och Persson
Henning Persson
Hugo Svenssons Byggnads AB
Albert Persson
Sigvard Persson
Sigvard Persson
Byggnads AB L. Borgström
Bengt Serwe & Göran Stendahl
Axel Carlsson
Bengt Serwe & Göran Stendahl
Axel Carlsson
Axel Carlsson
Axel Carlsson
Axel Carlsson
Svenska Riksbyggens arkitektkontor
Svenska Riksbyggens arkitektkontor
Svenska Riksbyggens arkitektkontor
Svenska Riksbyggens arkitektkontor
Svenska Riksbyggens arkitektkontor
Svenska Riksbyggens arkitektkontor
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
Bengt Edman, Lund
HSB arkitektkontor Malmö
Axel Carlsson
Svenivar Ekstrand
Axel Carlsson
Axel Carlsson
Göran Stendahl, Bengt Serwe
Svenska Riksbyggens arkitektkontor
Svenska Riksbyggens arkitektkontor
Svenska Riksbyggens arkitektkontor
Clas Almquist
Svenska Riksbyggens arkitektkontor
Svenska Riksbyggens arkitektkontor
Svenska Riksbyggens arkitektkontor
Svenska Riksbyggens arkitektkontor
Svenska Riksbyggens arkitektkontor
Svenska Riksbyggens arkitektkontor
Svenska Riksbyggens arkitektkontor
Bror Thornberg
Thorsten Roos
Thorsten Roos
Thorsten Roos
Thorsten Roos
Thorsten Roos
Thorsten Roos
Thorsten Roos
Thorsten Roos
Thorsten Roos
Tage Jansson, Per W Persson
Tage Jansson, Per W Persson
Tage Jansson, Per W Persson
Tage Jansson, Per W Persson
128
N Y DA L A
ÅR
Malmö
Malmö
Malmö
Malmö
Malmö
Malmö
Malmö
Malmö
Malmö
Malmö
Malmö
Malmö
Malmö
Malmö
Malmö
Malmö
1961
1961
1961
1961
1961
1961
1961
1962
1962
1961
1961
1961
1962
1961
1961
1961
1961
1961
1965
1961
1960
1960
1960
1960
1960
1960
1960
1960
1964
1960
1960
1960
1960
1960
1960
1960
1963
1960
1960
1960
1960
1963
1963
1963
1963
1962
1962
1962
1962
1963
Det är ett relativt livfullt torg med mycket folk i rörelse. Det nyttjas till
exempel till torghandel av såväl grönsaker som kläder. Här finns ett café
som sommartid har en mindre uteservering. Centralt på platsen står en trappstegsformad fontän som kan användas som sittplats då vattnet är avstängt.
Husen som omger torget är ritade 1960–61 av Göran Stendahl och Bengt
Serwe och uppförda av MKB.
Nydalaparken
På tidstypiskt sätt är bebyggelsen på Nydala grupperad kring ett centralt
placerat grönområde, Nydalaparken. Den stora grönytan kantas och genomkorsas av gång- och cykelbanor. En stor del av ytan upptas av en bollplan.
Parkens östra del avslutas vid fritidsgården och daghemmet vars lekområde
sträcker sig en bit ut i parken. Avslutningen i öster utgörs av en terrassering
mot studenthuset.
Under år 2000 förändrades Nydalaparken, till exempel anlades en amfiteater och en temalekplats med inriktning på cirkus. Bollplanen minskades
något och kompletterades med en inlinebana. Några buskage glesades ur
och en del av grönytan blev till en äng. Förändringarna tillkom under medverkan av boende i området.
Förändringar, förnyelse, förtätning
Bebyggelsen i Nydala har, främst under 1990-talet, genomgått både fasadoch gårdsomvandlingar. Många hus har fått inglasade och utbyggda balkonger samt nya fönster. Fasaddekorationer av olika slag har också tillkommit för att försöka förändra området. Skolan har genomgått en omfattande
ombyggnad. Någon förtätning har inte skett förutom en smärre utbyggnad
av Konsumbutiken på torget.
Nydalatorget med fontän i betong och diabas av
Birre Ericson (1991). (Foto: MKm maj 2000)
Väggutsmyckning vid Nydalatorget. Se bilden överst på
sid 123. (Foto: MKm maj 2000)
Kv Professorn 12. Arkitekt: Tage Jansson &
Per W Persson, 1962. (Foto: MKm juli 2000)
Kv Professorn 7 och 9 med rest av en gammal pilallé.
Arkitekt: Thorsten Roos, 1963. (Foto: MKm juli 2000)
N Y DA L A
129
egr
erg
K ru
se
an
gat
M
a
urm
nsg
at a
St
n
oc
k
lm
ho
s
g
vä
en
PUPILLEN
e
Seg
u
a
nd
g
vä
v
gatan
ångs
ÖGONFRANSEN
Segevången
en
n
ata
psg
r
o
net
Kro
ÖGONLOCKET
s
å ng
g ev
Se
e
stig
n
Ögon
n
Ste
vs
Sä
ÖGONBRYNET
jdss
nfrö
Ögo
Ös
holm
tr
sga
a
tan
la
n
ata
Fä
Rostorps
n
ata
keg
kyr
ta
n
ata
psg
fröjds
park
ÖSTRA SJUKHUSET
N
0
100
200
300 m
SKALA 1:10 000
SEGEVÅNG
Segevång karakteriseras av en sinnrik och varierad gruppering av låga
lamellhus och höga skivhus. Husens relation med den ovala, ”ögonformade”
gröningen i områdets mitt bryter ner den relativt stora skalan. Husen fick en
saklig gestaltning med variationer i utformningen av fasaderna som
samspelade med stadsplanen. Genom förändringar av byggnaderna har detta
till stor del gått förlorat. Den långsträckta bågformade huskroppen som
tillsammans med gröningen ger Segevång identitet utgör en skyddande mur
mot omgivande vägar och inramar samtidigt gröningen.
I översiktsplanen för Malmö 2000 utpekas hela Segevång som ett av
kommunens särskilt kulturhistoriskt värdefulla områden enligt PBL.
Segevång är beläget i nordöstra Malmö. Området ligger nära motorvägen
och avgränsas i norr och öster av Lundavägen respektive Inre Ringvägen. I
väster gränsar det till Rostorps egnahemsområde från 1920-talet, och i söder till Östra sjukhuset, numera Sege park. Området uppfördes runt år 1960
och präglas av flerbostadshus i varierande höjd, belägna kring en oval grönyta.
Historik före 1955
Namnet Segevång kommer från Segeån som rinner nordöst om området.
Sege är ett dialektalt ord som betyder lågland utmed vattendrag, sankmark.
Före den nuvarande bebyggelsen utgjordes området av jordbruksmark, delvis inom Malmö Stad, delvis tillhörande Västra Skrävlinge by.
Landsvägen till Lund gick genom Segevång, och vid ån fanns en krog,
Sege krog. Vid sekelskiftet fanns planer på att anlägga en begravningsplats
på området, men dessa blev inte genomförda. Västra Skrävlinge inkorporerades i Malmö Stad 1911, och på 1920-talet byggdes Rostorps egnahems130
S E G E VÅ N G
Segevång från torget, några år in på 1960-talet. (Foto: Emy Norberg, Malmö Stadsbyggnadskontor)
Kv Ögonlocket, 1962. (Foto: Emy Norberg,
Malmö Stadsbyggnadskontor)
Kv Ögonlocket 1, 1962. Arkitekt: Roos & Thornberg,
1958. (Foto: Emy Norberg, Malmö Stadsbyggnadskontor)
Kv Ögonlocket från parken. (Foto: MKm juli 2000)
Kv Ögonlocket 1, fasaden förändrad 1988 efter ritningar
från K-Konsult. (Foto: MKm juli 2000)
S EG E VÅ N G
131
område. Östra sjukhuset anlades på 1930-talet och på 1940-talet uppfördes
ett flertal nya byggnader på sjukhusområdet.
Bebyggelse efter 1955
Stadsplaner; utbyggnadshistoria
Stadsplanen för Segevång utarbetades i slutet av 1950-talet av Gunnar Lindman och fastställdes 1958. Området utgjordes av en obebyggd yta mellan
Lundavägen, Östra sjukhuset och Rostorps egnahemsområde. Motorvägen
från Lund slutade vid denna tid vid Sege å, men i samband med planläggningen av Segevång planerades en utbyggnad av infarten mot staden.
Grundidén i stadsplanen var att bebyggelsen skulle grupperas kring ett
centralt parkområde. En lång sammanhängande, bågformad byggnad var
avsedd att skydda mot nordliga vindar och begränsa parkytan mot norr. På
andra sidan parken planerades nio niovåningshus placerade med kortsidorna
mot grönytan. Även de skulle vara förskjutet grupperade i en båge, och intill
dem tre- och fyravåningshus kring gårdar. Sammanlagt skulle området rymma
ungefär 1 800 bostadslägenheter.
Trafiken i området separerades, och bilarna hänvisades till två tillfartsgator. 1 000 parkeringsplatser planerades i markplanet och möjligheter lämnades för varmgarage under mark. Som ett internt huvudstråk tänkte man
sig en gång- och cykelväg utmed det centrala parkområdet. Där detta stråk
mynnade i Östra Fäladsgatan skulle ett kommersiellt centrum finnas – ett
smalt torgrum med butikslängor på två sidor. Torget vetter ut mot Östra
Fäladsgatan mittemot villakvarteren i Rostorp. Även i niovåningshusens
bottenvåningar mot gång- och cykelstråket planerades närbutiker och
gemensamhetslokaler. I gång- och cykelstråkets östra ände placerades ett
barndaghem. Norrut, mellan det svängda huset och Lundavägen, lades
Segevångsskolan.
