GRUNDSKOLEVERKSAMHET I UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2006/2007
BUSSENHUSSKOLAN
Rektor: Philip Olsson
FÖRUTSÄTTNINGAR
Utbildningen vid Bussenhusskolan skall ge eleverna kunskaper och
färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska
utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar.
Verksamheten bedrivs i demokratiska former och därigenom läggs
grunden till ett växande ansvar och intresse hos barnen för att de på sikt
aktivt skall delta i samhällslivet.
Skolans profil är språk- och kunskapsutveckling, med rika möjligheter till
kultur, idrott och multimedia.
2006/2007 har det funnits ca 290 barn inskrivna i förskoleklass och i
årskurs 1 till 6. Skolan har en förberedelseklass 2-6, en
samundervisningsgrupp 4-6 och tre klasser med barn inskrivna i särskolan.
Två fritidshem är integrerade i skolans verksamhet. Bussenhusskolan
erbjuder också eftermiddagsklubb för elever i årskurs 4-6. Skolans elever
undervisas i modersmål och har studiehandledning i många olika språk.
Antal elever i år F-6: 290
Antal elever inskrivna i särskolan: 18
Antal elever som deltar i modersmål: 250
Antal elever som deltar i svenska som andraspråk: 260
Antal elever/heltidslärare: 7.8
Andel lärare med formell behörighet: 88%
Antal barn per anställd i skolbarnsomsorg: 13.7
Resultat i nationella prov:
Svenska/svenska som andraspråk: 78%
Engelska: 75%
Matematik: 78%
ORGANISATION
Bussenhusskolans arbetslag är samlade i olika arbetsenheter. För
samordningen av arbetsenheterna finns en Studieledare.
Arbetsenhet Förskoleklass med omsorg (2 förskoleklasser)
Arbetsenhet Årskurs 1-3
Arbetsenhet Årskurs 4-6
Arbetsenhet Fritidsverksamhet
Arbetsenhet Fack/modersmål
ANSVARSOMRÅDEN
Arbetslag
Arbetslagen lägger sitt eget schema när det övergripande schemat är lagt.
Arbetslagen följer skolans verksamhets- och kursplan och upprättar en
arbetsplan. Arbetsplanen ska innehålla tydliga, utvärderingsbara mål både
för läroplanens mer övergripande syften, stadens mål, skolans mål och
ämnenas kursplaner.
Arbetslaget gör en behovsinventering när det gäller fortbildning.
Arbetslagen ansvarar och har medel för inköp av material som rör
verksamheten så som läromedel, studiebesök och kultur.
Arbetsenhet
Samordningen av undervisningen i olika ämnen så att eleverna får
möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet. Ansvara för
att ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i
olika ämnen. Sådana kunskapsområden är exempelvis miljö, trafik,
jämställdhet, konsumentfrågor, sex- och samlevnad samt riskerna med
tobak, alkohol, narkotika och andra droger. Pådrivande i arbetet med att
tydliggöra skolans profil. Utvecklingen av skolans kontakter lokalt,
nationellt och internationellt.
Studieledare
1. Pedagogisk ledning av arbetsenheten. Pedagogiska samtal med
personalen i enheten samt genomgång av arbetslagens
fortbildningsbehov.
2. Samordning och pådrivande i arbetsenhetens ansvarsområde
3. Utveckling av arbetsformerna inom arbetsenheten
4. Skapa ett utvecklande samarbete mellan de olika arbetsenheterna
5. Delaktig vid rekrytering av personal till resp. arbetsenhet
6. Schemafrågor inom arbetsenheten
2
Ledningsgruppen
1.
2.
3.
4.
5.
Övergripande planering
Ekonomi
Elevintag
Övergripande Schema
Profilering
Administrativa chefen
1.
2.
3.
4.
Administration/expedition
Personaladministration
Budget
Lokaler
Ansvarsområden rektor
1. se Lpo 94
2. Utvecklingssamtal
Skolans ledningsgrupp består av Bussenhusskolans rektor, administrativ
chef samt studieledare från respektive arbetsenhet.
Skolans rektor och administrativ chef genomför arbetsplatsträffar
(APT) ca 1 gång i månaden i respektive arbetsenhet.
Bussenhusskolans samverkansgrupp utgörs av skolans ledning
tillsammans med företrädare för personalorganisationerna.
Samverkansgruppen träffas ca 1 gång i månaden.
Bussehusskolans klassrepresentantmöte sammanträder 2 gånger per
termin och består av föräldrar och skolledning.
Bussenhusskolans ledningsgrupp sammanträder med skolans elevråd ca 1
gång i månaden.
