Trygghetsplan
Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan
Kortversion av planen. Hela planen går att finna på SchoolSoft. Det går
även bra att få en kopia från administrationen.
1 | Page
Inledning
Internationella Engelska Skolan i Örebro ska vara en arbetsplats för elever och vuxna där alla
trivs och kan känna sig trygga enligt de dokument som beslutats av de styrande. Om någon
upplever sig kränkt eller om någon uppmärksammar att någon blir utsatt skall denne omedelbart
få hjälp. Planer finns för detta. Man behöver inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig
skyldig till diskriminering eller trakasserier;; det är effekten som avgör. Man behöver dock ha
viss insikt i att det egna uppträdandet kan upplevas som trakasserier. Det kan vara svårt att
bedöma om ett barn eller elev har den insikten. Därför är det viktigt att personalen är observant
och beredd att ingripa i konkreta situationer. Det förebyggande arbetet är också viktigt här. I det
här häftet kommer vi att kalla Trygghetsplanen för enbart plan/planen. I planen ingår Plan mot
kränkande behandling samt Likabehandlingsplan.
● Skolans personal och elever informeras muntligt och skriftligt om planen
● Föräldrar/målsmän informeras på föräldramöten och får till gång till en skriftlig version
Mål
Vår plan ska inte vara en produkt som i första hand behandlar akuta ärenden utan den ska vara
en beskrivning av hur vi arbetar för att förebygga och förhindra alla former av diskriminering
och annan kränkande behandling. Den skall också främja positiva beteenden och styra skolan i
en allt mer positiv riktning.
I vår skolas regler framgår klart och tydligt att vi inte accepterar mobbning eller annan
kränkande behandling. Dessa regler behandlas och diskuteras under klassråd och vid andra
tillfällen vid behov. Vid ett tillfälle då en elev missköter sig använder vi oss av ett
varningssystem där uppföljandet av varningen är viktig. Skolan kontaktar, oftast via mentor,
hemmet och diskuterar vad som hänt efter samtal med eleven.
Begrepp
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än
andra och det har samband med diskrimineringsgrunderna som beskrivs senare.
Trakasserier är uppträdanden som kränker en elevs värdighet och det har samband
med diskrimineringsgrunderna som beskrivs senare.
Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men
som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas,
mobba, frysa ut någon, knuffas eller rycka någon i håret. Både skolpersonal och
elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling.
Repressalier är om en elev drabbas negativt om eleven eller vårdnadshavare påtalat
eller anmält skolan för något av ovanstående och får inte förekomma.
2 | Page
Diskrimineringsgrunder
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller
etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande (man kan tillhöra flera).
Funktionshinder
Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt.
Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana
som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi.
Kön
Trakasserier eller sexuella trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning,
förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Även transsexuella, alltså
personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet, skyddas utifrån
diskrimineringsgrunden kön.
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av könsöverskridande identitet
eller uttryck. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt
bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck – mot föreställningar om hur
kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut.
Religion och annan trosuppfattning
Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen.
Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-­ konfessionell och skolan får inte
missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion.
Sexuell läggning
Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet eller heterosexualitet. Skolan har ett
ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. En homofobisk hållning
strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter.
Ålder
Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av ålder. Skyddet mot
åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla.
Kartläggning och nutidsanalys
För att säkerställa hur situationen i skolan i nuläget är ska eleverna på olika sätt få möjlighet att
beskriva hur de upplever situationen. Detta ska dels ske i en kvantitativ undersökning, dels i en
3 | Page
kvalitativ del som sker genom återkommande samtal under skolårets lopp. De verktyg som
används för detta är: Enkät, elevens enskilda samtal med mentorer, utvecklingssamtal samt
vuxnas närvaro bland eleverna.
Utvärdering föregående plan
Arbetsro i klassrummet
Denna punkt behöver fortfarande förbättras enligt representanterna och företagets årliga
elevundersökning, hädanefter kallad “enkäten”. Den enskilde personalen måste ta ett
individuellt ansvar samt vid behov få hjälp av kollegor och skolledning. Personalens
värdegrunds-­ arbete kommer att fortsätta även under kommande läsår vilket förväntas öka
samsynen i skolan.
