Läkemedelsbulletinen UTGIVEN AV LÄKEMEDELSKOMMITTÉN I VÄSTMANLAND www.ltv.se/lk Apoteken – en tillgång för patient och sjukvård APOTEKSUTREDNING Ibland får vi kommentarer som visar, att Läkemedelsbulletinen har en bred läsekrets. Synpunkter – uppmuntrande eller kritiska – är alltid välkomna. Härförleden träffade vi apoteks­ aktörerna i Västmanland, som inte var glada över min formulering i årets första nummer om att de ”mer ägnar sig åt kosmetika än kvalificerad rådgivning”. Visst, en generaliserande formulering, men ändå något som även sjukvårdsministern tog fasta på när han tillsatte den nya apoteksutredningen. Det kan inte ha undgått någon att omregleringen av apoteksmarknaden förändrat branschen. Betydligt fler apotek med ökade öppettider blir en ekvation som även med höjd handelsmarginal inte går ihop. Då gäller det att hitta nya nischer, vilket sker både genom marknadsföring av produkter utanför läkemedelssortimentet och tillkomsten av nya tjänster som luckrar upp gränsen mellan apotek och sjukvård. I allt detta är det viktigt att upprätthålla apotekens traditionellt höga förtroende i befolkningen - man skall kunna lita på råd som ges på ett apotek och dessa bör vara samstämmiga med den information som ges av sjukvården. Vill vi verkligen ha tre apotek nästan vägg i vägg som alla har öppet på söndag eller är det bättre att resurserna satsas på mer tid för rådgivning av den kund som så behöver? Från vårdens sida är vi angelägna om en god samverkan med apoteken, som träffar patienterna oftare än vad vi gör. Apoteken kan därvid med sin farmaceutiska kompetens komplettera vårdens information. Som delar i vårdkedjan och med patienten i centrum behöver vi definiera våra roller, något som förhoppningsvis den pågående apoteksutredningen kan hjälpa till med. INFORMATION, FORTBILDNING Information och fortbildning har alltid varit en kärnfråga för läkemedelskommittéerna. Vi har regelbunden och positiv dialog med vårdcentralerna framför ÅRGÅNG 16 allt genom våra informationsapotekare. Utöver ordinarie kontakter har vi under våren besökt några vårdcentraler och informerat om nyheter med Pascal – som blivit bättre med tiden men som vi gärna skulle se fullt integrerat med journalsystemet. Vi har även etablerat kontakt med flera sjukhuskliniker, där det handlat om en givande dialog utgående från läke­medelsanvändningen vid respektive enhet. En och annan aha-upplevelse har det blivit och vi vill gärna spinna vidare på detta koncept. På fortbildningsområdet finns ST-­ läkarnas nya målbeskrivningar, som formulerats av Socialstyrelsen och som bl a inkluderar preciserade krav på utbildning i läkemedelslära. Studierektorerna har ett övergripande ansvar men Läkemedelskommittén kommer att vara engagerad i att ta fram sådana utbildningsdagar, lokalt men även i samverkan med den övriga regionen. Vi för också diskussioner tillsammans med Sörmland och Örebro om att arrangera ett seminarium inom hemato­ logi/onkologi, där mycket är på gång. Hör gärna av er om utbildningsönskemål, såväl på vårdcentral/klinik, i Västmanland som regionalt. Och glöm inte smärtseminariet, som går av stapeln på eftermiddagen den 20 september i ”psykaulan”. om detta på s X). Socialstyrelsens prognoser för kostnadsutvecklingen har redan blivit omsprungna men åtminstone för innevarande år har SKL äntligen nått en överenskommelse med regeringen, som väsentligen skall täcka kostnaderna. Breddad indikation för behandling av hepatit C diskuteras, men detta förutsätter bättre överenskommelser med läkemedelsindustrin. Förhandlingar om återbäring även på förmånsläkemedel är förhållandevis nytt och inte helt okomplicerat. I överenskommelsen mellan SKL och staten förordas att sådana avtal (ofta hemliga) sluts på nationell nivå, i samverkan med