Plan mot kränkande behandling och
likabehandlingsplan
Algutsrums förskola
läsåret 2011-2012
Innehållsförteckning
2
3
4
5
7
8
9
10
Vision
Förskolechefen har ordet
Lagtext och styrdokument
Diskrimineringsgrunder
Definitioner
Förebyggande och främjande insatser, ansvarsfördelning mellan personal och
förskolechef
Uppföljning av fjolårets åtgärder
Förskolans arbete med likabehandling
Kartläggning för att få fram verksamhetens behov
Mål och planerade åtgärder
Rutiner vid upptäckt av trakasserier, kränkande behandling och mobbning
Kompetensutveckling
Involvering av barn, personal och vårdnadshavare
Förankring av Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplanen
Utvärdering
”Den som jag är”
1
Gemensam vision för alla kommunens förskolor
All förskole- och skolverksamhet i Mörbylånga kommun ska vara fri från trakasserier och
annan kränkande behandling. Alla barn och elever ska vara trygga i våra verksamheter!
Riktlinjerna i vår plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan grundar sig på
bestämmelserna i skollagen, lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling
av barn och elever, förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planen.
Denna plan ska upprättas en gång per år och ställer krav på att vi ska förebygga och förhindra
trakasserier, kränkande behandling och mobbning samt en skyldighet att utreda
omständigheterna när det kommit till personalens kännedom att ett barn eller en elev blivit
utsatt för trakasserier eller kränkande behandling.
Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan ska också tydliggöra
ansvarsfördelningen mellan förskolechef/rektor och personal vid respektive enhet.
Vi har som absolut mål och fokus att våra förskolor, familjedaghem, fritidshem samt skolor är
fria från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Uppdraget är att arbeta för
barns och elevers lika rättigheter och möjligheter och mot diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling.
Förskolechefen har ordet
Vår verksamhet skall präglas av respekt för människors olikheter. Våra förskolor och
familjedaghem ska vara trygga för våra barn och fri från diskriminering och annan kränkande
behandling
Vi vuxna i förskolan har ansvaret för arbetet. Mycket görs för att arbeta förebyggande och det
är viktigt att v vuxna agerar snabbt då kränkningar inträffar.
Därför är upplevelsen av trygghet och tilliten till oss vuxna grunden och vår ambition är att
kunna ge er alla, barn som vuxna, ett bemötande som ökar denna upplevelse
Ansvarig för Plan mot kränkande behandling och Likabehandlingsplan för Algutsrums
förskola är förskolechef/rektor Sussie Nilsson, nås på tel.nr. 0485-47111,
[email protected] .
Algutsrum den november 2011
Sussie Nilsson, Förskolechef/rektor
2
Lagtext och styrdokument
Denna likabehandlingsplan utgår från
”Lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever.”
§ 1 Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka
diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan
kränkande behandling. Denna lag tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses i
skollagen (1985:1100).
Ur Läroplan för förskolan –Lpfö-98, reviderad 2010, Förskolans värdegrund och
uppdrag:
En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt
samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla
människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är
värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen.
Diskrimineringsgrunder
Alla barn och elever ska ha samma rättigheter – flickor som pojkar och oavsett etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning,
könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.
Alla barn och elever har rätt att vistas i våra olika verksamheter utan att utsättas för någon
form av kränkande behandling.
Definitioner
Etnisk tillhörighet: är när någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller
etniska ursprung eller hudfärg.
Könsöverskridande identitet: en person som genom sin klädsel eller via uttryck inte
identifierar som vare sig man eller kvinna.
Sexuell läggning: homosexuell, heterosexuell eller bisexuell läggning.
Funktionshinder: fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons
funktionsförmåga.
Diskriminering: är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av
individer eller grupper av individer utifrån diskrimineringsgrunderna.
Direkt diskriminering: är när någon missgynnas i förhållande till andra och detta har ett
samband med diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering: när skolan har rutiner eller bestämmelser som verkar neutrala men
som i praktiken missgynnar en elev med viss kön, religion o.s.v.
Trakasserier: är en behandling som kränker individens värdighet och som har samband med
någon av diskrimineringsgrunderna.
3
Sexuellt trakasseri: är en form av trakasseri som är av sexuell natur.
Både skolans personal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier
när ett barn/elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning
funktionshinder med mera.
Kränkande behandling: kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling som inte har samband med diskrimineringsgrunderna. Annan kränkande
behandling kan vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang.