Man lade stor vikt vid grönytorna i stadsplanen. Det centrala parkområdet
skulle genom ett brett parkbälte förbindas med de öppna markerna kring
Sege å. I och med anläggandet av Inre Ringvägen i början av 1960-talet skars
dock denna förbindelse av. I anslutning till parkbältet placerades skolan.
Närheten till Bulltofta flygplats var en faktor som togs upp i stadsplanen.
Det fanns avtal mellan Kungliga Luftfartsstyrelsen och staden, och även internationella bestämmelser beträffande bebyggelsehöjden på flygplatsers
infartszoner. Vid tiden för stadsplaneförslaget fanns planer på en ny landningsbana på Bulltofta. Om dessa inte skulle bli genomförda fanns möjlighet
för ytterligare höghus på nordöstra Segevång, konstateras i stadsplaneförslaget. Några sådana kom dock inte att uppföras.
Bostäder och boende
På Segevång finns ungefär 2 000 lägenheter. Något mer än hälften av dessa
är bostadsrätter, medan resten är hyresrätter förvaltade av MKB. Större delen av lägenheterna består av två eller tre rum och kök, och en mindre andel
utgörs av ettor och fyror.
I början av 1970-talet hade Segevång 5 600 invånare, ett antal som 1998
hade sjunkit till 3 700. Hälften av hushållen bestod 1998 av en person.
Arkitekter och byggherrar
Utbyggnaden av Segevång genomfördes med HSB, MKB och Svenska Riksbyggen som byggherrar. Huvudansvarig på HSB:s arkitektkontor var Sven
Grönqvist, och han stod för en stor del av ritningarna för bebyggelsen i kvarteret Ögonlocket. Den bågformade byggnaden i kvarteret Ögonfransen rita-
132
S E G E VÅ N G
des dels av Sven Grönqvist för HSB, dels av Thorsten Roos och Bror
Thornberg för MKB. Kvarteret Ögonbrynet byggdes i MKB:s regi och arkitekter var Bengt Serwe och Göran Stendahl. Landskapsarkitekten Walter
Kohl var upphovsman till utemiljön på Segevång. Skolan ritades av Lundaarkitekten Hans Westman och barndaghemmet av Clas Almquist.
Trafik
Segevångs läge karakteriseras av närheten till de stora trafiklederna. I områdets inre härskar dock lugnet och grönskan, tack vare bebyggelsens utformning och trafiksepareringen. Segevångsgatan och Kronetorpsgatan fungerar
som tillfartsvägar för bilarna, och inne bland bebyggelsen förekommer endast gång- och cykelvägar. Parkering är anordnad i markplanet dels på parkeringsplatser mellan de lägre byggnaderna i kvarteret Ögonlocket och utmed Segevångsgatan, dels i låga, långsträckta garagelängor utmed Kronetorpsgatan. I kvarteren Ögonlocket och Ögonbrynet finns också två underjordiska garage. En bensinstation, föreslagen redan i den ursprungliga stadsplanen, är belägen i kvarteret Ögonbrynet, vid Kronetorpsgatan.
Service
När Segevång planerades i slutet av 50-talet förlades ett flertal serviceverksamheter till området. Dessa placerades dels i affärslängorna kring torget, dels i trevåningshusen utmed Kronetorpsgatan. Vid torget fanns från
början bland annat blomsterhandel, postkontor, frisersalong och konditori.
Dessa verksamheter finns fortfarande kvar, och Segevångstorget erbjuder
dessutom service i form av bland annat en livsmedelsbutik, en garnaffär samt
torghandel. I butikslokalerna mot Kronetorpsgatan fanns snabbköp, charkuteri, bageri, kafé, damfrisör, tobaksaffär och tvättinrättning. I början av
1980-talet byggdes dessa om till två större livsmedelsbutiker.
Bebyggelsekaraktär
Segevång ligger, till skillnad från många andra storskaliga bostadsområden i
Malmö, ensamt och relativt isolerat. Det inramas av två stora trafikleder i
nordväst och nordost – Lundavägen samt Inre Ringvägen. De närmaste omgivningarna består för övrigt av villaområdet Rostorp samt Östra sjukhuset
och dess parkmiljö.
Segevång har en omsorgsfullt utformad utemiljö och områdets särskilda
karaktär ges av relationen mellan den i storlek varierande bebyggelsen och
det centrala, ögonformade grönområdet. I norr ligger ett karakteristiskt, långsträckt och bågformat hus i fyra våningar som bildar mur ut mot Lundavägen och samtidigt omsluter den stora centrala grönytan. I söder står nio
tvärställda niovåningshus placerade i en båge så att de följer gröningens kant.
Söder om de höga husen finns hus i tre och fyra våningar som bildar
mindre gårdsrum av olika karaktär. I en kil mellan Kronetorpsvägen och
Östra Sjukhuset ligger fem hus i en självständig gruppering.
Husen fick en saklig och relativt enhetlig utformning med smärre variationer. De högre husen fick dels fasader i rött tegel, dels klädda med
skivmaterial. De lägre husen uppfördes med gult tegel i fasaderna.
Husens fasader delas upp i sammanhängande partier med balkonger, vissa
helt indragna andra något utskjutande, och partier med fasadtegel och fönster. I delar av den lägre bebyggelsen hade balkongfronterna ursprungligen
omväxlande mörka respektive ljusa kulörer. Husen har flacka sadeltak eller
pulpettak klädda med papp eller korrugerad etenit.
Den ögonformade gröningen ger tillsammans med det bågformade byggnaden Segevång dess identitet. Ögonformen är grundtemat i områdets strukS EG E VÅ N G
133
tur och har därtill gett upphov till alla kvartersnamn. Det långsmala parkrummet består av en gräsplan kantad av buskage och med dungar av bland
annat högresta popplar här och var. Den utformades av Walter Kohl 1960.
Segevång har utöver den centrala parken flera grönskande bostadsgårdar
samt mera vildvuxna delar i de yttre gränspartierna som exempelvis ängen
mellan kvarteret Ögonbrynet och Östra sjukhuset.
Kvarteret Ögonlocket 1
Fastigheten Ögonlocket 1 i västra delen av Segevång består av sammanlagt
sju byggnader. Fastigheten domineras av två närmast identiska skivhus i nio
våningar. Husen vänder gavlarna mot den stora ovala gröningen i områdets
mitt, och är de västligaste av de nio höghusen på Segevång. Båda husen ritades 1958 av Thorsten Roos och Bror Thornberg, beställare var MKB. Huset
intill områdets centrum rymmer, utöver bostäder, MKB:s kontor och två frisörsalonger. Byggnaden är genom ett smalt betongtak länkat till en av torgets
butikslängor. Nästa skivhus är kopplat till ett trevåningshus i samma fastighet, men upplevs ändå som en separat huskropp.
Ursprungligen var långfasaderna klädda med ljusgrå Malmex-plattor.
Sammanhängande horisontella linjer av fönsterbröstningar och balkongfronter i eternit skapade en randig effekt. Gavlarna var i rött tegel, vilket
medförde ytterligare kontrastverkan. Fasaderna är sedan sent 1980-tal kraftigt omgestaltade. Skivhusen tilläggsisolerades och kläddes med rött tegel
samt plåtkassetter i vitt, rosa och rött. Våningshöjden betonas av de vertikala banden i rött tegel respektive rosa plåt. Ett brokigt mönster bildas av
den varierade färgsättningen i bröstningar och de inglasade balkongernas
fronter. Det livliga uttrycket förstärks av plåtens kryssknäckta profil, nya
utvinklade fönster och utbyggda burspråk. Entréerna har fått skärmtak burna
av pastellfärgade stålpelare.
De flacka taken har två höga påbyggnader som rymmer hissmaskinrum.
Dessa syns på avstånd och ger husen en speciell karaktär.
Storleken på lägenheterna varierar, men en vanlig fördelning är fem lägenheter med ett till tre rum och kök per trapplan.
Utemiljön är öppen med stora gräsytor och högresta almar. Gränsen mellan bostadsgårdarna och parken känns flytande, vilket betonar öppenheten.
Den yttre omgestaltningen innebär att arkitekturen idag vittnar mer om
1980-talets stilriktning än om det sena 1950-talets formspråk.
Kvarteret Ögonlocket 9
Kvarteret Ögonlocket sträcker sig utmed Kronetorpsgatan och består av ett
tjugotal låghus och nio höga skivhus. Fastigheten Ögonlocket 9 ligger i områdets västra del, och består av två fyravåningshus, ett trevåningshus och ett
niovåningshus. Byggnaderna ritades 1959 av Sven Grönqvist på HSB:s arkitektkontor, liksom en stor del av resten av kvarteret. Byggherre var HSB.
De tre låghusen är grupperade i U-form kring en gård. Mot Kronetorpsgatan i söder avgränsas den av fyravåningshuset, och mot norr öppnar den
sig mot cykelbanan och Segevångs centrala grönyta. I norr ligger också det
nio våningar höga skivhuset, som är ett i raden av nio stycken volymmässigt
likadana byggnader, grupperade i en båge utmed grönytan.
De låga lamellhusen är i gult tegel, med putsade partier vid trapphusen,
och kröns av flacka sadeltak täckta av svart papp. På väst- respektive sydfasaderna finns balkonger som i början av 1990-talet utvidgats och glasats
in. De nya balkongutbyggnaderna har avfasade hörn. Fronterna är i beige
laminat med vita aluminiumlister. Även niovåningshuset har denna typ av
nya balkonger, dock med grå laminatskivor.
134
S E G E VÅ N G
Kv Ögonlocket 1, mot norr med Sydsvenska Dagbladets
kontorshus i bakgrunden. (Foto: MKm juli 2000)
Kv Ögonlocket 1, höghuset närmast torget, sett från öster.
(Foto: MKm juli 2000)
Loftgångshuset i kv Ögonlocket 1, fasad mot gata.
Arkitekt: Roos & Thornberg, 1959.