Bussenhusskolan har följande arbetsgrupper:
Elevråd, Krisgrupp, Elevvårdsteam, Mobbningsteam, Fortbildningsgrupp,
Miljögrupp, IT-grupp, samt Barn- och Ungdomsgruppen kring Bussenhus.
Dessutom har skolan ett utvecklingsarbete i 6 Domänar. I matematik, So,
No-teknik, Kultur-Skapa, Språk och Hälsa – bemötande.
3
KVALITETSARBETE
Bussenhusskolan har ett kvalitetsarbete som pågår cykliskt under skolans
läsår. Så skolans verksamhet utvärderas kontinuerligt. Det viktigaste
instrumentet är lärarnas utvecklingssamtal med elev och förälder. I dessa
utvecklingssamtal går läraren igenom uppföljning av elevens resultat i
olika ämnen. Man går även igenom resultaten utifrån upprättade
åtgärdsprogram och elevens IUP (individuella utvecklingsplan).
Hela skolans personal genomför i början av januari en
mittläsårsutvärdering. Läsårsutvärderingen sker under april månad och
omfattar synpunkter på hela verksamheten bl.a. skolans verksamhetsplan
och arbetsplaner. Den fysiska och psykosociala miljön utvärderas årligen
genom skyddsrond. Under fortbildnings- och utvärderingsdagarna i juni
diskuterar personalen och beslutas om åtgärder inför kommande läsår
utifrån gjorda utvärderingar och erfarenheter.
Elevernas läsutveckling (LUS) avläses tre gånger per läsår, i september,
januari och maj månad. Eleverna deltar kontinuerligt i utvärderingen av
verksamheten. Eleverna får också svara på frågor i en läsårsenkät. Under
2006/2007 har Bussenhusskolan haft inspektion av Skolverket och har
även haft en skolundersökning gjord av USK. I Skolverkets rapport och i
skolundersökningen så har både elever och föräldrar deltagit aktivt.
Ekonomisk redovisning har under läsårets rapporterats varje månad till
stadsdelsförvaltningen inom Spånga-Tensta.
Detta är den kontinuerliga utvärderingen som ligger till grund för
Bussenhusskolans kvalitetsredovisning. Materialet sammanställs av rektor.
SAMMANFATTNING
Skolverkets rapport, Skolundersökning, Vision 2010 och arbetssätt
2007.
Skolverkets inspektörer säger sig i Bussenhusskolan ha mött verksamheter
som inom flera områden är av god kvalitet. Det finns ett öppet klimat och
eleverna trivs i sin skola. Föräldrar är mycket nöjda med lärarnas
engagemang i elevernas skolgång. Inspektörerna vill särskilt framhålla
grundskolans samarbete med elevernas vårdnadshavare. Skolan arbetar
aktivt med att skapa allt bättre förutsättningar för eleverna att utvecklas,
bland annat genom nya pedagogiska metoder.
4
Inspektörerna fann brister som skolan under våren 2007 har åtgärdat och
har även angett ett antal förbättringsområden där skolans verksamhet kan
utvecklas ytterligare. Något skolan har tagit till sig och arbetar med.
USK:s skolundersökning hade som syfte att mäta den upplevda kvaliteten
av stadens pedagogiska verksamheter. Svaren från Bussenhusskolans
föräldrar gällde skola år 3 samt fritidshem. Eleverna i år 6 fick svara för
hur de upplevde Bussenhusskolan.
I år 3 var föräldrarna mycket nöjda med både utveckling och lärande,
trygghet och relationer, yttre och inre miljö, inflytande och samverkan.
Svaren var i stort sett högre än de genomsnittliga svaren för Stockholms
stad. När det gällde föräldrarnas upplevelse av fritidshemmen vid
Bussenhusskolan så var nöjdheten ännu större. Alla svar som kom in var
antingen mycket nöjd eller ganska nöjd. Jämfört med snittet i Stockholms
stad så var alla svar markant nöjdare. När det så gällde eleverna i år 6 så
var svaren jämnare med svaren i Stockholms stad. År 6 lyfte fram
möjlighet till motion och rörelse under skoldagen och även möjligheten till
stöd och hjälp från skolhälsovården. De upplevde däremot att
jämställdheten, arbetsron och sammanhållningen i klassen skulle behöva
bli bättre.
Utifrån Skolverkets besök, skolans egen kontinuerliga utvärdering och
analys har Bussenhusskolan formulerat en ”Vision 2010” och ett
gemensamt arbetssätt för Bussenhusskolan från hösten 2007.
