Karlstads universitet
Arbetsvetenskap, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT
Susanne Strömberg, [email protected]
Jonas Axelsson, [email protected]
2009-02-24
Arbetsordning för kursen Människan i arbete och arbetets former
(AVGB41:2), 7,5 hp
1
Kursens mål och innehåll
Kursens övergripande mål är att ge fördjupade kunskaper om människan i arbete och arbetets
former samt hur dessa fenomen är relaterade till varandra, till samhället och till förändringar i
samhället. Efter genomgången kurs ska den studerande ha fått insikter i segregeringsproblematiken; ha förstått vilka förändringar som skett rörande arbete och samhällsutveckling
under 1900-talet; kunna förstå relationen mellan arbetsliv och familjeliv; och kunna diskutera
det moderna arbetslivets konsekvenser för individen.
Kursen omfattar studier av det moderna arbetslivet, dess olika arbetsformer samt hur
formerna är relaterade till olika kategorier av människor baserade på exempelvis kön,
etnicitet, ålder och utbildningsnivå, samt konsekvenserna av dessa relationer. Studierna sker
efter olika teman där en orientering i relevant litteratur ger både konkreta beskrivningar och
teoretiska förklaringsmodeller för innehållet i de olika temana.
2
Arbetets verklighet – olika teman
Denna delkurs har som syfte att visa på olika aspekter av människan i arbete och arbetets
former och framför allt ur anställdas perspektiv – det handlar om arbetets verklighet. Centralt
är också att bidra till förståelse av sentida utvecklingsprocesser inom arbetslivet. Kursen
börjar med föreläsningar som handlar om utvecklingen inom arbetslivet och denna historiska
dimension skall vara närvarande under hela kursen.
Efter två introducerande föreläsningar följer sedan ett tematiskt upplägg av kursen. En
del teman följs av en föreläsning och ett antal anvisade texter att läsa, medan andra endast
finns som valbara temaalternativ för hemtentamen (markeras med * i listan). Uppdelningen i
teman följer huvudsakligen upplägget i kursens huvudbok The Realities of Work (Noon &
Blyton 2007) och delas in enligt följande:
Tema 1: Segregering och diskriminering
Tema 2: Livsformsanalys
Tema 3: Arbetsplatsdemokrati
Tema 4: Emotionellt arbete
Tema 5: Genussystemet
Tema 6: Kunskap och färdigheter*
Tema 7: Överlevnadsstrategier/Alienation*
Tema 8: Livspusslet/Work Life Balancing*
Ett sätt att samla information om dessa teman, och att få en överblick av innehållet i dem, är
att skapa en så kallad kunskapsportfölj. I en sådan portfölj kan du till exempel samla dina
egna föreläsningsanteckningar, föreläsarens presentationsmaterial och framför allt dina egna
funderingar och reflektioner över temats innehåll. Det är nämligen först när man börjar
fundera och reflektera över vad man har läst, hört och sett som lärandet börjar ta fart på allvar.
I den här kursen kommer vi därför att introducera detta arbetssätt med förhoppning om att det
inte bara ska hjälpa dig att strukturera det material som används i kursen, utan även bidra till
ditt lärande. Se vidare under nästa avsnitt för mer information.
1
3
Examination
Examinationen består av två delar. Den första delen är att skapa en kunskapsportfölj; den
andra delen är en längre hemtentamen baserad på ett valt tema. Instruktioner för varje uppgift
följer nedan.
3.1 Kunskapsportfölj
Den första examinationsuppgiften innebär att skapa en kunskapsportfölj. Den fyller inte bara
funktionen av att samla information om de teman som tas upp under kursen, utan är också en
del av lärandeprocessen. Det är genom att fundera och reflektera över innehållet i varje tema
som den information du tagit del av omvandlas till kunskap.
Principen med kunskapsportföljen är att du först samlar information om ett speciellt
kunskapsområde. Här menar vi alltså information om de olika teman vi presenterar under
kursens gång i form av exempelvis föreläsningsanteckningar, föreläsarens presentationsmaterial, övrigt utdelat material etc. Därefter reflekterar du över innehållet i varje tema med
hjälp av läsloggar och föreläsningsreflektioner. I slutet av kursen vill vi också att du
utvärderar om dina egna mål och förväntningar på kursen har uppfyllts. Se nedan för mer
detaljerade instruktioner om hur detta går till.
Steg 1: Mina mål och förväntningar
Skriv ner dina personliga mål och förväntningar på kursen. Dessa är utgångspunkten i
kunskapsportföljen och ska skrivas ner inför kursens start eller på kursens första dag och
sättas först i kunskapsportföljen.
