Blåskatarr hos kvinnor – en besvärlig bagatell? Symposium utifrån Läkemedelsverkets rekommendation UVI – Nedre urinvägsinfektion hos kvinnor. 2007;18(2) Blåskatarr hos kvinnor – en besvärlig bagatell? • • • • • • Birgitta Hovelius, allmänläkare, Lund Martin Sundqvist, mikrobiolog, Växjö Malin André, allmänläkare, Falun Mats Erntell, smittskyddsläkare, Halland Nils Rodhe, allmänläkare, Falun Torsten Sandberg, infektionsläkare, Göteborg Historik, epidemiologi, naturalförlopp Birgitta Hovelius Historik Medeltid – 1600-talet Urinskådande (titta, lukta, smaka) – helt centralt inom ”diagnostik och behandling” av alla sjukdomar Blåssten - vanlig sjukdom i medicinens historia till in på 1900-talet – kronisk cystit? 1700-talet - 1900-talet Blåskatarr behandlas med örter: Tranbär, mjölonris, enbärsolja, enbarrsolja, sandel, barrolja, fläder, snärjmåra, läkemalva, persilja, lingonblad Örtblandningar: blåste; urolog-te (användes på 1960talet) Historik (forts) • 1888 – 47av 50 patienter med UVI samma bakterie; cystit på djur (Koch´s postulat) – Bacterium coli commune • Tidens läkarbok 1924: Cystit vanligt; njurbäcksinflammation ovanligt - ofta inga besvär från blåsan • Stafylokockstenar (Hellström 1936: Staphylococcus stones – A clinical study of 90 cases) • Läkarebok för hemmet 1943: Blåskatarr – mjölkdiet, varma omslag över blåsan, varma bad; kronisk blåskatarr - blåssköljningar • Natur och kulturs läkarbok 1949: Blåskatarr sulfonamider Historik (forts) • 1960-1970 - talen: Kontroll efter cystit - 2-3 gånger under ett halvår - kronisk (interstitiell) pyelonefrit? – asymtomatisk bakteriuri farlig • Sveda och trängningar - psykosomatik (1970talet) • Kass´ kriterier för signifikant bakteriuri gäller ej vid cystit (1980-talet) • Staphylococcus saprophyticus – en allmänmedicinsk bakterie • Ingen kontroll efter cystit (Läkemedelsverket 1990) Epidemiologi Kunin 1979 Naturalförlopp vid placebobehandling • Mabeck (1973) - 81% (n=53) självläkning (”steril urin”) men 46% fick recidiv inom 1 år; akut cystit självläker oftare än asymtomatisk bakteriuri • Christiaens et al (2002) - Efter 7 dagar (n=78) med furadantin (F) eller placebo (P) Symtomfri Bakteriologisk effekt F 70% P 42% F 74% P 41% • Ferry et al (2004; 2007) Naturalförlopp: symtomfrihet vid placebobehandling Ferry et al 2007 Eradication of symptoms during and post-therapy among pivmecillinam- and placebotreated patients. Etiologi och antibiotikaresistens Martin Sundqvist Etiologi, yngre (<50) • Escherichia coli >80% • S. saprophyticus >ca 10% Etiologi, äldre Kronoberg Snitt 2000-2005 >80 år* Lincoln** 1988 medelålder 82 Jonsson** 1990 medelålder 82 E.coli 58 % 61 % 58 % Klebsiella spp. 10 % 10 % 9% E.faecalis 8% 6% 3% Övriga Gram-negativa 6% 3% 1% Proteus spp. 5% 11 % 20 % S.agalactiae 4% 3% 2% KNS 4% 3% 0% Övriga Gram-positiva 3% nd nd P.aeruginosa 2% 2% 6% S.aureus 1% 0,4 % 1% *Positiva urinodlingar Kronoberg 2000-2005, både kvinnor och män (1 gång per år) **Patienten fick komma tillbaka flera gånger under studien Antibiotikaresistens, E.coli, Sverige, 1996-2006 Ca 50 % ESBL Källa ResNet (www.srga.se) The proportion of isolates with resistance load zero, i.e. without