(Foto: MKm juli 2000)
Gård i kv Ögonlocket 1. Längst bort syns loftgångshuset.
(Foto: MKm juli 2000)
Kv Ögonlocket mot öster från loftgångshuset.
(Foto: MKm juli 2000)
Kv Ögonlocket 9. Arkitekt: HSB arkitektkontor Malmö,
1959. (Foto: MKm juli 2000)
S EG E VÅ N G
135
Utöver de utvidgade och inglasade balkongerna är detta ett för Segevång
förhållandevis välbevarat skivhus. Vid entrén finns det ursprungliga lite snedställda betongtaket bevarat, och östfasadens burspråk klätt i grå mosaik har
också tydlig karaktär av det tidiga 1960-talets form och materialval. Låghusens entréer är dock inte lika välbevarade. Vid förbättring av sophanteringen
1988 försvann de ursprungliga nätta skärmtaken och ersattes av utbyggda
entréer med soprum. Denna tillbyggnad kläddes i beige klinker och fick ett
tegeltäckt tak och mintgröna plåtdetaljer. De nya entrédörrarna är i brun
aluminium.
Liksom andra delar av kvarteret Ögonlocket utmärks denna del av en
välskött och prunkande gård, med skyddad uteplats och närhet till större
grönytor.
Kvarteret Ögonfransen
Bebyggelsen i kvarteret Ögonfransen består av en nästan 500 meter lång
bågformad byggnad. Den utgör två skilda fastigheter och uppfördes av två
byggherrar, HSB och MKB. Byggnaden ritades 1959, den östra delen av Sven
Grönqvist på HSB:s arkitektkontor, och den västra delen av Thorsten Roos
och Bror Thornberg för MKB.
Den låga men långsträckta byggnadskroppen fungerar som en skyddande
mur mot trafiken på den närliggande gatan och motorvägen. Innanför bågen
breder Segevångs centrala grönyta ut sig. Kontrasten mellan trafiken utanför
och lugnet och grönskan innanför är påtaglig.
Byggnaden är ett suterränghus, med tre våningsplan mot gatan och fyra
mot grönytan. Fasadmaterialet är gult tegel, och de parvis grupperade utanpåliggande balkongerna har sidoväggar i vitmålad betong. Dessa balkongpartier ger fasaden ett varierat om än repetitivt uttryck. Lägenheterna i
suterrängvåningen har uteplatser mot parkytan, och under sommarhalvåret
är övergången från grönska till bebyggelse närmast flytande. Den låga omslutande byggnaden och parken med dess högresta träd harmonierar väl med
varandra.
Mot Segevångsgatan varieras fasaduttrycket genom delvis indragna balkonger, vitmålade fasadpartier vid trapphusen och fönsterbröstningar i brun
puts. På två ställen finns passager genom bottenvåningen.
Förändringar i byggnaden har utförts på olika sätt av de olika förvaltarna, bland annat vad gäller inglasning av balkonger. Hela den långa byggnadskroppen ger trots dessa variationer ett enhetligt intryck.
I väster är byggnaden sammanlänkad med en envånings affärslänga vid
Segevångs torg. Byggnadens sista del före torget är förskjuten norrut. Bland
boende på Segevång finns en föreställning att det skulle skett ett misstag när
man började bygga: när man byggt den första västligaste delen, skulle man
ha insett att man kommit för långt norrut och skulle hamna för nära motorvägen. Därför skulle resten av byggnadskroppen justerats till i en ny sträckning, och därmed uppstod förskjutningen. Om förklaringen stämmer eller
om det var ett sätt att vidga gårdsrummet där torget tar vid är ovisst. I det
ursprungliga stadsplaneförslaget finns dock inte förskjutningen.
Kvarteret Ögonbrynet
Kvarteret Ögonbrynet ligger i södra delen av Segevång mellan Kronetorpsgatan och Östra sjukhuset. Bebyggelsen består av bostadshus, en obemannad bensinstation och en kiosk. Bostadshusen utformades av arkitekterna
Bengt Serwe och Göran Stendahl år 1958 och byggherre var MKB.
De fem lamellhusen har en fri öppen gruppering där fyra är placerade
parallellt medan det femte, står i 90° vinkel mot de andra, parallellt med
Östra Fäladsgatan. Husen har fyra våningar, med varierat antal trapphus,
136
S E G E VÅ N G
Kv Ögonlocket 9 mot norr. (Foto: MKm juli 2000)
Kv Ögonlocket 7. Arkitekt: Svenska Riksbyggens
arkitektkontor, Malmö 1960. 1990 fick det högre huset
delvis ny fasadbeklädnad, större balkonger m m.
(Foto: MKm juli 2000)
Kv Ögonfransen 2. Arkitekt: HSB arkitektkontor Malmö,
1960. (Foto: MKm juli 2000)
Skarven mellan MKB:s del (t h) och HSB:s del (t v) i den
långa böjda huskroppen i kv Ögonfransen.
(Foto: MKm juli 2000)
Kv Ögonfransen 1 från gatan. Arkitekt: Roos & Thornberg
1959. (Foto: MKm juli 2000)
Inglasade balkonger på låghus i kv Ögonlocket.
(Foto: MKm juli 2000)
S EG E VÅ N G
137
och är uppförda i gult tegel med flacka valmade sadeltak täckta av korrugerad eternit. Fönstren har en och två lufter med karmar av vitlackerad aluminium. På gavlarna finns utvinklade fönster. Entréerna har omfattningar klädda
med mosaik i olika färger som blått, lila och grönt. De har fått nya aluminiumdörrar. Balkongpartierna är indragna med skiljeväggar i betong och vetter
mot söder eller väster. Fronterna är i mönstrad omålad betong och väggarna
har under 1999 fått en färgsättning som harmonierar med mosaiken kring
portarna. Denna förändring framhäver de i övrigt likartade husens individualitet och stämmer väl överrens med den ursprungliga intentionen. Lägenheterna består främst av två respektive tre rum och kök grupperade i trespännare.
Den ursprungliga planeringen av de öppna gårdarna gjordes av trädgårdsarkitekt Walter Kohl. Bebyggelsen saknar tydligt avgränsade gårdsmiljöer,
dels för att husen är fritt utplacerade på en grönyta, dels för att ett par ytor
ovan och under jord används till bilparkering. Kvarteret präglas trots detta
av en lummighet som förstärks av närheten till Östra sjukhusets uppväxta
park. Bebyggelsen är som helhet, inte minst i jämförelse med övriga Segevång, påfallande välbevarad. De olikfärgade mosaikomfattningarna vid entréerna och balkongfronterna med deras enkla mönstring är detaljer som
gör dessa byggnader till goda representanter för en omsorgsfullt utformad
boendemiljö från åren omkring 1960.
Kvarteret Ögonlocket 15
Det sista området som uppfördes på Segevång var den östligaste delen av
kvarteret Ögonlocket, fastigheten Ögonlocket 15. Här planerades 1963 nio
tre- och fyravåningshus grupperade kring två gårdar med planteringar och
lekplatser samt en gård med parkering. Byggherre var Riksbyggen, och för
ritningarna stod deras eget arkitektkontor i Malmö. Den svängda Kronetorpsgatan leder utmed två sidor av kvarteret, i söder och öster. I norr tar en
grönyta vid och i väster fortsätter kvarteret Ögonlockets bebyggelse med
tre-, fyra- och niovåningshus.
De gröna gårdarna är kringbyggda med fyra fristående lamellhus med
flacka pulpettak. Mot grönytan i norr ligger tre hus parallellt och något
förskjutna. De ligger tämligen tätt och bildar tillsammans med en längre
byggnad mot Kronetorpsgatan i öster en inramning åt området. Mot Kronetorpsgatan i söder avgränsar två fyravåningshus gårdarna.
Fasaderna är i gult tegel, och de ursprungligen indragna balkongerna är
numera utvidgade och inglasade. De är grupperade parvis och har nya fronter i ljus laminat. De fyra hus som avgränsar området i norr och öster har på
gatufasaderna fönsterbröstningar i vit laminat. Tillsammans med fönstren
bildar dessa vita fält som delar in fasaden vertikalt. På de övriga husen har
de fasader som saknar balkonger ett tämligen säreget utseende. Här är samtliga fönster symmetriskt grupperade kvadratiska enluftsfönster, och fasaden
är inte specifikt artikulerad vid trapphusen, något som annars är mycket
vanligt. Detta gör att dessa fasader ger ett strängt och slutet intryck.
Byggnaderna i denna del av kvarteret Ögonlocket skiljer sig något från de
andra i kvarteret. Dels har de fått en annorlunda utformning, bland annat
med pulpettak istället för sadeltak, dels är de mycket enhetligt utformade
och utgör på så vis en tydligt urskiljbar grupp. Även förändringarna har
skett genomgående och enhetligt.
Segevångsskolan
Segevångsskolan är fritt placerad på en öppen yta i nordost, mellan det
svängda bostadshuset och motorvägen. Skolan ritades omkring 1962 i samband med att bostadsområdet Segevång planerades. Upphovsman var den
138
S E G E VÅ N G
Kv Ögonbrynet 2. Arkitekt: Serwe & Stendahl, 1958.
(Foto: MKm juli 2000)
Entréfasad i kv Ögonbrynet 2. (Foto: MKm juli 2000)
Kv Ögonlocket 15. Arkitekt: Svenska Riksbyggens
arkitektkontor, Malmö 1963. (Foto: MKm juli 2000)
Gårdsmiljö i kv Ögonlocket 15. (Foto: MKm juli 2000)
Kv Ögonlocket 15 från Kronetorpsgatan.
(Foto: MKm juli 2000)
Torget i den västra delen av Segevång.