Steg 2a: Läslogg
Inför varje tematiskt föreläsningstillfälle ska du helst ha läst de anvisade texterna och plockat
ut två till fyra nyckelord (2-4 stycken) i de anvisade texterna. Dessa nyckelord skriver du ned
(+ några rader om varje) och sätter in i din kunskapsportfölj under respektive tema – det blir
din läslogg.
Läsloggar handlar om att arbeta med nyckelord, det vill säga att du läser en text och
därefter väljer nyckelord för texten. Nyckelord är ett ord eller en fras som du tycker är viktig
eller betydelsefull för innehållet. Nyckelordet kan vara omfattande och tydligt eller något som
verkar ovidkommande först men sedan blir mer och mer meningsfullt. Kom ihåg att du ska
analysera snarare än beskriva nyckelordet, vilket innebär att du måste visa den betydelse du
lägger i nyckelordet och hur du associerar det med den text du läst.
Läsloggen kan med fördel ”bakas in” i steg 2b, det vill säga i föreläsningsreflektionerna.
Steg 2b: Föreläsningsreflektioner
Under varje tema-föreläsning ska du dokumentera (minst en halv sida) vad som har
diskuterats och framförallt reflektera över det som har presenterats och diskuterats – det blir
dina föreläsningsreflektioner.
När det gäller föreläsningsreflektionerna handlar det om att behandla innehållet i
föreläsningarna och inte om att recensera föreläsarna. Det är dina funderingar över vad som
har tagits upp under temat, vad föreläsaren tryckt särskilt på, vad du tyckt varit viktigt eller
speciellt intressant som är betydelsefullt för ditt lärande. Det är det du ska skriva om.
I varje föreläsningsreflektion skall du också anknyta på något sätt till den tidigare
nämnda historiska dimensionen. Varje föreläsningsreflektion skall alltså relateras till
utvecklingar/utvecklingstendenser inom arbetslivet. Utgå från SOU-rapporten (SOU 1999:69)
och kapitel 2 i Noon och Blytons (2007) bok. Dessa texter ligger till grund för de inledande
föreläsningarna av Lena Gonäs och Jonas Axelsson.
2
Steg 3: Avslutande reflektion
När kursen börjar närma sig slutet tar du fram det dokument där du skrev ner dina mål och
förväntningar på kursen. Fundera och reflektera över om dessa uppfyllts nu när kursen är slut
och skriv sedan ner detta på ett nytt (eller samma) dokument. Detta dokument ska sättas
längst fram i kunskapsportföljen.
Här följer några skrivanvisningar för innehållet i kunskapsportföljen
Skriv tydligt i rubriken för varje dokument vilket tema som avses (gäller alla
dokument i portföljen)
Skriv med Times New Roman 12
Samla dina personliga förväntningar och mål med kursen, läsloggar och
föreläsningsreflektioner i en mapp med innehållsförteckning där varje tema
har sitt eget avsnitt
Fyll i försättsbladet och fäst det ordentligt utanpå mappen
Hemtentamen lämnas in tillsammans med anvisat försättsblad till Studentcentrums
expedition (1A316) innan kl. 16.00, måndag den 30 mars 2009.
3.2 Hemtentamen
Examinationens tyngdpunkt ligger på den individuella skriftliga inlämningsuppgiften, den så
kallade hemtentamen. Tanken är att du som student väljer att utgå från ett av de teman som
behandlats under kursens gång. Utifrån det temat försöker du komma på en fråga som du kan
diskutera och resonera kring, men framförallt besvara i din hemtentamen.
Arbetet med hemtentamen innebär kort:
Välj ett av de teman kursen har behandlat
Kom på en fråga du vill försöka besvara i din hemtentamen
Ta med dig frågan och en skiss på hur du vill lägga upp ditt arbete till idéseminariet
Var aktivt deltagande i opponeringsseminariet enligt anvisningarna
En slutredigerad hemtentamen att lämna in enligt anvisningarna
För mer detaljerad beskrivning av hur arbetet med hemtentan kan gå till, läs i dokumentet
Skrivtips inför hemtentamen under rubriken Förslag till arbetsgång.
Här följer några skrivanvisningar för hemtentamen:
Skriv med Times New Roman 12, enkelt radavstånd, styckesindelning med
hjälp av indrag
Skriv mellan 6 000 – 7 000 ord
Ange källa och upprätta litteraturlista enligt anvisningarna i dokumentet
Skrivtips inför hemtentamen
Hemtentamen lämnas in tillsammans med anvisat försättsblad till Studentcentrums
expedition (1A316) innan kl. 16.00, måndag den 30 mars 2009.
