Att skapa möjligheter
Teoretisk förståelse – praktiskt bemötande
Nåkkve Balldin
INOM Familjeforum
Hemsida: www.familjeforum.com
www.inom.com
Ibland möter vi personer som har ett
annorlunda sätt att sortera, filtrera och bearbeta
information, intryck, tankar och känslor.
?
Svårigheter tar sig olika uttryck
Gemensamt:
Att våra standard strategier, traditionella
pedagogiska verktyg och metoder inte räcker…
e-post: [email protected]
Vi måste göra något annat!
Varför får fler personer idag olika diagnoser?
Normal
Onormal
Kognitiva neurovetenskapen stora framsteg - mer
kunskap om hjärnan idag
Lever i en tid som ställer allt större krav på oss
hantera och bearbeta information
Lever i en tid som ställer större krav på samspel
Unikt sätt
Standard sätt
Hur kul är det att vara standard?
Standard personligheter förvaltar – utvecklar sällan
Hjärnans sätt att ta emot och bearbeta informationsflödet
Framgångsfaktorer
1. Kunskap om kognitiva funktioner - diagnoser
2. Samverkan/samarbete och delaktighet
3. Kartläggning av styrkor och svårigheter
4. Förståelse för styrkor och svårigheter och anpassning i krav
och förväntningar
5. Bemötandets betydelse - Förhållningsstrategier
6. Insatser: Anpassning - Utveckling
Förenklad skiss!
Syn
Hörsel
B
C
Känsel
Handlande
S
Tankar
Impulser
Känslor
Sinnesintryck
S = Sekreteraren (förmedveten nivå)
B = Bibliotekarien (förmedveten nivå)
C = Chefen (medveten nivå)
Luria/Edby/Hedevåg
© Copyright INOM Konsult
1
Sekreteraren
Organisation
Tidsuppfattning
Arbetsminne - Arbetskoncentration
Fokusera
Koncentration
Planering
Reglering
Vakenhetsgrad
Arbetsminne
Prioritering
Uppmärksamhet
Impulsstyrning
Att memorera information och att agera på den i ett här och
nu perspektiv:
”Slå upp sidan 24 och gör uppgifterna 1 till 12, när ni är klara
så fortsätt med det egna projektarbetet”
Att komma ihåg vad man skall koncentrera sig på i ett här
och nu perspektiv
”Just nu skall jag lyssna på vad Nåkkve har att säga om
arbetsminne….”
Studier kring Arbetsminne - Arbetskoncentration
Barn utvecklar arbetsminne genom hela barndomen, också
långt upp i tonåren
Den stora utvecklingen sker vid cirka sex års ålder
Stor variation mellan olika barns arbetsminnesförmågor
Arbetsminnet är inte statiskt! Det kan förbättras (och
försämras) av miljöns villkor och omgivningens bemötande
Arbetsminne centralt för inlärningsförmågor
Arbetsminne centralt för problemlösning
Arbetsminne centralt för metakognition (att tänka om våra
tankar)
Arbetsminnesträning
Arbetsminnesträning är en vetenskapligt belagd metod som
riktar sig till barn, ungdomar och vuxna med behov av att
förbättra sin koncentrationsförmåga.
Programmet som används för att träna upp arbetsminnet består
av övningar som på olika sätt tränar arbetsminnet både
visuospatialt och verbalt. Svårighetsnivån anpassas automatiskt
efter personens förmåga.
www.cogmed.com
Läs mer:
Den lärande hjärnan – Torkel Klingberg
Unik sekreterare
Bibliotekarien
”vår pejlare”
Rörig
Passar inte tider
Stökig, stimmig
Säger och gör olämpliga saker
Glömmer bort
Disträ - dagdrömmare
Kreativ
Ser möjligheter
Energisk
Modig
Närvarande här och nu
Fångar stunden
Generalisering
Känna igen
Tolka
Likheter
Koda/analysera
Helheter - detaljer
Föreställningsförmåga
Sammanhang
Språkligt sammanhang
© Copyright INOM Konsult
2
Vid autism och Aspergers syndrom finns
svårigheterna inom Wings triad:
Konsekvenser av svårigheter med föreställningsförmåga
Kommunikation
Föreställningsförmåga
Kommunikation
Socialt samspel
Fantasi/föreställningsförmåga
Socialt samspel
Artiklar Peter Vermeulen: [email protected]
Konsekvenser i olika miljöer?
