Bibelspår i vår kultur

1
Bibelspår i vår kultur
I vår kultur finns det många spår av bibeln. Spåren präglar dagligt tal och varande
utan att vi är medvetna om det. I och med att den obligatoriska kursen i bibelkunskap
föll bort år 1994 riskerar kännedomen om Bibeln att försvagas och falla ur ramen för
det som man traditionellt definierar som allmänbildning på gymnasienivå. Som lärare
har man funnit sig i att bli alltmer kringskuren när det gäller tid, resurser och material
med tanke på en meningsfull bibelundervisning. Trots detta har såväl direkta som
indirekta frågor om Bibeln fortsatt att förekomma i realprovet, vilket ju talar för att
det fortfarande anses höra till en gymnasieelevs mognad och kunnande att ta sig an
uppgifter som på ett eller annat sätt hänvisar till Bibeln.
Gymnasierna i Svenskfinland består idag av ungdomar, vars bakgrund i de flesta fall
utgörs av en sekulariserad miljö och som har sparsamma kunskaper om och erfarenheter av Bibeln. Också om Bibeln, som är skolans äldsta läromedel, har förlorat sin
tidigare dominerande position betyder det inte att behovet av kunskap om Bibeln
skulle ha minskat. För att eleven skall kunna orientera sig i sitt eget kulturlandskap
behövs åtminstone grundläggande kunskaper om Bibelns tillkomst, särdrag, innehåll
och texter.
Förstår du vad du läser? Hur skulle jag kunna det utan att någon vägleder mig?
Apostlagärningarna 8:30-31
Bibelspår i vår kultur vill motverka kulturell analfabetism och historielöshet och vill
höja sig över bibelfrågesporten som undervisningsmetod. Materialets syfte är att visa
på sambanden, att ge allmänbildande kunskaper och vägledning kring kulturarv och
traditioner och många av de andra spåren av Bibeln i vår vardag. Fokuseringen är
kulturhistorisk med betoning på elevens kulturella identitet. Vi har bett ett flertal
”specialister” om hjälp när det gäller att lyfta fram exempel på hur Bibeln lever vidare i
olika sammanhang. Karl-Johan Illman berättar om den arbetsprocess som leder fram
till att vi kan läsa de gamla bibelberättelserna i en tillförlitlig översättning på vår egen
tids språk, Ulrika Wolf-Knuts påminner om den betydelse Bibeln haft i folktron
under tidigare generationer medan Peik Strömsholm utreder historiska samband
mellan Bibeln och lagstiftning förr och nu. Bertil Bloms text exemplifierar hur bibliska uttryckssätt återspeglas i musik, både i mästerverk av de stora klassikerna och i
moderna låtskrivares alster. Catharina Östman belyser hur bibliska berättelser förvandlats till diktverk och romaner och i vilken utsträckning språket präglats av biblisk
inspiration. Charlotte von Essen-Höglund och Håkan Näsman fokuserar på bibliska
”bilder” i konst respektive film.
Materialet skall inte uppfattas som ”färdigtuggade” lektioner utan snarare som ett
råmaterial avsett som stöd- och referensmaterial för den som förbereder undervisningen. Det är inte avsett för någon speciell kurs utan kan tas in efter de förutsättningar och behov som finns i respektive skola. En förhoppning är också att materialet
skall inspirera och underlätta integrering och ämnessamverkan mellan religion och
kurser i t.ex. modersmål och litteratur, muntlig framställning och drama, bildkonst
och musik, historia och juridik.
Ett varmt TACK till de medverkande skribenterna och till Svenska kulturfonden som
bidragit till förverkligandet av detta projekt.
Bibeln följer oss i spåren… eller är det tvärtom?! Lycka till!
Åsa Blom
2
bibelöversättning
3
Karl-Johan Illman
Bibeln – boken med många liv
… som orden i en förseglad bokrulle: ger
man den till en som är läskunnig och ber
honom läsa, så svarar han: ”Det kan jag inte,
den är förseglad”. Och ger man den till en
som inte är läskunnig och ber honom läsa, så
svarar han: ”Jag kan inte läsa”.
Jesaja 29:11-12
HUR ÖVERSÄTTER MAN BIBELN?
Bibeln är en av de äldsta böcker vi har och den mest översatta av alla. Vi har nyligen
fått en ny översättning till svenska, den s.k. Bibel 2000. Den utfördes av en arbetsgrupp i Uppsala som kallas Bibelkommissionen och arbetet skedde på uppdrag av
Sveriges regering och riksdag. Det tog 28 år och resultatet blev den tredje officiella
bibelöversättningen till svenska. Den första kom redan 1546 och den andra 1917.
Däremellan utgavs också nya biblar men de var inte nyöversättningar utan bearbetningar av äldre översättningar.
KONSTEN ATT ÖVERSÄTTA
I allt översättande finns det vissa gemensamma drag. En text skall överföras från ett
språk till ett annat. Svårigheterna varierar beroende av om språken står nära eller
långt från varandra och om det är små eller stora tidskillnaderna mellan översättarna
och de texter som skall översättas. Resultatet beror förstås också på hur bra översättaren behärskar de båda språken. Att översätta texter från finska till svenska eller
tvärtom är vardagsmat för en del av oss. För dem som behärskar bägge språken
verkar det som alla ord i det ena språket har sina motsvarigheter i det andra. Om
man är osäker på vilka ord man skall välja kan man lätt slå upp i lexikon. Det här
beror ju bl.a. på att finskan och svenskan, fastän de språkligt är ganska olika, i vårt
land så länge har existerat sida vid sida och att man har behövt ungefär samma
ordförråd. Men det här gäller mest brukstexter i det dagliga livet.
Om vi däremot översätter litterära texter, prosa eller poesi, märker vi fort att svårigheterna ökar. Det blir svårare att hitta samma nyanser i målspråket som finns i den
text vi översätter. Vi kan komma till att vissa ord i det andra språket egentligen inte
kan översättas, åtminstone inte ordagrant. Eftersom vi i en översättning inte kan ha
flera alternativ utan måste välja ett enda ord eller uttryck som återgivning av ett ord i
originalet är det oundvikligt att någon nyans i originalet går förlorad. De här svårigheterna ökar ytterligare om man översätter mycket gamla texter. Bibelns originalspråk, hebreiska och grekiska ligger långt från svenskan och de texter som skall
översättas är 2000-2500 år gamla. Redan detta säger att svårigheterna är stora.
Om vi slår upp t.ex. det ordet torah i ett hebreiskt lexikon får vi veta att det har en
hel rad betydelser: ”undervisning”, ”instruktion”, ”lag”, ”föreskrift”. I bästa fall
framgår det av sammanhanget vilket ord man skall välja. Men inte alltid. Hur skall
vi kunna veta om något och i så fall vilket av alternativen har samma innebörd som
det bibliska ordet hade för dem som använde det? Svaret är att vi inte kan veta
4
bibelöversättning
säkert. Det finns inte längre någon som talar biblisk hebreiska. Man får i stället
jämföra med andra samtida texter där samma ord används och sedan välja ett alternativ.
VARFÖR BEHÖVS DET NYA ÖVERSÄTTNINGAR AV BIBELN?
Det finns åtminstone två svar på den frågan. Det första är att vårt språk förändras.
Vi behöver bara titta i en gammal bok, vilken som helst, för att övertyga oss om det.
Språket låter ålderdomligt, vissa ord kanske vi inte längre förstår därför att de har
fallit ur bruk. Därför måste bibeln översättas pånytt till sådan svenska som man nu
använder. Det andra svaret är att bibelforskningen har hjälpt oss att bättre förstå de
gamla texterna. Därtill kommer att de arkeologiska utgrävningarna gett oss mera
kunskap om hur man levde i biblisk tid, hurdana hus och redskap man hade. Också
denna kunskap hjälper översättaren att bättre återge vad texterna talar om.
HUR GÅR DET TILL ATT ÖVERSÄTTA BIBELN?
Utgångspunkten är att man skall översätta från Gamla testamentets hebreiska original
och Nya testamentets grekiska original. En modern bibelöversättning innehåller tre
arbetsskeden.
1
Man börjar med att ta ställning till vilken text som skall översättas. Den som
översätter en modern bok vet från början vilken text som skall översättas. Den
är tryckt och utgiven kanske i flera upplagor redan. Med antika texter är det
annorluda. Originalen finns inte längre
bevarade, utan det som finns är avskrifter som gjorts kanske långt efter originalet skrevs. Om man har flera handskrifter till hands kan man jämföra dem med
varandra. Man upptäcker då att de i
långa stycken lyder precis lika men att
det ibland finns skillnader. Det kan
beror på att en avskrivare helt enkelt
gjort ett fel. Sådant går lätt, det vet vi av
egen erfarenhet. Då måste man ta
ställning till var felet finns och vilken
ordalydelse som är den rätta. Det är
ibland mycket svårt.
När det gäller Gamla testamentet har
man haft stor hjälp av de gamla översättningarna. Den allra äldsta översättningen, till grekiska, är faktiskt ett par hundra år äldre än de äldsta handskrifterna
som bevarats av det hebreiska originalet! Av den översättningen kan man försiktigt
försöka sluta sig till hur originalet till ett visst textställe har lytt. Det kan man sedan
jämföra med de hebreiska handskrifterna som är bevarade och försöka avgöra vilken
version som är riktig på de ställen de avviker från varandra. Det har också gjorts nya
textfynd t.ex. i Qumran-grottorna vid Döda havet, där man hittat de allra äldsta
handskrifterna av bibelböcker på hebreiska. Men de täcker inte hela Gamla testamentet och de är inte heller alltid felfria.
Allt det här betyder att man inte på alla ställen kan vara säker på hur originaltexten
har lytt. Det krävs mycket tålamod innan man kan komma fram vilken text som den
bästa och kan börja med själva översättningsarbetet. De som utför det här arbetet
bibelöversättning
5
måste vara specialister inte bara på bibelhebreiska utan också på den grekiska som
finns i de gamla översättningarna och i Nya testamentet. Dessutom måste de kunna
åtminstone en del av de andra antika språken som bibeln översattes till.
I det andra skedet av översättningen arbetar man med tolkningen: vad betyder
orden, satserna? Här måste man beakta att vi har att göra med gamla texter.
Ingen talar längre de språk som bibeln skrevs på. Den hebreiska som talas i dagens
Israel bygger nog på bibelhebreiskan men är moderniserad och har ett nytt ordförråd.
Detsamma gäller grekiskan. I dagens Grekland talas en grekiska som bygger på den
gamla men är ändå ganska annorlunda. De här betyder att man måste forska i gamla
texter som är skrivna på samma eller ungefär samma språk som bibeln. Det görs
ständigt nya upptäckter så att forskarna får mera kunskap om vad orden betyder. Det
gäller för översättarna att få tag på den här kunskapen som publicerats i vetenskapliga
textutgåvor, böcker och artiklar. Målet är att förstå bibelns grundtexter bättre än man
gjort förut, att närma sig den innebörd som de bibliska författarna ville ge sina texter.
2
skall resultatet av tolkningen överföras till modern svenska. Det kan tyckas
3 Nu
vara det lättaste, ifall bibelforskarna kan svenska förstås! Men det räcker inte
med att de kan svenska. Översättarna måste också fundera på vilken läsekrets de
riktar sig till, är det gamla eller unga, är det högt utbildade eller inte som skall läsa
den nya bibeln? De som gör ett så här omfattande arbete måste nog sträva efter att
slutresultatet skall kunna läsas och förstås av de flesta som använder svenska språket.
Det här problemet löste Bibelkommssionen så att man tillkallade experter på svenska
språket, författare, journalister, skådespelare och andra som läste och diskuterade
texterna med bibelforskarna. Sedan prövade man ännu texterna på läsare och lyssnare
som fick uttala sig om dem. De valdes från olika ålders- och yrkesgrupper och från
olika landsändar, också från Svenskfinland. När man hade provat ut översättningarna
på dessa läsare och lyssnare satte man sig ned och bearbetade de tidigare utkasten till
översättningar som man gjort. Delar av Gamla testamentet trycktes också som provöversättningar som cirkulerade flera år innan den slutliga översättningen kom ut.
HURDANT BLEV SLUTRESULTATET?
Det borde var och en förstås avgöra själv. Många har sagt att språket i Bibel 2000 är
vackert och lättförståeligt. Det låter inte så högtidligt.Det är inte precis det språk som
ungdomar använder idag. Men de förstår det mycket bättre än de förstår de gamla
översättningarna. Det finns inte några slutgiltiga eller tidlösa översättningar. Det
kommer att behövas en ny översättning igen om kanske 20 eller 30 år, därför att vårt
språk fortsätter att förändras, rentav fortare än någonsin tidigare. Först gör man
kanske en lättare bearbetning av den nuvarande texten och först senare en helt ny
översättning.
Bibeln har ett händelserikt liv som bok och dess historia skiljer sig från de flesta andra
böckers. Den har utvecklats från muntliga berättelser och handskrifter på papyrus
och pergament till dagens databibel. Ingen annan bok har översatts till så många
olika språk och tryckts i så många exemplar. De som inte är fackmän inom bibelvetenskapen möter alltså Bibeln i form av översättningar, vilka i sin tur är resultatet av
en lång kulturell process.
6
bibelöversättning
Samtala om ...
1
Varför är det så få som läser Bibeln, tror du, trots att den
är vår mest spridda bok?
får man förtroende för en översatt Bibeln när det
2 Hur
inte finns någon entydig ”urbibel” utan en gigantisk
mosaik av texter från olika handskrifter?
faror kan det finnas med att läsa Bibeln utan känne3 Vilka
dom om hur den har kommit till och översatts?
Jfr i detta sammanhang uttrycket ”som fan läser Bibeln”!
problematik aktualiseras redan i själva
4 Översättandets
bibeltexterna. Läs den grekiske översättarens företal till
Jesus Syraks vishet. Vilka svårigheterna, motiv och möjligheter beskrivs? Är dessa aktuella fortfarande?
5 Kommer bibelläsandet att öka med en nyöversatt Bibel?
mån finns muntlig tradition även idag? Tänk t.ex.
6 Ipåvilken
hur det går till när man förmedlar roliga historier eller
”skvaller”. Testa om du och din kamrat har samma roliga
historia i ert minnesförråd! Jämför era versioner och
undersök om något skiljer dem åt. Vilken version kan
vara mest ursprunglig?
7
För Eder, Hugo Simberg ca 1895
(http://www.fng.fi/fng/pic/huge/art/collecti/50/X0150800.jpg)
8
bibelspår
i
9
folktron
Ulrika Wolf-Knuts
Bibeln i finlandssvensk folktro
Under medeltiden, den katolska tiden, var bibeln ett sällsynt föremål i vårt land. Den
fanns knappast ens i alla kyrkor. Läskunnigheten var inte heller allmänt utbredd i vår
del av världen. Kyrkan såg det som sin uppgift att undervisa folket om både den
kristna tron och andra aktuella teman. Man tog ofta sina exempel från den kristna
traditionen. Därför hade bibelns innehåll ett stort inflytande på människorna, för
det spreds som muntlig tradition genom predikningar, skådespel och andra former av
berättande. Bruket att hämta material från den bibliska motivvärlden kvarstod och
förstärktes också fastän Finland blev ett protestantiskt land. På det sättet kom bibelns
världsbild, värderingar och övriga innehåll att influera också folktron.
