Läkemedelsbulletinen Läkemedelsbulletinen

Läkemedelsbulletinen
UTGIVEN AV LÄKEMEDELSKOMMITTÉN I VÄSTMANLAND
www.ltv.se/lk
Apoteken – en tillgång
för patient och sjukvård
APOTEKSUTREDNING
Ibland får vi kommentarer
som visar, att Läkemedelsbulletinen
har en bred läsekrets. Synpunkter –
uppmuntrande eller kritiska – är alltid välkomna. Härförleden träffade vi
apoteks­
aktörerna i Västmanland, som
inte var glada över min formulering i
årets första nummer om att de ”mer
ägnar sig åt kosmetika än kvalificerad
rådgivning”. Visst, en generaliserande
formulering, men ändå något som även
sjukvårdsministern tog fasta på när
han tillsatte den nya apoteksutredningen. Det kan inte ha undgått någon
att omregleringen av apoteksmarknaden förändrat branschen. Betydligt fler
apotek med ökade öppettider blir en ekvation som även med höjd handelsmarginal inte går ihop. Då gäller det att hitta
nya nischer, vilket sker både genom
marknadsföring av produkter utanför
läkemedelssortimentet och tillkomsten
av nya tjänster som luckrar upp gränsen
mellan apotek och sjukvård. I allt detta
är det viktigt att upprätthålla apotekens
traditionellt höga förtroende i befolkningen - man skall kunna lita på råd som
ges på ett apotek och dessa bör vara
samstämmiga med den information som
ges av sjukvården. Vill vi verkligen ha tre
apotek nästan vägg i vägg som alla har
öppet på söndag eller är det bättre att
resurserna satsas på mer tid för rådgivning av den kund som så behöver?
Från vårdens sida är vi angelägna om
en god samverkan med apoteken, som
träffar patienterna oftare än vad vi gör.
Apoteken kan därvid med sin farmaceutiska kompetens komplettera vårdens
information. Som delar i vårdkedjan
och med patienten i centrum behöver vi
definiera våra roller, något som förhoppningsvis den pågående apoteksutredningen kan hjälpa till med.
INFORMATION, FORTBILDNING
Information och fortbildning har alltid
varit en kärnfråga för läkemedelskommittéerna. Vi har regelbunden och positiv dialog med vårdcentralerna framför
ÅRGÅNG 16
allt genom våra
informationsapotekare.
Utöver ordinarie kontakter
har vi under våren besökt några
vårdcentraler och informerat om nyheter med Pascal – som blivit bättre med
tiden men som vi gärna skulle se fullt
integrerat med journalsystemet.
Vi har även etablerat kontakt med
flera sjukhuskliniker, där det handlat
om en givande dialog utgående från
läke­medelsanvändningen vid respektive
enhet. En och annan aha-upplevelse har
det blivit och vi vill gärna spinna vidare
på detta koncept.
På fortbildningsområdet finns ST-­
läkarnas nya målbeskrivningar, som
formulerats av Socialstyrelsen och som
bl a inkluderar preciserade krav på utbildning i läkemedelslära. Studierektorerna har ett övergripande ansvar men
Läkemedelskommittén kommer att vara
engagerad i att ta fram sådana utbildningsdagar, lokalt men även i samverkan med den övriga regionen.
Vi för också diskussioner tillsammans med Sörmland och Örebro om att
arrangera ett seminarium inom hemato­
logi/onkologi, där mycket är på gång.
Hör gärna av er om utbildningsönskemål, såväl på vårdcentral/klinik, i Västmanland som regionalt.
Och glöm inte smärtseminariet, som
går av stapeln på eftermiddagen den 20
september i ”psykaulan”.
om detta på s X). Socialstyrelsens prognoser för kostnadsutvecklingen har
redan blivit omsprungna men åtminstone för innevarande år har SKL äntligen
nått en överenskommelse med regeringen, som väsentligen skall täcka kostnaderna.
Breddad indikation för behandling
av hepatit C diskuteras, men detta förutsätter bättre överenskommelser med
läkemedelsindustrin. Förhandlingar om
återbäring även på förmånsläkemedel är
förhållandevis nytt och inte helt okomplicerat. I överenskommelsen mellan
SKL och staten förordas att sådana avtal
(ofta hemliga) sluts på nationell nivå,
i samverkan med TLV. Detta liksom
vikten av jämlik vård talar för att allt mer
av arbetet med nya läkemedel kommer
att ske i samverkan mellan landstingen.