3
3.2.1
Inför idéseminariet
Ibland kan det vara litet svårt att komma igång med skrivandet och då kan det vara bra att
diskutera sitt upplägg med någon annan. Under idéseminariet är det tänkt att ni ska få
möjlighet att diskutera ert val av tema och frågeställning med varandra och med läraren.
Följande teman kan behandlas i hemtentan:
Tema 1: Segregering och diskriminering
Tema 2: Livsformsanalys
Tema 3: Arbetsplatsdemokrati
Tema 4: Emotionellt arbete
Tema 5: Genussystemet
Tema 6: Kunskap och färdigheter
Tema 7: Överlevnadsstrategier/Alienation
Tema 8: Livspusslet/Work Life Balancing
Bläddra gärna i din kunskapsportfölj eller i kurslitteraturen och se om det dyker upp några
frågor utifrån det materialet. Kom ihåg att det kan vara bra att ha en eller flera extra frågor
med sig till idéseminariet.
Titta även i dokumentet Skrivtips inför hemtentamen under rubriken ”Förslag på
arbetsgång” för att få tips på hur du kan gå tillväga
3.2.2
Inför opponeringen
Inför opponeringen ska samtliga inom varje mindre grupp ha läst varandras arbeten. Var och
en är huvudopponent på en annans arbete, men ska ändå vara med och diskutera de andras
arbeten i gruppen. Det innebär att ni till seminariedagen har läst samtliga gruppmedlemmars
arbeten men lagt tonvikten vid det arbete ni ska ”opponera” på. Vid läsningen av
seminarieunderlaget kan man förslagsvis rikta in sitt tänkande enligt följande:
Hur har författaren tänkt?
Hur har författaren motiverat sina ställningstaganden?
Förstår jag hur författaren har tänkt?
Hur kommer det sig att författaren tänker ”så här”?
Hur tänker jag själv när jag läser detta?
Hur kommer det sig att jag tänker som jag gör?
Uppfyller arbetet de uppställda kriterierna?
Förbered dig själv på vilka frågor du själv kan tänkas få
3.2.3
Opponeringen
Syftet med seminariet och opponeringen är att ni ska hjälpa varandra att på ett konstruktivt
sätt vidareutveckla innehållet i de arbeten ni gjort och eventuellt öka graden av
kommunicerbarhet. Det förutsätter att diskussioner förs och frågor ställs i en anda av
undersökande nyfikenhet, respekt för varandra och konstruktivt tänkande samt en verklig vilja
att förstå och lära mer. När ni delger era synpunkter på andras arbeten, gör det på ett sådant
sätt som ni själva skulle vilja att andra gav sina synpunkter till er.
Här följer anvisningarna för hur själva opponeringen går till:
1. Innan opponeringen börjar bestäms en turordning efter vilken arbetena ska behandlas.
2. Utse också någon som håller reda på tiden som är ca 20-30 minuter per arbete.
3. Författaren (respondenten) får möjlighet att ta upp eventuella tillägg/ändringar etc.
som framkommit efter att arbetet lämnats till opponenten (den som kommenterar).
4. Opponenten redogör för och sammanfattar arbetets innehåll. Efter det har
respondenten möjlighet att förklara och tillrättalägga om något varit oklart.
5. Efter detta ska opponenten lägga fram sina synpunkter och ge feedback på arbetet.
6. Till sist har övriga gruppmedlemmar möjlighet att lägga fram synpunkter och ge
feedback.
4
Låt gärna diskussionerna under seminariet ha karaktär av en dialog eller samtal. Det betyder
också att lyssna till varandra, att man ser till att alla får komma till tals och att detta sker på
någorlunda lika villkor. Därför är det bättre att ställa frågor än att påstå saker. En öppen fråga
innebär att man är beredd att utforska något, att man inte har något givet svar. Det ger
utrymme för ett gemensamt sökande. Ibland uppstår stunder av tystnad men det är också en
viktig del av dialogen. Tystnaden är en grund för nya tankar och ur tystnaden kan viktiga
insikter uppstå. Därför är det viktigt att låta de tysta perioderna vara och inte prata för att fylla
ut tomrummet.
4
Urkund – ett verktyg som skyddar din upphovsrätt!
Urkund är en webbaserad tjänst för plagiatkontroll som köpts in av Karlstads universitet i
syfte att hantera det alltmer växande problemet med fusk och plagiering. Genom att använda
Urkunds tjänster skyddas inte bara ditt arbete mot att bli kopierat av andra, utan hjälper också
till att motverka fusk genom en kontroll av källhanteringen (citat och referering).