VISION 2010
Att Bussenhusskolan tillsammans med andra skolor i Järvaområdet
etablerar ett samarbete där eleverna tidigt möter den pedagogiska idén i
en Rossinspirerad skola. Det innebär att skolorna:
*utvecklar ämnena på ett sätt som ger ökade förutsättningar för
ämnesintegration och ett arbete som präglas av helhetssyn på lärande
*har en undervisning som utgår ifrån en helhetssyn på barnet och tar fram
och tillämpar teorierna om elevernas olika lärstilar.
*integrerar ämnen och kurser med bas i människans utveckling och ett
historiskt perspektiv.
*använder modern teknologi i undervisningen och ger därmed eleverna
ökade möjligheter att förstå och bli aktiva i en globaliserad värld.
5
GEMENSAMT ARBETSSÄTT FÖR BUSSENHUSSKOLAN FRÅN
HÖSTEN 2007
*Undervisningen ska planeras utifrån Howard Gardners teorier om de
multipla intelligenserna – Varje barn ska få känna sig intelligent!
*Individualisera – Varje barn ska stödjas utifrån sina förutsättningar!
*Utveckla ämnena på ett sätt som ger ökade förutsättningar för
ämnesintegration - Så att barnen lättare kan förstå sammanhang.
*Eleverna ska förstå vad som krävs av dem och vilka mål de ska nå i varje
del.
*Undervisningen ska utgå ifrån mänskans utveckling och ett historiskt
perspektiv – Detta är ett utvecklingsarbete vi kommer att göra dels
tillsammans med andra skolor och dels själva.
*Mångkulturellt och Globalt perspektiv – För att göra eleverna medvetna
om det samhälle vi har nu och det samhälle vi håller på att skapa.
*Helhetssyn på barnet, ett hälsoperspektiv – Mat, idrott, skola, kultur och
fritid. Allt hör ihop. God hälsa, goda kunskaper och ett gott liv.
*Modern teknik Data, It och Active Board – Ett måste för alla om man ska
kunna ta del av framtiden och vara med och påverka den.
*Elevdokumentation – portfolio – åtgärdsprogram – individuella
utvecklingsplaner – Ett måste för att både elev, föräldrar och skola ska
veta att skolan har varit ett stöd för elevens utveckling.
6
MÅLOMRÅDEN
KUNSKAP OCH LÄRANDE
Mål
Elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen ska stärkas genom ökat
ansvar för och inflytande över det egna lärandet.
Fortsatt prioritering ska ske av området språk- och kunskapsutveckling i
enlighet med Spånga-Tenstas särskilda riktlinjer.
Måluppfyllelsen inom NO-området ska öka genom fortsatt satsning på
skolutvecklingsprogrammet Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA),
genom arbetet i stadsdelens fältskola och genom att stimulera ett
entreprenöriellt lärande.
Elevernas förmåga till matematiskt tänkande och problemlösningsförmåga
ska utvecklas.
Datorn ska göras till ett pedagogiskt hjälpmedel i den dagliga
undervisningen
Andelen elever i stadsdelen som lämnar grundskolan med behörighet till
gymnasiet ska öka i minst samma omfattning som det närmast föregående
året.
Elevernas läsutveckling ska fortsättningsvis prioriteras med särskild
inriktning mot de lägre åldrarna och en utveckling av
skolbiblioteksverksamheten ska ske i samverkan med folkbiblioteken.
Metod och resultat
Mycket tid och kraft läggs ner på elevernas kunskapsutveckling. Stort
arbete har lagts ner på att utforma skolans lokala arbetsplaner. Dessa är nu
genomarbetade och väl förankrade.
Läsning är ett prioriterat område. Detta område är nyckeln till
kunskapssökning som eleverna ständigt arbetar med. Totalt 4 veckor per
år satsar skolan extra på läsning – våra så kallade ALIB-veckor. Då läser
barnen skönlitteratur och får besök av författare och andra
kulturpersonligheter.
Alla skolans elever från förskoleklasserna till årskurs 6 deltar i
läsutvecklingsschemat (LUS). Föräldrar får kontinuerligt information om
var deras barn befinner sig i sin läsutveckling.
Skolans bibliotek och personalrum har byggts om till ett Mediatek dit
elever och personal kan gå och söka information. I Mediateket finns
trådlös uppkoppling på nätet och även en interaktiv Active board. Skolan
har inköpt och installerat 9 Active board. De finns nu i alla år från 0-6. I
7
skolans Mediatek finns nu också möjligheten att ordna olika typer av
samlingar, konferenser, fortbildning och föräldramöten.