Icke desto mindre kvarstår styrkan med
lokal förankring av såväl nya som etablerade behandlingsmetoder, något som
fungerar väldigt väl i vårt landsting med
god samverkan och samsyn mellan vårdens olika delar.
NYA LÄKEMEDEL
Förändringens hjul snurrar snabbt när
det gäller läkemedel. För dörren står
många onkologiska läkemedel med nya
behandlingsprinciper. Kombinationsbehandlingar vid maligna sjukdomar ger i
vissa fall god nytta men med höga priser,
vilket understryker vikten av processen
med nationellt ordnat införande (läs mer
NUMMER 3
JUNI 2016
INGE ERIKSSON
Ordförande,
Läkemedelskommittén
i Västmanland
[email protected]
L Ä K E M E D E L S B U L L E T I N E N / J U N I 2 0 1 6
FÖRSKRIVNING AV
sömnmedel i Västmanland
Sedan 2015 har Läkemedelskommittén tillsammans
med Vårdvalet arbetat för att användningen av sömnmedel hos äldre ska minska, med följande uttalade mål.
• Minska antalet individer som får sömnmedel
• Minska antalet förskrivna doser
• Om sömnmedel förskrivs bör det vara zopiklon, enligt
kvalitetsindikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre
• Till patienter med dosdispensering bör sömnmedel inte
ges som stående ordination.
Antalpa2enter>75årpertuseninvånaremedrecep>örskrivna
sömnmedel(N05C)
Antalpa2enterpertuseninv
320
Riket
310
Västmanlandslän
300
290
280
270
260
250
240
ATT FÖRA UT BUDSKAPET
Återkoppling om läget har skickats till vårdcentralerna
varje kvartal. Vid Läkemedelskommitténs informations­
tillfällen på vårdcentralerna har det informerats om
sömnmedel, våra mål samt statistik med vårdcentralens
förskrivningsdata. Läkemedelskommitténs informationsläkare Gunnar Dahlberg har tillsammans med äldrevårdsteamet medverkat i ett antal utbildningstillfällen riktade
till vårdpersonal som arbetar med äldre, främst sjuksköterskor och läkare. I utbildningen har sömnproblem varit
en viktig del.
ANTAL INDIVIDER OCH FÖRSKRIVNA DOSER
Den totala användningen av sömnmedel i Västmanland
ligger i samma nivå som hela riket, med en svag ökning.
För de äldre (> 75 År) har användningen i stället minskat
under den senaste 10-årsperioden. Under 2015 hade mer
än var fjärde individ över 75 år hämtat ut minst ett recept
på sömnmedel. För dospatienter gäller att var tredje pati­
ent har fått minst en expedition av sömnmedel. I medeltal
hämtades ut motsvarande 194 dygnsdoser per år och pati­
ent. Det skulle alltså räcka till behandling varje dag under
ca 28 veckor (drygt halva året). För dospatienter > 75 år
har antalet DDD minskat mer än för övriga patienter.
2
230
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
ANDEL MED ZOPIKLON
Andelen patienter som står på zopiklon av alla som står på
något sömnmedel har ökat successivt. Detta är också ett
mått som följs i Öppna jämförelser där Västmanland har
legat bland de sämsta landstingen (lägst andel zopiklon).
Vi ser dock en klar förändring och Västmanland börjar
närma sig riket. Under 2015 utgjorde zopiklon 54 % av all
nyinsättning av sömnmedel, under första kvartalet 2016
var siffran 59 %.
DDD/TIND
Recep6örskrivningsömnmedel(N05C)
250
200
150
100
50
-
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
AllaåldrarRiket
AllaåldrarVästmanland
75-Riket
75-Västmanland
L Ä K E M E D E L S B U L L E T I N E N / J U N I 2 0 1 6
DOSDISPENSERING
Andelen sömnmedel som förskrivs som stående ordination
har minskat de senaste åren. Från 80 % 2011 till ca 70 %
för 2015.
FORTSATT ARBETE
Samtliga
mått
som
vi
mäter
vad
gäller
sömnmedelsför-skrivning går åt rätt håll, men det finns
fortfarande mycket att göra. Det handlar om en
långvarig process där första reaktionen på sömnlöshet
inte handlar om att lämna över ett recept på sömnmedel.