(Foto: MKm juli 2000)
S EG E VÅ N G
139
Lundabaserade arkitekten Hans Westman, som tidigare bland annat ritat
Mellanhedsskolan och Lorensborgsskolan. Skolan består av flera länkade
huskroppar i en respektive två våningar och bildar i princip en F-formad
plan. Grupperingen skapar två åtskilda skolgårdar med en administrationsdel i två plan som avdelare. Fasadmaterialet är genomgående rött tegel och
byggnaderna kröns av flacka pulpettak med en bred sarg i ärgad kopparplåt.
Sargen har på ett par mindre partier ersatts med grönlackerad plåt. Den
vertikala betoningen förstärks av de längsgående fönstren i vitt, numera utbytta mot aluminiumramar. Två separata längor i röd träpanel, som innehåller förskola, ligger avsides och bildar tillsammans ytterligare en gård.
Arkitekturen är funktionellt saklig och uttrycket präglas av en återhållsamhet i detaljer och material. Karaktären har bibehållits trots mindre förändringar i form av nya fönster och dörrar.
Förändringar, förnyelse, förtätning
De förändringar som skett i området varierar beroende på bostadshusens
olika förvaltare. Flertalet av byggnaderna har fått fönster och balkongfronter
utbytta under 1980–90-talen. En vanlig åtgärd är utvidgning och inglasning
av befintliga balkonger, vilket medfört ett förändrat arkitektoniskt uttryck.
Några av de höga husen har fått helt nya fasader efter tilläggsisolering och
beklädnad med andra material än de ursprungliga. Entrépartierna har i flera
fall utökats för att ge plats åt exteriöra soprum och samtliga har fått portar
i aluminium. Gårdarna har efter hand rustats upp och försetts med bland
annat pergolor, skyddade sittplatser och nya lekredskap. Trots att ingen
av byggnaderna återfinns i originalskick har området som helhet behållit
sin karaktär och utgör ett gott exempel på bostadsarkitektur från tidigt
1960-tal.
Segevång under byggnad. (Foto: Emy Norberg, 1960. Malmö Stadsbyggnadskontor)
140
S E G E VÅ N G
FAST I G H ET
A D R ESS
BYGG H E R R E
ARKITEKT
PUPILLEN
Segevånggskolan
Malmö stad
H a n s We s t m a n , L u n d
19 61
Ö GO N B R Y N ET 2
Ö GO N B R Y N ET 2
K r o n e t o r p s g a t a n 29
K r o n e t o r p s g a t a n 29
MKB
MKB
Bengt Serwe, Göran Stendahl
Bengt Serwe, Göran Stendahl
19 58
19 58
Ö GO N B R Y N ET 2
Ö GO N B R Y N ET 2
K r o n e t o r p s g a t a n 31– 33
K r o n e t o r p s g a t a n 35
MKB
MKB
Bengt Serwe, Göran Stendahl
Bengt Serwe, Göran Stendahl
19 58
19 58
Ö GO N B R Y N ET 2
Ö GO N F R A N S E N 1
K r o n e t o r p s g a t a n 39
S e g e v å n g s g a t a n 1– 11
MKB
MKB
Bengt Serwe, Göran Stendahl
Th o r s t e n R o o s & B r o r Th o r n b e r g
19 58
19 59
Ö GO N F R A N S E N 2
Ö GO N F R A N S E N 4
S e g e v å n g s g a t a n 13 – 21
S e g e v å n g s g a t a n 23
HSB
Malmö stad
HSB arkitektkontor Malmö
Clas Almquist
19 6 0
19 6 3
Ö GO N LO C K ET 1
Ö GO N LO C K ET 1
Kronetorpsgatan 40–42
Ö s t r a Fä l a d s g a t a n 10
MKB
MKB
Th o r s t e n R o o s & B r o r Th o r n b e r g
Th o r s t e n R o o s & B r o r Th o r n b e r g
19 59
19 59
Ö GO N LO C K ET 1
Ö GO N LO C K ET 1
Ö s t r a Fä l a d s g a t a n 2 – 4
Ö s t r a Fä l a d s g a t a n 6
MKB
MKB
Th o r s t e n R o o s & B r o r Th o r n b e r g
Th o r s t e n R o o s & B r o r Th o r n b e r g
19 58
19 58
Ö GO N LO C K ET 1
Ö GO N LO C K ET 7
Ö s t r a Fä l a d s g a t a n 8
K r o n e t o r p s g a t a n 78
MKB
MKB
Th o r s t e n R o o s & B r o r Th o r n b e r g
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
19 59
19 6 0
Ö GO N LO C K ET 7
Ö GO N LO C K ET 7
Kronetorpsgatan 80
Kronetorpsgatan 82
MKB
MKB
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
19 6 0
19 6 0
Ö GO N LO C K ET 7
Ö GO N LO C K ET 7
Kronetorpsgatan 84
Kronetorpsgatan 86
MKB
MKB
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
19 6 0
19 6 0
Ö GO N LO C K ET 9
Ö GO N LO C K ET 9
Kronetorpsgatan 44
Kronetorpsgatan 46
H S B b r f Vä s t k u s t e n
H S B b r f Vä s t k u s t e n
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
19 59
19 59
Ö GO N LO C K ET 9
Ö GO N LO C K ET 9
Kronetorpsgatan 48
K r o n e t o r p s g a t a n 50
H S B b r f Vä s t k u s t e n
H S B b r f Vä s t k u s t e n
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
19 59
19 59
Ö GO N LO C K ET 10
Ö GO N LO C K ET 10
K r o n e t o r p s g a t a n 52
K r o n e t o r p s g a t a n 54
HSB brf Kronetorp
HSB brf Kronetorp
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
19 59
19 59
Ö GO N LO C K ET 11
Ö GO N LO C K ET 11
K r o n e t o r p s g a t a n 56
K r o n e t o r p s g a t a n 58
HSB brf Kronetorp
HSB brf Kronetorp
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
19 59
19 59
Ö GO N LO C K ET 12
Ö GO N LO C K ET 12
Kronetorpsgatan 60
Kronetorpsgatan 62
HSB brf Almedal
HSB brf Almedal
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
19 59
19 6 0
Ö GO N LO C K ET 12
Ö GO N LO C K ET 13
Kronetorpsgatan 64
Kronetorpsgatan 66
HSB brf Almedal
HSB brf Almedal
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
19 59
19 6 0
Ö GO N LO C K ET 13
Ö GO N LO C K ET 14
Kronetorpsgatan 68
K r o n e t o r p s g a t a n 70
HSB brf Almedal
HSB brf Segevång
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
19 59
19 6 0
Ö GO N LO C K ET 14
Ö GO N LO C K ET 14
K r o n e t o r p s g a t a n 72
K r o n e t o r p s g a t a n 74
HSB brf Segevång
HSB brf Segevång
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
19 6 0
19 59
Ö GO N LO C K ET 15
Ö GO N LO C K ET 15
Kronetorpsgatan 90
Kronetorpsgatan 92
R i k s b y g g e n b r f M a l m ö h u s n r 15
R i k s b y g g e n b r f M a l m ö h u s n r 15
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
19 6 3
19 6 3
Ö GO N LO C K ET 15
Ö GO N LO C K ET 15
Kronetorpsgatan 94
Kronetorpsgatan 96
R i k s b y g g e n b r f M a l m ö h u s n r 15
R i k s b y g g e n b r f M a l m ö h u s n r 15
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
19 6 3
19 6 3
Ö GO N LO C K ET 15
Ö GO N LO C K ET 15
Kronetorpsgatan 98
K r o n e t o r p s g a t a n 10 0
R i k s b y g g e n b r f M a l m ö h u s n r 15
R i k s b y g g e n b r f M a l m ö h u s n r 15
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
19 6 3
19 6 3
Ö GO N LO C K ET 15
Ö GO N LO C K ET 15
K r o n e t o r p s g a t a n 10 2
K r o n e t o r p s g a t a n 10 4
R i k s b y g g e n b r f M a l m ö h u s n r 15
R i k s b y g g e n b r f M a l m ö h u s n r 15
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
19 6 3
19 6 3
Ö GO N LO C K ET 15
Ö ST R A S J U K H U S ET 2
K r o n e t o r p s g a t a n 10 6
Pa v i l j o n g 3 a , 4 , 6 a , 8
R i k s b y g g e n b r f M a l m ö h u s n r 15
Malmö stad
Svenska Riksbyggens arkitektkontor Malmö
Fr i t z J a e n e c k e
19 6 3
19 47
Ö ST R A S J U K H U S ET 2
Ö ST R A S J U K H U S ET 2
Pa v i l j o n g 5 a
Pa v i l j o n g e r
Malmö stad
Malmö stad
Fr i t z J a e n e c k e & S t e n S a m u e l s o n
Carl–Axel Stoltz
19 54
19 32
Ö ST R A S J U K H U S ET 2
Östra Sjukhusets kyrka
Malmö stad
Carl–Axel Stoltz
19 32
Segevångsskolan i kv Pupillen. Arkitekt: Hans Westman,
1961. (Foto: MKm juli 2000)
ÅR
Segevångsskolan från söder. (Foto: MKm juli 2000)
S EG E VÅ N G
141
VALKYRIAN
Berg
uvsg
atan
Rönn
hagen
ageg
a
tan
CIRKUSPRINSESSAN
ROSENKAVALJEREN Tornfalks
g ata
TRISTAN
n
NIBELUNGEN
Gu Södra
parken
Orm
tena
trafikplats
ngs
Ringvägs
stige n
örns
gata
n
tigen
dals
tan
khä
RAGNARÖK
PARSIFAL
Hermods
ÖSTRA parken
vråkSÖDERKULLA
sga
Mun
ndeborgs
Ku
Profe
gångseso
n
RHENGULDET
N
alastigen
ISOLDE
FOSIETORP
Pilh
gån gage
en
an
Fosietorps
gat
Sigfrid
lspa
rvsg
an
alas
n
gega
ta
Bokh
ne
to r
ps
Rö n n
E
gångk hage
en
tga
t
hage
gat an
Hum
ani
s
hag
ega
tan
Lindh
a
SÖDERKULLA
tte
tan
Björk
Ekhag
egatan
Söderkulla
torget
He
le
Nyd
an
TRUBADUREN
stig
en
GEISHAN
öks
gat
Nydala
BAJADÄ
ersga
sgata
n
Greg
Run
gata
n
Stjä
rnga
tan
M
uvh
tan
ulla
gata
n
FÅGELHANDLAREN
D
kulla
Söde
rk
sån
gare
Söde
rkulla
ga
Trelle
Söder
parken
Södra G
ulsparvsg
atan
n
Löv
REN
rsg
Melke
Kullavången
gata
Norra G
ulsp
väge
alsgatan
borgs
Kullad
0
100
200
300 m
SKALA 1:10 000
VÄSTRA SÖDERKULLA
Västra Söderkulla byggdes av HSB i två etapper, dels i början av 1960-talet,
dels i slutet av decenniet. Området uppvisar en tidstypisk bebyggelsestruktur
med en variation av höga och låga flerbostadshus. Söderkulla avviker dock
från andra bostadsområden i Malmö från 1960-talet, dels genom att det
finns ett nät av gator istället för endast säckgator, dels genom att det inom
området finns påtagliga nivåskillnader. Samtidigt som merparten av husen
har en tidstypisk arkitektonisk utformning med tegelfasader, finns det en
relativt stor andel hus med fasader av betongelement.