TLV. Detta liksom vikten av jämlik vård talar för att allt mer av arbetet med nya läkemedel kommer att ske i samverkan mellan landstingen. Icke desto mindre kvarstår styrkan med lokal förankring av såväl nya som etablerade behandlingsmetoder, något som fungerar väldigt väl i vårt landsting med god samverkan och samsyn mellan vårdens olika delar. NYA LÄKEMEDEL Förändringens hjul snurrar snabbt när det gäller läkemedel. För dörren står många onkologiska läkemedel med nya behandlingsprinciper. Kombinationsbehandlingar vid maligna sjukdomar ger i vissa fall god nytta men med höga priser, vilket understryker vikten av processen med nationellt ordnat införande (läs mer NUMMER 3 JUNI 2016 INGE ERIKSSON Ordförande, Läkemedelskommittén i Västmanland [email protected] L Ä K E M E D E L S B U L L E T I N E N / J U N I 2 0 1 6 FÖRSKRIVNING AV sömnmedel i Västmanland Sedan 2015 har Läkemedelskommittén tillsammans med Vårdvalet arbetat för att användningen av sömnmedel hos äldre ska minska, med följande uttalade mål. • Minska antalet individer som får sömnmedel • Minska antalet förskrivna doser • Om sömnmedel förskrivs bör det vara zopiklon, enligt kvalitetsindikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre • Till patienter med dosdispensering bör sömnmedel inte ges som stående ordination. Antalpa2enter>75årpertuseninvånaremedrecep>örskrivna sömnmedel(N05C) Antalpa2enterpertuseninv 320 Riket 310 Västmanlandslän 300 290 280 270 260 250 240 ATT FÖRA UT BUDSKAPET Återkoppling om läget har skickats till vårdcentralerna varje kvartal. Vid Läkemedelskommitténs informations­ tillfällen på vårdcentralerna har det informerats om sömnmedel, våra mål samt statistik med vårdcentralens förskrivningsdata. Läkemedelskommitténs informationsläkare Gunnar Dahlberg har tillsammans med äldrevårdsteamet medverkat i ett antal utbildningstillfällen riktade till vårdpersonal som arbetar med äldre, främst sjuksköterskor och läkare. I utbildningen har sömnproblem varit en viktig del. ANTAL INDIVIDER OCH FÖRSKRIVNA DOSER Den totala användningen av sömnmedel i Västmanland ligger i samma nivå som hela riket, med en svag ökning. För de äldre (> 75 År) har användningen i stället minskat under den senaste 10-årsperioden. Under 2015 hade mer än var fjärde individ över 75 år hämtat ut minst ett recept på sömnmedel. För dospatienter gäller att var tredje pati­ ent har fått minst en expedition av sömnmedel. I medeltal hämtades ut motsvarande 194 dygnsdoser per år och pati­ ent. Det skulle alltså räcka till behandling varje dag under ca 28 veckor (drygt halva året). För dospatienter > 75 år har antalet DDD minskat mer än för övriga patienter. 2 230 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 ANDEL MED ZOPIKLON Andelen patienter som står på zopiklon av alla som står på något sömnmedel har ökat successivt. Detta är också ett mått som följs i Öppna jämförelser där Västmanland har legat bland de sämsta landstingen (lägst andel zopiklon). Vi ser dock en klar förändring och Västmanland börjar närma sig riket. Under 2015 utgjorde zopiklon 54 % av all nyinsättning av sömnmedel, under första kvartalet 2016 var siffran 59 %. DDD/TIND Recep6örskrivningsömnmedel(N05C) 250 200 150 100 50 - 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 AllaåldrarRiket AllaåldrarVästmanland 75-Riket 75-Västmanland L Ä K E M E D E L S B U L L E T I N E N / J U N I 2 0 1 6 DOSDISPENSERING Andelen sömnmedel som förskrivs som stående ordination har minskat de senaste åren. Från 80 % 2011 till ca 70 % för 2015. FORTSATT ARBETE Samtliga mått som vi mäter vad gäller sömnmedelsför-skrivning går åt rätt håll, men det finns fortfarande mycket att göra. Det handlar om en långvarig process där första reaktionen på sömnlöshet inte handlar om att lämna