Det handlar lika mycket om att föra en diskussion om
vad jag som patient kan göra själv, och att se sömnmedel
som en sista utväg i enstaka fall. Vår broschyr Sov Gott
riktar sig till patienter med sömnproblem. De allra
äldsta kanske ine kan använda sig av råden, men kan vi
begränsa förskrivningen i de yngre åldersgrupperna,
finns det kvar när även de blir äldre.
Andelzopiklonavallaexpedieradesömnmedel>llpa>enter>75år
70%
60%
50%
40%
Riket
Västmanland
30%
20%
10%
0%
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Informationsapotekare
Carina Westberg
[email protected]
Informationsläkare
Gunnar Dahlberg
[email protected]
Länkar: Kvalitetsindikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre
(Socialstyrelsen)
3
2015
L Ä K E M E D E L S B U L L E T I N E N / J U N I 2 0 1 6
Beställning av semesterdoser
till dospatienter
Under sommarmånaderna är det många patienter med dosdispenserade läkemedel som åker iväg på semester och
behöver extra semesterdoser. Dospåsar kan skickas till annan adress i Sverige under semesterperioden alternativt
kan dospåsar för en längre tid än en 2-veckors period dispenseras.
Beställning av semesterdoser till dospatienter ska göras på blankett som finns på Apotekstjänst hemsida, se länk nedan.
VID RESA INOM SVERIGE:
VID RESA UTOMLANDS:
Vid semester inom Sverige kan dospatienterna själva anmäla
tillfällig semesteradress. Då skickas dosrullar för 2-veckors­
perioder till närmaste apotek eller utlämningsställe, under
ett obegränsat antal 2-veckorsperioder. En förutsättning
är att patienten har betalning via PayEx konto.
Hur: Anmälan om tillfällig semesteradress görs av patient
genom att faxa/posta blanketten ”Semester i Sverige” till
Apotekstjänst. Blanketten ska vara Apotekstjänst tillhanda
senast 14 dagar innan leverans till den tillfälliga adressen.
Kostnad: Tillfällig semesteradress inom det egna länet är
kostnadsfritt. För adressändring utanför det egna länet tar
apotekstjänst ut en uppläggningsavgift á 130 kr, dessutom
tillkommer en fraktavgift á 125 kr per leverans. Kostnaden
debiteras patientens apotekskonto via PayEx.
Vid utlandsresa kan dospåsar för en längre period expedieras, det måste dock godkännas av läkare. En dos­rulle
kan produceras för max 3 månader, under förutsättning
att alla läkemedel som patienten har klarar förvaring
utanför originalförpackningen för den tiden. Läkemedels­
verket beslutar om den tid ett läkemedel kan förvaras utanför sin originalförpackning (brytningstillstånd). Om ett
läkemedel inte kan dispenseras för hela den önskade
perioden måste en originalförpackning förskrivas, som
patienten kan ha vid sidan av dospåsarna. Apotekstjänst
kontrollerar samtliga beställningar och ersätter tillfälligt läkemedlet med för kort hållbarhet med en originalförpackning under semesterperioden. Aktuell originalför­
packning sampaketeras med dosrullen. Vid eventuella
oklarheter kontaktar apotekstjänst den förskrivare som
godkänt semesterdosen.
Hur: Blankett för anmälan om semesterdoser vid utlandsvistelse fylls i av den läkare som godkänt semesterdoser och
faxas sedan till Apotekstjänst. Beställning ska göras minst
fem arbetsdagar före önskat uthämtningsdatum. Viktigt
att Apotekstjänst får ett datum för senaste dag som patienten kan hämta ut sin dosrulle från sitt utlämningsställe.
Kostnad: Ingen extra kostnad tillkommer utöver läkemedelskostnaden som patienten betalar.