”NÄR ADAM GRÄVDE OCH EVA SPANN, VAR FANNS VÄL DÅ EN ADELSMAN?”
Den uppfattning om världen och världens ordning som de flesta av oss, som har
vuxit upp i det finlandssvenska samhället har, bygger på den världsbild och de regler
för mänskligt liv som ges i bibeln. Vilka regler det var fick vi lära oss i skolan, i
bibliska historien, som läroämnet då hette. För inte så väldigt länge sedan, bara några
tiotals år, var det vanligt att barn gick i söndagsskolan. Där upprepades historierna
och barnen fick ta del av traditionen både genom att höra när läraren berättade,
genom att själva göra bibliska landskap i sandlådor eller på flanellografer eller
genom att se på bilder.
Man fick lära sig om bibelns gestalter som Abraham och Moses, Rebecka och Rut,
David och Goliat, Josef och Maria, Gud och djävulen, om Jesus som föddes i
Betlehem och dog på Golgata och många flera. Vad som verkligen hade hänt och vad
som var fantasi visste man inte och det bekymrade en heller inte. Berättelserna var
spännande, dramatiska och de slutade alltid bra, för Gud var starkast och klokast och
visste allt, också sådant som man som ett litet människobarn inte kunde förstå. Alla
som hade gått i skolan eller söndagsskolan kunde de här berättelserna och förstod vad
som menades om någon antydde någonting om Josef eller Goliat eller någon annan
av personerna. Namnen hade ansikten och var förknippade med speciella händelser,
som gav genklang också långt utanför bibelns värld.
Det är inte bara namn som vi använder idag som kommer från bibeln. Bibeln har så
länge varit rättesnöre för människorna i Västerlandet och innehållet i bibeln har varit
så välkänt att också många andra fenomen, som är grundläggande för vår samhällsstruktur och som vi har i vår kultur kan härledas från bibeln. Ofta är det så att bibeln
beskriver något kulturellt fenomen på sitt sätt men att människorna under de många
hundratals år som gått sedan det skildrades på något sätt omtolkar det så att de inte
själva längre vet att det ursprungligen kommer från bibelns värld. Ett exempel kan
vara föreställningen om hur världen är uppbyggd. Myten om hur Gud skilde vatten
från land, gjorde himlen med sol och måne och skapade alla djuren och människan
till sist kan tjäna som exempel. Den myten stöder vår ganska vanliga uppfattning att
himlen är uppe och jorden nere. Den stöder också den hierarkiska ordningen mellan
människa och djur, så att djuren nästan ända till våra dagar setts som underställda
människan. Den här världsbilden utgör en parallell till en annan, nämligen den som
säger att jorden kom till som resultatet av en miljarder år lång utvecklingsprocess. För
10
bibelspår
i
folktron
många människor är det inget problem att förvalta båda uppfattningarna samtidigt,
i olika sammanhang. I bibeln berättas också vad som hände när människan fick de
livsvillkor som hon lever under i sitt dagliga liv. Djävulen kom och frestade Eva, den
första kvinnan, som i sin tur frestade Adam, den förste mannen, så att Gud kastade ut
dem ur Edens trädgård, där de hade kunnat leva i allsköns frid och harmoni om de
bara hade lytt honom. Resultatet blev att mannen måste börja arbeta för att klara sig,
att kvinnan måste föda barn för att människosläktet skulle förökas, samt att smärtan
och döden infördes som en ständig komponent i människans liv. Sådana här föreställningar är mycket sega. Därför är det lätt att förstå varför det upplevs som så svårt att
vara arbetslös, därför har det inte alltid varit självklart att kvinnan kan vara den i ett
parförhållande som har försörjningsansvaret, därför har det inte varit naturligt att
hon själv fått avgöra när hon skulle föda barn eller få smärtlindring. Man kan säga
att den bibliska föreställningen om världens ordning utgör en subtext, som har
funnits i det allmänna medvetandet som ett slags utgångspunkt när man byggt upp
det västerländska samhället. Den som ifrågasatt de gamla normerna har fått kämpa
hårt för att höras.
DU SKALL, DU SKALL ICKE
Ett annat exempel på hur samhället byggts enligt bibliska förebilder utgör de moralregler vi har och som går tillbaka på de tio budorden. Under 1900-talet genomgick
vårt samhälle stora förändringar just i förhållande till flera av dem. I bibeln uppmanas
vi tänka på vilodagen, då Gud själv vilade när han skapat världen. Därför har vi en
helgdag i vår vecka, när det är meningen att vi inte skall arbeta. Men i kontrast till
den ordningen har vi trots ett visst motstånd genomfört femdagarsveckan, d.v.s. två
dagar då vi inte arbetar. Likaså finns det många människor för vilka söndagen är
en arbetsdag som alla andra. Det huvudsakligen agrara samhällets veckoindelning har
långsamt förändrats till att passa det industrialiserade samhället, där kommers och
ekonomisk vinning är viktiga värden. Därför kan man på vissa håll tänka sig att hålla
butikerna öppna om söndagarna, men samtidigt finns det mången som motsätter sig
den affärsverksamheten. Själva begreppet ”arbete” har nämligen förändrats. ”Att
handla” uppfattas idag inte som något arbete. Tvärtom finns det många som tror att
det främjar familjesammanhållningen, när alla tillsammans kör till någon supermarket på heldagsutflykt. Så får man inte bara flera saker utan tror också att man skaffar
sig sinnesfrid.
Förbudet att döda är inte heller självklart i dagens samhälle. Både abort och eutanasi,
dödshjälp, är tänkbara utvägar när människan hanterar livet. För några tiotals år
sedan då p-pillret uppfanns blev fri sex acceptabel, också detta var emot bibelns
budord. Betänker man att bibelns texter varit kända som subtexter under tusen år
förstår man kanske också att de förändringar 1900-talet förde med sig var
omvälvande och orsakade stora problem mellan människor som hade olika starka
band till texterna. Olika generationer inom familjen kom på kant med varandra men
också olika politiska grupperingar och samhällsklasser hade svårt att förstå varandras
inställning.
NU ÄR DET JUL IGEN OCH EFTER JULEN KOMMER PÅSKA
Julen och påsken är kanske i vårt samhälle de högtider med anknytning till bibeln
som firas mest. I bibeln berättas om hur Jesus föddes och hur han dog. Varje gång
evangelierna om Jesu födelse och död läses upprättas en förbindelse mellan vårt
samhälle idag och det som hände i Palestina för tvåtusen år sedan. Evangelierna blir
ett slags kanaler genom tiden så att den som tror det som sägs i Nya Testamentet
själv på sätt och vis är med vid krubban och korset. De allra flesta ungdomar i dagens
bibelspår
i
folktron
11
Finland blir konfirmerade och har därför en allmän kunskap om tanken bakom Jesu
födelse och död, men för alla blir texterna inte en betydelsefull del av jul- och påskfirandet. För dem är de två helgerna välkomna avbrott i vardagens rutiner och ger
året dess speciella rytm. Förr var antalet synliga helger med anknytning till bibelns
berättelser större. Det är således inte bara veckans rytm som har en biblisk bakgrund i
skapelseberättelsen, utan också året är indelat enligt händelserna i den bibliska historien.
FRÅN VAGGA TILL GRAV
In på början av 1900-talet förekom det att kvinnor som hade fött barn skulle kyrktagas. Det ansågs att den nyblivna modern var oren efter havandeskap och förlossning.
Dessutom fanns en föreställning om att hon är född i synd. Då hon var oren kunde
hon inte accepteras som en fullvärdig medlem av församlingen, hon måste hålla sig
utanför, och därigenom hade hon inte heller något skydd utan var utsatt för alla
möjliga slag av övernaturliga faror. Enda sättet för henne att renas var att prästen tog
henne i handen. Efter det var hon inte på samma sätt utsatt för faror.
Också det lilla barnets dop går tillbaka på vad som sägs om hur man blir medlem av
Guds församling. Under begravningsriten anknyts också till den bibliska traditionen
när prästen säger sitt ”av jord är du kommen”, för enligt skapelseberättelsen var Adam
gjord av jord från marken. De här exemplen får visa att människan hämtat ingredienser från bibeln också när hon firar livets högtider. Men inte bara högtider anknyter
till bibeln. Den vardagliga seden att be bordsbön kan ses som en parallell till Jesu sista
måltid tillsammans med lärjungarna och har lett till att man i många hushåll ber Gud
välsigna maten innan man äter den. En annan parallell till det bruket finner vi i
berättelsen om hur Jesus mättade femtusen män med fem bröd och två fiskar.
RÖDA HAVET OCH KYRO ÄLV
Själva bibeln har inte varit särskilt vanlig i hushållen ännu på 1800-talet, den var
alltför dyr att köpa. I stället ägde man en psalmbok och ofta också en katekes.
Katekesen utgjorde ett slags sammanfattning av bibeln. Där fanns inte alla de berättelser om spännande och ovanliga ting eller de historier med pedagogiskt budskap
som finns i själva bibeln. Där finns bara kort beskrivet de centrala tankarna. Man
måste kunna katekesen, men blev förhörd i den på husförhör, så därför kom bibelns
budskap att spridas via den förutom genom predikningar och skolans arbete. Men
genom att man inte kom åt att läsa själva bibeltexten lämnades också utrymme för
en hel del fantiserande och människorna byggde upp en egen föreställningsvärld som
på olika sätt hängde samman med den bibliska men ändå inte var ”rätt”. Om den var
rätt eller fel hade heller ingen betydelse för den person som i en viss situation behövde ingredienser ur den för att nå vissa mål.
12
bibelspår
i
folktron
Trollformeln
”Menn gål / Min kritur / Menn kropp o Kristi blod /
Kokklarens makt ot mig / Kokklarens ingenting /
Jungfru Marie söta mjölk / Vare mig och min kritur till smörjels /
Guds sons söta mjölk / vare mig och min kritur till smörjels /
Den heliga andes söta mjölk / Vare mig och min kritur till smörjels /
Det skall stå som di tolv tolvtmännen /
Som stå i helvetet / Som veta rätt / Men vittna orätt /
Det skall stå som Jordans flod o Kyrö foss /
Det skall stå som Israels barn däröver gick /
Du urmetunga du äitertand / Du skall bindas med ett band /
Som Jungfru Maria spann / Om långfredagsnatt /
Det skall stå / Så sant Gud hjälpe till liv och själv / Amen”
innehåller många olika bibliska motiv. Kristi blod, Jungfru Maria, Jesus som Guds
son, den heliga anden, Jordanfloden, Israels barn, långfredagen är alla komponenter
som de flesta känner igen. Men att ”de tolv tolvtmännen” kanske har något att göra
med Pilatus som förrådde Jesus är redan mera avlägset från bibelns värld. Strängt
taget, enligt själva bibeln, har flera av motiven ingenting med varandra att skaffa.
Men formeln användes för att kreaturen skulle trivas och om den fungerade såsom
det var tänkt ansågs den vara effektiv. Det var huvudsaken. Mindre viktigt var att
Maria aldrig enligt bibeln besökt Röda havet, lika litet som hon varit vid Kyro älv.
BIBELN OCH SVARTBOKEN
Genom att bibeln var så dyr och sällsynt blev den värdeladdad som föremål. Sedan
gammalt föreställde man sig i den västerländska världen att det inte fanns bara fem
Moseböcker, som vi har i vår bibel idag. Många människor ansåg sig veta att det
fanns sex, sju eller till och med flera Moseböcker. Dessa försvunna Moseböcker
ansågs finnas någonstans och innehålla hemlig och farlig kunskap. Därmed kan man
säga att bibeln influerat också det som man kanske kan kalla det magiska tänkandet.
Här gäller samma resonemang som med trollformeln ovan: kunde man komma över
de försvunna Moseböckerna och använda dem på ett sätt som var till fördel i den
situation man befann sig i spelade det mindre roll om man gjorde ”rätt” eller ”fel”.
Bibeln har i folktron till och med sin egen motpol i svartboken, som omnämns på
olika sätt. Dels kan den vara en samling handskrivna trollformler, dels kan namnet
avse just sjätte och sjunde Mosebok, dels kan den vara en bok med svarta blad och
blodröd text, som någon präst fått av djävulen själv. Den värld där svartboken hör
hemma är en omvänd värld i förhållande till bibelns värld. Djävulen är visserligen
Guds motsats men han är också Guds motsvarighet. Där Gud är främst i sitt rike är
djävulen mest betydelsefull i sitt men med omvända värderingar. Det som är rätt i
Guds rike är fel i djävulens och tvärtom. Djävulen hedras och vördas, men det sker
bakfram, uppochner och tvärtom jämfört med hur Gud äras och prisas. Likaså är
svartboken bibelns motsats men samtidigt dess motsvarighet.
Bibeln själv kunde också vara ett skyddsmedel mot onda makter. Om djävulen var
ute efter att hämta någon människa skulle hon koncentrera sig på att läsa bibeln och
inte alls låtsas om allt det oväsen och alla de förskräckliga syner som fanns omkring
henne. Då skulle djävulen tröttna och böja sig för hennes ståndaktighet.
bibelspår
i
folktron
13
VÄLSIGNELSEN, FADER VÅR OCH BIBLISKA GESTALTER
I folktron är Guds ord nästan alltid starkast. Därför används också välsignelsen och
Fader vår ofta som hjälpmedel när man tror att man råkat ut för övernaturliga plågor.
I vår folklore nämns inte ofta bibliska personer utöver djävulen. Ibland är han ond
och besegrar människan som inte har krafter nog att motstå hans frestelser, men
andra gånger är människan starkare än djävulen och utnyttjar hans kroppskrafter eller
hans rikedom till sin egen fördel. Några andra bibliska personer finns i rollformlerna.
Så kan till exempel Jesus, jungfru Maria och Petrus tillsammans bota en sjuk häst.
Likaså kan man hänvisa till personer ur bibeln för att förklara varför något blivit som
det är idag: ”Då Eva gav Adam äpplet, var han så hungrig och sväljde [!] hela äpplet,
och så fastnade det i halsen” och sedan dess har männen sitt adamsäpple.
Adam och Eva, Hugo Simberg ca 1895
(http://www.fng.fi/fng/pic/huge/art/collecti/51/X0151100.jpg)
14
bibelspår
i
folktron
Övr
igt mat
er
ial
Övrigt
mater
erial
SÖNDAGSSKOL-OCH LÄGERVISA UPPBYGGD OCH KOMPONERAD I SYFTE ATT
MEMORERA BIBELBÖCKERNAS NAMN OCH DERAS INBÖRDES ORDNING:
Fem Moseböcker komma, Josua, Domar, Rut
och Samuels och Kungars och Krönikor till slut.
Sen Esra och Nehemja och Ester rullar fram
Och Job och Davids psalmer har växt på samma stam.
Så har vi Ordspråksboken, Predikaren jämväl
Så kommer Höga Visan, Jesaja minns Du väl?
Jeremia och hans visor de läsas än i dag,
Hesekiel och Daniel de ägde Guds behag.
Hosea, Joel, Amos, Obadja listan ökt´
Så Jona, Mika, Nahum vi hava genomsökt.
Där Habackuk har skrivit, Sefanja, Haggai
Där finner vi Sakarja och där står Malaki.