Västra Söderkulla ligger i Fosie i Malmös södra del. Det angränsar i norr till
villaområdet Eriksfält, mot söder till Inre Ringvägen och i väster till
Trelleborgsvägen. Munkhättegatan utgör skiljelinje mot Östra Söderkulla.
Historik före 1955
Området var fram till uppförandet av flerbostadsområdet på 1960-talet obebyggd jordbruksmark med ett trädgårdsmästeri och ett antal koloniträdgårdar
i områdets södra del. Ursprungligen var det planerat att Västra Söderkulla
skulle bebyggas med småhus liksom i angränsande Eriksfält, i enlighet med
en stadsplan från 1945.
Bebyggelse efter 1955
Stadsplaner; utbyggnadshistoria
En stadsplan för Söderkulla upprättades år 1959 av stadsplanechefen Gabriel Winge. Det planerade området omfattade den norra delen av området.
Planen avsåg en bebyggelse med både flerbostadshus och småhus. Längst i
142
VÄ S T R A SÖ D E R K U L L A
Söderkulla i början av 1960-talet.
(Foto: Malmö Stadsbyggnadskontor)
Kv Trubaduren och Fågelhandlaren från sydost.
(Foto: TT april 2000)
Kv Söderkulla och Berguvsgatan från väster.
(Foto: TT 2000)
Kv Söderkulla från Söderkullaparken.
(Foto: TT 2000)
Kv Cirkusprinsessan och Söderkulla från Tornfalksgatan
(Foto: MKm sept 2000)
Kv Rosenkavaljeren 2, gatufasad. Arkitekt: HSB
arkitektkontor Malmö, 1962. (Foto: MKm sept 2000)
VÄ ST R A S Ö D E R K U L L A
143
norr och i väster planerades sammanbyggda eller friliggande enfamiljshus.
Bostadshusen skulle för övrigt utgöras av fyra- och åttavåningshus samt
ett trettonvåningshus på krönet i områdets sydvästra del. Huvuddelen av
husen skulle grupperas kring ett parkområde där höghuset skulle utgöra blickfång i söder. Omkring 1 400 nya lägenheter planerades medan småhusen
skulle sörja för ett 70-tal hushåll.
Ett skolområde reserverades i områdets östra del. Handelsverksamhet
skulle finnas vid ett torg jämte skolan, i anslutning till den interna huvudgatan, Tornfalksgatan. Ett område för bilservice planerades vid nuvarande
Munkhättegatan. Mark reserverades för cirka 800 parkeringsplatser i markplanet, med möjlighet att bygga garage även under markplan. Den första
etappen av Söderkulla uppfördes 1960–64.
Stadsplanen för den södra delen fastställdes 1966 och föreskrev bebyggelse i två, tre, fem och åtta våningar. En park planerades centralt i en sänka
i området, kring vilken husen grupperades i olika formeringar. Fyra säckgator ledde in till husen från de omgivande gatorna. Vid parken föreslogs
byggandet av en lekskola och i planområdets södra del en fritidsgård. Husen
ritades 1966 och uppfördes kort därefter.
Bostäder och boende
1971 bodde nästan 6 800 personer i Västra Söderkulla. Antalet hade vid
slutet av 1990-talet minskat med mer än en tredjedel till drygt 4 200. Av de
drygt 2 200 lägenheterna är nästan hälften trerummare. I stort sett samtliga
upplåts som bostadsrätter.
De allra flesta lägenheterna bebos år 2000 av hushåll på en till två personer. Medelåldern i området är förhållandevis hög och flyttfrekvensen är låg.
Arkitekter och byggherrar
Västra Söderkulla är helt dominerat av HSB. Bostadsbolagets arkitektkontor i Malmö har ritat husen och sju olika bostadsrättsföreningar har stått
som byggherrar. Den ursprungliga planen för utomhusmiljön är ritad av Per
Friberg.
Trafik
Gatunätet i den norra delen av Västra Söderkulla följer ett mer traditionellt
mönster med bilgator mellan husen. Området är väl planerat för bilen med
ett stort antal underjordiska garage samt parkeringsplatser i markplan. Parkering sker även längs områdets gator. För bilservice finns en bensinstation i
området.
Genom cykel- och gångvägar under de omgivande trafiklederna förbinds
Västra Söderkulla med Per Albins Hem i väster, Lindeborg och Lindängen
söder om Inre Ringvägen samt Östra Söderkulla och Hermodsdal i öster.
Området har sedan uppförandet varit tillgängligt med buss.
Service
Servicen i Västra Söderkulla är koncentrerad till Söderkullatorget och till ett
mindre butikscentrum på Tornfalksgatan. Utbudet består av dagligvarubutiker
och mindre detaljhandel.
Bebyggelsekaraktär
Västra Söderkulla karakteriseras av en varierad bebyggelse med omväxlande
höga och låga flerbostadshus. Husen har grupperats på ett relativt fritt sätt i
144
VÄ S T R A SÖ D E R K U L L A
Kv Ragnarök 1. Arkitekt: HSB arkitektkontor Malmö,
1966. (Foto: MKm sept 2000)
Entréparti i kv Ragnarök 4. (Foto: MKm sept 2000)
Kv Söderkulla 7. Arkitekt: HSB arkitektkontor Malmö,
1961. Huset fick nya utvidgade balkonger 1999.
(Foto: MKm sept 2000)
Kv Söderkulla 4 från parken. Arkitekt: HSB
arkitektkontor Malmö, 1961. Fasaderna förändrade med
utvidgade balkonger, fönsterbyten m.m. under 1980- och
90-talen. (Foto: MKm sept 2000)
Äldreboende i kv Fosietorp 4, byggt i slutet av 1990talet. Arkitekt: HSB region syd. (Foto: MKm sept 2000)
Kv Tristan 1. Arkitekt: HSB arkitektkontor Malmö, 1966.
(Foto: MKm mars 2000)
VÄ ST R A S Ö D E R K U L L A
145
olika vinklar i förhållande till varandra. Söderkullaparken i norr och
Fosietorpsparken i söder flyter in mellan husen. I den södra delen är stadsplanen mer strikt med flertalet hus parallellt ställda eller grupperade kring
rektangulära gårdar.
Den största delen av bebyggelsen utgörs av en variation av fyravåningshus och åttavåningshus i gult eller rött tegel. Några hus i den södra delen har
fasader av betongelement. Ett trettonvånings skivhus är placerat på områdets högsta punkt och kontrasterar med sina loftgångar och blå fasad mot
övrig bebyggelse i området.
Karakteristiskt för området är att det delvis inte är trafikseparerat. Delar
av området är tillgängligt för genomgående biltrafik, vilket ger en viss karaktär av traditionell stad, något som förstärks av att flera hus ligger parallellt med gatorna. Den kuperade terrängen framför allt i områdets södra och
västra delar sätter ytterligare sin prägel på området.
Lamellhus i kvarteret Fågelhandlaren
I den södra delen av kvarteret ligger två lamellhus i fyra våningar. De uppfördes år 1960. Huskropparna ligger svagt förskjutna och utgör gränsen mot
villaområdet Eriksfält i norr. Husen har gult tegel i fasaden, vilken kröns av
en vit sarg i plåt. Taket är plant. Balkongerna, placerade mot sydväst, är
utbyggda och inglasade. Karakteristiskt för husen är fönsterbröstningarna i
blå glaserade Höganäs-klinker som skapar ett effektfullt mönster på fasaden. Samtliga dörrar och fönster är utbytta liksom de ursprungliga klinkerpartierna kring entréerna. Varje trapphus har tre lägenheter per plan. Lägenheterna är fördelade på två- och trerumslägenheter med enkelsidig och
genomgående planlösning.
Kvarteret Trubaduren och del av kvarteret Söderkulla
På ömse sidor om Söderkullatorget och dess förlängning Söderkullastigen
ligger tre skivhus. De ritades 1960 av HSB arkitektkontor i Malmö. De är i
åtta våningar och placerade i nord-sydlig riktning, parallellt ställda med en
viss förskjutning i sidled. Torgrummet bildas av enplans butiksbyggnader
med markanta skärmtak. Ett av höghusen vid Söderkullagatan har butiker i
bottenvåningen.
Höghusen har fasader i gult tegel och har flacka pappklädda sadeltak.