Länkar: Apotekstjänst, semesterdoser
4
L Ä K E M E D E L S B U L L E T I N E N / J U N I 2 0 1 6
Nytt om DOS
Läkemedelsverket har beslutat att ta bort Dosreceptet som
receptblankett från och med årsskiftet. Dosreceptblanketten
fastställdes initialt för att enbart användas vid förskrivning
av läkemedel men har även använts som ordinationsunderlag, vilket har inneburit oklarheter och otydlighet vid hantering av vissa förskrivningar. Läkemedelsverket menar att det
kan medföra en patientsäkerhetsrisk och eftersom recept till
dos­patienter i första hand ska utfärdas i elektroniskt ordinationsverktyg (Pascal) har de beslutat att ta bort dosreceptet
som receptblankett. I undantagsfall (i händelse av t ex data­
haveri) kan vanliga receptblanketter användas. En nationell
arbetsgrupp har fått i uppgift att ta fram en ordinations­handling
som möter vårdens behov av ordinationsunderlag samt en
sammanställning av recept till patienterna som ersättning till
dosreceptet.
Dosreceptet är enligt Läkemedelsverket ett recept som
används vid förskrivning av läkemedel till patient som får
dosdispenserade läkemedel. Dosreceptet listar de recept,
med tillhörande information, som en dospatient har lagrade
elektroniskt hos eHälsomyndigheten. Här visas bland annat
förpackningsstorlek och antal kvarvarande uttag.
5
Landstinget i Västmanland har sedan tidigare upphandlat
tjänsten dosdispenserade läkemedel tillsammans med övriga
landsting i 7-klövern. Sedan hösten 2013 har Apotekstjänst
varit leverantör av tjänsten med en avtalslängd t o m 201603-31. En ny upphandling initierades tidigt men tilldelningen
överprövades och behandlas nu av Högsta Förvaltningsdomstolen. För att säkra dosleveranserna har landstingen i 7-klövern valt att förlänga avtalet med Apotekstjänst.
I Västmanland har antalet patienter med dosdispenserade
läkemedel ökat med nästan 500 patienter de senaste tre åren.
Apotekstjänst har under de senaste året levererat dostjänsten
med en hög kvalitet och en leveranssäkerhet som överstiger
99,8 %. En utvärdering, via enkät till MASar, av dosleverantören pågår i hela 7-klövern.
Ordinationshandlingen ger en tydlig utskrift över
patientens aktuella läkemedelslista. Kan används som
underlag för delegerad personal vid utdelning av läkemedel
och som underlag för signeringslista. Det är ordinationshandlingen som ska anpassas för att möta vårdens behov.
L Ä K E M E D E L S B U L L E T I N E N / J U N I 2 0 1 6
Oralovite
RESTNOTERAT – FATTAS I DOSPÅSEN FRÅN VECKA 23
Meda som tillhandahåller Oralovite har meddelat att alla
förpack­ningar är restnoterade och väntas åter i lager tidigast i augusti.
På dosapoteket tog lagret slut i vecka 23, vilket innebär
att tabletten fattas i påsar som nu levereras. Apotekstjänst
AB har meddelat patienter och förskrivare. Patienter som
själva hämtar sina doser har fått ett informationsblad tillsammans med dosrullen. Till särskilda boenden har det
skickats ut ett informationsbrev till ansvarig sjuksköterska.
Brev har också skickats till medicinskt ansvarig på förskrivande arbetsplats med information om berörda patienter.
Om behov av b-vitaminbehandling kvarstår måste ordinationen ändras till annat preparat.
Beviplex forte (finns med i dossortimentet) innehåller
samma b-vitaminer men i andra proportioner, t ex är mängden tiamin klart lägre än i Oralovite. Oralovite innehåller
dessutom 100 mg askorbinsyra (vitamin C).
Examensarbete om behandling av förmaksflimmer
Under våren har Läkemedelsenheten haft en apotekarstudent – Kotam Motar – som gjort sitt examensarbete med
inriktning på läkemedel. Hon har tittat på hur observans
på och behandling av förmaksflimmer har förändrats efter
introduktionen av NOAK 2012 hos de patienter som lagts
in på akutgeriatrisk avdelning. Här följer en populärvetenskaplig sammanfattning av hennes arbete. Handledare har
varit Gunnar Dahlberg, allmänläkare och Karl Johan Lindner
leg apotekare PhD.
Introduktion: Förmaksflimmer medför en femfaldigt ökad
risk att drabbas av stroke, vilket gör att det blir viktigt
att förebygga stroke. Läkemedlet warfarin och gruppen
nya orala antikoagulantia (NOAK) är rekommenderade
som proppförebyggande behandling vid förmaksflimmer.
Tidigare var även acetylsalicylsyra (ASA) rekommenderat
men det togs bort från riktlinjerna 2013 på grund av
bristande effekt.