I Nya Testamentet finns vatten för vår törst,
Matteus, Markus, Lukas, Johannes kommer först
Apostlagärningarna och Romarenas brev,
Korinternas, Galaternas den store Paulus skrev.
Han skrev och till Efesier, Filippi och Koloss
Och till Tessalonikerna samt till Timoteus och
Hans lilla brev till Titus och Filemon vi nått,
Hebreernas epistel av okänd hand vi fått.
Två brev som Petrus skrivit och av Johannes tre
Och Jakobs brev och Judas vi här få genomse.
Så följer Uppenbarelseboken underbar,
För allt vi tackar Herren som är och blir och var!
JONAS GARDELL INTERVJUAD I TROTS ALLT 2/1996:
”Jag tillhör dem som tycker att man skall plugga bibelverser utantill. Man skall lära
sig valda delar av Bibeln utantill. Det är grundläggande om man ska kunna förstå
vår kultur, varför vi tänker som vi tänker, våra böcker, vår konst, vår musik rubbet. För vad vi än tycker om det och vad vi än tror så bottnar vår kultur i Bibeln
och det judisk-kristna arvet. Dels tror jag att människor lever ett rikare liv - konstnärligt, emotionellt och intellektuellt - om de förstår sin kultur, och dels måste vi
förstå varför vi tänker som vi gör, varför samhället har de normer som det har.
Förstår vi inte detta blir det också svårt att reagera och revoltera mot det. Jag menar
inte att man nödvändigtvis måste lära sig Bibeln för att tro på den, man kanske kan
lära sig för att ta avstånd från den. Men man måste åtminstone kunna den.”
Samtala om ...
behövs utantillkunskap?
1 IVadvilkakansituationer
Du själv utantill? Har Du några fördelar av det?
Gardells resonemang! Har han rätt? Diskutera och
2 Kommentera
argumentera för och emot!
15
Vid skiljovägen, Hugo Simberg 1896
(http://www.fng.fi/fng/pic/huge/art/collecti/48/X0148200.jpg)
16
bibelspår
i
juridiken
17
Peik Strömsholm
Lagar och jurister i Bibelns landskap
Hon är boken med
Guds bud,
lagen som består
för evigt.
Alla som håller fast
vid henne får leva,
men de som lämnar
henne skall dö.
Baruk 4:1
I mars 1974 dömdes konstnären Harro Koskinen av Högsta domstolen för hädelse.
Den gode Harro hade ställt ut bilder av svin i olika roller, bland annat ett svin som
led på korset.* Det var vissa som ansåg att detta var alltför upprörande och således
polisanmälde man utställningen i Helsingfors. Högsta domstolen ansåg att konstnären hade sårat religiösa människors känslor och att han därför kunde dömas för
hädelse. Även om religionen ofta är endast en privatsak är straffet för hädelse ett
exempel på att religionen kan ha en viktig roll också i officiella och juridiska sammanhang i vårt land.
* (Bilden ”Svinmessias” kan ses på internetsidan: www.fng.fi under konstnärer och konstverk)
EXEMPEL PÅ JURIDIK I BIBELN
Eftersom olika lagar följer varje människa från vaggan till graven är det inte förvånande att det finns mycket juridik också i Bibeln. Om man läser Bibeln från början,
från Moseböckerna, inser man att Gud utsåg Mose till domare och lagstiftare. Judarna lever än idag efter Mose lag. Det har sagts att hela Gamla testamentet handlar
om hur judarna följer denna lag eller bryter mot den.
Efter Moseboken kommer Domarboken, som handlar om ett slags domare eller
ledare. Också profeter som Jesaja och Jeremia talar om Guds lag och hotar folket med
grymma straff om de inte omvänder sig. I Jobs bok ser vi en hel rättegång, där Job är
åtalad, djävulen är åklagare och Gud domaren. Detta tema återkommer sedan många
gånger och Bibeln avslutas också i stor stil med Uppenbarelsebokens skildring om
den sista domen.
Ur Nya testamentet kan nämnas aposteln Paulus som var skriftlärd och expert på
Mose lag. Hans brev handlar mycket om hur kristna ska förhålla sig till den judiska
lagen. Han skriver också att ett ordnat samhälle är Guds vilja och att de kristna ska
betala skatt (Rom. 13). I Apostlagärningarna beskrivs rättegångarna mot Paulus och
hur han överklagar eller vädjar till kejsaren.
18
bibelspår
i
juridiken
Även Jesus hade problem med den tidens jurister. Ofta är hans motståndare fariséer
och ”laglärda” (Luk. 11:52). Till slut, när korsfästelsen närmade sig, hänvisade de till
lagen: ”Vi har en lag, och enligt den lagen måste han dö, eftersom han har gjort sig
till Guds son”. (Joh. 19:7). Rättegången mot Jesus från Nasaret slutade med att en
fällande dom avkunnades. Straffet var döden genom korsfästelse.
KYRKLIGA JURISTER FÖRE ÅR 500
Under antiken värderades talekonsten högt och många unga fick en utbildning i
talekonst och juridik. En välutbildad talare kunde uppträda i rätten som advokat.
De flesta berömda män inom den tidiga kyrkan var dylika advokater.
Tertullianus, som levde på 200-talet i Kartago i Nordafrika, var en kunnig men också
ytterst oförskämd debattör, och man märker tydligt att han upplevt många duster i
rättssalen. ”Min motståndare ser säkert en åsna i spegeln när han sitter hos barberaren”, kunde han slänga ur sig.
Han var en av de första som skrev om kristendom på latin, så han hade ett stort
inflytande på den senare utvecklingen. Tertullianus skriver bland annat att Jesus
förkunnade den nya lagen, att evangeliet är de kristnas lag. Senare har man ansett att
Tertullianus inflytande lett till att kristendomen alltför mycket blivit en religion som
handlar om regler och förbud. Eftersom Tertullianus levde i en tid när de kristna
förföljdes och dömdes i domstolar i romarriket kunde han också kritisera lagarna.
Också Johannes Chrysostomus (”guldmunnen”) från Antiokia var en stor talare som
övergav rättssalarna för att bli predikant. Han gick i en berömd skola i mitten av 300talet och hans lärare Libanius, som inte var kristen, var mycket besviken när Johannes
inte ville bli hans efterträdare som lärare vid skolan. ”De kristna stal honom ifrån
oss”, sade Libanius, kort före sin död.
Den mest kända av kyrkofäderna, Augustinus, var också retoriklärare och uppträdde i
rätten innan han övergick till kristendomen. I sin bok ”Bekännelser” berättar han om
hur han under 10 års tid sökte efter sanningen och till slut fann den inom den kristna
kyrkan. Eftersom han sökte så länge var han mycket tolerant och kunde förstå dem
som tyckte annorlunda än vad han gjorde i religiösa frågor. I striden mot den våldsamma donatismen i början av 400-talet ansåg han dock att staten borde gripa in
med våld mot Augustinus motståndare. Senare har man hänvisat till Augustinus när
man velat försvara våld mot människor som tror på ett annat sätt än man själv gör.
ROMARNAS JURIDIK OCH KYRKAN
När kristendomen blivit statsreligion i romarriket fick de kristna stor inflytande på
statens affärer. När kejsar Justinianus på 500-talet samlade det romerska rikets bästa
lagar i en stor lagsamling (Corpus iuris civilis) ingick det många kristna inslag. Denna
lagsamling är antagligen den mest betydelsefulla i mänsklighetens historia. Alla lärda
män i hela Europa använde denna lagsamling som hjälp under nästan 1500 års tid.
Denna lagsamling var mer internationell än alla regler som Europeiska Unionen har
idag. Ännu på 1900-talet gällde vissa delar av Justinianus lagsamling i delar av Europa.
Biskopen i Rom eller påven fick under medeltiden stor kyrklig och värdslig makt.
Efter att det stora romarriket gått under var kyrkan bättre organiserad än resten av
världen. Man hade lärda män och man var en internationell organisation. Kyrkan var
den tidens EU.
bibelspår
i
juridiken
19
Många påvar var jurister. Kring 1100-talet var påvens makt som störst och hans
kansli fungerade som ett slags domstol dit man kunde skicka juridiska skrivelser i
olika tvister. Många kristna jurister använde kejsar Justinianus lagsamling och kyrkans
regler påverkades av dessa. Kyrkans lagar kallades för den kanoniska rätten.
Från 1100-talet till 1900-talet utgick man från Justinianus lagar och den kanoniska
rätten när man skrev lagar i Europa. Även om det fanns stora skillnader mellan
länderna hade man en gemensam grund, och det var först på 1800-talet som man
började ha helt skilda lagar i varje land. Den kanoniska rätten fick stort inflytande i
Sverige och Finland från 1200-talet och framåt, speciellt när det gällde regler som
hade med familjen att göra.
LUTHER KRÅNGLAR TILL DET
Martin Luther hade tänkt börja studera juridik. Men en stormig julidag år 1505 när
han höll på att bli träffad av blixten greps han av panik och lovade Gud att han skulle
bli munk. Så skedde och han trivdes som munk till en början. Men han tyckte att
katolska kyrkans regler hindrade honom från att tro på en kärleksfull Gud. Efter
många års funderingar kom han fram till att när det gäller tron kan det inte finnas
några lagar eller regler, utan det enda som behövs är att man tror att Gud förlåter ens
synder. Därför kunde Luther inte godkänna att den katolska kyrkan stiftade en massa
lagar om hur man skulle tro och tänka. Under dramatiska former brände Luther ett
exemplar av den kanoniska lagboken på bål.
Detta betyder inte att Luther var mot alla slags lagar. Tvärtom tyckte Luther det var
viktigt att samhället och kyrkan styrdes av vettiga ledare, med lagar och vid behov
med hårda straff. Det som Luther alltid betonade var att inget får komma emellan
Gud och den enskilda människan, när det gäller tron.
När det gällde lagar för samhället ville och kunde Luther inte ge några exakta råd om
hur lagstiftningen skulle se ut. Redan när Gud skapade världen hade han gett människorna förmågan att se vad som var rätt och fel. Vad som är rätt och fel sammanfattades bäst i det dubbla kärleksbudet: ”Du skall älska Herren, din Gud, med hela ditt
hjärta och med hela din själ och med hela ditt förstånd” och ”Du skall älska din nästa
som dig själv”. (Matt. 22:37-39). En annan viktig regel var den så kallade gyllene
regeln: ”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för
dem.” (Matt. 7:12). Alla lagar skulle utformas i enlighet med dessa bud.
Luther hade kanske samma inställning som Jesus. I Bibeln berättas om hur två bröder
ville att Jesus skulle hjälpa dem att dela deras arv. ”Vem har satt mig till skiftesman?”
frågade Jesus. (Luk. 12:13-14). Lagar om arv och dylikt är bra att ha, men det är inte
det som är kristendomens budskap, utan man ska älska Gud och sin nästa.
Det säger sig självt att det är svårt att skriva regler för till exempel parkering i en
storstad utgående från dessa allmänna tankar. I vissa avseenden är Luthers syn ett
ganska invecklat resonemang. Därför har det ibland varit svårt att veta vad som
egentligen är ett lutherskt sätt att se på olika lagar för kyrkan och samhället.
HISTORIEN FRÅN LUTHER TILL 2000-TALET
När Luthers reformation spred sig till Sverige och Finland på 1500-talet slutade man
i princip helt att använda den katolska kyrkans kanoniska rätt. Man fortsatte dock att
beakta den och den romerska rätten när man skrev lagar. Till en del använde man
också Mose lag som förebild när man skrev lagar. Bland teologer som funderade på
20
bibelspår
i
juridiken
lagar kan nämnas Olaus Petri, Laurentius Petri och Mikael Agricola. Olaus Petris
domarregler fick stor betydelse genom århundradena och finns ännu idag med i
lagböcker i Finland.
I princip tyckte Luther att tron och samhället är skilda saker. I praktiken fanns det
inte många ställen där var och en kunde tro och tycka vad man ville, utan religionen
var alltid något som gällde hela byn, och alla skulle tro på samma sätt. Precis som i
många muslimska länder idag ansåg man att det inte går att skilja åt religionen och
samhället i övrigt. Under dylika förhållanden kan man inte tala om någon religionsfrihet.
Mot slutet av 1800-talet växte kravet på religionsfrihet i vårt land. Dels ville man ha
rätt att helt gå ut ur kyrkan, och dels ville man ha rätt att grunda egna kyrkor om
man inte var överens med statskyrkan, till exempel om man hörde till en väckelserörelse. Man tyckte det var fel att man måste
gifta sig i kyrkan och att man måste gå till
nattvarden i samband med vigseln.
Nattvardstvånget avskaffades 1910, borgerlig vigsel blev möjlig 1917 och regler om
religionsfrihet fanns i regeringsformen från
1919 och i religionsfrihetslagen från år
1922. Men även om lagarna talade om
religionsfrihet var 1900-talets Finland i
mångt och mycket ett enhetssamhälle, där
hela samhället skulle vara evangelisktlutherskt, och allt annat ansågs lite konstigt.
Som ett sorgligt exempel på detta kan
nämnas en dom av Högsta domstolen från
maj 1941. Domstolen bestämde att en
förening för Jehovas vittnen skulle förbjudas och upplösas eftersom föreningens
verksamhet stred mot ”god sed” när medlemmar anklagat ”statens kyrkosamfund” för
att vara falsk kristendom. Gradvis har dock kyrkans ”monopolställning” lindrats
under 1900-talet.
STATSKYRKA ELLER INTE?
Ibland debatteras frågan om den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är en statskyrka eller inte. Den som tycker att det är en ”statskyrka” säger att kyrkan inte är som
vilken förening som helst utan det finns officiella lagar och annat som gäller kyrkan.
Andra tycker att kyrkan är en ”folkkyrka” eftersom det är så stor del av Finlands folk
som frivilligt är med och kyrkan är en del av det finländska kulturarvet, också för den
som inte är religiös.
Antagligen har båda rätt. Som i alla andra länder har kyrkan vissa ”officiella” drag,
medan det å andra sidan är frivilligt att höra till kyrkan. Åtminstone följande drag
tyder på att kyrkan har en speciell officiell ställning i vårt samhälle:
• Många lediga dagar bestäms enligt kyrkans traditionella högtider.
• Den evangelisk-lutherska kyrkan nämns i grundlagen och det finns en kyrko
lag som behandlar kyrkan. Kyrkan nämns också i många andra lagar och
Uttrycket med
två fingrar på
Bibeln syftar på
bruket att vid
edgång inför
domstol lägga två
fingrar på Bibeln
och eftersäga vad
domaren förestavar. Vilken
betydelse och
vilket värde kan
en sådan symbolhandling ha?
bibelspår
i
juridiken
21
förordningar.
• Kyrkan har en viktig roll när det gäller folkbokföringen och skötseln av
kyrkogårdar.
• Utbildningen av präster på de teologiska fakulteterna betalas till stor del med
skattemedel.
• Präster har vigselrätt.
• Det finns militärpräster och en fältbiskop som har relativt hög rang i militären.
• En präst behöver inte vittna i domstol om till exempel en mördare erkänner
sitt brott för prästen.
• Den som hädar Gud eller skymfar den kristna religionen kan dömas till straff.
• I samband med många offentliga ceremonier ordnas gudstjänster.
• I domstolar och andra sammanhang används en ed där man svär vid Gud.