över ett recept på sömnmedel. Det handlar lika mycket om att föra en diskussion om vad jag som patient kan göra själv, och att se sömnmedel som en sista utväg i enstaka fall. Vår broschyr Sov Gott riktar sig till patienter med sömnproblem. De allra äldsta kanske ine kan använda sig av råden, men kan vi begränsa förskrivningen i de yngre åldersgrupperna, finns det kvar när även de blir äldre. Andelzopiklonavallaexpedieradesömnmedel>llpa>enter>75år 70% 60% 50% 40% Riket Västmanland 30% 20% 10% 0% 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Informationsapotekare Carina Westberg [email protected] Informationsläkare Gunnar Dahlberg [email protected] Länkar: Kvalitetsindikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre (Socialstyrelsen) 3 2015 L Ä K E M E D E L S B U L L E T I N E N / J U N I 2 0 1 6 Beställning av semesterdoser till dospatienter Under sommarmånaderna är det många patienter med dosdispenserade läkemedel som åker iväg på semester och behöver extra semesterdoser. Dospåsar kan skickas till annan adress i Sverige under semesterperioden alternativt kan dospåsar för en längre tid än en 2-veckors period dispenseras. Beställning av semesterdoser till dospatienter ska göras på blankett som finns på Apotekstjänst hemsida, se länk nedan. VID RESA INOM SVERIGE: VID RESA UTOMLANDS: Vid semester inom Sverige kan dospatienterna själva anmäla tillfällig semesteradress. Då skickas dosrullar för 2-veckors­ perioder till närmaste apotek eller utlämningsställe, under ett obegränsat antal 2-veckorsperioder. En förutsättning är att patienten har betalning via PayEx konto. Hur: Anmälan om tillfällig semesteradress görs av patient genom att faxa/posta blanketten ”Semester i Sverige” till Apotekstjänst. Blanketten ska vara Apotekstjänst tillhanda senast 14 dagar innan leverans till den tillfälliga adressen. Kostnad: Tillfällig semesteradress inom det egna länet är kostnadsfritt. För adressändring utanför det egna länet tar apotekstjänst ut en uppläggningsavgift á 130 kr, dessutom tillkommer en fraktavgift á 125 kr per leverans. Kostnaden debiteras patientens apotekskonto via PayEx. Vid utlandsresa kan dospåsar för en längre period expedieras, det måste dock godkännas av läkare. En dos­rulle kan produceras för max 3 månader, under förutsättning att alla läkemedel som patienten har klarar förvaring utanför originalförpackningen för den tiden. Läkemedels­ verket beslutar om den tid ett läkemedel kan förvaras utanför sin originalförpackning (brytningstillstånd). Om ett läkemedel inte kan dispenseras för hela den önskade perioden måste en originalförpackning förskrivas, som patienten kan ha vid sidan av dospåsarna. Apotekstjänst kontrollerar samtliga beställningar och ersätter tillfälligt läkemedlet med för kort hållbarhet med en originalförpackning under semesterperioden. Aktuell originalför­ packning sampaketeras med dosrullen. Vid eventuella oklarheter kontaktar apotekstjänst den förskrivare som godkänt semesterdosen. Hur: Blankett för anmälan om semesterdoser vid utlandsvistelse fylls i av den läkare som godkänt semesterdoser och faxas sedan till Apotekstjänst. Beställning ska göras minst fem arbetsdagar före önskat uthämtningsdatum. Viktigt att Apotekstjänst får ett datum för senaste dag som patienten kan hämta ut sin dosrulle från sitt utlämningsställe. Kostnad: Ingen extra kostnad tillkommer utöver läkemedelskostnaden som patienten betalar. Länkar: Apotekstjänst, semesterdoser 4 L Ä K E M E D E L S B U L L E T I N E N / J U N I 2 0 1 6 Nytt om DOS Läkemedelsverket har beslutat att ta bort Dosreceptet som receptblankett från och med årsskiftet. Dosreceptblanketten fastställdes initialt för att enbart användas vid förskrivning av läkemedel men har även använts som ordinationsunderlag, vilket