Trygghet och miljö i vissa områden
Representanterna upplever att de allmänna utrymmena generellt blivit tryggare men fler vuxna
i korridorerna efterlyses. Även den årliga enkäten menar att personalen måste vara mer aktiv
att säga till när elever säger eller gör fel saker. De ska även reagera bättre när den fysiska
miljön är drabbad, till exempel om det finns klotter eller skräp.
Hur många som känner till likabehandlingsplanen (Trygghetsplanen)
Samma procentsats som tidigare känner till planen samt vem man skall vända sig till.
Procentandelen utsatta måste gå ner
Eleverna upplever att personalen tar tag i ärenden på ett bra sätt, agerar och följer upp men
arbetet utvecklas fortlöpande. Enligt enkäten måste detta genomsyra hela personalgruppen på
ett bättre sätt.
Mentortid
Det är bra med mentortid men det måste fortfarande bli bättre på vissa håll.
Återkopplingar/feedback
Flertalet elever tycker om matrissystemet men det tar ett tag innan “man” får koll på hur det
skall tolkas. I det dagliga arbetet skulle elevgruppen önska mer direkt och individualiserad
feedback vilket skulle minska stressen och öka välmåendet i stort. Enkäten visar att mentorerna
måste ha mer frekvent kontakt med vårdnadshavarna samt vägleda sina elever individuellt.
4 | Page
Främjande insatser och planer läsåret 2013/2014
Samsyn bland personalen
Genom ett fortsatt värdegrundsarbete ska skolans personal bättre leva upp till de förväntningar
som eleverna har på vår samsyn, exempelvis kränkningar, arbetsron i klassrummet, den fysiska
miljön och återkoppling. Mentorerna ska med jämna mellanrum återkomma till Trygghetsplanen
på mentormeets, classmeets och när situationen kräver. Dessutom ska våra Year Team
återkommande ha detta på sin agenda.
Trygghet och miljö
Rastvakter ska i princip alltid finnas bland eleverna utanför och inne i Junior School. För att öka
de yngre elevernas trygghet kommer de nästan alltid att vistas i den nya delen som vi kallar
Junior School. I denna del ska inte de äldre eleverna vistas om inte de fått tillåtelse eller något
uppdrag att vara i den delen av skolan.
Mentorskap och mentortid
Det finns en schemalagd tid varje vecka där mentor ska träffa någon, några eller alla sina
mentorselever efter behov. Två mentorer ansvarar tillsammans för en klass, förutom i åk 4-­5 där
det kan vara tre mentorer på två klasser. Vi har alla olika stort behov av återkoppling och
information. Varje mentor måste se till sina elevers behov och planera detta med sin medmentor.
Enkäten visar att mentorerna måste ha mer frekvent kontakt med vårdnadshavarna samt vägleda
sina elever individuellt.
Trygghetsrådet
Varje mentorspar utser två representanter i klassen till trygghetsrådet, företrädesvis en flicka och
en pojke. Trygghetsrådet träffas var tredje vecka för att diskutera skolans miljö utifrån en
trygghetsaspekt samt eventuellt överföra information som vi vuxna på skolan tar hand om.
Arbetet med trygghetsplanen
Skolans Year Team ska kontinuerligt diskutera trygghetsplanen på sina möten samt ha en plan
för hur de ska arbeta med denna. Mentorerna ska enligt denna plan fortsätta arbetet på till
exempel classmeets, i klassrums-­ och korridorsituationer. Information om hur arbetet fortskrider
5 | Page
delges biträdande rektor.
Nätkränkningar
Eftersom att kränkningar på internet har blivit vanligare ska våra Year Team även ha en plan för
arbetet kring detta. Som en del i livskunskapen kommer detta ämne också att behandlas. När
skolan får kännedom om kränkningar arbetar vi med det enligt trygghetsplanens beskrivning.