• Kyrkan är befriad från att betala många skatter.
Sist men inte minst bör nämnas att kyrkan har beskattningsrätt. Kyrkan får bestämma hur mycket kyrkoskatt som ska betalas. Det är endast officiella organ som
staten, kommunerna och kyrkan som får beskatta andra. Den som har beskattningsrätt har en mycket stark ställning i lagstiftningen. Den som betalar skatt får inget
direkt i utbyte utan kyrkan bestämmer vad som ska göras med pengarna som inflyter.
Detta är den näst starkaste ställning som ett samfund kan ha i lagstiftningen. Det
enda som smäller högre är statens rätt att kräva att alla medborgare ska bidra till
försvaret, det vill säga avtjäna värnplikt och dö för fosterlandet i en krigssituation.
TRONS OCH SAMHÄLLETS LAGAR
Sammanfattningsvis kan konstateras att varje samhälle behöver lagar och regler, men
att den kristna tron inte har samma slags regler som samhället. Att veta vad som hör
till den kristna tron och vad som hör till samhället är inte alla gånger så lätt. På Jesu
tid var Israel ockuperat av romarna. När man frågade honom om det var rätt för
judarna att betala skatt till romarna svarade han: ”Ge kejsaren det som tillhör kejsaren
och Gud det som tillhör Gud”. (Matt. 20:20-26). Pengarna tillhör kejsaren, människan tillhör Gud.
Gränsdragningarna kan vara svåra. När det gäller konstnären Harro Koskinen, som
nämndes i början av denna artikel, kan helt kort konstateras att republikens dåvarande president Urho Kekkonen senare benådade honom, så Koskinen fick till slut
inget världsligt straff för sin hädelse av Gud. Efter att domstolarna och presidenten
sagt sitt återstår dock frågan hur Gud egentligen ser på saken.
Bibeln är som en flod i vilken en elefant måste simma,
men som ett barn kan vada i!
Martin Luther i ”Bordssamtal”
22
bibelspår
i
juridiken
Samtala om ...
1
Vissa religiösa rörelser anser att det är fel med blodtransfusion. De kan tycka
att själen finns i blodet och att blodtransfusion därför är syndigt. Om någon i
rörelsen råkar ut för en olycka och behöver få blod på sjukhuset vägrar de att
ta emot blod och dör hellre. Tycker du att samhället borde tvinga dem att ta
emot blod eller får de fritt välja? Hur är det om det är ett barn som behöver
blod, är det rätt att föräldrarna får bestämma att barnet inte ska få blod?
Diskutera.
2
För länge sedan hade många kristna kvinnor slöja som många muslimer har
idag. Vad anser du om bruket att bära slöja av religiösa skäl? Vilka är fördelarna med att bära slöja? Blir tjejer med slöja mobbade i Finland? Borde man
få ha slöja på alla jobb eller finns det något jobb där chefen kan kräva att man
inte ska använda slöja på arbetet? Hur är det med turban för män? Diskutera.
3
I vissa religioner får en man ha flera fruar. Borde detta tillåtas också i Finland?
Varför, varför inte? Diskutera.
4
Registrerade religionssamfund får under vissa förutsättningar viga sina medlemmar. Om detta nämns i Religionsfrihetslagen och det är
undervisningsministeriet som sköter om registrering och dylikt. Ta reda på vad
som behövs och hur man gör om man vill grunda ett eget registrerat religionssamfund.
5
På många sätt var Jesus radikal. Han anklagades för uppror och blev korsfäst.
Sök bibelställen i evangelierna som tyder på att Jesus var beredd att gå emot
strömmen. Betyder dessa bibelställen att kristna inte ska lyda lagarna i Finland? Sök och diskutera.
6
Skulpturen utanför FN-byggnaden i New York är inspirerad av Jesaja 2:4.
Det är ca 2700 år sedan Jesaja skrev detta.
Vad säger bibelstället och vad föreställer bilden?
Har vi kommit närmare det mål som han beskriver?
Vad krävs för att Jesajas profetia skall bli verklighet?
Hur har FN tänkt att det skall förverkligas?
23
Andakt, Hugo Simberg 1895
(http://www.fng.fi/fng/pic/huge/art/collecti/51/X0151900.jpg)
24
bibelspår
i
musiken
25
Bertil Blom
Från David till Dylan – Bibeln och musik
Man kommer kanske inte i första hand att tänka på att en
av Bibelns böcker faktiskt är en sångbok, nämligen
Psaltaren. En stor del av de 150 psalmerna är skrivna av
kung David, som också var musiker. Hur musiken lät är
svårt att veta men i över-skrifterna finns en del antydningar om musik och liturgisk användning. Ända fram till
vår tid har olika tonsättare komponerat musik till
Psaltarens sånger och psalmer.
På många ställen i Bibeln talas det om musik och musicerande, speciellt vid olika fester och tempelhögtider. Musiken var ofta ett uttryck för glädje och lovsång:
• Psaltaren 150:5 ”Prisa honom med klingande cymbaler, prisa honom med jublande
cymbaler”.
• Andra Samuelsboken 6:5 ”David och israeliterna dansade framför Herren med liv och
lust och sjöng till lyror, harpor och tamburiner, till bjällror och cymbaler”
• Första Krönikeboken 25:6-7 ”Alla dessa leddes av sin far när de vid gudstjänsten i
Herrens hus sjöng till cymbaler, harpor och lyror efter kungens anvisningar. Tillsammans
med sina fränder, alla fullärda i konsten att sjunga till Herrens ära, var de 288”
• Andra Krönikeboken 5:12 ”och alla de levitiska sångarna, Asaf, Heman, Jedutun och
deras söner och bröder, var klädda i fint linne och stod öster om altaret med cym-baler,
harpor och lyror, och tillsammans med dem 120 präster som blåste trumpet”
I Vishetens bok talas det om konsten att lyssna:
Syraks Vishet 32:3-6 ”Tala, du som är gammal, ty det tillkommer dig, tala klokt och
förståndigt, men stör inte musiken. Prata inte medan man lyssnar till annat, och lägg inte
fram din visdom i otid. En sigillsten av rubin i en ring av guld – så är orkesterns spel vid
festen. En sigillsten av smaragd i en infattning av guld – så är sång och spel till ett gott
vin”
I Bibeln finns också exempel på hur musik kan används destruktivt och fel:
Amos 6:5-7 ”Ni skrålar till harpa och diktar allsköns sånger som David, ni dricker ert
vin ur offerskålar och smörjer er med finaste olja, men Josefs undergång bekymrar er inte.
Därför skall ni gå främst i fångtransporten, då blir det slut på svirarnas skrål”
I Nya Testamentet kan musiken få en annan innebörd:
Uppenbarelseboken 14:2 ”Och jag hörde en röst från himlen som rösten av stora vatten
och rösten av stark åska, och rösten jag hörde var som när harpspelare spelar på sina
harpor”
BIBELTEXTER I MUSIK
Bibelns händelser och Bibelns språk dyker överraskande ofta upp i musikaliska sammanhang. Främst kanske i den klassiska musiken, dels för att den har en så lång
historia jämfört med dagens populärmusik, dels för att det var kyrkan – speciellt fram
till 1700-talet – som var tonsättarnas arbetsgivare och beställare av musik. Vid sidan
av hoven var kyrkorna de plaster där musik uppfördes. En tonsättare på 1600- och
1700-talet hade i praktiken två val: antingen skrev han för kungen, fursten, greven
26
bibelspår
i
musiken
eller så levererade han musik för kyrkan: mässor, psalmer, motetter, oratorier, kantater, preludier…
I själva verket är flera av de musikaliska formerna och termerna bibliska tonsättningar. En passion skildrar Jesu lidande och död, ett requiem är en dödsmässa och ett
oratorium ofta en skildring av en
biblisk persons liv, osv. Flera bibliska
texter har fått bestående musikaliska
titlar:
Magnificat (Lukas 1:46-55 ”Min själ
prisar Herren”)
De Profundis (Psaltaren 130 ”Ur
djupen ropar jag till dig, Herre”)
Stabat mater (den lidande Jesumodern)
Kyrie (“Herre förbarma Dig”)
Agnus Dei (“O Guds lamm”)
Sanctus (“Helig”)
Gloria (“Ära vare Gud”)
Dies irae (Vredens/Domens dag)
Vigilia (nattbön)
Vesper (kvällsbön)
Psalm (tonsättning av verser i Psaltaren)
Koral (luthersk folklig melodi till religiös text), etc.
Många operor har sitt stoff ur den bibliska historien, kanske för att de dramatiska
bibliska berättelserna lätt går att överföra till en teaterscen, men också för att de
bibliska historierna (främst ur Gamla Testamentet) ger utrymme för många olika
tolkningar än idag.
Naturligtvis finns det en stor mängd ”kristen” och ”religiös” musik skriven av uttalat
troende musiker och artister. Men eftersom de är självskrivna i sammanhanget utelämnar jag dem här. I stället är det intressant att upptäcka att också ”världsliga”
artister förvånansvärt ofta använder ett bibliskt sätt att uttrycka tankar och känslor.
Ofta anar man den bibliska närvaron först efter upprepade genomlyssningar. Bibeln
har så starkt påverkat vårt språk och vårt sätt att uttrycka oss att vi inte ens märker
när vi uttrycker oss ”bibliskt”. För många artister är det här omedvetet, för andra är
det ett helt medvetet förhållningssätt. Precis som man förr i tiden utgick från att alla
kunde sin Bibel, utgår artister som Bob Dylan från att ord som ”Eden”, ”kill me a
son” och ”you gotta serve somebody” är bekanta metaforer för de som lyssnar på hans
rockmusik.
Utan att göra anspråk på att vara heltäckande vill jag här rent konkret peka på ett
antal musikexempel där Bibeln har varit inspirationskällan. Lyssna gärna själv på
musiken! Styckets/låtens namn är inom citationstecken medan bibelstället är angett
kursivt inom parentes.
POP- OCH ROCKMUSIK
Bob Dylan: “Gates of Eden” (1 Moseboken 1-3), “Man gave names to all the animals” (1
Moseboken 2:20 Mannen gav namn åt all boskap, alla himlens fåglar och alla vilda djur).
Den finns översatt till svenska av Ingemar Johansson: ”Adam gav namn åt alla djuren”.
bibelspår
i
musiken
27
Vidare har Dylan låtar som “Highway 61 revisited” (Abraham offrar Isak, 1
Moseboken 22), “What good am I” (Kärlekens lov 1 Korinthierbrevet 13), “Every grain
of sand” (Lukas 12:7 Och till och med hårstråna på ert huvud är räknade. Var inte
rädda, ni är mer värda än aldrig så många sparvar), och “You gotta serve somebody”
(Matteus 6:24 Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att hata den ene och
älska den andre eller att hålla fast vid den ene och inte bry sig om de andre. Ni kan inte
tjäna både Gud och mammon).
På skivan ”Saved” är Dylan rent bekännande kristen med ett avsnitt ur Jeremia 31:1
på skivomslaget, samma gäller den därpåföljande skivan ”Shot of love” där Matteus
11:25 citeras på konvolutet.
Pete Seeger: “Turn turn turn” (Predikaren 3:1 Allt har sin tid) – etta på poplistorna
1965 tack vare gruppen The Byrds.
Paul Simon (eg. Simon & Garfunkel): “Blessed” (Matteus 5, Saligprisningarna),
Leonard Cohen: “If it be your will”, “Suzanne”, “Hallelujah”, m.fl.
U2: “When love comes to town”, “God part II” och “Love rescue me” (Psalm 23:4
Inte ens i den mörkaste dal frukar jag något ont), “Peace on earth”.
Van Morrison: “Be thou my vision” (kunde med tanke på både text och musik vara
en psalm i vår psalmbok!), “In the garden” från skivan “No guru, no method, no
teacher” plus hela skivan ”Avalon Sunset” - Vans kanske mest uttalat kristna skiva kunde stå som exempel.
Tom Waits: “Way down in the hole” (om att bekämpa djävulen!).
Bruce Springsteen: “Adam raised a Cain”. Bruce använder dessutom ofta metaforen
”The Promised land” (=det förlovade landet) i många av sina sånger.
Kansas: “Dust in the wind” (Psalm 103:15).
Daniel Lanois: “The Maker”.
Sting: “It’s probably me”.
Cat Stevens: “Father and son” (Ordspråksboken 2-3).
Robbie Robertson: “Showdown at big sky” och “Fallen angel”.
Curtis Mayfield: “People get ready”.
The Moonglows: “Ten Commandments of love” (jfr de tio budorden).
Heavygruppen Metallica har låtar som “Die by your hand” (2 Moseboken 12-13).
Listan kunde göras lång…
Av de svenska artisterna kan Ulf Lundell stå som en motsvarighet till Bob Dylan.
Lundell använder ofta Bibelns språk och bilder i sina texter, t.ex. i “Lugna vatten”
(Psalm 23) och “Evangeline”. Samma gäller Mikael Wiehe: “Drottningen av Saba” (1
Konungaboken) och “En ängel steg ner ifrån himlen”.
Freda med solisten Uno Svenningsson är ofta “biblisk” som i “Mot all logik” (Matteus
7:14 Men den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner
den) och i “Under Ytan” (1 Moseboken 4: 9 Skall jag ta hand om min bror?)
Eva Dahlgren har sin “Guldgrävarsång” och “Ängeln i rummet” medan Py Bäckman
uttrycker sig bibliskt i “Stad i ljus”.
T.o.m. en vinnarlåt i Melodifestivalen (året 1973) har biblisk påverkan: ”Sommar’n
som aldrig säger nej” med gruppen Malta. Musik av Monica & Carl-Axel Dominique
och text av Lars Forsell (“dina bröst är som svalor som häckar”, jfr Höga Visan 7).
Flera pop/rocklåtar med bibelspår analyseras på Internetsidan: www.bibelsajten.nu/
kultur/musik
28
bibelspår
i
musiken
Bland de folkliga författarna är det fr.a. Dan Anderssons dikter som har tonsatts.
Lyssna t.ex. på “Till kärleken” (1 Kor.13)!
Carl Michael Bellman var väl bevandrad i Bibeln, han kallade många av sina sånger
“epistlar” (jfr. episteltexterna, dvs. breven i Nya Testamentet). Hans visa “Joachim uti
Babylon” berättar om Susanna i badet (Tillägg till Daniel) medan “Gubben Noa”
naturligtvis handlar om arkbyggaren (1 Moseboken 6-8).
Av de finska artisterna är Mikko Kuustonen (ex. “Jerusalemiin”) den som är starkast
förankrad i biblisk jord. Andra exempel är Pekka Ruuska och Jukka Leppilampi.
Jazzmusikern och tonsättaren Duke Ellington har komponerat “Sacred Concerts”,
där låtar som ”Heaven”, ”Come Sunday”, ”Is God a three letter word for love” ingår.
En särskild typ av sånger med ofta bibliska textmotiv är negro spirituals, de svartas
religiöst färgade folksånger, t.ex. “Joshua fit the battle of Jericho” (Josua 6) och “Little
David play on your harp”. Från negro spiritual är steget inte långt till gospel, men då
är vi redan inne på den självskrivna bibliska musiken som inte tas upp här.