har inneburit oklarheter och otydlighet vid hantering av vissa förskrivningar. Läkemedelsverket menar att det kan medföra en patientsäkerhetsrisk och eftersom recept till dos­patienter i första hand ska utfärdas i elektroniskt ordinationsverktyg (Pascal) har de beslutat att ta bort dosreceptet som receptblankett. I undantagsfall (i händelse av t ex data­ haveri) kan vanliga receptblanketter användas. En nationell arbetsgrupp har fått i uppgift att ta fram en ordinations­handling som möter vårdens behov av ordinationsunderlag samt en sammanställning av recept till patienterna som ersättning till dosreceptet. Dosreceptet är enligt Läkemedelsverket ett recept som används vid förskrivning av läkemedel till patient som får dosdispenserade läkemedel. Dosreceptet listar de recept, med tillhörande information, som en dospatient har lagrade elektroniskt hos eHälsomyndigheten. Här visas bland annat förpackningsstorlek och antal kvarvarande uttag. 5 Landstinget i Västmanland har sedan tidigare upphandlat tjänsten dosdispenserade läkemedel tillsammans med övriga landsting i 7-klövern. Sedan hösten 2013 har Apotekstjänst varit leverantör av tjänsten med en avtalslängd t o m 201603-31. En ny upphandling initierades tidigt men tilldelningen överprövades och behandlas nu av Högsta Förvaltningsdomstolen. För att säkra dosleveranserna har landstingen i 7-klövern valt att förlänga avtalet med Apotekstjänst. I Västmanland har antalet patienter med dosdispenserade läkemedel ökat med nästan 500 patienter de senaste tre åren. Apotekstjänst har under de senaste året levererat dostjänsten med en hög kvalitet och en leveranssäkerhet som överstiger 99,8 %. En utvärdering, via enkät till MASar, av dosleverantören pågår i hela 7-klövern. Ordinationshandlingen ger en tydlig utskrift över patientens aktuella läkemedelslista. Kan används som underlag för delegerad personal vid utdelning av läkemedel och som underlag för signeringslista. Det är ordinationshandlingen som ska anpassas för att möta vårdens behov. L Ä K E M E D E L S B U L L E T I N E N / J U N I 2 0 1 6 Oralovite RESTNOTERAT – FATTAS I DOSPÅSEN FRÅN VECKA 23 Meda som tillhandahåller Oralovite har meddelat att alla förpack­ningar är restnoterade och väntas åter i lager tidigast i augusti. På dosapoteket tog lagret slut i vecka 23, vilket innebär att tabletten fattas i påsar som nu levereras. Apotekstjänst AB har meddelat patienter och förskrivare. Patienter som själva hämtar sina doser har fått ett informationsblad tillsammans med dosrullen. Till särskilda boenden har det skickats ut ett informationsbrev till ansvarig sjuksköterska. Brev har också skickats till medicinskt ansvarig på förskrivande arbetsplats med information om berörda patienter. Om behov av b-vitaminbehandling kvarstår måste ordinationen ändras till annat preparat. Beviplex forte (finns med i dossortimentet) innehåller samma b-vitaminer men i andra proportioner, t ex är mängden tiamin klart lägre än i Oralovite. Oralovite innehåller dessutom 100 mg askorbinsyra (vitamin C). Examensarbete om behandling av förmaksflimmer Under våren har Läkemedelsenheten haft en apotekarstudent – Kotam Motar – som gjort sitt examensarbete med inriktning på läkemedel. Hon har tittat på hur observans på och behandling av förmaksflimmer har förändrats efter introduktionen av NOAK 2012 hos de patienter som lagts in på akutgeriatrisk avdelning. Här följer en populärvetenskaplig sammanfattning av hennes arbete. Handledare har varit Gunnar Dahlberg, allmänläkare och Karl Johan Lindner leg apotekare PhD. Introduktion: Förmaksflimmer medför en femfaldigt ökad risk att drabbas av stroke, vilket gör att det blir viktigt att förebygga stroke. Läkemedlet warfarin och gruppen nya orala antikoagulantia (NOAK) är