Hur yttrar sig svårigheterna?
Föreställningsförmåga
Central samordning
Konkret (visuell) föreställningsförmåga
Se med ögat
Abstrakt föreställningsförmåga (mentaliseringsförmåga)
En förmåga att se vilka detaljer i ett
sammanhang som är mest relevanta för
helheten och dra slutsatser av dessa
X
X
Se med tanken
X
X
X
X
X
X
X
Ab tra t fö eställningsf rm ga är f rmågan att f lla i
t mrumm n o h att k nna se m d t nken v d d tt ö a
inte k n se
X
X
X
X
X
X
X
X X X
X
Många med npf
har svårt att avgöra vilka
detaljer som är viktiga
och drar ”fel” slutsats
utifrån ”fel” detaljer
Abstrakt föreställningsförmåga:
Varför jag känner när du känner….
Skapa inre bilder
Att själv kunna komplettera given information
Leka med tanken, spela upp på den ”inre teatern”
Hur tänker och känner andra? Andras intentioner?
Kognitiv empati –
• Läsa av signaler hos andra
• Föreställa vad andra behöver/vill bli bemötta med
i visst känsloläge
Konsekvenser av bristande abstrakt föreställningsförmåga:
X
X
Svårigheter med kommunikation och samspel
Generaliseringssvårigheter
Behov av förförståelse inför nya situationer
Bristande flexibilitet
Svårt att ibland förstå och dela andras tankar och känslor
© Copyright INOM Konsult
Affektiv empati –
• Förmåga att känna med andra
3
Unik Bibliotekarie
Fastnar i detaljer
Oflexibel
Ogillar förändringar
Upplevs fyrkantig
Upplevs socialt udda
Chefen
Noggrann
Uthållig
Fokuserad
Vågar egna vägar
Ärlig och rak
Aktivt tänkande
Aktiv utvärdering
Aktiv analys
Aktiv planering
Självkänsla
IQ
Aktiv nyinlärning
Aktiva beslut
”Chefsform”
Kränkbarhet
Samverkan och delaktighet
Slutsatser:
1. Chefen fattar aldrig bättre beslut än underlaget
som kommer från ”Sekreteraren” och
”Bibliotekarien”.
2. Det går åt mycket energi när chefen måste
kompensera för bristande sekreterar- och
bibliotekariefunktioner. Detta ger en större risk för
en stressad och utbränd chef. Förmågor varierar
med chef
3. Chefen vill lyckas och undviker helst arenor där
man riskerar att misslyckas
Samverkan och delaktighet
Kontaktperson Boendestöd Arbete/
Daglig sysselsättning
Social
tjänst
Familj
Person
Svårigheter måste förstås ut ett systemteoretisk perspektiv
Insatser och stöd måste sättas in ur ett systemteoretisk
perspektiv
Samverkan och delaktighet
Fritids/korttids
?????
Systemteori – alla delar i ett
system påverkar och påverkas
av varandra
Samköra
insatser
Dra åt samma
håll
Veta när vem
skall dra
LSS
Ledsagare
God man
Försäkringskassan
Habilitering
Psykiatri
Arbetsförmedling
© Copyright INOM Konsult
4
Grundprincip: Att flytta fokus från….
Samverkan och delaktighet
Abstrakta arenan
till
Konkreta arenan
Samarbete mellan person, ev. anhöriga och professionella
aktörer är centralt för att skapa bra förutsättningar för
framgångar
Systematik i möten för uppföljning kring insatser där olika
aktörer träffas
Stöd till individ att förstå vem som ansvarar för vad. En
slags ”dirigent” som hjälper till med detta
Varför?
• På konkreta arenan stärks den visuella
föreställningsförmågan och kompenserar svårigheter med
abstrakt föreställningsförmåga
• På konkreta arenan dras tempo ner och bättre
förutsättningar för att ta emot, filtrera, bearbeta och
processa information ges
• Lättare att dela varandras bilder
Kartläggningen är mycket viktig!