Kränkningarna kan vara
• fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar)
• verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög)
• psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning)
• text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms. och mms.)
Både skolans personal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling.
Mobbning: En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt
försöker tillfoga en annan skada eller obehag och detta sker under en längre tid.
Förebyggande och främjande insatser, ansvarsfördelning mellan personal och
förskolechef/rektor
Förskolechefens/rektors ansvar är att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera
förskolans rutin för plan mot kränkande behandling och likabehandling. I detta ansvar
ingår:
- Förebyggande och främjande insatser för likabehandling och strategier för hur man
främjar en god lärandemiljö.
- Akuta insatser när alla former av kränkningar uppstår.
- Rutiner för hur personal ska agera vid olika kränkningar inte bara mellan elever,
utan även mellan vuxna och elever.
- Rutiner för ansvar och kommunikation mellan förskolechef, personal, barn och
föräldrar vid olika former av kränkningar.
- Strategi för hur och när utvärdering av Plan mot kränkande behandling och
likabehandlingsplan ska genomföras.
Personalens ansvar
På vår enhet jobbar vi förebyggande och främjande på individ-, grupp- och
verksamhetsnivå genom att:
- Aktivt vara närvarande och stödja barnet.
- Barn och personal samtalar om värdegrundsfrågor och förhållningssätt.
- Personalen lyfter fram barnens olikheter och ser det som en tillgång.
- Barnen får möjlighet att vara resurser för varandra.
- Personalen förstärker barnens positiva beteende.
- Barnen vistas i smågrupper under delar av dagen.
- Vi har ett medvetet tänk kring personalens placering i ute- och innemiljö.
- Reflektera och planera utifrån den pedagogiska dokumentationen
4
Uppföljning av fjolårets åtgärder
Mål: Att vi som personal blir uppmärksammade på hur vi behandlar flickor respektive
pojkar och om alla barn ges samma möjligheter oavsett kön.
Aktivitet: Genom observationer och kartläggning vill vi konkret se hur vårt förhållningssätt
påverkar barnen. Kartläggningen har analyserats och åtgärder kommer att vidtas
vid behov.
Bofinken: Hur använder barnen den pedagogiska miljön, är det några skillnader
mellan könen?
Staren: Vilka barn får mest hjälp av oss vuxna, är det någon skillnad mellan
flickor/pojkar
Vipan: Vilka rum väljer barnen vid lek, ser vi någon skillnad mellan könen?
Svalan: Får flickor/pojkar samma talutrymme? Tonfallet tilltalar vi flickor/pojkar
olika?
Utvärdering:
Bofinken har genomfört rumsobservationer under en fyraveckors period för att se
hur barnen använder den pedagogiska miljön.
Analys: Under våra observationer har vi sett att barnen delar upp sig jämt i alla rum
förutom i byggrummet där det är flest pojkar.
Åtgärder för utveckling:
Lekgrupper, där vi som personal styr över vilket rum man ska vara i och med
vilka, och därmed får barnen en chans att upptäcka och utforska rummet.
Tillföra människofigurer av bägge könen i byggrummet.
Fortsätta med observationer i vår utemiljö
Staren har gjort observationer vid av och påklädning för att se om flickor och
pojkar ges samma möjligheter.
Analys:
Man såg ett tydligt mönster vilka barn som fick mest hjälp.
Ser ett tydligt mönster på vilka vi behöver utmana
Fler barn har lärt sig klä på sig själva.
Personalen har blivit mer uppmärksammade på vilka barn som klär på sig
själva
För många barn vid skorna ger en konflikt situation.
Åtgärder för utveckling:
Tänker på att inte alltid hjälpa barnen
Tydligheten mot vissa barn, har synliggjorts vid denna observation
Medvetenhet om att inte alla barn samlas vid skorna samtidigt.
Vipan har gjort rumsobservationer
Analys:
Hemvrån är både populär både bland tjejer och killar
Bygg, bilar, tågbana, mattehörna har också en jämn fördelning
Åtgärd för utveckling:
Byggen är för liten, vi kommer att använda en annan del av det stora rummet
till detta.
5
Svalan har observerat talutrymmet bland pojkar och flickor olika tillfällen under
en månads tid.
Analys:
Flickorna har lite större talutrymme än pojkarna. 60% flickor och 40% pojkar.