KLASSISK MUSIK
Johann Sebastian Bach har ibland kallats ”den 5:e evangelisten”, så ofta har han i sin
musik använt sig av de bibliska berättelserna, t.ex. i “Matteuspassionen” och
“Johannespassionen” där Matteus- resp. Johannes-evangeliums skildringar av Jesu
lidande och död är utgångspunkten. Över alla sina verk skrev Bach orden ”Soli Deo
Gloria” (=Gud allena äran). Det hindrade honom inte från att skriva världslig musik,
men det säger något om hans syn på musiken, dess ursprung och uppgift.
Få tonsättare i musikhistorien har skrivit så många kantater som Bach (närmare 300
av vilka drygt 200 finns bevarade). Under fem års tid skrev Bach till varje söndagsgudtjänst en halvtimmelång tonsättning (kantat) baserad på dagens bibeltext - en
ofattbar produktivitet! Bach tonsatte också mässor, magnificat, koraler, motetter,
passioner och oratorier samt sånger och arior av andlig-biblisk karaktär, för att inte
tala om all instrumentalmusik… hans produktion är helt enkelt alltför omfattande
för att kunna räknas upp här. Ett intressant kuriosa är de s.k. Golbergvariationerna
som Bach skrev för att ge en sömnlös greve förströelse och stimulans under de sömnlösa nätterna (jfr. Davids uppgift i sin tjänst hos kung Saul: 1 Samuelsboken 16:16
Befall dina tjänare – vi står här beredda – att leta upp någon som spelar lyra. När den
onda anden ansätter dig kan han spela för dig och lindra din plåga.)
Vid sidan av Bach kunde man lätt räkna upp flera hundra klassiska tonsättare som
har skrivit musik inspirerad av Bibeln. Här nöjer jag mig med några exempel:
Heinrich Schütz: “Davids psalmer”, oratoriet “Jesu sju ord på korset”.
Joseph Haydn: oratoriet “Skapelsen” (Första Moseboken 1-2), stråk- och vokalkvartetten “Jesu sju ord på korset”.
Paul Hindemith: symfonin (och operan) “Mathis de Maler” (beskriver änglarnas
hälsning vid Jesu födelse, Lukas 2:9-14).
Arvo Pärt: Mässor, Magnificat, De Profundis.
Arthur Honegger: “Kung David”.
Thomas Tallis: “Jeremias klagosång” (Jeremia 9).
Antonin Dvorak: “Bibliska sånger”, op.99 (flera av psalmerna i Psaltaren).
Bohuslav Martinu: “Freskerna i Piero della Francesca” (musik inspirerad av ett
konstverk föreställande Drottningen av Saba, jfr 1 Konungaboken).
bibelspår
i
musiken
29
Richard Strauss: baletten “Joseflegenden” (1 Moseboken 37:1-36).
Hugo Alfvén: baletten “Den förlorade sonen” (Lukas 15:11-23).
Gunnar Wennerberg: “Davids psalmer”.
Lars-Erik Larsson: “Förklädd gud”.
En intressant parentes i det här sammanhanget är att flera tonsättare också var prästvigda, bl.a. Antonio Vivaldi och Franz Liszt, och av den anledningen naturligtvis
komponerade en stor mängd musik inspirerad av Bibeln.
Många ORATORIER har bibliska motiv:
Georg Friedrich Händel: “Messias” (handlar om profetiorna om Jesu födelse, hans
lidande och död), “Israel i Egypten”, “Judas Maccabaeus”, “Saul” och “Salomo”
Joseph Haydn: “Skapelsen” (1 Moseboken 1-2)
Felix Mendelssohn: “Elias”
J.S.Bach: “Juloratoriet” (sex kantater för sex dagar kring jul och nyår).
REQUIEM eller dödsmässor har komponerats av Wofgang Amadeus Mozart, Gabriel Fauré, Johannes Brahms, Anton Bruckner, Giuseppe Verdi, Andrew Lloyd
Webber, Einojuhani Rautavaara, m.fl. Idag uppförs dessa requier ofta kring påsk och
allhelgona.
OPEROR som kan nämnas i det här sammanhanget är
Giuseppe Verdi: “Nabucco” (el. Nebukadnessar)
Camille Saint-Saens: “Simson och Delila” (Domarboken 16:4-)
Gioacchino Rossini: “Moses i Egypten” (2 Moseboken)
Arnold Schönberg: “Moses och Aron” (2 Moseboken)
Arthur Honegger: “Judit” (Judit)
Darius Milhaud: “David” (1 och 2 Samuelsboken, Konungaboken)
Carl Nielsen: “Saul och David”
Joonas Kokkonen: “Viimeiset kiusaukset” (om ödemarksprofeten Paavo
Ruotsalainen).
Bland MUSIKALER med bibliska motiv finns:
Andrew Lloyd Webbers “Jesus Christ Superstar” (om Jesu lidande och död).
Nämnas kan också “Du måste finnas”, en av sångerna i Benny Anderssons och Björn
Ulvaeus musikal “Kristina från Duvemåla”.
“Hör, du som har öron”
Matteus 13:9
30
Bonden och döden, Hugo Simberg 1895
(http://www.fng.fi/fng/pic/huge/art/collecti/47/X0147900.jpg)
31
bibelspår i litteraturen
Catharina Östman
Författarna, Bibeln och språket
Det myckna bokskrivandet tar aldrig
slut…
Predikaren 12:12
Bibeln är en utomordentligt viktig bok i vårt kulturarv och i miljontals människors
religiösa tradition. Den används både i officiella sammanhang (gudstjänster och olika
sammankomster) och i enskilda människors mest privata stunder (i samband med
personlig andakt m.m.). På det viset är den både en kollektiv och en mycket personlig bok, och den väcker därigenom också starka känslor. Den har också inspirerat
många författare genom tiderna till nya tolkningar.
Bibeln kan alltså dels läsas som litteratur i sig, dels är den utgångspunkten för skönlitterära texter av olika slag (romaner, noveller, skådespel, dikter, psalmer osv.).
Man kan läsa hela Bibeln som en historia om vem Gud är och vad han vill. För
människan innebär det ett sökande, en kamp, ett lyssnande. Och val av väg.
BIBELN SOM LITTERATUR
Bibeln indelas i Gamla testamentet och Nya testamentet och består av sammanlagt
77 olika böcker, tillkomna under olika tider. De visar en stor stilistisk, innehållslig
och genremässig bredd. Här finns berättelser, lagar, anvisningar, poesi, ordspråk, brev,
liknelser, profetior och böner. Följande utdrag ur Ordspråksboken får utgöra ett
exempel både på det poetiska och på det aforistiska. Avsnittet visar samtidigt på det
ofta klara och enkla språket i Bibeln.
Bevara omdöme och klokhet, min son,
släpp dem inte ur sikte.
De skall skänka dig liv
och bli ett smycke för din hals.
Då kan du vandra trygg,
du kommer inte att snava.
(Ords.3:21-23)
Andra gånger innehåller Bibeln noggranna faktauppgifter:
Salomo samlade vagnar och hästar och hade 1400 vagnar och 12000 hästar ... Salomos
hästar kom från Musri och Kuve; kungliga uppköpare importerade dem från Kuve.
Vagnar införde de från Egypten. Priset för en vagn var 600 siklar, priset för en häst 150
siklar. (2 Krön.1:14, 16-17)
Beroende på typen av text brukar man indela de bibliska böckerna i följande grupper:
32
bibelspår i litteraturen
– historiska böcker (i Gamla testamentet bl.a. Moseböckerna, Samuelsböckerna,
Kungaböckerna och Krönikeböckerna; i Nya testamentet: evangelierna och Apostlagärningarna)
– poetiska böcker (Job, Psaltaren, Höga visan, Predikaren, Ordspråksboken)
– vishetslitteratur (Predikaren, Ordspråksboken, Salomos vishet, Jesus Syraks vishet)
– profetiska böcker (bl.a. Jesaja, Jeremia och Hesekiel)
– brev (aposteln Paulus brev till de olika församlingarna kring Medelhavet)
– apokalyptisk litteratur (Daniels bok, Uppenbarelseboken).
Både den profetiska och den apokalyptiska litteraturen handlar om visioner om
framtiden, men den apokalyptiska är ofta en mer utförd berättelse i jag-form med
gåtfulla liknelser.
Direkt historiskt material blandas i Bibeln också med mytologiskt och fiktivt stoff.
Forskarna har t.ex. inte kunnat hitta bevis på att Abraham var en historisk person.
Berättelsen om honom innehåller ändå många ”sanningar” om utvecklingen av en
människas gudsrelation. Abraham är en gestalt som både protesterar mot Gud och
underkastar sig hans vilja. Liksom han finns det också många andra människor i
Bibeln som framställs som kämpande och motsägelsefyllda människor. De kan ha
många olika egenskaper, både goda och onda, och skiljer sig på det viset från
människoskildringar i sagor. Människorna i Bibeln har många realistiska drag.
Bibeln strävar inte efter ett enda begränsat synfält. Det visar inte minst de fyra
evanglierna i Nya testamentet (Matteus, Markus, Lukas och Johannes), som i stort
skildrar samma händelser ur olika perspektiv och med olika berättarröster. Det finns
en polyfoni – en mångstämmighet – i Bibeln.
Temana varierar också mycket: här finns allt från tortyrskildringar (Andra Mackabeerboken) till erotiska beskrivningar (Höga visan). Här skildras vrede och hämndbegär, förlåtelse och omsorg, konflikter och stunder av klarhet. Gudsbilden antar också
olika drag på olika ställen i Bibeln, ibland rentav inom samma bok (t.ex. Jobs bok).
Man kan läsa hela Bibeln som en historia om vem Gud är och vad han vill. För
människan innebär det ett sökande, en kamp, ett lyssnande. Och val av väg.
BIBELN SOM SPRÅK
Genom att Bibeln historiskt har använts så mycket, har den också i hög grad påverkat
vårt språk. När Nya testamentet första gången översattes till svenska 1526, innebar
det ett nytt skede i hela svenska språkets utveckling, en inledning på den s.k. äldre
nysvenskan. Bibeln bidrog då till att förnya språket.
Senare har språket i Bibeln däremot släpat efter i den allmänna språkutvecklingen.
Gustav Vasas bibel från 1541 kom egentligen att användas i nästan 400 år (fram till
1917). År 1703 utgavs visserligen Karl XII:s bibel, men där hade man gjort bara få
ändringar, så den var ålderdomlig redan då den publicerades. Som ett exempel på
bibelspråkets konserverande karaktär kan nämnas att pronominet ni infördes i Bibeln
först nu genom den senaste översättningen 1999 (i den s.k. Bibel 2000). Tidigare har
man bara talat om I.
I våra dagar har språket i Bibeln inte lika mycket inflytande över allmänspråket som
förr. Men Bibeln påverkar ändå vårt språk genom att ge oss ord och uttryck som vi
kanske annars inte använder (tillförsikt, nådegåva), och den bidrar till att hålla vissa
talesätt vid liv (sila mygg och svälja kameler, i ditt anletes svett) osv. I den nyaste bibel-
bibelspår i litteraturen
33
översättningen har man strävat efter en modernare stil än tidigare (Jesus går klädd i
långskjorta, bär inte en livklädnad som förr) - men man har ändå inte helt uteslutit
äldre ord (t.ex. trolovad och dräpa finns kvar).
BIBELN I LITTERATUREN
Många författare har genom tiderna inspirerats av de bibliska texterna, dels av själva
bibelstilen, dels av de människor och händelser som skildras. Det är alltså fråga om
en påverkan på flera plan. Traditionellt har bibelstilen präglats av ålderdomliga och
högtidliga ord, ett rikt bildspråk och en huvudsatsdominerad satsbyggnad. En sådan
stil kan man finna t.ex. i den svenske författaren Torgny Lindgrens texter. Fastän
innehållet i nedanstående exempel berör något så vardagligt som kor, leds tankarna
till Bibeln genom själva språket och förhållningssättet:
Det ska du veta att allting skapat är
outgrundligt.
Alla hava vi enahanda ande, men märkvärdigast är ändå korna, inga andra levande
varelser är så oppfyllda av ande och liv,
juvret som dignar av saven och fruktbarheten
och buken deras som rymmer fyra magar och
ini alla fyra är det livet, och ögonen deras
som förstår och förelåter meste allt, och
skinnet som dallrar av glädjen. Korna, dem
hava blivit beklädda med andekraft.
(Ur ”Merabs skönhet” 1983)
När det gäller bibliska händelser och
personer, har författarna ofta tagit fasta på
sådant som är motsägelsefyllt och gåtfullt.
De skriver t.ex. om outsidergestalter eller
om dem som tvingas genomgå en utveckling på grund av krävande omständigheter.
Flera författare har därför skildrat t.ex. Job, Judas, Kain och Herodes. Också kvinnliga gestalter som Jesu mor Maria och Abrahams hustrur Sara och Hagar har behandlats skönlitterärt. Inte sällan har dessutom Jesus och andra ledargestalter blivit föremål
för intresse; det finns romaner till exempel om Gamla testamentets Josef (Thomas
Mann: ”Josef och hans bröder”, 1933-43) och om kung David (Torgny Lindgren:
”Bat Seba”, 1984). Göran Tunström har i ”Ökenbrevet” (1978) - i jagform! - skrivit
Jesu självbiografi fram till dopet i Jordan. I romanen kämpar Jesus med sig själv för
att våga bli en som älskar:
Det är som en eld i mig, och fri blir jag aldrig, och innan dess är allting förtvivlan men
en förtvivlan som inte bryter ner mig, utan en stor, öppen kämpande förtvivlan.
Många av de bibelinspirerade böckerna i vår litteratur handlar om kampen mellan tro
och tvivel, skuld och frihet, makt och beroende, rädsla och kärlek. Ett särskilt tacksamt och ofta använt tema har skildringen av Jesu sista dagar varit (t.ex. Sven Delblancs roman ”Jerusalems natt”, 1983). Marianne Fredriksson har för sin del kombinerat de urgamla bibliska berättelserna i Första Mosebok med modern psykologi i
flera populära romaner (t.ex. ”Kains bok”, 1981, och ”Syndafloden”,1990).
Också i poesi kan man finna spår av Bibeln. Poeterna har kanske i synnerhet tagit
fasta på stämningsskapande avsnitt, t.ex. i Psaltaren och berättelsen om Jesu födelse.
34
bibelspår i litteraturen
Särskilt stark är naturligtvis kopplingen mellan Bibeln och psalmdiktningen, där en
hel biblisk berättelse ibland kan parafraseras (omskrivas) i poetisk form (psalmboken
nr 30 ”Och det hände vid den tiden”, 375 ”Mitt i en värld av mörker” m.fl.).
Bibelns inflytande på litteraturen har djupa historiska rötter och kan knappast
överskattas.
Författarna har närmat sig de bibliska texterna med hjälp av inlevelseförmåga och
fantasi. Det innebär att deras skildringar är subjektiva, ofta tankeväckande och annorlunda. Det kan fördjupa upplevelsen av bibeltexten och ge nya synpunkter och
frågor. Många gånger har det emellertid också väckt stark kritik inom kyrkliga kretsar.
Man har t.ex. inte alltid tyckt att författarna har visat det religiösa stoffet tillbörlig
respekt, eller så har boken annars inte varit önskvärd i samhället. Den ryske författaren Michail Bulgakovs roman ”Mästaren och Margarita” (1928-1940) publicerades i
hans hemland först nästan trettio år efter tillkomsten, den portugisiske nobelpristagaren José Saramago såg sig tvungen att flytta från Portugal när hans roman ”Evangeliet
enligt Jesus Kristus” (1991) kom ut.