Revidering och omarbetning
Planen ska utvärderas och en ny skall produceras varje år. Revideringen skall göras av
representanter från elevhälsan, från pedagoggruppen samt representanter från eleverna. Det
förebyggande arbetet utvärderas årligen av skolans elever via klass-­ och elevråd, kamratstödjare
samt föräldrar generellt, via PTA/ föräldraföreningen på skolan.
Plan för hur ett kränkningsärende tas om hand
Definition av mobbning och konflikt
Mobbning är när någon/några blir utsatta för negativa handlingar, fysiska och/eller psykiska,
upprepade gånger och över tid, av en eller flera andra individer. Ett ojämnlikt maktförhållande
föreligger mellan förövare och den utsatte.
I ett konfliktläge mäter två eller flera personer sina krafter mot varandra som jämställda, i en
mobbningssituation har mobbaren makt. I en jämställd konflikt finns inte detta maktutövande.
Att mobba och vara osams är inte samma sak! Alla elever, föräldrar och skolans personal skall
vid varje skolstart informeras om hur skolan arbetar mot mobbning.
Hur kan mobbning visa sig
● Fysiskt – att bli utsatt för våld, slag och knuffar
● Verbalt – att bli muntligen hotad, att ges förnedrande namn (hora, bögjävel, svenne eller
blatte)
● Text-­ och bildburen – klotter, brev, sms, mms, e-­post eller chatt
● Psykiskt – t.ex. utfrysning och ”blickar”
Arbetsgång
När en vuxen i skolan blir vittne till en situation där en elev blir utsatt för någon form av
trakasserier/kränkande behandling skall följande göras:
1. Fysiska trakasserier/fysisk kränkande behandling:
6 | Page
● Vid slagsmål: Ingripa och se till att bråket upphör. Vid behov tillkallas hjälp. Ta
in de inblandade i olika rum och notera deras namn och klass.
● Omedelbart efter det inträffade skall alla inblandade var för sig ge sin syn på det
inträffade. Sedan kontaktas mentorer.
● Händelsen följs upp med att skolledning, elevvårdspersonal samt föräldrar
kontaktas.
● Vid misstanke om fysisk mobbning, kontakta Trygghetsteamet för uppföljning
av dess medlemmar.
2. Psykiska trakasserier/psykisk kränkande behandling:
● Ingripa, avbryta och se till att det inträffade bearbetas vidare. Då händelsen är av
sådan art att det är befogat ska händelsen diskuteras i klass/grupp.
● Händelsen rapporteras alltid till mentorer.
● Händelsen följs upp med att skolledning, elevvårdspersonal samt föräldrar
kontaktas.
● Vid misstanke om psykisk mobbning, till exempel utfrysning;; ta kontakt med
Trygghetsteamet för uppföljning av dess medlemmar.
Åtgärder vid rapporterad mobbning
Trygghetsteamet följer upp enligt utarbetad modell, samt rapporterar till skolledning, mentorer,
elevhälsoteam samt föräldrar vad som görs/gjorts. Endast i undantagsfall ska en undervisande
lärare ta sig an ett fall. Det är viktigt att inte förövaren/förövarna får vetskap om när samtal
kommer att ske för att minska risken för uppdiktade historier. Kortfattad sammanfattning av
modellen:
När teamet får vetskap om ett ärende görs följande.
● Teamet samtalar med den utsatte för att inhämta så mycket information som möjligt. All
information dokumenteras. Eleven informeras om vad som kommer att ske, uppmuntras
att tala om händelsen hemma och att teamet kommer att informera hemmet.
● Efter detta sker en kartläggning av vad som skett och sedan förs samtal med
förövaren/förövarna. Samtalen sker med två representanter från teamet. Samtalet sker
strukturerat, fast och bestämt. Här kommer hjälp för att kunna ändra sitt beteende att ges.
Eleven/eleverna uppmuntras tala med sina vårdnadshavare och informeras om att teamet
även kommer att kontakta dem. De sistnämnda är ett viktigt stöd för eleven i processen
att ändra beteendet.