Den hjälper oss att:
identifiera styrkor och svårigheter
balansera anpassning och utveckling
individualisera bemötande och insats
”Utan spaning ingen aning!”
Problem
Detta är vad
vi ser för
svårighet
Förklaring
Detta är
orsaker till
de
svårigheter
vi ser
Insats
Detta är de
åtgärder vi
sätter in
utifrån orsaker
till svårigheter
Missar orsaker!!!!
Några kartläggningsmaterial
The Collaborative Problem Solving – Ross Greene
(www.ccps.info och www.pedagogisktperspektiv.se)
Vardagsstöd – Anna Sjölund
(www.pedagogisktperspektiv.se)
K 3 - Kunskap – Kartläggning – Kvalité
Ett material att kartlägga ur ett lärandeperspektiv
([email protected] )
The Collaborative Problem Solving – Ross Greene
• Identifiera triggersituationer i hemma/arbete/skola
• Kartlägga vilka kognitiva färdigheter personen saknar
eller har svårt att använda som gör den specifika
situationen till en trigger
• Anpassa krav i situation och/eller ge
hjälpmedel/strategier för att klara av situation
• Tydliggör vad som förväntas och ha förhållningssätt för
obesvarad förväntning
Böcker: Explosiva Barn och Vilse i skolan – Cura förlag
Artikel: Vad är The Collaborative Problem Solving – www.pedagogisktperspektiv.se
© Copyright INOM Konsult
5
Vardagsstöd
Vardagsstöd hjälper att kartlägga….
• Vad är svårt för personen att hantera?
Ett arbetsmaterial för att tillsammans med
person kartlägga styrkor och svårigheter i
vardagen och kartlägga individuellt lämpliga
strategier och hjälpmedel.
För mer information :
www.pedagogisktperspektiv.se
• Hur lär personen bäst in nya saker- inlärningsstil?
• Vilket stöd, struktur, hjälpmedel eller strategi kan bäst
kompensera olika svårigheter?
• Vad gör personen stressad?
• Hur yttrar sig stressreaktioner hos personen?
• Hur mycket insikt har personen om hur hon själv och andra
fungerar?
• Hur vill personen ha stödinsatsen utformad?
• Vad är viktigt att vi tänker på i vårt bemötande av personen?
K3: Kvalité – Kunskap - Kartläggning
• K3 är en snabb och effektiv kartläggningsmodell
• K3 ger besked om både styrkor och svårigheter
• K3 är en länk mellan teoretisk kunskap och praktisk handling
• K3 är ett komplement till standardiserade utredningar
• K3 kan vid behov leda till fördjupade utredningar
• K3 sker på personal-, föräldra- och barn/ungdomsnivå
Kartläggning av förmågor och chefs form
• Diskutera vad personen har för förmågor när chefen är
i form och ur form. Vad ni kan kräva i olika
vardagsaktiviteter
• Kartlägg vilka tecken på om ni möter chef i eller ur form
som ni ser hos person
• K3 skapar en gemensam plattform för vidare arbete
• K3 utbildningen går hela vägen från kunskap till
kartläggning, mål, insatser och utvärdering
• K3 kartlägger på organisations- och gruppnivå samt
individens förmåga till uppmärksamhet, impulskontroll,
organisation/planering, motorik, sinnesintryck,
kommunikation, samspel, föreställningsförmåga mm.
Bemötandets betydelse - vilket ansikte möts jag av idag?