Verk som i särskilt hög grad inspirerats av Bibeln i finlandssvensk litteratur är bl.a.:
Jarl Hemmer: En man och hans samvete (1931), som tar upp frågan om det ställföreträdande lidandet.
Hans Fors: Josef från Arimatea (1982), om en man som närmar sig Jesus men ändå
har svårt att hänge sig helt.
Lars Huldén: Judas Iskariot Samfundets årsbok 1987 (1987), dikter om svek och
längtan; Judas är här en man med behov av att bli sedd.
Paul von Martens: Hagar (1989), en berättelse från vår tid med den gammaltestamentliga berättelsen som klangbotten och utgångspunkt.
Gösta Ågren: Timmermannen (1996), dikter som bygger på Markusevangeliet.
I finsk litteratur kan nämnas:
Paavo Rintala: Kuolleiden evankeliumi (1954); Minä, Grünewald (1990)
Mika Waltari: Valtakunnan salaisuus (1959; Rikets hemlighet)
Daniel Katz: Herra Lootin tyttäret (1999)
I svensk litteratur finner vi bl.a. (förutom i texten tidigare omtalade verk):
Pär Lagerkvist: Barabbas (1950)
Vilhelm Moberg: Lea och Rakel (1954), ett drama
Per Gunnar Evander: Judas Iskariots knutna händer (1978)
De visas ord är som oxpikar,
och samlade tänkespråk som
väl islagna spikar.
Predikaren 12:11
bibelspår i litteraturen
35
Samtala om ...
1
Läs ett bibelavsnitt och en skönlitterär text om motsvarande avsnitt. Exempelvis:
a) Liknelsen om den förlorade sonen i Luk.15 och André Gides novell
”Den förlorade sonens hemkomst”, återfinns t.ex. i ”Mästarberättare valda
och presenterade av Sven Stolpe” 1977.
b) Berättelsen om Jesu dop, såsom det beskrivs i Mark.1:9-11 och hos
Göran Tunström i ”Ökenbrevet” s.215-216, nästsista kapitlet i romanen.)
Skiljer sig upplevelsen i de olika fallen? Vilken är skillnaden? Vilka tankar
väcks?
2
Sök upp en bibelparafras i psalmboken. Bibelstället finns noterat som rubrik
ovanför en del psalmer. Jämför psalmtexten med bibeltexten.
3
Diskutera Judasgestalten. Varför handlade han som han gjorde? Kan man förstå
honom inifrån? Skriv en egen kort berättelse om Judas i jag-form.
4
Läs bibeltexter och fundera på om där finns ord som du inte annars använder.
Kan du beskriva de orden med hjälp av andra ord? Hur ”smakar” de ovanliga
orden? Har de något att ge?
5
Jämför ett bibelavsnitt i två olika bibelöversättningar. Hur påverkar de olika
språkformerna uppfattningen av innehållet?
VARIFRÅN HÄRSTAMMAR OCH VAD BETYDER UTTRYCKEN?
Varje språk utvecklar under tidens lopp ett förråd av s.k. bevingade ord och ordspråk.
I dessa avspeglas en folklig levnadsvisdom. Uttrycken formuleras så att de är lätta att
minnas och innehåller ibland överdrifter för att tydligt peka ut poängen.
De tidiga bibelöversättningarna hade stor betydelse för språkets utveckling i Finland
och Sverige liksom i andra länder. Tack vare översättningarna utvecklades ordförrådet
och man bestämde sig t.ex. för hur stavningen skulle se ut. Bibelns språk blev välbekant och blandades in i vardagsspråket.
Jämför olika översättningar för att härleda ursprunget till följande uttryck och talesätt!
• Bileams åsna
(4 Moseboken 22:28)
• Aronsskägg
(Ampelväxt med nedhängande
rankor, Psaltaren 133:2)
• Raka gatan
(Apostlagärningarna 9:11ff )
• Sköna porten
(Apostlagärningarna 3:2)
• Babelstorn
(1 Moseboken 11)
• Jakobsstege
(1 Moseboken 28:12)
•Judaskyss
(Tecken på svek,
se Matteus 26:49)
• Ramaskri
(Proteststorm, jfr Jeremia 31:15)
• Stenarna ropar
(Lukas 19:40)
• Frestelsernas berg
Läsa som fan läser Bibeln
(Illvilligt misstolka något.
Jfr. hur Jesus frestas av djävulen,
som använde bibelcitat och tolkade
dem på sitt eget sätt, se Matteus
4: 1-11, Lukas 4:1-13)
36
bibelspår i litteraturen
• Anden är villig men köttet är svagt
(Man vill gärna men energin räcker
inte till, se Matteus 26:41)
• Begära någons huvud på ett fat
(Kräva att någon skall bestraffas eller
avskedas, se Matteus 14:8)
• Döden i grytan
(Rena fördärvet, se 2 Konungaboken
4:38-40)
• En ropandes röst i öknen
(En ensam klarsynt person som ingen
lyssnar på, se Matteus 3:3)
• En ulv i fårakläder
(Skyldig men med oskyldigt utseende,
se Matteus 7:15)
• Falla i god jord
(Bli till nytta, se t.ex. Lukas 8:5-8)
• Fara fram som ett jehu
(Med våldsam fart, se 2 Konungaboken 9:20)
• Fjällen föll från mina ögon
(Att inse något som man inte tidigare
förstått, se Apostlagärningarna 9:18)
• Gå genom märg och ben
(Hebréerbrevet 4:12)
• I elfte timmen
(Se Matteus 20:1-16)
• Inte ett jota
(Inte ett dugg, se Matteus 5:18)
• Inte röra ett finger
(Anstränger sig inte det minsta, se
Matteus 23:4)
• I sitt anletes svett
(Under stor ansträngning, 1 Mosebok
3:19)
• Manna från himlen
(Oväntad gåva eller förmån, jfr. 2
Moseboken 16)
• Kasta pärlor för svin
(Ge bort till någon som inte förstår att
uppskatta gåvan, se Matteus 7:6
• Ormens väg på hälleberget
(Det som övergår förståndet, se
Ordspråksboken 30:18f )
• Sitta vid köttgrytorna
(2 Moseboken 16:3)
• Leva på vatten och bröd
(Straffskärpning, se Syrak 29:21)
• När andan faller på
(När man får lust, jfr. Apostlagärningarna 10:44)
• Roten till allt ont
(Ursprungsfelet, se 1 Timotheusbrevet
6:10)
• Se mellan fingrarna
(Inte låtsas om, se 3 Moseboken 20:4-5)
• Sila mygg och svälja kameler
(Lägga vikt vid det oväsentliga och
negligera viktiga saker, se Matteus
23:24)
• Skilja agnarna från vetet
(Sortera bort det dåliga och behålla det
som är bra, jfr. Matteus 3:12)
• Som en tjuv om natten
(När man minst anar det, se 1 Tessalonikerbrevet 5:2)
• Sätta sitt ljus under skäppan
(Vara onödigt blygsam, jfr. t.ex.
Matteus 5:15)
• Två sina händer
(Frånta sig allt ansvar, se Matteus
27:24)
• Vara en nagel i ögat
(Se 4 Moseboken 33:55)
• Till det bittra slutet
(Jfr. 2 Samuelsboken 2:26)
37
Dödens trädgård, Hugo Simberg 1896
(http://www.fng.fi/fng/pic/huge/art/collecti/66/X0566200.jpg)
38
bibelspår
i
konsten
39
Charlotte von Essen-Höglund
Bibelspår i konsten
Konsten är som ett uttryck för sin
tid. Den återspeglar trender och
tankegångar i samhället. Den har sin
egen tids inramning. Vi kan se det i
dräkter, föremål och byggnader som
återges i konstverk. Från 500-talet
och fram till 1800-talet var kristendomen och konsten starkt sammanlänkade. Konsten under de två senaste århundradena kännetecknas av ett mer eller
mindre förkastande av kristna klassificeringar. Konstnärerna har sökt sig bort från
kristet inflytande och försökt skapa nya former och uttryckssätt.
Man kan inte peka på någon gemensam tråd i den kristna konsten genom alla århundraden. Den kristna konsten uttrycker sig med enorm bredd (ikoner, kalkmålningar, altartavlor, krucifix, träskulpturer, änglar, keruber m.m.). Den är ett
resultat av den kristna trons centrala budskap kombinerat med mänsklig fantasi.
Kristna har alltid haft olika uppfattningar om konst. I 5 Moseboken 5: 8-9 står det
”Du skall inte göra dig någon bildstod, någon avbild av någonting uppe i himlen eller
nere på jorden eller i vattnet under jorden. Du skall inte tillbe dem eller tjäna dem”.
Kristendomen lär att Gud straffade Israels barn p.g.a. deras avgudadyrkan. Redan på
700-talet bredde en religiös konflikt ut sig över hela den bysantinska världen. Det
rådde stor oenighet om bruket av ikoner, dvs. avbilder av Kristus, jungfru Maria eller
något helgon. Bildmotståndarna ansåg att all avbildning var avgudadyrkan. De ville
ersätta de kristna ikonerna med traditionella kristna symboler som korset, bibeln och
nattvardselementen. Ikonförsvararna, främst munkar, utsattes för våldsam förföljelse
och en mängd ikoner förstördes. Johannes Damaskenus, 700-talets störste teolog,
förklarade, till ikonernas försvar, att en ikons betydelse är som en kopia av eller som
en påminnelse om originalet. Även senare har det funnits stor misstro mot allt bildskapande. Reformatorerna, framförallt kalvinisterna, förkastade mycket av den kyrkliga konsten och andaktsfrämjande kulturföremål. De pietistiska väckelserörelserna
försökte hålla allt avbildande nere.
KONSTEN UNDER MEDELTIDEN I FINLAND
Under medeltiden, den katolska tiden, existerade nästan ingen annan konst än
religiös. Bildframställningar var ett viktigt inslag i den kristna kulten. Kyrkan hade
stor makt och kunde kosta på sig ståtliga kyrkobyggnader och fina inventarier tack
vare indrivna medel och donationer. För dåtidens konstnärer (hantverkare) var
kyrkan den viktigaste arbetsgivaren. Kyrkan beställde sin konst via verkstäder och
hade möjlighet att påverka motiven. Konsten gjorde sannolikt ett starkt intryck på
den medeltide kyrkobesökaren. Scener ur helgonlegender (som inte ingår i Bibeln)
var lika populära som bibliska scener. Sankta Anna, Jesu mormor, som omnämns i de
apokryfiska texterna, hörde till medeltidens populäraste helgon. Förutom att pryda
kyrkorummet hade konsten en undervisande funktion, att lära den icke läskunniga
allmogen om innehållet i Bibeln och helgonlegenderna och om moral och etik. I
folkmun har bilderna kallats för ”fattigmansbibeln”. Det hände att bilder kunde bli
föremål för en så stor vördnad att det närmast liknade dyrkan. Man bad till bilderna
och offrade till dem.
40
bibelspår
i
konsten
KONSTEN EFTER REFORMATIONEN
Efter reformationen (1520-talet) förändrades
konsten. Reformatorerna förkastade helgonkulten och alla attribut som hörde till den
gamla tron avskaffas. Helgonbilderna fördes
upp på kyrkvindarna, kastades bort eller målades över. På sina håll förstördes en del träskulpturer medvetet. Näsor och händer höggs av, för
att, som man trodde, göra dem kraftlösa. Lyckligtvis har en del av konsten bevarats. Nationalmuseet har en stor samling medeltida konst och
i en del kyrkor har medeltida verk plockats fram
som rariteter. Alla konstföremål av ädel metall
lade Gustav Vasa beslag på och smälte ner. Hans
framfart utarmade kyrkorna. På 1560-talet
utfärdades ett förbud mot all avbildning. Det
enda som fick förekomma var altartavlor och
krucifix. Bildspråket blev på sätt och vis fattigare nu då helgonkulten hade avskaffats.
Den sakrala konsten dominerade ännu under
1600-talet i Finland. Kyrkan fortsatte att anlita
konstnärer för altaruppsättnigar. Under 1700talet började konstnärerna få flera profana
uppdrag; porträtt, landskap, historiska scener,
stilleben. Konst i hemmiljö började förekomma
mer och mer. Konsten påverkades av en allt mer
borgerlig, sekulariserad och industrialiserad
värld.
Kalkmålning i
Kumlinge kyrka,
1490-talet.
Själavägning.
Ärkeängeln Mikael
väger en människas
själ. Djävulen är
med på ett hörn och
Under 1800-talet börjar konstnärerna göra sig namn.
Flera studerar utomlands och tar intryck av olika ström- försöker påverka
ningar. Under slutet av århundradet och in på nästa sekel vikten.
upplever den finska konsten en riktig guldålder. (Läs mer (Suomen taide.
Varhaiskaudet I,
om du är intresserad! Se litteraturförteckning)
s.106)
Nedan presenteras några av de större namnen, vars konst
innehåller religiösa motiv.
RELIGIÖS KONST UNDER 1800-TALET OCH BÖRJAN AV 1900-TALET
Från och med 1800-talet börjar man skilja mellan officiell kyrkokonst och bilder
skapade av individuella konstnärer som ett individuellt uttryck för den egna tron.
Bland de pietistiska strömningarna som tog fart under 1800-talet fanns däremot ett
ointresse för konst, som i vissa fall kunde övergå i bildfientlighet, då konsten ansågs
som lyx.
I Albert Edelfelts (1854-1905) målning Kristus och
Magdalena (1890) ser man spår av nationalromantik.
Edelfelt har målat Kristus klädd i urfinska kläder med
nävertossor på fötterna, stående bland finska björkar.
Motivet är inte bibliskt, men kunde jämföras med berätKristus och Magdalena, Albert Edelfelt
(http://www.fng.fi/fng/pic/huge/art/collecti/24/A0124600.jpg)
bibelspår
i
konsten
41
telsen om Maria Magdalena. Målningen bygger på en legend ur Kanteletar och
handlar om den rika bonddottern Magdalena som har gått för att hämta vatten och
möter Kristus. Under mitten av 1800-talet vaknade intresset för det nationella.
Konstnärerna sökte inspiration i det urfinska; landskapet, naturen, traditionerna,
dräkterna och i den finska mytologin, Kalevala. Man brukar tala om Karelenromantiken, då konstnärerna sökte sig till östra Finland för att finna inspiration.
Hugo Simberg (1873-1917), en av våra främsta symbolister, skapade en hel fantasivärld, med ibland bisarra motiv. Han skildrar bl.a. djävulen och döden, som t.ex. i
Dödens trädgård (1896), Bonden och döden (1895). Gestalterna är mera harmlösa än
ondskefulla. Bibliska personer som Adam och Eva (1895) förekommer. Sårad ängel
(1903), som tillkom i samband med en sjukdomskris, hör till hans mest kända.
Simberg deltog i utsmyckningen av Tammerfors domkyrka med bl.a. Sårad ängel som
väggmålning. Altarfresken är målad av en annan stor symbolist; Magnus Enckell
(1870-1925) och föreställer uppståndelsen, Uppståndelse (1907).