● Uppföljningssamtal inom två veckor med båda parter. Eleverna ska veta att
förväntningen är att mobbningen upphört. Om mobbningen ej upphört sker samtal igen
7 | Page
inom ytterligare en vecka.
● Om mobbningen sedan inte upphört kopplas SCT in. Där beslutas hur ärendet ska gå
vidare;; elevvårdskonferens där åtgärder diskuteras. Detta kan exempelvis vara klassbyte,
vuxenstöd, ansökan om stöd utanför skolan, anmälan till socialtjänsten. I vissa fall kan
naturligtvis ett ärende leda till polisanmälan.
SCT kan kontaktas tidigare i processen, den mobbade behöver mycket stöd men även en
mobbare behöver stöd och riktlinjer. Arbetsordningen är en riktlinje eftersom flexibilitet och
annorlunda arbetssätt aldrig kan uteslutas beroende på situationen.
Trygghetsteam
Representanter
Mr Nils Rutqvist (Biträdande rektor)
Huvudansvarig
Miss Ann-­Sofie Finsberg (Junior School Coordinator)
Personalrepresentant
Mrs Lotta Kohl (SYV och fritidsledare)
Personalrepresentant
Miss Marie-­Louise Lundgren (Fritidspedagog)
Personalrepresentant
Ms Kajsa Sjöblom (Socialpedagog och livskunskaplärare)
Personalrepresentant
Miss Alexandra Wassmer (lärare)
Biträdande personal
Elevhälsoteam (SCT – Student Care Team)
Representanter
Rektor
Mr Johan Rapp
Biträdande rektor
Mr Nils Rutqvist
Kurator
Miss Ingela Pettersson
Skolsyster 1
Mrs Christina Rudström
Skolsyster 2
Mrs Britt-­Marie Ekegren
Speciallärare 1
Mrs Karina Wesslén
Speciallärare 2
Mr Robin Pihlblad
8 | Page
Studie-­ och Yrkesvägledare, SYV
Mrs Lotta Kohl
Socialpedagog
Ms Kajsa Sjöblom
Fritidspedagog
Miss Marie-­Louise Lundgren
Fritidsledare
Mr Mats Åkerstedt
Fritidsledarassistent
Mrs Lena Gustafsson
Elevassistent
Mr Daniel Andersson
Resurs
Mr Fabian Suastegui
Rektor är ytterst ansvarig för att skolans elevhälsoteam följer arbetsgången.
Åtgärder när elever känner sig mobbade, trakasserade eller på annat sätt
kränkta av personal vid IES Örebro
1. Om elever känner sig mobbade, trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal på
IESÖ kontaktas rektor/biträdande rektor.
2. Kontakt tas av rektor/biträdande rektor med uppgiftslämnaren och med den utsatte eller
de utsatta för insamling av information. Om mobbning eller annan kränkande behandling
konstateras kontaktas föräldrar.
3. Enskilda samtal hålls av rektor/biträdande rektor med den eller de i personalen som
misstänks ha utsatt någon för mobbning, trakasserier eller kränkning.
4. Enskilda uppföljningssamtal hålls av rektor/biträdande rektor med de inblandade efter
cirka en vecka. Tiden kan variera beroende på hur situationen sett ut och hur samtalen
med de inblandade gått.
5. Föräldrar informeras av ansvarig om samtalens resultat.
6. Om överenskomna åtgärder inte följts eller inte givit önskat resultat tas beslut om fortsatt
tillvägagångssätt av rektor/biträdande rektor efter uppföljningssamtalen.
Arbetet dokumenteras fortlöpande och en åtgärdsplan upprättas. Om elever känner sig mobbade
av någon av skolledarna vänder de sig till den andre skolledaren. Tillvägagångssättet följer likt
ovan.
9 | Page
Skolreglerna
Skolreglerna är allmänna och rimliga förväntningar liksom i vilken allmän offentlig institution
som helst. Respekt för individen, omgivningarna och andra, är hörnstenarna för skolreglerna.
Skolreglerna gäller för alla evenemang på eller utanför skolans område.