Balkongerna har samlats på fasaderna mot väster. De ursprungliga balkongerna har ersatts med nya, utbyggda och inglasade, vilka färgmässigt skiljer
kvarteren åt. På gavlarna finns burspråk. Fönsterna är företrädesvis enlufts.
Entréerna har kvar sina ursprungliga, smäckra skärmtak i rostfritt stål men
samtliga hus har fått nya entrédörrar. I kvarteret Söderkulla har södergavlarna
klätts med gul plåt.
De geometriskt enkla byggnadsvolymerna, den strikta fönstersättningen
och de stora sammanhängande balkongpartierna ger husen en kraftfull och
tydlig arkitektur. De har en i alla avseenden för Malmö tidstypisk utformning. Även de förändringar som skett är typiska för bebyggelse från början
av 1960-talet.
Husen har två trapphus som förlagts mörkt i husets inre. Varje trapplan
har fem lägenheter, fördelade på tvåor, treor och fyror.
Kvarteren Geishan och Bajadären
Längs Trelleborgsvägen, på båda sidor den lätt sluttande Södra Gulsparvsgatan, ligger tvåvånings lamellhus i nordsydlig riktning. Husen är uppförda
1962 med två lägenheter per trapplan. Lägenheterna är genomgående och
har fyra eller fem rum och kök. Fasaderna är i gult tegel och det flacka
146
VÄ S T R A SÖ D E R K U L L A
Kv Fågelhandlaren 1. Arkitekt: HSB arkitektkontor
Malmö, 1960. (Foto: MKm sept 2000)
Kv Fågelhandlaren och Trubaduren från
Söderkullaparken. (Foto: TT 2000)
Kv Trubaduren från väster och Söderkullaparken.
(Foto: TT 2000)
Kv Trubaduren 1. Arkitekt: HSB arkitektkontor Malmö,
1960. (Foto: MKm sept 2000)
Kv Trubaduren 3 med butiker i bottenvåningen mot
Söderkullagatan. Arkitekt: HSB arkitektkontor Malmö,
1960. (Foto: MKm sept 2000)
Butiker i kv Trubaduren 3. (Foto: MKm sept 2000)
VÄ ST R A S Ö D E R K U L L A
147
sadeltaket är täckt med papp. Balkongerna är utanpåliggande samt inglasade
med röd ram och vita fyllningar. Hus i två våningar är ett ovanligt inslag i
bostadsområden med flerbostadshus från 1960-talet.
Höghuset i kvarteret Söderkulla
Det tretton våningar höga skivhuset ligger på en höjd i områdets västra del.
Huset uppfördes 1962 och utgör blickfång och riktmärke och kontrasterar
mot den lägre omgivande bebyggelsen.
Höghusets östra fasad domineras av loftgångar som markeras i en avvikande kulör. Huset tilläggsisolerades 1981 och kläddes då med plåt i en
ljusblå kulör. År 2000 gjordes ett byte av fasadmaterial till fasadplattor i
polyester som ska efterlikna det ursprungliga fasadmaterialet.
Huset består av genomgående treor och till varje lägenhet hör en ny, utbyggd och inglasad balkong mot väster.
Del av kvarteren Söderkulla och Cirkusprinsessan
På Tornfalksgatans norra sida ligger fem åttavåningshus ritade 1961. De har
placerats med gavlarna vända mot gatan. Fasaderna är i rött tegel och taken
plana med uppstickande hisstorn. I en vinkel markeras husets vertikalitet
med vita mosaikbröstningar.
Husen har två trapphus med fem lägenheter per trapplan, där enbart
enrummaren blir enkelsidig. Planlösningen ger byggnaderna breda gavlar
och smalare mittparti. Lägenheterna i husen är från ett rum och kök till fyra
rum och kök.
Husen har fått nya utbyggda, inglasade balkonger med röda och blå ramar samt vita fyllningar. Byggnaden i kvarteret Cirkusprinsessan har därtill
även fått gavlarna inklädda i röd korrugerad plåt.
Gårdarna mellan husen präglas av de underjordiska garagen som endast
tillåter en låg vegetation.
Kvarteren Rhenguldet, Ragnarök, Parsifal och Fosietorp
Kvarteren är belägna i den södra delen av Västra Söderkulla och bebyggdes
1966 i den andra utbyggnadsetappen. På 1990-talet förtätades kvarteren
Fosietorp och Nibelungen.
Bebyggelsen utgörs av hus i tre och åtta våningar. Låghusen, består såväl
av lamellhus som av sammanbyggda byggnadsvolymer som ligger något förskjutna. Husen mot söder ligger i öst-västlig riktning medan de högre husen
mot norr ligger i nord-sydlig riktning. Husens fasader är av betongelement
med frilagd ballast. Ursprungligen hade dessa en ljus kulör men luftföroreningar har gjort fasaden mörkare, vilket tillsammans med de bruna fönsterbågarna gett ett dovt intryck. Som kontrast mot den mörka fasaden står
balkongfronter i orange och orangerött. Några av dessa, något utskjutande
balkonger, har glasats in.
Som kontrast till de standardiserade betongelementen står låghusens entréer. Dessa skjuter ut från fasaden och är gjorda i teak och glas.
Längs husen finns planteringar men för övrigt domineras gårdsytorna av
bollplaner och lekredskap. Lägenheterna i de låga husen är treor, fyror och
femmor medan det även finns mindre lägenheter i de höga husen.
Söderkullaskolan
Söderkullaskolan ritades år 1963 av Ericson Gynnerstedt Ågren Arkitekter
AB. Skolan omfattar låg-, mellan- och högstadium. Skolan består, förutom, av
148
VÄ S T R A SÖ D E R K U L L A
Gårdsmiljö i kv Söderkulla 2. (Foto: MKm sept 2000)
Entréfasad i kv Bajadären. Arkitekt: HSB arkitektkontor
Malmö, 1962. (Foto: MKm sept 2000)
Höghuset i kv Söderkulla med kv Geishan i förgrunden.
(Foto: MKm mars 2000)
Höghusets loftgångar. Arkitekt: HSB arkitektkontor
Malmö, 1962. (Foto: MKm sept 2000)
Kv Parsifal 2. Arkitekt: HSB arkitektkontor Malmö,
1966. (Foto: MKm sept 2000)
Kv Parsifal 2. Entréfasad. (Foto: MKm sept 2000)
VÄ ST R A S Ö D E R K U L L A
149
huvudbyggnaden i tre våningar, av tre sammanlänkade huskroppar i ett plan
mot norr, tre tillfälligt uppställda skolpaviljonger placerade på skolgården samt
en nyare större sporthall i skolområdets södra del. Samtliga byggnader, förutom skolpaviljongerna, är uppförda i gult tegel. Skolan byggdes om år 2000.
Söderkullaparken och Fosietorpsparken
De två större grönområdena med sammanhängande gräsytor är placerade i
områdets nordvästra och centrala delar. Planeringen av grönområdena har
till viss del anpassats efter ett antal bevarade äldre pilevallar som genomkorsar området, troligen i överensstämmelse med äldre ägogränser. Plantering av nya pilevallar har skett längs gång- och cykelstråk. Söderkullaparken
omfattar även en bollplan och en större lekplats i parkens norra del. HSB
gjorde betydande insatser för konstnärlig utsmyckning i anslutning till sina
bostadsområden, så även i Västra Söderkulla. Här finns välkända konstnärer representerade: Karin Norelius med skulpturen ”Födelse i rymden” i
Fosietorpsparken och Willy Gordon med skulpturen ”Mor och barn” på
Söderkullatorget. Samtliga grönområden inom Västra Söderkulla är utformade av Per Friberg, 1962 respektive 1966.
Förändringar, förnyelse, förtätning
Planteringarna mellan husen karakteriserades från början av storskalighet
och ensidighet, med ett fåtal växtarter i stora grupper. Det ensidiga växtvalet
har ersatts av en större artrikedom och individualitet. Den första omgestaltningen av den yttre miljön ägde rum på 1970-talet, framför allt av
gårdsmiljöerna. Under 1990-talet har ytterligare förändringar av utemiljön
skett.
Under 1990-talet förtätades delar av Västra Söderkulla, i kvarteret
Fosietorp med nybyggnader för ett sjukhem och vårdcentral. Platsen var tidigare en öppen yta ut mot Munkhättegatan. I kvarteret Nibelungen ersattes
Hagaskolans provisoriska baracker av ett vårdhem och ett bostadshus.
En viss förtätning har också skett genom tillkomsten av så kallade miljöhus för sopsortering. Ett större sådant, som även rymmer områdets fastighetskontor, ligger på parkeringsplatsen till butikscentrat i kvarteret Nibelungen.
Flertalet hus i Västra Söderkulla har genomgått samma förändringar; balkong-, fönster- och entrébyte. De nya balkongernas utformning är likartad i
hela området.