Tyko Sallinen (1879-1955) är kanske mest känd för sin målning Hihuliterna (1918)
som skildrar religiös extas.* Motivet bygger på traumatiska minnen från barndomen.
Som liten var han med under extatiska möten.
*(Bilden kan ses på internetsidan: www.fng.fi under konstnärer och konstverk)
Lennart Segerstråle (1892-1975) är känd för sina stora monumentala målningar.
Flera av hans verk har religiöst inspirerade motiv. Ett ofta återkommande motiv är
människan i kamp mellan ljusa och mörka makter. Han har bl.a. målat altarfresken i
Rovaniemi kyrka, Livets källa (1951).
De religiösa motiven i Ina Collianders (1905-85) konst har en central plats. Som
exempel kan nämnas Den himmelska och den jordiska ringdansen (1950) och Ängel (1959).
FINNS DET BIBELSPÅR I DEN NUTIDA KONSTEN?
Den konst vi idag möter i utställningssalar och på
gallerier har sällan en biblisk förankring. Scener
som skildrar Jesu liv eller någon liknelse är sällsynta.
Den nutida konsten återspeglar dagens samhälle,
den tidsanda som råder, aktuella händelser. Trots att
Bibeln inte är så synlig och tron för många har
blivit en privatsak känner de flesta konstnärerna
dock till Bibelns innehåll och framförallt det kristna
bildspråket och de kristna symbolerna. Den kristna
konsten har en så lång tradition bakom sig och en
så central plats i konsthistorien.
Konsttidskriften Taides pärmbild från 1997 av
Heli Rekula. Bilden föreställer en ung flicka,
framställd som en Kristusgestalt. Hennes händer
bär sår, stigmata (= sår på de ställen där Kristus
sårades då han korsfästes). Flickan ska föreställa
heliga Teresa, som lär ha upplevt stigmatisering.
Fotografiet ingick i Heli Rekulas utställning
”Pilgrim” våren 1997 i galleri Kluuvi i Helsingfors.
42
bibelspår
i
konsten
Dagens konstnärer registrerar trender och stämningar i samhället. Den konst de
skapar berör inte sällan existentiella frågor om t.ex. utanförskap, utsatthet och livets
förgänglighet. Det är allmänmänskliga frågor som även berörs i bibeln, eftersom
bibeln handlar om livet. Att bibeln för den skull skulle fungera som inspirationskälla
är att påstå för mycket. En del av den nutida konsten visar på ett intresse för andlighet och en reaktion mot all ytlighet i vårt samhälle (ex. på teman och motiv: änglar,
meditation, pilgrim).
Den omdebatterade utställningen Ecce Homo, med fotografier av svenskan Elisabeth
Ohlson, visades i Finland under våren 2000.* Utställningen hör till undantagen. De
iscensatta fotografierna bygger på olika kända bibelställen. Flera av scenerna är dessutom parafraser på äldre verk. Ett fotografi är komponerat enligt Leonardo da Vincis
fresk ”Nattvarden” från slutet av 1500-talet. Förutom de bibliska motiven behandlar
Ohlson bl.a. homosexuellas rättigheter i samhället (ex. på hur konst återspeglar
samhället). I scenerna umgås Jesus med homosexuella och transvestiter och i någon
scen är han t.o.m. naken. Detta orsakade enorm debatt både i Sverige och Finland,
vilket visar att publiken inte är likgiltig och att konsten är ett kraftfullt uttrycksmedel.
*(Fotografierna kan ses på internetsidan www.eccehomo.nu)
Exempel på hur kristna symboler har används till förtret är Harro Koskinens verk
Svinmessias från slutet av 1960-talet.* Korset symboliserar kärnan i kristendomen.
Den korsfäste grisen väckte sådan anstöt att det blev rättsliga åtgärder som följd för
konstnären. Han lär ha fått 200 mk i böter. Kaj Stenvall blev under 1990-talet känd
för sina Disney-inspirerade Kalle Anka-parafraser. Han har bland sina verk en parafras på en ikon föreställande Maria och Jesusbarnet, Ma-madonna, båda försedda med
ankhuvuden.** Målningen har säkert
fått en och annan i publiken att
reagera. Jan-Erik Andersson gjorde
på 1990-talet en installation som han
kallat Helikoptermadonna. Runt den
sittande madonnans huvud cirklar
små änglar (dockor), som en propeller. I famnen ligger Jesus-barnet, en
flickdocka. Dockan kan bytas ut mot
en svart docka.
* (Bilden kan ses på internetsidan
www.fng.fi under konstnärer och
konstverk)
** (Bilden kan ses på internetsidan
(Timescape. Finnish Contemporary Art,
(Vykort)
AnteroKare, Jyväskylä 1995,s.51)
http://apollo.lpg.fi/stenvall/1995)
DAGENS SAKRALA KONST
Idag är kyrkan inte någon större arbetsgivare för konstnärer. Då och då ordnas tävlingar, t.ex. då ett nytt församlingshem byggs. Den sakrala konsten av yngre datum är
vanligtvis enkel och avskalad i sitt formspråk. Motiven är ofta abstrakta och färgerna
ljusa. Kristna symboler såsom korset, Kristus-monogrammet, ankaret, duvan mm.
förekommer. Verken har en meditativ funktion. De behövs inte i ett undervisande
syfte.
Malin Simons, bildkonstlärare och keramiker, har gjort två verk för församlingshemmet i Jakobstad. Det ena verket, Rättfärdighetens pansar (1996), ingick i hennes
bibelspår
Rättfärdighetens
pansar (1996)
av Malin Simons. Verket
finns i dag i det
nybyggda
församlingshemmet i Jakobstad.
(Konstnärens
fotografi)
i
konsten
43
slutarbete vid Konstindustriella högskolan. Som slutarbete ville hon göra något som
tangerade hennes tro och förankra det i något konkret bibelställe. Verserna i Efesierbrevet (6:14-15: ”Stå alltså fasta, spänn på er sanningen som bälte och klä er i
rättfärdighetens pansar och sätt som skor på era fötter villigheten att gå ut med budskapet
om fred.”) fann hon innehålla starka bilder. Så småningom föddes idén fram att göra
en dräkt, ett pansar, som kom att utföras i keramik. Dräkten består av små ihopfogade kors. Hon hoppas att hennes verk kan förmedla något. ”Ett bra konstverk ska
kunna vara som ett fönster mot Gud.” Hon vill inte vara för tydlig i sin konst. ”Genom att säga mera begränsar man delvis betraktarens möjligheter att formulera egna
tankar men säger man allt för lite blir det kanske inga tankar alls.” I efterhand har
hon själv funnit många skikt av betydelse i sitt verk. Hon jämför pansaret med ett
skal, liksom kroppen bara är ett skal efter
döden, eller ett skal/pansar som vi går omkring med som skydd mot verkligheten.
Musiken har en självklar plats i församlingen
och som uttrycksmedel för att hylla och
uttrycka sin tro. Malin tycker att bildkonsten
inte anses lika värdefull som konstform och
som uttrycksmedel. ”Musiken är så omedelbar
och talar direkt, inför ett konstverk måste
man stanna upp och ge av sin tid.”
DEN ORTODOXA BILDTRADITIONEN
En ortodox gudstjänst är otänkbar utan
bilder. Bilden är jämställd med evangeliets
ord. ”Vad ordet förmedlar genom örat, förmedlar bilden genom ögat”, sade Basilius den
Store. Ikoner är inte vanliga bilder. De skall
påminna oss om det eviga livet, om att det
finns en annan sanning. En ikon brukar
beskrivas som ett fönster mot himmelriket.
Ikonerna är i sig inte heliga, de är redskap,
koncentrationshjälp. Ikonens uppgift är att
förbereda en människa för bön. Eftersom inte
heller privat bön kan tänkas utan ikoner finns
det i ett ortodoxt hem en eller flera ikoner.
Man ber inte till bilden utan till Gud via
bilden av t.ex. ett helgon.
Ikonmåleriet går tillbaka på fornkristen och
bysantinsk konst. Det var i Bysans, i det
Östromerska riket, som ikonkonsten utvecklades. Redan på 1000-talet hade de bildtyper
skapats som nästan oförändrat lever kvar i vår
tid. Renässansen infördes aldrig på ortodoxt område och därför överlevde denna
medeltida bildform i Grekland och Ryssland.
I Finlands sydöstra delar har alltsedan medeltiden funnits en ortodox befolkning,
som har använt ikoner. Sedan 1960-talet har intresset för ikonmåleriet ökat i Finland.
En ikonmålare bör helst tro på Gud. Han eller hon är ett verktyg för Gud. På grekiska och ryska heter det att man ”skriver” en ikon. En ikon ska ha ett bestämt
44
bibelspår
i
konsten
innehåll. Färgerna och linjerna har sin egen symbolik. För att åskådliggöra helgonens
himmelska väsen är deras linjer stiliserade. Genom tusen år har figurerna haft samma
anletsdrag. Kristus framställs alltid på samma sätt med håret och skägget likadant.
Paulus framställs alltid som skallig och Lukas som lockig o.s.v.
Det finns ingenting som hindrar att ikoner införs inom lutherdomen. Luther godkände Thomas av Aquinos motiveringar för bildbruk.
Samtala om ...
1
2
Får man använda kristna symboler hur som helst i konsten?
Diskutera frågan om Guds helighet och hur den yttrar sig i gammal
och modern konst.
3
4
Fundera kring hur olika kyrkor, samfund ser på konst.
5
Gör ett besök i din kyrka och ditt församlingshem. Vad finner du för
typ av konst?
Vad har vi i våra hem i form av prydnadsföremål och konstverk som
tangerar kristendomen (änglabilder, julpynt med kristna symboler,
broderade tavlor med religiös innebörd m.m.)?
Bra bildmaterial finner du i:
* Ars Auomen taide I-VI. 1987-1990
* Suomen taide I-VI (red. Markku & Olli Valkonen). 1982-86
* Konsten i Finland. Från medeltid till nutid. 1998
* Skatter ur Finlands konst och kultur. 1-5. Isván Rácz. 1967-67
45
Sårad ängel, Hugo Simberg 1903
(http://www.fng.fi/fng/pic/huge/art/collecti/93/X0093400.jpg)
46
bibelspår
i
Filmen
47
Håkan Näsman
Jesus lever på bio
– reflektioner kring film och religion
När jag för några år sedan gjorde min teologiska avhandling om film var jag på det
klara med att följande idé måste finnas med i inledningen: Biografsalongen är ett
”socialt frirum” där människan kan stanna upp och begrunda sitt vara, sin existens.
Tanken hämtade jag visst från en engelsk filosof som grunnat på filmens möjligheter.
I avhandlingen tog jag mig an en rysk film Stalker av den berömde Andrej Tarkovskij
för att se hur filmen som helhet kunde utgöra ett inlägg i en livsåskådningsdebatt - ja,
t.o.m. en teologisk reflektion över människans tillvaros gränser och möjligheter.
När jag idag tänker på filmer som kunde locka till liknande reflektioner är det inte
sagt att jag direkt skulle gå in på en sån ”svår” regissör som Tarkovskij. Inte för att
han inte skulle vara intressant och fortfarande aktuell - tvärtom är flera av hans filmer
mycket rika på anknytningspunkter under en rubrik som Bibel och film - det är
snarare fråga om att hans filmer i sig är för udda. Jag tror att det är ännu viktigare att
se vad dagens filmer, europeisk och amerikansk produktion kan innehålla. Vad finns
att se och uppleva i det filmuniversum som vi lever i idag?
RELIGION ÄR POP – ÄVEN PÅ FILM
I en diskussion om film, teologi och bibliska spår i filmberättelser har det för många
legat nära till hands att snabbt kasta sig över klassiska filmer som De tio budorden,
Matteusevangeliet av Pasolini osv. Klassiker är naturligtvis alltid tacksamma men
kanske man hellre borde anta utmaningen att se en amerikansk actionrulle eller
varför inte någon känd europeisk regissör. Ska man diskutera Jesusgestalter i filmer
idag tror jag inte att det enda sättet är att ta fram filmer av Bresson, Buñuel eller
Dryer. Spielberg, Almodovar, eller Clintans filmer kan också användas. Kristi sista
frestelse av Scorsese är en utmärkt film där uppslagen till diskussion om kristendomens väsen och Jesu historiska person är många. Minst lika intressant kan det vara att
titta på de reaktioner som följde premiären. En regissörs personliga tolkning och
kamp i en trosfråga blåstes upp till blasfemi och åstadkom censur och kan t.ex.
jämföras med debatten kring fotoutställningen Ecce Homo.
Det är viktigt att analysera dagsfärska filmer för det händer mycket på filmens område idag. Tio-i-topp-listan över mest besökta filmer innehåller välgjorda filmer som
väl lämpar sig som diskussionsunderlag.
Idag ser vi en ny vital generation av filmskapare i vårt eget land. Du behöver inte
(som jag) vara fascinerad av Aki Kaurismäkis sparsmakade stil och egensinniga
berättelser för att kunna ha behållning av inhemsk film (nu menar jag inte att den
finländska identiteten suddats ut). Ta t.ex. Olli Saarelas filmer: Filmer som Lunastus
och Rukajärven tie är mångbottnade filme=r för en diskussion om rätt och fel, om
skuld, samvete och ansvar. Filmerna har en tydlig religiös tematik. I sin senaste film,
Bad Luck Love (2000) går huvudpersonen Ali genom en religiös kris och söker en ny
inriktning i sitt liv. Personligen tycker jag dock att filmen inte är trovärdig i sitt
uttryck (rollpsykologin, vissa miljöbeskrivningar och våldet stör) men filmens problematik och Saarelas uttalanden visar att vi idag är i en helt ny situation när det gäller
48
bibelspår
i
Filmen
att överhuvudtaget diskutera religiös tematik på filmens område.Det är OK att
diskutera Bibeln, vår andliga tradition osv. I den lilla filmreklamtidningen Trailer
(september 2000) poängteras det på tal om Bad Luck Loves premiär att alla Saarelas
filmer berättar om människor i utsatta situationer och att de innehåller hänvisningar
till religiös symbolik och tematik.
Själv säger Olli Saarela:
– Den protestantiska etiken finns inbyggd i oss alla eftersom vi är uppvuxna i ett lutherskt
samhälle. Därför är det naturligt att religionen är ett alternativ som snabbt dyker upp för
en människa som hamnat i en återvändsgränd och vill söka en ny inriktning.
Det ovanstående får stå som ett exempel på att film idag överhuvudtaget börjat tas på
allvar. Filmkonsten är relativt ung och har haft det motigt att nå position där den
kunde utgöra något annat än enbart dyrt producerad billig underhållning. Med
tanken på den styrka och genomslagskraft filmmediet har är det bra märkligt att film
inte - förutom undantagsvis - tagits in i livsåskådningsdebatt eller teologisk forskning.
DE STORA BERÄTTELSERNA LEVER PÅ DUKEN
Vi talar i dag mycket om behovet att på nytt upptäcka de stora berättelserna, om
behovet av sammanhang i en mångfacetterad värld. I Bibeln finns vårt samhälles
urberättelser, myter och drama. En enorm rikedom om människans sökande efter
förklaring på tillvaron, hennes gudssökande och törst efter sanning, hennes brottande
med lidandeproblemet. Är inte filmen alldeles uppenbart ett medium där chanser till
möten finns om nu en gång en bild säger mer än tusen ord? Samtidigt är det det
sistnämnda som gör tolkningsuppgiften så mycket svårare - eller rikare.