Närvaro
Regelbunden och punktlig närvaro krävs för att lyckas med skolarbetet. Elever får enbart vara
frånvarande eller komma för sent med en vårdnadshavares tillåtelse, på grund av sjukdom eller
oundvikliga omständigheter. Vårdnadshavarna ska använda SchoolSoft för att meddela skolan
så fort som möjligt om frånvaro eller försening, alternativt kontakta administrationen. Vid
oanmäld frånvaro eller försening sänds ett sms till vårdnadshavaren.
Klädsel
Eleverna måste klä sig på ett lämpligt och respektfullt sätt. Saker som bedöms olämpliga är
kläder eller annat med avbildningar av tobak, alkohol, illegala substanser och anstötligt språk
inklusive sexuella anspelningar. Eleverna måste försäkra sig om att kläderna täcker kroppen
väl, underkläder får ej synas och intima kroppsdelar ska vara täckta. Eleverna ombeds annars
att byta till lämplig klädsel omedelbart.
Respekt
Respekt måste visas för alla i skolan för att alla ska trivas. Elevernas beteende mot andra elever,
vuxna och skolans faciliteter måste vara av högsta kvalitet. Respektlöst beteende kommer inte
att tillåtas. Elevens bemötande är det viktigaste vid tillsägelse om någon mot förmodan glömt en
10 | Page
regel.
Mat och dryck
IES Örebro förespråkar en hälsosam livsstil och därför vill vi att eleverna äter hälsosamt och
ordentlig mat. Tuggummi eller godis är inte tillåtet på skolans område. Mat och dryck är endast
tillåtna i elevcafeterian. Endast frukt och vatten är tillåtet i elevens skåp eller bänk, som förtärs
utomhus, i elevcafeterian eller av personal anvisad plats.
Förbjudna saker
Alkohol, tobak, narkotika, vapen och andra liknande saker är aldrig tillåtna i skolan.
Begränsade saker
Jackor skall tas av när man kommer in i skolan och placeras i skåpen liksom hjälmar, mössor
och andra huvudbonader om de inte bärs av kulturella eller medicinska skäl. I Junior School
placeras nämnda saker samt ytterskor i elevhallarna utanför klassrummen. Vidare förväntas
eleverna i åk 4-­5 att använda inneskor eller motsvarande när de är i den delen av skolan.
Skateboards och inlines får användas på skolans område om hjälm används. Snöbollar får ej
kastas på skolans område eller vid bussområdet p g a hälso/säkerhetsfaktorer. Kameror liksom
telefonkameror får ej användas utan tillstånd från administrationen.
Mobiltelefoner och musikspelare
Mobiltelefoner får inte användas någonstans i skolbyggnaden och skall förvaras i skåpet.
Utomhus är mobiltelefoner tillåtna. Musikspelare får bara användas i elevcafeterian. Dessa
saker kan beslagtas och förvaras säkert av skolan om de används olämpligt. Eleverna kan
hämta dem i slutet av dagen. Om någon av dessa apparater ses eller hörs i ett klassrum kommer
en kvarsittning att ges direkt och apparaten kommer att beslagtas för säker förvaring enligt
ovan.
Tillstånd att lämna skolan
Skolan är ett slutet skolområde. Om en elev måste lämna skolan under schemalagd skoltid måste
den ha tillstånd av vårdnadshavare/mentor. Vårdnadshavare ska kontakta skolsekreteraren och
informera skolan om så är fallet. Om tillstånd ges måste eleven anmäla att den lämnar skolan och
även när eleven kommer tillbaka. Detta anmäls till skolsekreteraren.
Förvaringsskåp i Junior School
I klassrummen i Junior School ska någon av personalen på morgonen samla in värdesaker,
såsom mobiltelefoner, pengar, busskort etcetera. Dessa föremål placeras i låst förvaringsskåp.
Varje elev har en egen låda som läraren tar emot och placerar i skåpet. I slutet av dagen får
eleven tillbaka sina saker av någon i personalgruppen.
11 | Page