rekommenderade som proppförebyggande behandling vid förmaksflimmer. Tidigare var även acetylsalicylsyra (ASA) rekommenderat men det togs bort från riktlinjerna 2013 på grund av bristande effekt. Warfarin och NOAK medför en ökad risk för blödningar som orsakar en rädsla inom sjukvården för att behandla framför allt de äldre patienterna med dessa läkemedel. Detta gör att det bland äldre patienter, som är i störst behov av behandlingen, ofta råder en underbehandling. Syfte: Denna studie syftade till att kartägga proppföre­ byggande behandling vid förmaksflimmer hos de mest sjuka äldre på akutgeriatriska avdelningen på Västmanlands sjukhus. Detta för att utvärdera implementeringen av de nya riktlinjerna 2013. Metod: Samtliga patienter som lades in på avdelningen screenades via journalgransking avseende förekomst av förmaksflimmer och proppförebyggande behandling. Patienter <75 år eller som saknade diagnosen förmaksflimmer exkluderas ur analysen. Behandling studerades både vid inläggning och vid utskrivning från avdelningen. För patienter med förmaksflimmer, med debut före 2013, studerades behandling från 2012 till inläggningsdatumet. Resultat: Av totalt screenade var det 53 patienter som identifierades med förmaksflimmer. Av dessa bedömdes 68 % ha en adekvat behandling vid inläggning (43 % NOAK, 25 % warfarin), 26 % saknade behandling och 6 % behandlades med ASA. Vid utskrivning var 74 % adekvat behandlade (49 % NOAK, 25 % warfarin), medan 23 % saknade behandling och 4 % behandlades med ASA. Debut av förmaksflimmer före 2013 identifierades och analyserades hos 28 patienter. Av dessa behandlades 54 % med warfarin år 2012. Motsvarande andel för behandlade med ASA var 25 % och resterande 21 % saknade behandling. Ingen av patienterna behandlades med NOAK år 2012. Slutsats: Studien visar på att färre patienter använder ASA efter 2013, vilket talar för att de nya riktlinjerna till stor del implementerats. Det finns däremot fortfarande patienter med förmaksflimmer som behandlas med ASA. NOAK har införts i sjukvården efter 2013, och en stor andel patienter förskrivs dessa preparat. Det råder dock fortfarande en underbehandling, med NOAK eller warfarin, av de mest sjuka äldre, då en för stor andel mot förväntat saknar behandling med dessa läkemedel. Apotekarstuderande Kotam Motar [email protected] 6 L Ä K E M E D E L S B U L L E T I N E N / J U N I 2 0 1 6 Läkemedelskommitténs höstseminarium MISSA INTE VÅRT SMÄRTSEMINARIUM. Du som är allmänläkare eller slutenvårdsspecialist är välkommen till en eftermiddag med tema smärtbehandling. Plats: Samlingssalen ing 29 Tid: 13-17 Medverkande: Carl-Olav Stiller, överläkare Klinisk farmakologi, Karolinska universitetssjukhuset Mats Rothman, överläkare, Enheten för psykosomatisk medicin Västmanland L E D E M E K Ä L Att resa med Hur gör jag med mina läkemedel när jag reser utomlands? En vanlig fråga så här inför den stundande sommaren. Reglerna skiljer sig åt mellan olika länder, även inom EU. Det finns även särskilda regler för att resa med narkotiska och dopningsklassade läkemedel. För att få veta vilka regler som gäller är det bästa sättet att kontakta landets ambassad i Sverige. NARKOTISKA LÄKEMEDEL INOM SCHENGEN Vid resa med narkotiska läkemedel inom Schengenområdet behövs ett så kallat Schengenintyg. Ett intyg behövs för varje narkotikaklassat läkemedel som tas med. Intyget utfärdas av apotek i hemlandet, och det är den resandes ansvar att intyget finns med. Apotekstjänst utfärdar intyg till sina dospatienter. Ett Schengenintyg är giltigt maximalt i 30 dagar, och får endast avse den mängd läkemedel som beräknas gå åt under den perioden. Det finns ingen möjlighet att förlänga intyget. Vid behov av mer läkemedel måste kontakt tas med hälso- och sjukvården