Warfarin och NOAK medför en ökad risk för blödningar
som orsakar en rädsla inom sjukvården för att behandla framför allt de äldre patienterna med dessa läkemedel. Detta gör
att det bland äldre patienter, som är i störst behov av behandlingen, ofta råder en underbehandling.
Syfte: Denna studie syftade till att kartägga proppföre­
byggande behandling vid förmaksflimmer hos de mest sjuka
äldre på akutgeriatriska avdelningen på Västmanlands
sjukhus. Detta för att utvärdera implementeringen av de
nya riktlinjerna 2013.
Metod: Samtliga patienter som lades in på avdelningen
screenades via journalgransking avseende förekomst
av förmaksflimmer och proppförebyggande behandling.
Patienter <75 år eller som saknade diagnosen förmaksflimmer exkluderas ur analysen. Behandling studerades
både vid inläggning och vid utskrivning från avdelningen.
För patienter med förmaksflimmer, med debut före 2013,
studerades behandling från 2012 till inläggningsdatumet.
Resultat: Av totalt screenade var det 53 patienter som
identifierades med förmaksflimmer. Av dessa bedömdes
68 % ha en adekvat behandling vid inläggning (43 % NOAK,
25 % warfarin), 26 % saknade behandling och 6 % behandlades med ASA. Vid utskrivning var 74 % adekvat behandlade (49 % NOAK, 25 % warfarin), medan 23 % saknade
behandling och 4 % behandlades med ASA.
Debut av förmaksflimmer före 2013 identifierades och
analyserades hos 28 patienter. Av dessa behandlades 54 %
med warfarin år 2012. Motsvarande andel för behandlade
med ASA var 25 % och resterande 21 % saknade behandling. Ingen av patienterna behandlades med NOAK år 2012.
Slutsats: Studien visar på att färre patienter använder ASA
efter 2013, vilket talar för att de nya riktlinjerna till stor del
implementerats. Det finns däremot fortfarande patienter med
förmaksflimmer som behandlas med ASA.
NOAK har införts i sjukvården efter 2013, och en stor andel patienter förskrivs dessa preparat. Det råder dock fortfarande en underbehandling, med NOAK eller warfarin, av de
mest sjuka äldre, då en för stor andel mot förväntat saknar
behandling med dessa läkemedel.
Apotekarstuderande
Kotam Motar
[email protected]
6
L Ä K E M E D E L S B U L L E T I N E N / J U N I 2 0 1 6
Läkemedelskommitténs
höstseminarium
MISSA INTE VÅRT SMÄRTSEMINARIUM.
Du som är allmänläkare eller slutenvårdsspecialist är välkommen
till en eftermiddag med tema smärtbehandling.
Plats: Samlingssalen ing 29
Tid: 13-17
Medverkande: Carl-Olav Stiller, överläkare Klinisk farmakologi,
Karolinska universitetssjukhuset
Mats Rothman, överläkare,
Enheten för psykosomatisk medicin Västmanland
L
E
D
E
M
E
K
Ä
L
Att resa med
Hur gör jag med mina läkemedel när jag reser utomlands?
En vanlig fråga så här inför den stundande sommaren.
Reglerna skiljer sig åt mellan olika länder, även inom EU. Det finns även särskilda regler
för att resa med narkotiska och dopningsklassade läkemedel.
För att få veta vilka regler som gäller är det bästa sättet att kontakta landets ambassad
i Sverige.
NARKOTISKA LÄKEMEDEL INOM SCHENGEN
Vid resa med narkotiska läkemedel inom Schengenområdet behövs
ett så kallat Schengenintyg. Ett intyg behövs för varje narkotikaklassat
läkemedel som tas med. Intyget utfärdas av apotek i hemlandet, och det
är den resandes ansvar att intyget finns med. Apotekstjänst utfärdar
intyg till sina dospatienter.
Ett Schengenintyg är giltigt maximalt i 30 dagar, och får endast avse
den mängd läkemedel som beräknas gå åt under den perioden. Det finns
ingen möjlighet att förlänga intyget. Vid behov av mer läkemedel måste
kontakt tas med hälso- och sjukvården i landet där man befinner sig.