Söderkullaskolan i kv Valkyrian. Arkitekt: Ericson
Gynnerstedt Ågren, 1963. (Foto: MKm sept 2000)
150
VÄ S T R A SÖ D E R K U L L A
Söderkullaskolans idrottshall. (Foto: MKm sept 2000)
FASTIGHET
BAJADÄREN 1
ADRESS
Södra Gulsparvsgatan 23
BYGGHERRE
HSB brf Söderkulla
ARKITEKT
HSB arkitektkontor Malmö
ÅR
1962
BAJADÄREN 1
BAJADÄREN 1
Södra Gulsparvsgatan 25
Södra Gulsparvsgatan 27
HSB brf Söderkulla
HSB brf Söderkulla
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
1962
1962
BAJADÄREN 1
CIRKUSPRINSESSAN 1
Södra Gulsparvsgatan 29
Tornfalksgatan 10
HSB brf Söderkulla
HSB brf Artisten
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
1962
1961
CIRKUSPRINSESSAN 2
CIRKUSPRINSESSAN 2
Berguvsgatan 9
Berguvsgatan 11
HSB brf Artisten
HSB brf Artisten
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
1962
1962
CIRKUSPRINSESSAN 2
CIRKUSPRINSESSAN 4
Berguvsgatan 13
Tornfalksgatan 12–20
HSB brf Artisten
HSB brf Fosietorp
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
1962
1966
FOSIETORP 1
FOSIETORP 2
Ormvråksgatan 27–31
Ormvråksgatan 19–25
HSB brf Fosietorp
HSB brf Fosietorp
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
1966
1966
FOSIETORP 4
FOSIETORP 5
Ormvråksgatan 15
Ormvråksgatan 17
HSB
HSB
HSB Region S arkitektsektionen
HSB Region S arkitektsektionen
1990
1990
FÅGELHANDLAREN 1
FÅGELHANDLAREN 1
Duvhöksgatan 1
Duvhöksgatan 3
HSB brf Duvhöken
HSB brf Duvhöken
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
1960
1960
FÅGELHANDLAREN 2
GEISHAN 1
Lövsångaregatan 2–28
Södra Gulsparvsgatan 24
HSB brf Duvhöken
HSB brf Söderkulla
Borohus
HSB arkitektkontor Malmö
1963
1962
ISOLDE 1
ISOLDE 1
Södra Gulsparvsgatan 48–52
Södra Gulsparvsgatan 54–58
HSB brf Silversmeden
HSB brf Silversmeden
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
1966
1966
ISOLDE 1
ISOLDE 1
Södra Gulsparvsgatan 60–66
Södra Gulsparvsgatan 68–76
HSB brf Silversmeden
HSB brf Silversmeden
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
1966
1966
NIBELUNGEN 1
NIBELUNGEN 2
Tornfalksgatan 3–5
Tornfalksgatan 9
HSB
HSB brf Fosietorp
Konstruera, Arkitekter och Ingenjörer AB
HSB arkitektkontor i Malmö
1997
1967
PARSIFAL 1
PARSIFAL 2
Ormvråksgatan 60–64
Kungsörnsgatan 5–11
HSB brf Fosietorp
HSB brf Fosietorp
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
1966
1966
PARSIFAL 2
PARSIFAL 3
Ormvråksgatan 52–56
Ormvråksgatan 44–50
HSB brf Fosietorp
HSB brf Fosietorp
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
1966
1966
RAGNARÖK 1
RAGNARÖK 1
Kungsörnsgatan 10–16
Kungsörnsgatan 18–24
HSB brf Fosietorp
HSB brf Fosietorp
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
1966
1966
RAGNARÖK 1
RAGNARÖK 1
Kungsörnsgatan 26–34
Kungsörnsgatan 36–40
HSB brf Fosietorp
HSB brf Fosietorp
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
1966
1966
RHENGULDET 1
ROSENKAVALJEREN 2
Kungsörnsgatan 2–8
Tornfalksgatan 1
HSB brf Fosietorp
HSB brf Söderkulla
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
1966
1962
ROSENKAVALJEREN 3
SÖDERKULLA 1
Söderkullagatan 23
Berguvsgatan 2
Malmö stad
HSB brf Berguven
Axel Carlsson AB
HSB arkitektkontor Malmö
1967
1960
SÖDERKULLA 2
SÖDERKULLA 3
Berguvsgatan 4
Berguvsgatan 6
HSB brf Berguven
HSB brf Berguven
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
1960
1960
SÖDERKULLA 3
SÖDERKULLA 4
Söderkullatorget 2
Berguvsgatan 3
HSB brf Berguven
HSB brf Söderkulla
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
1961
1961
SÖDERKULLA 5
SÖDERKULLA 6
Tornfalksgatan 8
Tornfalksgatan 6
HSB brf Söderkulla
HSB brf Söderkulla
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
1961
1961
SÖDERKULLA 7
SÖDERKULLA 8
Tornfalksgatan 4
Tornfalksgatan 2
HSB brf Söderkulla
HSB brf Söderkulla
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
1961
1961
SÖDERKULLA 9
TRISTAN 1
Södra Gulsparvsgatan 26
Södra Gulsparvsgatan 32–36
HSB brf Söderkulla
HSB brf Silversmeden
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
1962
1966
TRISTAN 2
TRUBADUREN 1
Södra Gulsparvsgatan 38–42
Duvhöksgatan 6
HSB brf Silversmeden
HSB brf Duvhöken
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
1966
1960
TRUBADUREN 2
TRUBADUREN 3
Duvhöksgatan 4
Duvhöksgatan 2
HSB brf Duvhöken
HSB brf Duvhöken
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
1960
1960
TRUBADUREN 3
VALKYRIAN
Söderkullatorget 3
Söderkullaskolan
HSB brf Duvhöken
Malmö Stad
HSB arkitektkontor Malmö
Ericson Gynnerstedt Ågren Arkitekter, Sthlm
1960
1963
Söderkullaparken från norr. (Foto: TT 2000)
Cykelstig från Fosietorpsparken under Ringvägen till
Lindeborg och Almvik. (Foto: MKm sept 2000)
VÄ ST R A S Ö D E R K U L L A
151
tan
n
stige
gen
ageg
a
K
Pilh
gån age
gen
Alms
ti
Bokh
Berg
uvsg
atan
Rönn
hagen
hage
gat a
n
n
gega
ta
E
gånkghage
en
Profe
gångessors
n
Torn
falks
gatan
Hermods
Fosietorps
tan
DRESSÖREN
parken
örns
gatan
stigen
LOHENGRIN
Söderkulla
dals
parken
vråks
gatan
HERMODSHermods
DAL
Docentgatan
TANNHÄUSER
Mu
Ri ngvägs
ngs
nkh
Ku
ätt
ega
Orm
Prof
esso
rs
Nydalastigen
GulsSödra
parv
sg
Herm
odsd
alsgå
n
gen
VÄSTRA
SÖDERKULLA
ega
tan
Rö n n
Söderkulla
torget
Nyd
ala
Björk
gången
Hum
anis
tga
ta n
hag
Lindh
a
stig
en
Ek hage
gatan
ulla
rkulla
gatan
Södra G
ulsparvsg
atan
Trelle
Söde
rk
öks
gat
an
Söde
borg
Duv
h
parken
trafikplats
Kvartettgata
n
N
0
100
200
300 m
SKALA 1:10 000
ÖSTRA SÖDERKULLA
Östra Söderkulla är ett till ytan litet bostadsområde som stadsplanemässigt
hänger samman med de södra delarna av Västra Söderkulla. Området präglas
av en strikt och relativt öppen struktur där de storskaliga, enkla byggnadsvolymerna i gult tegel dominerar.
Östra Söderkulla ligger i Fosie och är beläget i Malmös södra del. Det gränsar i norr till Nydala, mot söder till Inre Ringvägen och i öster till Hermodsdal. Munkhättegatan utgör gräns mot Västra Söderkulla.
Historik före 1955
Bebyggelsen i Östra Söderkulla uppfördes på jordbruksmark. I den norra
delen av kvarteret Dressören låg sedan tidigare ett par äldre villor.
Bebyggelse efter 1955
Stadsplaner; utbyggnadshistoria
Stadsplaner för området Östra Söderkulla upprättades åren 1961 och 1966
av stadsplanechefen Gabriel Winge. Båda planerna hade samband med Västra Söderkulla. Den första stadsplanen avsåg kvarteret Dressören i den norra
delen. På platsen befintlig villabebyggelse tänktes förtätad med enfamiljshus
i form av sammanbyggda vinkelhus.
Med stadsplanen från 1966 kom villabebyggelsen istället att ersättas med
flerfamiljshus i två, tre och fem våningar. Planen omfattade förutom den
södra delen av kvarteret Dressören även kvarteren Lohengrin och Tannhäuser. År 1968 fastställdes en stadsplaneändring som innebar att den nordöstra
delen av området skulle tas i anspråk för uppförandet av en barnstuga. Änd152
Ö ST R A SÖ D E R K U L L A
Skivhus i kv Lohengrin. (Foto: MKm sept 2000)
Skivhus i kv Lohengrin 2 före ombyggnad av balkonger.
Arkitekt: HSB arkitektkontor Malmö, 1968.
(Foto: MKm sept 2000)
Kv Tannhäuser. Arkitekt: HSB arkitektkontor Malmö,
1966. (Foto: MKm sept 2000)
Entréparti i originalutförande i kv Tannhäuser.
(Foto: MKm sept 2000)
Entréfasad i kv Tannhäuser 2. (Foto: MKm sept 2000)
Skulpturen ”Treklang” av Gunnel Friberg (1974)
i kv Tannhäuser. (Foto: MKm sept 2000)
Ö ST R A S Ö D E R K U L L A
153
ringen innebar också att flerbostadshusen grupperades om så att tre- och
femvåningshusen förlängdes och tvåvåningshusen slopades. Husen ritades
och byggdes under åren 1966–68.
Bostäder och boende
Samtliga lägenheter i Östra Söderkulla utgörs av bostadsrätter och majoriteten är trerummare. Området hade år 1971 drygt 1 600 invånare, ett antal
som i slutet av 1990-talet sjunkit till drygt 1 000. Invånarna har en jämförelsevis hög medelålder. Bostadsområdet har en låg flyttfrekvens.
Arkitekter och byggherrar
Samtliga flerbostadshus är uppförda och ritade av HSB:s arkitektkontor i
Malmö och uppförda av HSB. Förskolan Tornfalken ritades av Axel Carlsson.
Kommunikationer, trafik, bilens miljöer
Östra Söderkulla är trafikseparerat och områdets två gator är säckgator med
parkeringsplatser i mitten. Från Ormvråksgatan finns nedfarter till de underjordiska garage som ligger mellan skivhusen i kvarteren Lohengrin och Tannhäuser.
Service
Inom själva Östra Söderkulla saknas handel och service, med undantag av
en förskola. Dagligvaruhandel finns dock i det intilliggande Västra Söderkulla och ytterligare allmän service som post och bank finns på det närbelägna Nydalatorget.
