Trafikskador hos barn och ungdomar ur ett medicinskt och

Bakterier i urinen hos barn
Eva Olofsson
Barnsjuksköterska
BUM KSS
110322
Bakterieuri
Bakterier i urinen utan symtom
„
Asymtomatisk bakterieuri (ABU)
Bakterier i urinen med symtom
„
Urinvägsinfektion (UVI)
Bakterier finns hela tiden runt urinrörsmynningen
och försöker att ta sig in i urinvägarna
Från hud och tarm (E-coli)
ABU
Asymtomatisk bakterieuri
„
Bakterier tar sig upp i urinblåsan men fäster inte vid
slemhinnan och har låg halt av giftämnen. Stannar kvar
om inte blåsan töms på normalt sätt
„
Illaluktande urin, positiv u-odling, leukocyturi
„
Ibland enures
„
Ej feber, ingen CRP förhöjning, ingen flanksmärta, inga
trängningar, sveda eller röda blodkroppar/urinen
ABU
Diagnos
ƒ
„
Tre positiva urinodlingar inom några veckor (mittstråleprov)
Avsaknad av symtom
Behandling
„
Ingen – ger inte njurskador
Utredning
„
„
„
Flödes/residualurinmätning hos blöjfria barn
Ultraljud urinvägar
Om mer långvarig bakterieuri - DMSA
ABU
Hur bli av med bakterierna?
„
Miktionsstatus – gleskissare?
„
Tarmstatus – förstoppning?
„
Miktions- och tarmregim
„
„
„
„
Kissa var tredje timma (stöd vuxen, påminnelselarm)
Avföring varje dag ( lösande kost, laxantia)
Potträning
Extra dryck
Men bakterierna kan vara bra att ha. Skydd mot
farligare bakterier
Urinvägsinfektion
„
Blåskatarr (Cystit)
„
„
Njurbäckeninflammation
(pyelonefrit)
„
„
Urinblåsan (låg uvi)
Njurarna (hög uvi)
Sepsis
„
Svårt sjuk, cirkulationspåverkad
Urinvägsinfektion
„
„
En av de vanligast förekommande
bakteriella infektionerna hos barn
Högst frekvens under spädbarnsåren
Odlingsverifierad UVI innan 7 års ålder
Pyelonefrit
Cystit
Ospec UVI
ABU
Totalt
flickor
%
2,7
3,4
1,7
0,6
8,4
pojkar
%
1,0
0,3
0,3
0,1
1,7
Cystit
Blåskatarr – låg uvi
„
„
„
„
„
„
„
Trängningar, sveda obehag
Temp <38,5
Negativ CRP
Leukocyturi, hematuri, positiv nitrit (i hälften
av fallen)
Positiv urinodling
Leder sällan till njurbäckeninflammation
Drabbar sällan barn i spädbarnsåldern
Cystit
Behandling
„
„
Antibiotika i 5 dagar
Miktionsregim
Utredning
„
„
Miktions och avföringsanamnes
Resflöde hos pojkar, hos flickor endast vid avvikande
miktionsmönster eller recidiv
Bakterieuri
Asymtomatisk
bakterieuri
Urinvägsinfektion
„
Blåskatarr (Cystit)
„
„
Urinblåsan (låg uvi)
Njurbäckeninflammation
(pyelonefrit)
„
„
Njurarna (hög uvi)
Sepsis
„
Svårt sjuk,
cirkulationspåverkad
Pyelonefrit
Njurbäckeninflammation- hög uvi
„
„
Kan leda till njurskada
Kan vara första tecknet på allvarlig
bakomliggande njursjukdom
Symtom
„
„
„
„
„
Feber (>38,5) utan andra symtom
Buksmärta kräkningar
Dålig viktuppgång
Flanksmärta (små barn öm vid beröring)
CRP >20
Urinprov
Blåspunktion (< 1år)
2. Kateterprov
3. Mittstråleprov
1.
Helst inte fullportionsprov från
plastpotta
Absolut inte påsprov
Diagnos
„
„
Vid symtomgivande UVI ses nästan alltid
leukocyturi, men positiv nitrit endast i cirka
hälften av fallen – Skicka alltid urinodling
Kort blåstid eller mer långsamt växande
bakterier kan ge lägre bakterieantal än 100
000 per ml
Behandling
„
Antibiotika 10 dagar
„
Påverkade barn vårdas på sjukhus med IV AB
(risk för sepsis)
„
„
Obs - Bevaka svar på urinodling och
resistensmönster som i allmänhet kan erhållas
inom 2-3 dagar
Fullt känsliga bakterier ska vara borta från
urinen efter två antibiotikadoser
Utredning
„
Ultraljud – avflödeshinder, njurstorlek,
blåsväggens storlek.
„
DMSA –njurfunktion, påverkan på
njurparenkymet. Här syns aktuell
inflammation och kvarstående njurskada
„
MUC- miktionsuretrocystografi (blåsröntgen)
Här syns eventuell reflux (urinen backar upp i
uretären)
Syftet med utredning
„
Identifiera riskpatienter
Långtidskonsekvenser av njurskada
„ Högt blodtryck
„ Graviditetskomplikationer
„ Uremi