Skolan satsar också inom matematiken. Skolan har en egen
affärsverksamhet. Skolan håller på att forma en matteverkstad och har
också genom Kompetensfondens fått möjlighet till olika lärarutbildningar
inom detta viktiga område.
Skolan är också numera med i Stockholms stads satsning på NTA. En
viktig del när det gäller naturvetenskap och teknik. Personalen har fått
utbildning och skolan använder NTA lådorna frekvent.
Genom individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram, vilka används
som kontinuerlig utvärdering och uppföljning minst en gång per termin,
får alla elever individuellt och tillsammans med föräldrar veta hur det går
för eleven både kunskapsmässigt och socialt.
De elever som ej uppnått målen i de nationella proven ges extra stöd. Vårt
mål är att alla ska nå målen.
Vi strävar efter att våra elever får en allsidig kunskapsutveckling och en
god hälsa.
Tillsammans med Marie Sandell så har hela den pedagogiska personalen
genomgått en utbildning i Gardners teorier om intelligenserna, Blooms
TAXONOMI och kring Portfolio.
Analys
Se sammanfattning i Vision 2010, arbetssätt 2007, åtgärder för 2007/2008
samt rektors reflektion.
NORMER OCH VÄRDEN
Mål
Skolket i stadsdelens grundskolor ska minska jämfört med föregående år
genom fortsatt satsning på stadsdelens förebyggande program.
Skolornas ordningsregler ska ses över och tydliggöra inte bara lärarnas
befogenheter utan också det ansvar som vilar på var och en i skolan, elever
och all personal, för att skapa och bibehålla en god och trygg arbetsmiljö.
Skolornas framtagna likabehandlingsplaner ska vara väl kända av brukare
och personal och tillämpas till alla delar.
8
Metod och resultat
Skolan arbetar nu gemensamt med Stegvisarbetet. Ett arbete som syftar till
att skolans elever ska lära sig att utveckla sin empati och att kunna hantera
sina känslor och handlingar i utsatta situationer. Detta arbete får också
som konsekvens att skolans personal förankras i skolans värdegrund på ett
fint sätt.
Tydliga regler inom skolan och ett ständigt arbete med dessa frågor är en
förutsättning för framgång. Elevvårdsarbetet har tydliga rutiner som också
gör att vi tidigt kan få en bedömning av elevers behov.
Skolans elevråd och samtliga klassråd har arbetat med att arbeta fram
skolans tre viktigaste regler. Resultatet blev ”tre gyllene regler”. Dessa
regler har hela skolan sedan arbetat med aktivt för att skapa trygghet,
arbetsro och respekt.
Det läggs ner mycket tid och kraft på värdegrundarbetet med skolans äldre
elever. Hos dem finns det en stor oro. Det är viktigt att vi bemöter dem
och tar deras frågor och tankar på allvar.
Skolan har kamratstödjare från år 3-6. Denna grupp träffas regelbundet
och leds av Bussenhusskolans skolsköterska.
Skolans äldre elever är faddrar och tar ansvar för skolans yngre elever.
Antimobbningsarbetet leds av en mobbningsgrupp i nära samarbete med
skolans övriga personal.
4 lärare har under året gått lärarledarskapsutbildning, en utbildning som
syftar till att läraren ska hitta redskap för att hantera elever med ett utåt
agerande beteende.
För att stödja föräldrar i liknande situation erbjuder skolan en
föräldraskola. Allt bygger på Comet – modellen.
Skolans Likabehandlingsplan uppfyllde inte helt kraven på en sådan enligt
Skolverkets inspektörer. Därför har den omarbetats under våren 2007 för
att förutom mobbning och kränkande behandling också mera tydligt lyfta
fram områden som diskriminering, sexuella trakasserier, rasism,
främlingsfientlighet och homofobi.
Analys
Se sammanfattning i Vision 2010, arbetssätt 2007, åtgärder för 2007/2008
samt rektors reflektion.
9
ANSVAR OCH INFLYTANDE
Mål
Elevers och föräldrars inflytande ska öka.
Metod och resultat
Skolan har klassråd, elevråd, miljögrupp, matgrupp, idrottsförening. Alla
klasser har antingen miljöombud eller klassvärdar. Miljöombuden väljs
från skolans elevråd. Elevernas reella inflytande måste utvecklas. Rektor
ingår i skolans elevrådsarbete. En elevenkät görs varje läsår.
Beträffande föräldrars inflytande skulle det kunna vara större. Som det är
nu kommer alla föräldrar till utvecklingssamtal, man får veckobrev med
information. Rektor kallar till föräldramöte och klassrepresentantmöte
samt ger ut rektorsbrev. Föräldrars delaktighet bör fortsatt stärkas och
utvecklas.