Följ med det som rör sig på biograferna. Gå och se en film som inte är ”din”. Gör det
med frågorna: Vad vill denna film säga? Vad kan den ge? Finns här strukturer som
påminner om de klassiska bibliska liknelserna? Hur förändras huvudrollsinnehavaren under filmens förlopp? Vilka biroller är viktiga? Vilka symbolhandlingar utförs
och vilka syns i namn, miljöer och relationer? Gör gärna ett schema över filmen så
är det hela mera lätthanterligt. Händelseförlopp, huvudpersoner, viktiga brytningspunkter och vad som sker och visas just då. Gör t.ex. några slogans för vissa sekvenser i filmen för att bättre se utvecklingsskeden.
VARFÖR INTE LASSE HALLSTRÖM?
Ett sätt att komma lite djupare in i en film är naturligtvis att följa en viss regissörs
produktion under en längre tid. Det är värt att notera att filmproduktion skiljer sig
avsevärt från t.ex. litteratur och att kopplingarna inte alltid är lika starka. I filmproduktionen har vi att göra med en hel produktionslinje, där alla är aktivt med och
framställer slutprodukten. Å andra sidan har vi också en del regissörsnamn som p.g.a.
tidigare framgång får bestämma över stora delar av produktionen. Regissörsnamn är
förstås också en del av marknadsföringen. På samma sätt som Julia Roberts garanterar publik så gör ett namn som Steven Spielberg det.
Som tips tar jag gärna fram Lasse Hallströms produktion: Mitt liv som hund, Gilbert Grape, Once around och Ciderhusets regler. Ingen kan väl se den förstnämnda
utan att bli berörd över den värme filmen utstrålar. Den lilla Ingmars uppväxt och
kamp om en trygg tillvaro.
Mitt liv som hund är berättelsen om självprövning, upplysning och rening. Allt som
sker i Ingmars värld relateras till hunden Lajka. Sympatin med hunden som skickades
bibelspår
i
Filmen
49
ensam ut i rymden är total. Lajka ger perspektiv på världen – ensam och utgiven utan
sammanhang och till synes bara ett onödigt offer av den moderna människan. Samtidigt kan Lajka inge hopp. Ingmar är inte ensam, någon har gått före honom och
lidit. Ingmars egna tillkortakommanden och världens bristfällighet till trots finns det
hopp.
Gilbert Grape (Whats eating Gilbert Grape?) är en film om att skapa en egen identitet. Gilbert bor med sin enorma mor (ja, hon är stor som en val!) och syskon i en
ganska ödslig håla, Endora, där största nyheten är etablerandet av en multinationell
fastfoodfirma. Livet i staden och familjen är stagnerat och unket. Inget tycks kunna
förändra den självömkande modern. Gilbert försöker sig på en omöjlig Jesusroll och
uppoffrar sig för allt och alla. Han är en martyr och medspelare i ett sjukt samhälle ett samhälle som är instängt men ändå växer och växer likt hans mor i det gamla
huset.
Inte ens den unga flickan Becky tycks på sikt kunna åstadkomma någon förändring.
Hon visar dock på ett annorlunda förhållningssätt till livet och kan så småningom på
riktigt frälsa Gilbert från den massiva skuld som tynger honom. Jakt efter symboler
kan vara roligt eller uttröttande, men jag ger ändå en liten nyckel till filmen: Namnet
på staden innehåller filmens viktiga fråga End or a?
I likhet med Lajkatemat i Mitt liv som hund strävar Gilberts bror alltid upp i ett torn
– för att få perspektiv på saker och ting.
DETHÄR MED HIMLEN ÄR SOM SLUTSCENEN I FILMEN…
En relativt ny film som är tacksam att analysera är Matrix (1999). Det är en actionfilm laddad med specialeffekter men också fullspäckad med bibliska konnotationer.
Har du sett filmen har du knappast undgått det men vill du läsa mera kan du t.ex läsa
bibelsajtens recension på adressen www.bibelsajten.nu/kultur/matrix. För övrigt
framskrider redan planer på Matrix 2.
NÅGRA LÄNK- OCH LÄSTIPS
Gå in på www.filmkritik.org Där kan du läsa aktuella recensioner skrivna av Sveriges
ledande filmkritiker.
En annan sida är nämnda bibelsajten (www.bibelsajten.nu). Visst kan man ha en hel
del att säga om det som skrivs om filmer där och samarbetspartnern
www.HollywoodJesus.com, men med lite kritiska ögon skadar det ju aldrig att göra
en bekantskap...
Lite tyngre stoff på temat religion och film hittar du hos The Journal of Religion and
Film som även finns på nätet – www.unomaha.edu/~wwwjrf. Där finns artiklar om
aktuella filmer, bokrecensioner och ett bra register över filmeroch artiklar.
I bokväg nämner jag :
Nedstigningar i modern film. Bergom Larsson, m.fl. 1992
Vapahtajia valkokankaalla. Olli Seppälä, Marko Latvanen. 1996.
50
bibelspår
i
Filmen
Samtala om ...
1
I Ingmar Bergmans filmproduktion finns många anspelningar
på bibliskt symbolspråk.Från vilka bibliska sammanhang härstammar filmtitlar som Det sjunde inseglet, Såsom i en spegel,
Den goda viljan ?
Se Viskningar och rop och lägg märke till s.k. pietàscener.
Vilken ”definition” på kärlek används i Scener ur ett äktenskap ?
2
Fördjupa diskussionen kring de tio budorden genom att se
Dekalogen av den polske regissören Krzysztof Kieslowski.
Dekalogen är en serie bestående av tio fristående filmer, vilka
tolkar budens innebörd i modern vardagsmiljö.
3
Jämför personskildringarna i Gilbert Grape och Mitt liv som
hund med t.ex. Lars von Triers film Breaking the Waves. Analysera dem i ljuset av berättelsen om Job i gamla testamentet eller
utifrån den kristna dogmen om ställföreträdande lidande.
musikgruppen REM:s video Everybody hurts. Den danske
4 Seteologen
Kristian Broogard ser den som en modern liknelse där
påskdramat utspelas i tre akter. På vilka sätt framträder
”skärtorsdagens, långfredagens och påskmorgonens händelser”
under videons gång? Är denna parallellism riktig?
5
Idag görs det katastroffilmer där jordens och människornas
undergång gestaltas. Vad handlar sådana filmer egentligen om
och varför vill vi se dem? Analysera huvudmotivet i t.ex.
Independence Day där Vita huset attackeras av en rymdfarkost.
Finns det likheter med t.ex. berättelsen om Noa och syndafloden
i 1 Moseboken 6-9 ?
utvärdering
Frågor för utvärdering och reflexion
Vilka egna erfarenheter har du av det som temat tagit upp?
Berätta om aha-upplevelser du fick när du tog del av materialet?
Vad tänker du när du hör ordet kulturarv? Innehåller det sådant som
detta material lyft fram?
Beskriv andra exempel som anknyter till temat du kom att tänka på?
Vad ser du för spår av Bibeln i det dagliga livet? Vilken roll spelar det
för dej? Vilken roll tror du att det spelar för samhället i stort?
Vilka teman vill du fortsätta att utforska?
(Modell ur boken Mer än bara ord - Bibeln i vårt kulturarv)
51
52
idéreferenser
Idéreferenser
– TIPS PÅ BÖCKER OCH ANNAT MATERIAL FÖR FÖRDJUPNING
Den svenska Bibeln - ett 450 års jubileum (Proprius förlag 1991). Koncentrerad
svensk historia med Bibeln som röd tråd. Författarna beskriver Bibelns betydelse
för rättsskipning, konst och litteratur. Lars Huldén skriver om ”Den svenska
Bibeln i Finland”. www.proprius.se
Mer än bara ord - Bibeln i vårt kulturarv STV (UR- akademin):
Intervjuer och dokumentation kring riter, fester, arkitektur, konst, musik, litteratur,
språk, änglar, film, etik och moral, juridik och natur utifrån ett biblisktkulturhistoriskt perspektiv i Sverige (12 program á 15 minuter)
Studiepaket: Bok - Radioprogram (CD) - TV program (Video) www.ur.se/ord/
Heliga skrifter - Föreningen Lärare i religionskunskap Årsbok 2000.
Reflexterande texter bl.a. kring de nya bibelöversättningarna av Bibeln och
Koranen.
Religion och Livsfrågor - utges av Föreningen Lärare i Religionskunskap, Sverige.
www.gamdat.se/flr/
För provexemplar eller prenumeration kontakta ordförande
[email protected]
Namn i Bibel och almanacka - Olivestam, Hagstrand, Bergström
(Studentlitteratur 1997). Presenterar ett stort antal bibliska berättelser med
anknytning till vanliga svenska namn.
Bibeln namn för namn - Evald Lindqvist 1993.
Metodboken Bibel 2000 (Verbum 1999).
”Receptbok” för bibelstudier, ger redskap för metodisk variation.
Bibelbruk i brokig blandning. Exempel på förnyat bibelbruk.
Liksom regn och snö - Möten med den nya bibeln (Albert Bonniers förlag 1999)
+ studiehandledning av Lars Hillås.
Byggs upp av kapitelrubrik, bild, bibeltext, författartext, studiehandledningstext
med ”vidgade” diskussionsfrågor.
Det handlar om mig - när Bibeln möter livet. ( Anders Alberius, Libris 1999)
Bibelbetraktelser.
Böcker för livet - de bibliska skrifternas innehåll, bakgrund och möte med läsaren
- Göran Agrell
Bevingade ord i Bibeln - Christer och Marie Topelius, 1991.
Trots Allt 2/96, 3/99 samt specialutgåva i samarbete med Svenska
idéreferenser
53
Bibelsällskapet:
Bibeln - berättelsen om mitt liv. Intervjuer med bl.a. Stina Ekblad, Göran Skytte,
Sara Isaksson www.cordia.com
Pilgrim 1/2000 : Förstår du vad du läser? - om bibelläsning och bibelförståelse i
en sekulariserad tid. www.cordia.com
Ad Lucem 3/99 : Bibeln. Bl.a. om Jehovas vittnens bibeltolkning. http:/
personal.inet.fi/yhdistys/sky
Bibelns värld - en nyhetstidning från svenska bibelsällskapet (erhålls gratis!)
www.swedbible.org
Bibelmagasin 2000 - allt om den nya översättningen och hur man använder den.
Låt Bibeln tolka livet, läs Bibeln efter noter, arbeta med bild i bibelbruket.
Bibelmaterial för skola från svenska bibelsällskapet butik. www.swedbible.org
Bara vi två - en hjälp för tonåringar att läsa Bibeln! Bibelseriemagasin.
Utgivare: Bibeln idag Box 1211, S-75142 Uppsala.
Hittlistan - liten hjälp att upptäcka bibeln. Kortfattad presentation av Bibelns alla
böcker illustrerad med en historisk översikt av de viktigaste händelserna i Bibeln.
www.cordia.se
Stora Seriebibeln (Libris 1999) Dagens ”fattigbibel” - bildbibel? www.libris.se
Bibeln enligt Snobben. Libris.
Rut och Ester - två starka kvinnoöden i Gamla Testamentet - Nielsen, Jensen
(Libris 1999).
Om att finna (kvinnliga) förebilder i Bibeln.
20 frågor om nya bibelöversättningen - Sten Hidal (Svenska bibelsällskapet
1999).
Mästaren i konsten - Remdrandts målningar av Jesu liv (Libris 1995).
Gud och djävulen - Lennart Andersson (Natur och kultur 2000) Om Guds- och
djälulsmotiv i Bibeln och moderna romaner. www.nok.se
Den leende guden. På jakt efter en bibelsyn - Lars Collmar (Proprius förlag
1993). Författaren ger en personlig tolkning av de fem Moseböckerna, som kan
inspirera till egna nytolkningar av gamla texter.
Att skapa mening i bibeltexter - Cai Svensson (Interskrift 1986).
Författaren redovisar en undersökning av elevers läsning, förståelse och tolkning
av bibeltexter.
Meddelanden från Åbo Akademi. 17/2000. Bibel 2000 - Modern och lättläst.
54
idéreferenser
Kristillinen Kasvatus 3-4/1999. Ideoita raamattuopetukseen.
INSLAGET - natur och kulturs tidskrift för lärare i samhällsvetenskapliga ämnen.
(erhålls gratis!) www.nok.se
Evangeliet i musikken och musik-videoen - Kristian Brogaard (Ur Prismetpedagogisk tidsskrift 3/99, Oslo). Här ingår förslag på hur (pedagogisk modell)
och vilka musikvideon man kan analysera tillsammans med en klass, t.ex. REM
Everybody hurts.
Dansa vilt min själ - Göran Sjöberg et. al. Verbum. 1989. Boken granskar
värderingen i mediakulturen, i tidningar, i filmen osv.
Guds profeter? Om tro och andlig längtan i populärkulturen - Mikael Hansson.
Verbum. 1990.
Ett ögonblick i trender - Mikael Hansson et. al. Verbum.
Uskonto Elokuvassa - Matti Paloheimo. 1979.
Bach i Buchenwald - Owe Wikström (Sveriges television , påsken 2000)
Integrerar musik, religion och historia.
Toccata - Owe Wikström (Norma 2000).
Religionspsykologen gör reflexioner kring Johan Sebastian Bach som ”den femte
evangelisten”.
Bibeln bjuder till bords - Naomi Goodman.
Recept och menyer från Biblisk tid - till hjälp om Ni t.ex.vill arrangera ”bibliska
caféer” kring biblisk matkultur och underhållning.
Zoom. En filmpedagogisk tidskrift som utges av Svenska Filminstitutet. I
tidskriften hittar man filmhandledningar, recensioner av film för tonåringar,
reportage och fördjupningar om aktuella filmer och om olika sätt att arbeta med
filmen i skolarbetet.
www.evl.fi/svenska/skola/index.htm – kyrkans svenska skolhemsida
www.bibel2000.org
www.bibelsajten.nu
www.gospelcom.net/ibs/
www.verbum.se/narkontakt – om konfirmation, religion och ungdomar
www. crossnet.se
www.x-sajting.net – en egen webbplats för finlandssvenska ungdomar
55
Innehåll
Bibelspår i vår kultur, Åsa Bolm
Bibeln - boken med många liv, Karl-Johan Illman
Bibeln i finlandssvensk folktro, Ulrika Wolf-Knuts
Lagar och jurister i Bibelns landskap, Peik Strömsholm
Från David till Dylan - Bibeln och musik, Bertil Blom
Författarna, Bibeln och språket, Catharina Östman
Bibelspår i konsten, Charlotte von Essen-Höglund
Jesus lever på bio - reflektioner kring film och religion, Håkan Näsman
Frågor för utvärdering och reflexion
Idéreferenser
Artiklar
Utgivet med stöd från Svenska Kulturfonden
Redaktör Åsa Blom
Referensgrupp
Margareta Bast-Gullberg
Berith Kloo
Mikael Lax
Camilla Norkko
Pia Pirkola
Inger Sjöberg
Lay-out och pärm Gunilla Lindvik
Tryck Kyrkostyrelsens dubliceringsanstalt. Helsingfors 2001
1
3
9
17
25
31
39
47
51
52
56