I slutet av kursen kommer vi att gå igenom arbetsgången mer noggrant, men enkelt
förklarat fungerar Urkund så här:
1. Skicka in ditt dokument med e-post till kursansvariga lärare
2. Dokumenten jämförs mot texter från Urkunds tre huvudsakliga källområden: Internet,
förlagsmaterial och tidigare inskickat studentmaterial
3. Systemet skickar en rapport till lärarna med information som hjälper till att avgöra om
plagiering har förekommit
Vill du veta mer, se följande länk: http://www.urkund.se/web2008/student_information.asp
5
Betyg
Examinationsmomenten betygssätts med betygen U eller G. Kursbetyg (U, G eller VG) sätts
genom en sammanvägning av kursdeltagarens insatser där hemtentamen väger tyngst.
6
Litteratur
Agoras Årsbok. Det nya motståndet. Om regnbågar mot förtryck. Senaste upplagan.
Stockholm: Agora, 2001. ISBN 91-89483-10-3.
Arbetslivsdelegationen SOU (1999:69). Individen och arbetslivet. Perspektiv på det samtida
arbetslivet kring sekelskiftet 2000. Slutbetänkande från arbetslivsdelegationen. Senaste
upplagan. Stockholm: Fakta info direkt, 1999. ISBN 91-7610-856-2
(finns även tillgänglig i elektronisk form via http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/2386 ).
Noone M, Blyton P. The realities of work. Senaste upplagan. Basingstoke: Palgrave. ISBN
14-0399-493-5.
Kompendium med material om Livsformsanalys och Genussystemet (finns att köpa på
Studentcentrum)
5
7
Läsanvisningar
Till varje föreläsningstillfälle skall valda delar av den obligatoriska litteraturen helst ha
genomlästs. Det är också i dessa anvisningar du hittar det initiala litteraturunderlaget till din
hemtenta. Se nedanstående schema för mer information.
För de teman som är valbara för hemtentamen, men som inte kommer att behandlas i
föreläsningar, gäller följande läsanvisningar:
Tema 6: Kunskap och färdigheter – Kapitel 5, 6 och 8 i Noon & Blyton (2007)
Tema 7: Överlevnadsstrategier/Alienation – Kapitel 9 i Noon & Blyton (2007)
Tema 8: Livspusslet/Work Life Balancing – Kapitel 3, 4 och 13 i Noon & Blyton
(2007)
8
Schema
V. Dag Datum
9
Mån 090223
Tis
090224
Ons 090225
Tor
090226
Fre
090227
10 Tor
090305
12 Tor
090319
Start
Stop
13:1515:00
09:1512:00
10:1512:00
13:1516:00
10:1513:00
13:1516:00
09:1512:00
08:1510:00
08:1510:00
08:1510:00
08:1510:00
10:1512:00
10:1512:00
10:1512:00
10:1512:00
14:1516:00
09:1512:00
09:1512:00
09:1512:00
13:1516:00
13:1516:00
13:1516:00
Grp
Läsanvisning
Sign
Lokal
Moment
JoAx,
SuSt
LGn
11D121
Introduktion delkurs 2:
Att utforska arbetets verklighet
Individen och arbetslivet
N & B Kap 1-4
AB
11D121
HaRa
11D121
Tema 1: Segregering och
diskriminering
Tema 3: Arbetsplatsdemokrati
Agoras årsbok +
N & B Kap 10
N & B Kap 11
JChK
11D121
Tema 2: Livsformsanalys
Kompendium
AÅb
11D121
Tema 4: Emotionellt arbete
N & B Kap 7
UJa
11D121
Tema 5: Genussystemet
Kompendium
N & B Kap 12
1
AÅb
3A524
Idéseminarium inför hemtentamen
2
TN
12C142
Idéseminarium inför hemtentamen
3
SuSt
11B252
Idéseminarium inför hemtentamen
4-6 JoAx
9E125
Skrivtips
1-3 JoAx
9E125
Skrivtips
11D121
4
AÅb
3A524
Idéseminarium inför hemtentamen
5
TN
12C142
Idéseminarium inför hemtentamen
6
SuSt
11B252
Idéseminarium inför hemtentamen
JoAx
11D121
Avslutande föreläsning
4
AÅb
1D341
Opponering
5
JoAx
1D317
Opponering
6
SuSt
3A524
Opponering
1
AÅb
1D341
Opponering
2
JoAx
1D317
Opponering
3
SuSt
3A524
Opponering
SOU-rapport
N & B Kap 13
Skrivtips
6