Analys
Se sammanfattning i Vision 2010, arbetssätt 2007, åtgärder för 2007/2008
samt rektors reflektion.
BEDÖMNING/BETYG
Mål
Eleverna ska nå målen.
Metod och resultat
Utvecklingssamtalet är det viktigaste bedömningstillfället där elev och
förälder får en genomgång av elevens utveckling. Vid dessa samtal får
föräldrarna information om elevens utveckling både kunskapsmässigt och
socialt. Har eleven en normal utveckling så formuleras detta i en
individuell utvecklingsplan tillsammans med elev och förälder. Om eleven
avviker från en normal utveckling så formas åtgärdsprogram som därefter
följs upp.
Skolinspektörerna påpekade att skolan inte har någon gemensam
uppföljning/utvärdering av samtliga elever resultat i alla ämnen. Därför
har skolan beslutat att göra en sammanställning av alla elevers IUP 2 ggr
per år. Då får skolan ett underlag som gör det lättare att planera för
insatser där elever inte når målen.
Analys
Se sammanfattning i Vision 2010, arbetssätt 2007, åtgärder för 2007/2008
samt rektors reflektion.
10
SAMVERKAN
Mål
God samverkan såväl inom som utom skolan
Metod och resultat
I barn och ungdomsgruppen kring Bussenhus samlas regelbundet ca 1
gång i månaden representanter från Bussenhusskolan, förskolor i området,
BVC, Familjecentralen, Spånga By och vår Fältassistent. I denna grupp
planeras också övergången av elever från förskola till förskoleklass.
För att få en så smidig övergång som möjligt har förskoleklasserna
samverkan med förskolorna i form av besök, konferenser under året.
Skolan har också ett fint nära samarbete med socialtjänst och med polisen.
Analys
Se sammanfattning i Vision 2010, arbetssätt 2007, åtgärder för 2007/2008
samt rektors reflektion.
ÅTGÄRDER FÖR LÄSÅRET 2007/2008
Bussenhusskolan behöver utveckla skolans arbetssätt så att det på ett
tydligare sätt stöder elever i deras kunskapsutveckling och i deras sociala
utveckling. Att arbetslagen genom detta arbete blir mera lyhörda och
flexibla.
Genom skolans utvecklingsarbete vill vi fortsätta att forma
Bussenhusskolan utifrån följande:
*eleven i fokus
*skolan utvecklar ämnena på ett sätt som ger ökade förutsättningar för
ämnesintegration och ett arbete som präglas av helhetssyn på lärande.
*skolan har en undervisning som tar fram och tillämpar teorierna om
elevernas olika lärstilar.
*skolan integrerar ämnen och kurser med bas i människans utveckling och
ett historiskt perspektiv.
*skolan använder modern teknologi i undervisningen och ger därmed
eleverna ökade möjligheter att förstå och bil aktiva i en globaliserad värld.
Fortsätta att utveckla den fysiska miljön till en bättre lärandemiljö.
Ytterligare utveckla användandet av modern teknik. Utnyttja och utveckla
skolans Mediatek och användandet av skolans Active board.
Stärka elevernas delaktighet och inflytande på alla nivåer.
11
Aktivt stärka dialogen med föräldrar för att öka deras delaktighet i skolans
verksamhet. Satsa på elevernas hälsa.
Inom ramen för budget skapa små sammanhang för de elever som behöver
mycket stöd både kunskapsmässigt och socialt.
Budget i balans kommer att kräva ytterligare satsningar på marknadsföring
och tydlighet i vad skolan erbjuder.
REFLEKTION
Bussenhusskolan är en skola som hela tiden utvecklas och som ständigt
söker nya vägar att på ett ännu bättre sätt stödja eleverna i deras
kunskapsutveckling och i deras sociala utveckling. Jag tror att det
skolutvecklingsarbete skolan är inne i kan vara en av nycklarna till att nå
ett ännu bättre resultat. Med eleven i fokus, utveckla ämnena på ett sätt
som ger ökade förutsättningar för ämnesintegration och ett arbete som
präglas av helhetssyn på lärande. Vi ska forma en undervisning som ännu
mera tar fram och tillämpar teorierna om elevernas olika lärstilar. Vi
kommer att försöka hitta former för att integrera ämnen och kurser med
bas i människans utveckling och ett historiskt perspektiv. Vi kommer att
använda modern teknologi i undervisningen och ge eleverna ökade
möjligheter att förstå och bil aktiva i en globaliserad värld.
Philip Olsson
rektor
12