Vi har uppmärksammat att vid några tillfällen får ett barn flera tillsägelser.
En del barn har inte ett utvecklat talspråk än.
En pojke försökte få kontakt, men pedagogen hörde inte, pojken satt bredvid
pedagogen.
Åtgärder för utveckling:
De barn som inte har talspråket bör sitta mittemot en vuxen för att kunna
underlätta dialogen
Vi pedagoger ska tänka på att lyssna på alla barnen och uppmärksamma de
tysta barnen
Tänka på att de barn som sitter bredvid pedagogen, ser man inte lika tydligt.
Vi ska tänka på att vända negativ uppmärksamhet till positiv.
Fortlöpande observationer där man uppmärksammar positivt och negativt.
Mål:
Att personalen ökar sin medvetenhet om sitt eget bemötande och förhållningssätt.
Aktivitet: På personalkonferenser diskuterar vi normer och värden för att skapa ett
gemensamt förhållningssätt. Att vi pratar med varandra när man upplever att
kollegan inte har handlat utifrån vårt gemensamma förhållningssätt.
Utvärdering:
Vi har haft flera träffar där vi diskuterat förhållningssätt och bemötande. Det har givit bra och
konstruktiva diskussioner vilka har resulterat i exempel på hur man kan ta emot och ge kritik
på ett positivt sätt. I utvärderingsarbetet har vi använt oss av självskattningsfrågor från Bruk
(Skolverket) . När vi analyserat resultaten av dessa självskattningar visar det att vi har blivit
mer medvetna om hur vi bemöter varandra samt bättre på att ge och ta kritik.
6
Förskolans arbete med likabehandling
För att få fram verksamhetens behov har följande kartläggning genomförts:
- Observation i barngruppen
- Samtal med barn och vårdnadshavare om värdegrundsfrågor och
förhållningssätt.
- Intervjufrågor till barn i åldrarna 4-5 år om hur de upplever det sociala klimatet
på förskolan.
- Samtal i trygghetsgruppen.
- Diskussionsgrupper med vårdnadshavarna vid föräldramöten
- Analys av tillbud/olycksfall/incidentrapportering
Mål och planerade åtgärder
Konflikthantering
Mål:
Att barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå
rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler.
(Lpfö 98/10 s.9)
Målkriterier
Detta sker när
När barnet kan säga ifrån ex. Nej jag vill inte.
Ingen blir lämnad utanför leken.
När barnen kan vara i olika grupp konstellationer
Lösa olika uppgifter tillsammans
Aktiviteter för att nå målet
Dela upp barnen i små grupper och att en pedagog finns i gruppen..
Vi ger barnen möjligheter att skapa nya kontakter i olika former av lekgrupper.
Anpassa miljön så att det minskar konflikterna. Vi gör olika stationer så att det finns
många valmöjligheter.
Pedagogerna stöttar och handleder barnen i olika konfliktsituationer.
Vi lyssnar på barnen och stödjer dem att lösa konflikten genom att backa bandet, båda
barnen får berätta vad som har hänt. Vi lär barnet att säga, nej jag vill inte eller stopp.
Att vända en negativ situation till något positivt
Ge barnen positiv förstärkning.
Rollspel och böcker
Diskussionsfrågor till vårdnadshavarna
Utvärderingsmetod
Observationer
Intervjuer
Diskussionsfrågor angående konfliktlösning för vårdnadshavarna på föräldramöte
7
Rutiner vid upptäckt av trakasserier, kränkande behandling och mobbning
Rutiner för tidig upptäckt och för kommunikation mellan förskolechef/rektor, personal,
barn och vårdnadshavare när trakasserier, kränkning eller mobbing upptäcks.
Beskrivning av utredning, dokumentation och handlingsplan.
All personal har skyldighet att rapportera och medverka till att utreda uppgifter redan vid
misstanke om att diskriminering, trakasserier, kränkande behandling eller mobbing
förekommer.
När ett barn kränker ett annat barn
Personalen som gjort iakttagelsen har skyldighet att följa upp den misstänkta kränkningen
med inblandade barn. Händelsen följs upp och åtgärder planeras på arbetslagsträff snarast
möjligt. Vid kränkning informeras förskolechef/rektor. Barnets föräldrar kallas till
informationsmöte med ansvarig personal. Förskolechef/rektor, inblandad personal samt
förälder reder ut det inträffade. Vid behov upprättas en handlingsplan. Förskolechef/rektor
dokumenterar. Vid uppföljningssamtal med samtliga avgörs om ny handlingsplan skall
upprättas eller om nytt mötestillfälle skall bokas in. I annat fall avslutas ärendet,
förskolechef/rektor dokumenterar.