RÅD TILL RESANDE MED LÄKEMEDEL
När du reser med läkemedel se till att apoteksetiketten finns kvar, och
förvara läkemedlet i originalförpackningen. Om möjligt ta även med
receptblanketten och gärna ett intyg från din läkare som styrker att
läkemedlet är för medicinskt ändamål och personligt bruk.
7
Länkar: Schengenintyg
Mer om Schengen (t ex ingående länder)
INF
L Ä K E M E D E L S B U L L E T I N E N / J U N I 2 0 1 6
Vad nytt –
vad på gång?
LITE INFORMATION FRÅN NT-RÅDET OCH
LANDSTINGENS SAMVERKANSMODELL FÖR LÄKEMEDEL.
Utveckling av nya läkemedel och uppföljning av dessa
under hela läkemedlets livscykel är en fråga som kräver
internationell samverkan. Men för att verka på en internationell bas krävs också att varje land har riggat sina arbets­
processer så optimala som möjligt för att kunna medverka.
Sverige har goda förutsättningar för att på ett aktivt sätt
kunna delta i detta arbete.
Landstingens samverkansmodell är en ansats för att
möta behovet av introduktion, prioritering och uppföljning av nya läkemedel. Samverkansmodellen har fått en
ny logga som ni säkert kommer att se i olika sammanhang
(bild 1). Men vad är samverkansmodellen och vad händer
egentligen i arbetet kring läkemedel nationellt?
ORM
ATI
ON
Under året har beslut om införandeprotokoll (Nivå 1) och
rekommendation från NT-rådet kommit för ett antal nya
läkemedel.
-Sakubitril-valsartan(Entresto) är godkänt för behandling
av kronisk symptomatisk hjärtsvikt hos vuxna med nedsatt ejektionsfraktion.
-PD1-hämmarna nivolumab (Opdivo) och pembrolizumab
(Keytruda) vid malignt melanom där flera andra läke­
medel också är på gång.
-Alirocumab (Praluent) respektive evolocumab (Repatha)
är avsett för behandling av primär hyperkolesterolemi.
-
Guanfacin (Intuniv) som är avsett för behandling av
ADHD hos barn och ungdomar 6–17 år.
-
nivolumab (Opdivo) för behandling av icke-småcellig
lung­
cancer av skivepiteltyp respektive icke-småcellig
lungcancer av icke-skivepiteltyp.
1
Samverkansmodellen består av 4 huvudfunktioner (bild
2). Det bästa sättet att löpande hämta information kring
arbetet som pågår med rekommendationer, beslut om införandenivå samt information kring beslutsbakgrund och
övriga delar i samverkansmodellen finns på Janusinfo
(www.Janusinfo.se/ordnat-inforande) under symbolen
ordnat införande (bild 3)
2
3
8
L Ä K E M E D E L S B U L L E T I N E N / J U N I 2 0 1 6
Rekommendationerna som bl a bygger på hälsoekonomisk värdering av TLV inom klinikläkemedelsuppdraget
eller inom förmånen innebär i vissa fall ett förslag till
initial begränsning av användingen jämfört med vad preparaten är godkända för till dess mer erfarenheter av
läkemedlens risk/nytta erhållits i klinisk verksamhet.
Framtagandet av införandeprotokollen är dessutom till
för att strukturerat och på nationell bas kunna följa upp
läkemedlens användning i den kliniska vardagen.
Det sker för närvarande en spännande och snabb utveckling inte minst inom läkemedel med ett flertal onkologiska
indikationer. Samverkansmodellens ”Livscykelfunktion”
har som ett av sina uppdrag att spana efter vad som är på
gång vad gäller nya läkemedel-s k ”Horizon Scanning”.
Spaningen sker med hjälp av information från läke­
medelsföretag och myndigheter internationellt. Resultatet
av denna spaning resulterar i vissa fall i s.k. tidiga
bedömningsrapporter. Dessa finns publicerade på www.
Janusinfo.se/ordnat-inforande.
Utöver de s.k. PD1-hämmarna (antikropp mot ”programmed death-ligand 1” receptorn) finns också t.ex. utveckling av läkemedel som bygger på antikroppar mot det s.k.
”anti-cytotoxic T-lymphocyte antigen 4 (CTLA-4)” men
även läkemedel riktade mot andra mekanismer i den
maligna cellen. Principerna för läkemedel mot PD1-receptorn respektive CTLA-4 bygger på att flera typer av
cancerceller kan nedreglera kroppens immunförsvar.