resistance to any of the six analysed antimicrobial agents Kronoberg, 1993-2004 Andel E.coli helt utan resistens, Proportion, % 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% 1993 1995 1997 1999 Wimmerstedt, Kahlmeter 2001 2003 Slutsats • E.coli är den vanligaste patogenen • Resistens mot ampicillin, trimetoprim, kinoloner och cefalosporiner ökar. • Multiresistens ökar Diagnostik av nedre urinvägsinfektion hos kvinnor Malin André, allmänläkare Falun Symtom för empirisk diagnostik • Sveda • Trängningar • Kissar ofta • Kvinna som kontaktar sjukvård med misstanke cystit – 50% bakteriell cystit • Om > 2 symtom > 90% bakteriell cystit Vilka differentialdiagnoser får inte missas? • Pyelonefrit • STI Pyelonefrit • • • • Feber Flanksmärta Allmänsymtom Ömhet över njuren • Sveda och trängningar kan saknas STI • Ofta inga eller sparsamma symtom • Sexuell aktivitet fr.a. ny partner, ökar risken både för STI och cystit Checklista för diagnos nedre UVI kvinnor Falu primärvård Kvinna > 15 år, säkert ej gravid Nytillkomna besvär ( < 1 vecka) Ja på båda dessa frågor krävs för att använda checklistan Ja Ja Nej Nej Sveda vid vattenkastning Ja Nej Trängningar/kissnödig hela tiden Ja Nej Kissar ofta Ja Nej Minst 2 av dessa 3 symtom krävs för att gå vidare med checklistan Haft cystit tidigare Om nej sköterskebesök för information Ja Nej Flanksmärta Feber Misstanke på sexuell smitta Genitala symtom (t ex flytning) Om ja på någon av dessa frågor läkarbesök Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Urinodla • Nära anslutning till utlands- eller sjukhusvistelse. • Terapisvikt • Recidiverande cystiter i samband med en ny infektion • Misstanke på pyelonefrit • Gravida • Män • Barn Undersökning och provtagning för STI • Kvinnor med vaginala symtom (irritation eller flytning) • Unga kvinnor med anamnes på sexualvanor med ökad smittrisk (t. ex. ny sexualpartner eller misstanke på smitta) • Unga kvinnor som trots behandling i 3-5 dygn har oförändrade symtom • Unga kvinnor med recidiverande cystit Hur behandlar vi nedre urinvägsinfektion hos kvinnor i praktiken Mats Erntell Strama Smittskyddsläkare, Halland Recipen/ 1 000 inv/år Urinvägsantibiotika som andel av all förskrivning till kvinnor, 2000 – Urinvägsantibiotika 2006, recipen / 1000 invånare och år,2000öppen vård - 2006 till kvinnor, av all antibiotikaförskrivning som andel 600 60,0 500 50,0 400 40,0 300 30,0 200 20,0 100 10,0 0,0 0 2000 2001 2002 summa uvi medel 2003 J01 exkl metenamin 2005 2004 andel uvi medel % (Strama, Apoteket AB, Xplain) 2006 Antibiotikaanvändning i olika åldersgrupper öppen vård 700 Recept/1000inv/år 600 500 400 Vanliga urinvägsantibiotika Övrig antibiotika 300 200 100 0 0-6år 7-19år 20-59år 60-79år >80år Swedres 2006 Antibiotika huvudsakligen förskrivna mot urinvägsinfektion till Urinvägsantibiotika, öppenvård, kvinnor, riket 2000-2006 kvinnor, 2000 - 2006, recipen 000 inv Recipen/1000 invånare och/1 år (sorterat efter/dag, 2006) öppen vård Källa: Apoteket AB, Xplain 60 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Recipen/1000 inv och år 50 40 30 Kinoloner minskat 54 % 20 10 0 Pivmecillinam (J01CA08) Trimetoprim (J01EA01) Nitrofurantoin (J01XE01) Norfloxacin (J01MA06) * 100mg, 6 resp. 10 tabletter, 250mg, 10 tabletter och 500mg, 10 tabletter Strama, Apoteket AB, Xplain Ciprofloxacin* (J01MA02) Behandlingstid vid cystit och recidiverande cystit i Sverige Behandlingstid av cystit och recidiverande cystit i Sverige 2000 och 2002 2000 och 2002. (AndréAndré M et SJID 36:134-8, 2004) 2004 36; 134-8, al SJID M etal, 90 80 70 Andel % 60 50 40 30 20 10 0 1-3 d 3-5 d 7-10 d Behandlingstid >10 d Sluten vård: PPS 2006 Mängd antibiotika per diagnosgrupp / PPS 2006 Mängd antibiotika på diagnosgruppoch / samhällsförvärvad och vårdrelateradinfektion infektion samhällsförvärvad vårdrelaterad 1400 1200 800 600 400 200 Samhällsförvärvad infektion Vårdrelaterad infektion n Ö go O kl ar G E Ö li sv al g un , lia M S G en ita CN Fe be r ki t Hj är ta ,k är l Le ve r/g al la Br on G i Ö vr e Py el it Se ps is Ne dr e G i sk el et t o kd el ar Cy st it Le d Hu d ,m ju eu m on i 0 Pn DDD 1000 PPS 2006 Fördelning av 1 813 antibiotikabehandlade vårdrelaterade infektioner på diagnosgrupper PPS 2006 Fördelning av vårdrelaterade antibiotikabehandlade infektioner på diagnosgrupper, 1 813 st Cystit 15 % av all vri 300 250 Antal terapier 200 150 100 50 0 e Pn um i on ys C tit ju m , ud H el kd ar ps Se is d Le o sk t et el e N e dr G I e Py M lit a ål h un h oc al sv g if ld C ile f ic Ö e vr G I be e F r jä H a rt är ,k l ve Le r/ l ga la G it a en O k lia r la d in n t io a ik S N C nk ro B it Ö li PPS 2003 – 2006 Behandling av samhällsförvärvad cystit hos kvinnor i sluten vård PPS 2003 - 2006 Treatment of community acquired cystitis in women 50,0 45,0 Procent av terapierna 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 J01CA J01DB Första gen J01DC Andra gen Bredspektrum Pc cefalosporiner cefalosporiner 96 % mecillinam 2003, N 151 J01EA Trimethoprim J01EE Cotrimoxazole 2004, N 163 J01MA Fluorokinoloner 2006, N 215 J01XE Nitrofurantoin Övriga PPS 2006 PPS 2006 Terapival vid samhällsförvärvad nedre uvi hos kvinnor i sluten vård nedre uvi, kvinnor Terapival olika specialiteter, samhällsförvärvad 60,0 Andel av terapierna, % 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Invärtes medicin, N=148 Kirurgi, N=22 Ortopedi, N=37 J01CA Pc med utv spektrum J01DB-DD Cefalosporiner J01EA Trimetoprim J01EE Co-trimoxazol J01MA Fluorokinoloner J01XE Nitrofurantoin Övrigt Sammanfattning uvi behandling • Förskrivningen i öppen vård är stationär • Förskrivning mer enl rekommendationer • Kinoloner minskat 54 % Sluten vård: • Överdiagnostik - ABU! VRI?? • Förskrivningsmönstret bättre • Kinoloner kan minskas Samverkan mot antibiotikaresistens www.strama.se Asymtomatisk bakteriuri Nils Rodhe, allmänläkare Falun Antibiotikaanvändning i olika åldersgrupper 700 Recept/1000inv/år 600 500 400 Vanliga urinvägsantibiotika Övrig antibiotika 300 200 100 0 0-6år 7-19år 20-59år 60-79år >80år Källa: Swedres 2006 Jouranteckning på vårdcentralen, (kvinna, 83 år): ”Sköterskan på Herrhagsgården ringer och berättar att pat sista dagarna varit mkt trött. Sovit mer än vanligt. Multistix nu på morgonen visar pos nitrit. Insätter Selexid 200mgx3 i 7 dagar.” Ur epikris från