i landet där man befinner sig. RÅD TILL RESANDE MED LÄKEMEDEL När du reser med läkemedel se till att apoteksetiketten finns kvar, och förvara läkemedlet i originalförpackningen. Om möjligt ta även med receptblanketten och gärna ett intyg från din läkare som styrker att läkemedlet är för medicinskt ändamål och personligt bruk. 7 Länkar: Schengenintyg Mer om Schengen (t ex ingående länder) INF L Ä K E M E D E L S B U L L E T I N E N / J U N I 2 0 1 6 Vad nytt – vad på gång? LITE INFORMATION FRÅN NT-RÅDET OCH LANDSTINGENS SAMVERKANSMODELL FÖR LÄKEMEDEL. Utveckling av nya läkemedel och uppföljning av dessa under hela läkemedlets livscykel är en fråga som kräver internationell samverkan. Men för att verka på en internationell bas krävs också att varje land har riggat sina arbets­ processer så optimala som möjligt för att kunna medverka. Sverige har goda förutsättningar för att på ett aktivt sätt kunna delta i detta arbete. Landstingens samverkansmodell är en ansats för att möta behovet av introduktion, prioritering och uppföljning av nya läkemedel. Samverkansmodellen har fått en ny logga som ni säkert kommer att se i olika sammanhang (bild 1). Men vad är samverkansmodellen och vad händer egentligen i arbetet kring läkemedel nationellt? ORM ATI ON Under året har beslut om införandeprotokoll (Nivå 1) och rekommendation från NT-rådet kommit för ett antal nya läkemedel. -Sakubitril-valsartan(Entresto) är godkänt för behandling av kronisk symptomatisk hjärtsvikt hos vuxna med nedsatt ejektionsfraktion. -PD1-hämmarna nivolumab (Opdivo) och pembrolizumab (Keytruda) vid malignt melanom där flera andra läke­ medel också är på gång. -Alirocumab (Praluent) respektive evolocumab (Repatha) är avsett för behandling av primär hyperkolesterolemi. - Guanfacin (Intuniv) som är avsett för behandling av ADHD hos barn och ungdomar 6–17 år. - nivolumab (Opdivo) för behandling av icke-småcellig lung­ cancer av skivepiteltyp respektive icke-småcellig lungcancer av icke-skivepiteltyp. 1 Samverkansmodellen består av 4 huvudfunktioner (bild 2). Det bästa sättet att löpande hämta information kring arbetet som pågår med rekommendationer, beslut om införandenivå samt information kring beslutsbakgrund och övriga delar i samverkansmodellen finns på Janusinfo (www.Janusinfo.se/ordnat-inforande) under symbolen ordnat införande (bild 3) 2 3 8 L Ä K E M E D E L S B U L L E T I N E N / J U N I 2 0 1 6 Rekommendationerna som bl a bygger på hälsoekonomisk värdering av TLV inom klinikläkemedelsuppdraget eller inom förmånen innebär i vissa fall ett förslag till initial begränsning av användingen jämfört med vad preparaten är godkända för till dess mer erfarenheter av läkemedlens risk/nytta erhållits i klinisk verksamhet. Framtagandet av införandeprotokollen är dessutom till för att strukturerat och på nationell bas kunna följa upp läkemedlens användning i den kliniska vardagen. Det sker för närvarande en spännande och snabb utveckling inte minst inom läkemedel med ett flertal onkologiska indikationer. Samverkansmodellens ”Livscykelfunktion” har som ett av sina uppdrag att spana efter vad som är på gång vad gäller nya läkemedel-s k ”Horizon Scanning”. Spaningen sker med hjälp av information från läke­ medelsföretag och myndigheter internationellt. Resultatet av denna spaning resulterar i vissa fall i s.k. tidiga bedömningsrapporter. Dessa finns publicerade på www. Janusinfo.se/ordnat-inforande. Utöver de s.k. PD1-hämmarna (antikropp mot ”programmed death-ligand 1” receptorn) finns också t.ex. utveckling av läkemedel som bygger på antikroppar mot det s.k. ”anti-cytotoxic T-lymphocyte antigen 4 (CTLA-4)” men även läkemedel riktade mot andra mekanismer i den maligna cellen. Principerna för läkemedel mot PD1-receptorn respektive CTLA-4 