Genom att blockera de maligna cellernas förmåga till
immunhämning så motverkas den mekanismen.
En utveckling av verksamma nya läkemedel mot cancer är
önskvärd inom de flesta onkologiska terapiområden. Det
finns också en stor förväntan från patienter, profession
och samhället att göra nya behandlingar tillgängliga så
snart som möjligt. Många nya läkemedel(som t ex inom
onkologin) passerar därför ibland en snabbare process för
godkännande och registreras för humant bruk trots att
mycket data kring effekt och säkerhet saknas ännu. För att
i viss mån hantera detta beslutar den Europeiska Läke­
medelsmyndigheten (EMA) ibland om s k villkorat god-
9
kännande med krav på att företagen levererar uppföljningsdata från användning i klinisk verksamhet samt eventuellt
kompletterande vetenskaplig dokumentation kring långtidseffekter (t ex överlevnadsdata) och säkerhetsdata.
Det är mot detta perspektiv som även nationella beslut
kring ordnat införande och rekommendationer från NT-­
rådet ska ses. Som konstaterats saknas flera pusselbitar
kring effekt och biverkningar för vissa nya läkemedel och
kommer först flera år senare på plats. Därför är data kring
effekt och säkerhet initialt väldigt skakiga eller saknas vilket också medför att utfallet av den hälsoekonomiska värderingen kring läkemedlet ibland blir ogynnsam. Inte
minst därför att priset på många nya läkemedel är högt.
Inom landstingens samverkansmodell pågår därför bl a
tidigt förhandlingar för att uppnå en prissättning för det
nya läkemedlet som kan rymmas inom ramen för den nu
rådande modellen för prioriteringar inom hälso-och sjukvården. I förhandlingarna, (t ex när det gäller nya läkemedel utanför förmånen) medverkar förhandlingsdelegationen (inklusive utsedda representanter för landtingen) från
samverkansmodellen, Läkemedelsföretaget och TLV.
Lars Lööf
NT-rådet och Läkemedelskommittén Västmanland
L Ä K E M E D E L S B U L L E T I N E N / J U N I 2 0 1 6
Vi önskar er alla ar!
en skön somm
– hänt sen sist
Socialstyrelsen
Tonårsaborterna minskar;
Sedan 2006 har aborter bland flickor i åldern
15–19 minskat från 25 till 14 per 1 000 flickor.
Mer utvecklade preventiv­metoder och subventionerade kostnader för preventivmedel kan
ha bidragit till förändringen.
Fallolyckor och läkemedel utgör största riskerna
för vård­skador inom kommunala hälso- och
sjukvården. Social­styrelsen har kartlagt kommunernas patientsäkerhetsarbete.
Allt fler hämtar ut magsyremedel, och varje person hämtar ut betydligt större mängd än tidigare.
Läkemedelsverket
Rekommendationer för läkemedelsbehandling
av gikt. Gikt är en vanlig sjukdom som fått ökad
aktualitet på grund av att förekomsten ökat,
bilddiagnostiken för­bättrats och nya läkemedel
godkänts.
Uppdaterad rekommendation för läkemedels­
behandling av adhd, där ny forskning, nya
läkemedel och utökade indika­tioner behandlas.
REDAKTIONSKOMMITTE: Carina Westberg, Inge Eriksson, Ingela Gerdland
REDAKTÖR: Carina Westberg, Västmanlands sjukhus, Västerås
TELEFON: 021-17 56 97
E-POST: [email protected]
En fransk paj till härliga
sommarkvällar.
Snabbt enkelt och jättegott!
• 1 paket färdig pajdeg
• 1 paket lufttorkad skinka
•2 mogna persikor eller nektariner i skivor
(alternativt fryst mango)
• Några cocktailtomater i halvor
• Några skivor brie, camembert eller grönmögelost
• En välsmakande hårdost
• Färsk timjan
•Olivolja
Sätt ugnen på 200 grader.
Bred ut den färdiga pajdegen.
Lägg på rikligt med lufttorkad skinka, tomater,
persika och skivor av dessertost. Toppa det hela
med skivor av hårdost.
Grädda i ugnen i ca 15–20 minuter till pajen
fått fin färg och doftar ljuvligt. Servera med
färsk timjan och ringla över lite olivolja.
Njut av Livet!