lasarettet, (kvinna, 87 år): ” ...in från kir jour pga feber, kräkning och diarré…Dement… obs på avd över natten. Kan ej ha vätskedropp och urinprov kan ej tas. På morgonen feberfri och i gott allmäntillstånd, helt opåverkad. Luktar lite grand som UVI. Dottern motsätter sig till att vi sätter in beh utan att infektionen är verifierad, pat får därför med sig recept på Lexinor 200 mgx2 i en vecka att ta ifall urinsticka tagen på boendet visar på urinvägsinfektion.” Ur epikris från lasarettet, (kvinna 79 år): ”…Parkinson-demens…Inkom efter att ha ramlat och därefter mera ont och svårt att resa sig…Inlägges för smärtlindring, mobilisering och ställningstagande till fortsatt behandling… Insätter Dexofen-tabletter 50 mg 1x3 som hon enligt jouranalanteckningar haft tidigare. Pat insättes dessutom på Trimetoprim 160 mgx2 pga tecken på UVI i urinsticka, illaluktande urin…” Förekomst av ABU • • • • • • • • Flickor Kvinnor, 20-50 år Gravida Kvinnor, 50-70 år Kvinnor, >70 år Sjukhemsboende Yngre män Män över >60 år 1-2% 2-5% 2-3% 5-15% 15-20% 25-50% <1% ökande mot 5-10% När är ABU vanligare? • Sexuellt aktiva • Diabetespatienter • Äldre med urininkontinens • Äldre med nedsatt rörlighet ABU skall inte behandlas • Antibiotika vid ABU ger: – Ingen påverkan på dödlighet eller sjuklighet – Ökad risk för biverkningar och resistenta bakterier • Undantag: – Gravida och män inför prostataoperation Nicolle, L. E., S. Bradley, et al. (2005). "Infectious Diseases Society of America guidelines for the diagnosis and treatment of asymptomatic bacteriuria in adults." Clin Infect Dis 40(5): 643-54. ABU eller symtomgivande UVI? • Kan allmänna symtom som yrsel, trötthet, oro och aptitlöshet (utan lokala urinvägssymtom) orsakas av bakteriuri? • Tveksamt. Stor risk att vi i själva verket behandlar ett betydelselöst bifynd. • Vi bör undvika slentrianmässiga urinprov. Behandling och utredning Torsten Sandberg Behandling av okomplicerad cystit Rätt preparat Rätt dos Rätt behandlingstid Behandling av okomplicerad cystit Furadantin Selexid Trimetoprim 50 mg x 3 5 dygn 400 mg x 2 3 dygn 200 mg x 3 5 dygn 200 mg x 2 7 dygn 300 mg x 1 3 dygn 160 mg x 2 3 dygn Behandling av okomplicerad cystit Kinoloner skall ej användas! Mål för optimal behandling av okomplicerad cystit Förskrivningsprofil Furadantin och Selexid 80% Trimetoprim 15 - 20% Behandlingstid 3 - 5 dygn Furadantin Tolereras väl Risk för dödlig lungfibros - Nej! Risk för ”akut lungreaktion” - Ja Kan användas oavsett ålder Ej vid Kr cl < 40 mL/min Recidiverande cystit hos kvinnor Definition • Minst 2 UVI det senaste halvåret • Minst 3 UVI det senaste året Recidiverande cystit - Strategi Reinfektionsprofylax under 4-6 mån Furadantin 50 mg Trimetoprim 100 mg Hiprex rekommenderas ej Tranbärsjuice? Östrogen Egenbehandling med antibiotika Recidiverande cystit - Utredning Gynekologisk undersökning Miktionsanamnes Blåsdysfunktion Urodynamisk utredning Uretrocystoskopi och uroradiologi endast vid recidiverande UVI med stenbildande bakterier Diskussion • Empirisk diagnostik • Behandling • ABU Diskussion • Empirisk diagnostik • Behandling • ABU Diskussion • Empirisk diagnostik • Behandling • ABU