När ett barn blir kränkt av en vuxen
Om ett barn utsätts för diskriminering, trakasserier eller annan form av kränkande behandling
av en vuxen följs nedanstående plan:
1. Händelsen anmäls till förskolechef/rektor.
2. Vårdnadshavare kontaktas.
3. Förskolechefen/rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentering görs.
4. Förskolechefen/rektor följer upp ärendet med barnet och hans/hennes föräldrar.
5. Förskolechefen/rektor har regelbundna uppföljningssamtal med berörd personal.
6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas kontakt med förskolechefens/rektorns chef,
verksamhetschefen Inga-Lena Herrman.
7. Barnets vårdnadshavare kan även vända sig till Barn- och elevombudsmannen
8. www.skolinspektionen.se/BEO
Från och med 2011-07-01 är lärare, förskollärare eller annan personal skyldiga att anmäla till
förskolechefen om de får kännedom att ett barn/elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande
behandling i samband med verksamheten. På samma sätt har förskolechefen skyldighet att
anmäla att ett barn/elev anser sig kränkt till huvudmannen (barn och ungdomsnämnden).
Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna
kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som krävs för att förhindra framtida
kränkning.
Följande rutiner finns kring dokumentation av utredning av trakasserier och
kränkningar:
Vid kränkningar barn-barn observerar personalen och dokumenterar. Vid allvarliga
kränkningar då föräldrar kallas in utreder och dokumenterar förskolechefen/rektor.
Vid kränkningar personal - barn dokumenterar förskolechefen/rektor.
8
Kompetensutveckling
Följande kompetensutvecklingsinsatser är planerade:
- Personalkonferens där vi diskuterar hur vi kan hjälpa barnen att utveckla strategier.
och verktyg för att lösa konflikter.
- Pedagogisk handledning för arbetslagen.
- Pedagogiskt forum
- All personal har tillgång till förskoleforum där aktuell forskning och litteratur finns
tillgänglig.
Involvering av barn, personal och vårdnadshavare
Vi involverar barn, personal och vårdnadshavare i arbetet med Plan mot kränkande
behandling och Likabehandlingsplanen genom att:
- Personal och vårdnadshavare informeras varje läsår om planen på föräldramöte.
- Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan finns tillgänglig på
hemsidan.
- Trygghetsgruppen och personalen utvärderar planen årligen.
- Samtal och diskussion på föräldraråd om planen och de utvecklingsmål som vi
arbetar med.
Förankring av plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplanen
Vi förankrar och gör planen känd internt och externt genom:
- Information från skolledningen till personalen.
- Information från personalen till vårdnadshavarna på föräldramöten och på
inskolningssamtal.
- Information från skolledningen till föräldrarådet.
- Likabehandlingsplanen finns på förskolans hemsida.
Utvärdering
-
I maj 2012 utvärderas planen i förskolerådet.
Vi för samtal och diskuterar om planen och målen på föräldrarådet.
Vid våra gemensamma planeringar, veckomöten och personalmöten diskuteras
arbetet mot kränkande behandling och likabehandling regelbundet.
I början av hösten 2012 sker en ny kartläggning och målbeskrivning för
kommande period.
9
DEN SOM JAG ÄR
Jag har rätt att få vara just den som jag är
Med allt jag har upplevt och de tankar jag bär
Jag har rätt att få trivas och bli vänligt bemött
Och få vila om jag blir för trött
Jag har rätt att få höras, så sätt dig ibland
Bredvid mig och lyssna och håll min hand
Utan bråk, utan skrik vill jag tala med dig
Om det som är allvar för mig
Jag vill få skratta när jag känner mig glad
Men ibland vara ensam bakom min fasad
Och ingen får håna eller reta mig för
Hur jag ser ut eller det som jag gör
Alla är speciella, alla har nånting bra
Vi är värdefulla, hela livet, var da´
Och ingen får ta det ifrån mig nån´gång
Genom hot, genom slag eller tvång
Jag har rätt att få vara just den som jag är
Med allt jag har upplevt och de tankar jag bär
Och får jag följa de vägar som jag helst vill gå
Finns det drömmar som jag kommer nå
Text: Stina Engelbrecht
10