Bebyggelsekaraktär
Östra Söderkulla består av endast tio flerbostadshus i tre kvarter. De är i tre,
fem respektive åtta våningar. Husen ligger vinkelrätt mot varandra, låghusen i
öst-västlig riktning och höghusen i nord-sydlig. Husen vänder långsidorna mot
parkytorna i söder och öster. Området får sin karaktär av den i huvudsak
öppna och tämligen glesa strukturen och husens geometriskt enkla volymer i
gult tegel. Gårdsmiljön mellan husen är uppvuxen med lummig grönska.
Del av kvarteret Dressören
I kvarteret Dressören finns dels enfamiljshus, dels två flerbostadshus i tre
respektive fem våningar. De ritades 1966 av HSB arkitektkontor i Malmö.
Norr om Tornfalksgatan ligger femvåningshuset, ett relativt ovanligt våningsantal för den här typen av bostadshus. Söder härom ligger trevåningshuset,
vilket har små förskjutningar i både höjd och sidled.
Båda husen har långsträckta fasader och horisontaliteten understryks dels
av den taksarg i vit plåt som kröner fasaderna, dels av att fönstren är liggande treluftsfönster. Horisontaliteten bryts av vertikala partier med vitt
skivmaterial mellan fönsterna. Husen har fasader i gult tegel. De ursprungliga utanpåliggande balkongerna har delvis blivit inglasade. Fönster och entréer har bytts ut.
Del av kvarteret Tannhäuser
Skyddade med vallar från Inre Ringvägens trafikbuller ligger tre lamellhus i
den södra delen av kvarteret Tannhäuser. Byggnaderna är ritade 1966 av
HSB arkitektkontor i Malmö. Husen i tre våningar är uppförda i gult tegel
med plana tak och vit taksarg. Mot gårdssidan har de ursprungliga entré154
Ö ST R A SÖ D E R K U L L A
Kv Dressören 1. Arkitekt: HSB arkitektkontor Malmö,
1966. (Foto: MKm sept 2000)
Nyinsatt aluminiumdörr i kv Dressören.
(Foto: MKm sept 2000)
Inglasade balkonger i kv Tannhäuser 3.
(Foto: MKm sept 2000)
Kv Tannhäuser 3. (Foto: MKm sept 2000)
Inglasade balkonger på skivhus i kv Tannhäuser.
(Foto: MKm jan 2002)
Fasad mot väster på skivhuset närmast
Hermodsdalsparken i kv Tannhäuser.
(Foto: MKm jan 2002)
Ö ST R A S Ö D E R K U L L A
155
erna i teak och glas bevarats medan de på motsatta sidan bytts ut. Balkongerna har byggts ut och glasats in. Den framförliggande grönytan har omvandlats till inhägnade uteplatser för lägenheterna i bottenplanet. Gårdsmiljön karakteriseras av uppvuxna träd och buskage. Här finns även en liten
stenlagd plats omgiven av träd med en staty. Lägenheterna i husen består av
lägenheter från två till fem rum och kök.
Höghus i kvarteren Lohengrin och Tannhäuser
Mitt i Östra Söderkulla ligger fem skivhus i åtta våningar. Husen är ritade av
HSB arkitektkontor i Malmö, 1966 respektive 1968. De är liksom områdets
övriga bebyggelse uppförda i gult tegel och består av geometriskt enkla
byggnadsvolymer med plana tak.
I kvarteret Tannhäuser har husen fått gavlarna inklädda med gul plåt och
nya utbyggda och inglasade balkonger. Balkongerna är placerade mot öster
och mot väster är fasaderna släta med olika fönstertyper rytmiskt grupperade. Samma fönstersättning, men med fasader i betongelement, återfinns på
husen på andra sidan Munkhättegatan.
I kvarteret Lohengrin har husen en något annorlunda utformning vad
avser balkongplacering och fönstersättning. Samtliga hus har utbytta entréer.
Lägenheterna utgörs av två- och trerummare.
Förskolan Tornfalken, kvarteret Dressören
I fonden av Tornfalksgatan och som avgränsning ut mot Hermodsdalsparken
ligger Tornfalkens förskola. Skolan utgörs av tre enplansbyggnader med sadeltak. Fasaderna är putsade ljusgula och gavelrösten är klädda med mörk
laserad träpanel. Den södra längan var fram till 1994 barnavårdscentral.
Hermodsdalsparken
Öster om Östra Söderkulla bildar Hermodsdalsparken övergång till Hermodsdal. Parken är enkelt uppbyggd med stora sammanhängande gräsytor. I den
östra kanten av parken går en cykelväg som fortsätter under Inre Ringvägen
till Lindängen. Från parken, mellan kvarteren Dressören och Lohengrin går en
annan cykelstig, nedsänkt och vidare ner under Munkhättegatan mot Västra
Söderkulla. I parkens södra del finns stora, lätt kuperade gräsytor där det på
sina ställen finns rester av gamla pilalléer. Härifrån fortsätter grönytan ut i ett
parkstråk som sträcker sig mer än två kilometer längs Inre Ringvägen.
Förändringar, förnyelse, förtätning
Liksom i Västra Söderkulla har genomgripande förändringar av gårdsmiljöerna ägt rum, främst under 1990-talet. HSB har satt sin prägel på
upprustningarna, vilket medfört en viss standardisering. Förändringar i form
av byte av entréer, inglasning och utbyggnad av balkonger och fönsterbyte
har skett så gott som i samtliga hus.
FASTIGHET
ADRESS
BYGGHERRE
ARKITEKT
DRESSÖREN 2
Tornfalksgatan 22–30
HSB brf Tornfalken
HSB arkitektkontor Malmö
1968
DRESSÖREN 4
DRESSÖREN 5
Tornfalksgatan 32
Tornfalksgatan 1–21
Malmö Stad
HSB brf Tornfalken
Axel Carlsson
HSB arkitektkontor Malmö
1967
1968
LOHENGRIN 2
LOHENGRIN 3
Ormvråksgatan 9–13
Ormvråksgatan1–5
HSB brf Tornfalken
HSB brf Tornfalken
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
1968
1968
TANNHÄUSER 1
TANNHÄUSER 2
Ormvråksgatan 38–42
Ormvråksgatan 22–26
HSB brf Hagalund
HSB brf Hagalund
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
1966
1966
TANNHÄUSER 2
TANNHÄUSER 3
Ormvråksgatan 28–34
Ormvråksgatan
HSB brf Hagalund
HSB brf Hagalund
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
1966
1966
TANNHÄUSER 3
TANNHÄUSER 3
Ormvråksgatan
Ormvråksgatan
HSB brf Hagalund
HSB brf Hagalund
HSB arkitektkontor Malmö
HSB arkitektkontor Malmö
1966
1966
156
Ö ST R A SÖ D E R K U L L A
ÅR
Gårdsmiljö i kv Tannhäuser. (Foto: MKm jan 2002)
Kv Tannhäuser från Ormvråksgatan.
(Foto: MKm jan 2002)
Parkeringsplatser i Ormvråksgatan med kv Tannhäuser
till vänster. (Foto: MKm jan 2002)
Gång- och cykelstråk längs Hermodsdalsparken.
(Foto: MKm sept 2000)
Daghem i kv Dressören. Arkitekt: Axel Carlsson, 1967.
(Foto: MKm sept 2000)
Tunnel för gång- och cykelväg under Munkhättegatan
mot Västra Söderkulla. (Foto: MKm sept 2000)
Ö ST R A S Ö D E R K U L L A
157
Gullviksborg vid mitten av 1960-talet. (Foto: Malmö Stadsbyggnadskontor)
158
Ö ST R A SÖ D E R K U L L A
Ö ST R A S Ö D E R K U L L A
159
Byggnadsplanerna för Borgmästaregården presenterades i SDS vintern 1964.
Rättelser till Del 1: 1945–55:
sidan 29, bildtext i mitten till höger, ska vara:
Kvarteret Örehus 4, Ribersborg.
Arkitekt: Thorsten Roos & Carl Nordström, 1955.
sidan 135, bildtext överst till vänster, ska vara:
Kvarteret Ljungbyhus 11, Nicoloviusgatan 6.
Arkitekt: Svenivar Ekstrand, 1957.
sidan 139, längst ner på sidan, ska vara:
ÖREHUS 3
Limhamnsvägen 18
Henning Persson
Thorsten Roos & Bror Thornberg
1953
ÖREHUS 4
Limhamnsvägen 16
Hugo Åberg
Thorsten Roos & Carl Nordström
1955
sidan 159, bildtext i mitten till höger, ska vara:
Kvarteret Intagan 32, vid Lantmannagatan.
Ritat av Richard Weichselbaumer, 1965.
160
Ö ST R A SÖ D E R K U L L A
En mycket stor del av våra bostäder byggdes under årtiondena
efter 1945. Deras utformning speglar den period då Sverige
genomgick en utveckling till en modern välfärdsstat. Denna skrift
behandlar bostadsområden som uppfördes i Malmö under tiden
mellan 1955 och 1965. Bostadsmiljöerna beskrivs i text och bild och
sätts in i ett historiskt sammanhang. Inventeringsarbetet har genomförts av Malmö Kulturmiljö, genom projektet Storstadens arkitektur
och kulturmiljö, på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne Län.
Storstadens arkitektur och kulturmiljö initierades genom den s k Stor­
stads­propositionen (Utveckling och rätt­visa – en politik för storstaden på
2000-talet, prop 1997/98:165). Uppdraget bestod i att öka kunskapen om
arkitektur och kulturmiljöer i storstäderna, särskilt från efterkrigstiden.
Projektet har genomförts parallellt i Stockholm, Göteborg och Malmö
och arbetet har samordnats av Riksantikvarieämbetet.