bygger på att flera typer av cancerceller kan nedreglera kroppens immunförsvar. Genom att blockera de maligna cellernas förmåga till immunhämning så motverkas den mekanismen. En utveckling av verksamma nya läkemedel mot cancer är önskvärd inom de flesta onkologiska terapiområden. Det finns också en stor förväntan från patienter, profession och samhället att göra nya behandlingar tillgängliga så snart som möjligt. Många nya läkemedel(som t ex inom onkologin) passerar därför ibland en snabbare process för godkännande och registreras för humant bruk trots att mycket data kring effekt och säkerhet saknas ännu. För att i viss mån hantera detta beslutar den Europeiska Läke­ medelsmyndigheten (EMA) ibland om s k villkorat god- 9 kännande med krav på att företagen levererar uppföljningsdata från användning i klinisk verksamhet samt eventuellt kompletterande vetenskaplig dokumentation kring långtidseffekter (t ex överlevnadsdata) och säkerhetsdata. Det är mot detta perspektiv som även nationella beslut kring ordnat införande och rekommendationer från NT-­ rådet ska ses. Som konstaterats saknas flera pusselbitar kring effekt och biverkningar för vissa nya läkemedel och kommer först flera år senare på plats. Därför är data kring effekt och säkerhet initialt väldigt skakiga eller saknas vilket också medför att utfallet av den hälsoekonomiska värderingen kring läkemedlet ibland blir ogynnsam. Inte minst därför att priset på många nya läkemedel är högt. Inom landstingens samverkansmodell pågår därför bl a tidigt förhandlingar för att uppnå en prissättning för det nya läkemedlet som kan rymmas inom ramen för den nu rådande modellen för prioriteringar inom hälso-och sjukvården. I förhandlingarna, (t ex när det gäller nya läkemedel utanför förmånen) medverkar förhandlingsdelegationen (inklusive utsedda representanter för landtingen) från samverkansmodellen, Läkemedelsföretaget och TLV. Lars Lööf NT-rådet och Läkemedelskommittén Västmanland L Ä K E M E D E L S B U L L E T I N E N / J U N I 2 0 1 6 Vi önskar er alla ar! en skön somm – hänt sen sist Socialstyrelsen Tonårsaborterna minskar; Sedan 2006 har aborter bland flickor i åldern 15–19 minskat från 25 till 14 per 1 000 flickor. Mer utvecklade preventiv­metoder och subventionerade kostnader för preventivmedel kan ha bidragit till förändringen. Fallolyckor och läkemedel utgör största riskerna för vård­skador inom kommunala hälso- och sjukvården. Social­styrelsen har kartlagt kommunernas patientsäkerhetsarbete. Allt fler hämtar ut magsyremedel, och varje person hämtar ut betydligt större mängd än tidigare. Läkemedelsverket Rekommendationer för läkemedelsbehandling av gikt. Gikt är en vanlig sjukdom som fått ökad aktualitet på grund av att förekomsten ökat, bilddiagnostiken för­bättrats och nya läkemedel godkänts. Uppdaterad rekommendation för läkemedels­ behandling av adhd, där ny forskning, nya läkemedel och utökade indika­tioner behandlas. REDAKTIONSKOMMITTE: Carina Westberg, Inge Eriksson, Ingela Gerdland REDAKTÖR: Carina Westberg, Västmanlands sjukhus, Västerås TELEFON: 021-17 56 97 E-POST: [email protected] En fransk paj till härliga sommarkvällar. Snabbt enkelt och jättegott! • 1 paket färdig pajdeg • 1 paket lufttorkad skinka •2 mogna persikor eller nektariner i skivor (alternativt fryst mango) • Några cocktailtomater i halvor • Några skivor brie, camembert eller grönmögelost • En välsmakande hårdost • Färsk timjan •Olivolja Sätt ugnen på 200 grader. Bred ut den färdiga pajdegen. Lägg på rikligt med lufttorkad skinka, tomater, persika och skivor av dessertost. Toppa det hela med skivor av hårdost. Grädda i ugnen i ca 15–20 minuter till pajen fått fin färg och doftar ljuvligt. Servera med färsk timjan och ringla över lite olivolja. Njut av Livet!