Kroppsspråk, mimik, tonalitet
affektsmitta
• Bestäm att personal få anpassa krav i aktiviteter utifrån
chefs form
• Ha planer för obesvarad förväntning
Grundläggande principer
Regel1 : Var positiv
• Använd positiv förstärkning i mesta möjliga mån
• Negativ förstärkning:
Leder inte nyinlärning av andra beteende
Ökar stress
Minskar relation
• Om negativ konsekvens skall användas:
Tydligt hur och varför
Gränsat kring specifikt beteende
• Undvik att hamna på minus på relationskontot
• Stödjande – inte fostrande
• Bekräftande – inte straffande
Barn med överlappande diagnoser - Kutscher
© Copyright INOM Konsult
6
Grundläggande principer
Regel 2 : Behåll lugnet
• Var en desarmerande kraft, inte en provocerande
Botemedlet när en person ”överkänner” eller ”övertolkar”
är att försöka desarmera situationen; inte att förvärra
den med att vi överkänner tillbaks
• Välj dina strider
• Ha koll på stressmätaren – få ner stressmätaren genom att
stanna upp
Barn med överlappande diagnoser - Kutscher
Många av de personer vi samtalar med har bristande
kommunikativa förmågor och samspelsvårigheter och/eller
svårigheter med att bibehålla uppmärksamhet och fokus i
samtalet
Vi måste anpassa vårt sätt att prata för att skapa förutsättningar
för ett bra samtalsklimat
Bemötande och kommunikation
Mycket beröm – positiv feedback
Konkret, tydlig i kommunikation
Tydliga om vi frågar eller påstår när vi talar
Tolka inte undvikande av ögonkontakt som ointresse
Vaksam med öppna frågor
Leta efter personens uppmärksamhets, fokus
Ge tid att vänta in personens respons
Tänk på mängd ord (Första och sista ordet)
Ge positiva strategier
Undvik ”inte”
Samtalsverktyg
Plats och form för samtal
Hjälpmedel i samtal
Hur gör vi detta?
Visualiserade samtal – [email protected]
Samtalstekniker
Tydliga och strukturerade i vår kommunikation
Tydliga om vi frågar eller påstår när vi talar
Minska vårt eget kroppspråk
Kräv inte ögonkontakt
Tolka inte undvikande av ögonkontakt som
ointresse
Vaksam med öppna frågor
Undvika att tolka för mycket - be om förtydligande
(”Menar du så här….?”, ”Uppfattar jag dig rätt när
jag tror att det är så här du menar?”)
Val av ord och hur vi inleder meningar har stor
betydelse
Ge tid till personen att svara
Stanna upp i samtal – sammanfatta, skriva ner
punkter
Lyhördhet för om ork – energi inte finns eller håller
på att ta slut
© Copyright INOM Konsult
Plats och hjälpmedel i samtal
Bilsamtal
Visuella stöd i samtal och möten:
Chatt
Papper – penna
Whiteboard
Skalfrågor
Plus och Minus listor
Påståendematerial
7
Chatt
• Visuellt – tempo dras ner; bättre möjlighet till processtid
• Visuellt – mindre utsvävningar, mer direkt på tema
• Visuellt – slippa fokusera på kroppsspråk
• Visuellt – vinner tid i formuleringar – skriva först (tänka först), skicka
sen (säga sen)
• Kan göras på bekväm plats
• Lättare att få till samtal
• En samtalsteknik som många unga idag bemästrar – blir den
kompetenta i språket.
Hjälpmedel i samtal
Skalfrågor
Plus och Minus listor
Påståendematerial
Enkätformulär
Exempel - skalfrågor
Jag blir störd när andra avbryter mig (ringa in ett alternativ)
1
2
3
4
5
Inte alls
lite
Så där
mycket
väldigt
mycket
mycket
Så här mår jag efter fri tid i lägenheten:
………………………………………………………………………………
Hur svårt är det för dig att komma upp på morgonen på en
skala från 1 – 10?
1 …………………………………………………………………………… 10
Lätt
Omöjligt
Motivation är olika för olika personer. Svara på nedanstående påstående. Ringa in
en siffra
1-3: Lite 4-6: Ganska 7-10 MYCKET
Jag tycker det är viktigt att få en praktikplats
1…..2….. 3…..4…..5…..6…..7…..8…..9…..10
Jag tror jag kan klara av att göra det som krävs för att få en praktikplats
1…..2….. 3…..4…..5…..6…..7…..8…..9…..10
Jag känner mig beredd på att försöka göra det som krävs för att få en
praktikplats
1…..2….. 3…..4…..5…..6…..7…..8…..9…..10
© Copyright Familjeforum
© Copyright INOM Konsult
Påståendematerial
Att arbeta med påståendematerial är ett sätt att ge
personen hjälp med öppna frågor. I samtal är det lätt
att vi kommer att ställa mycket frågor som är öppna,
till exempel ”Vad är du bra på?”, ”Vad tycker du är
roligt att göra?”, ”Hur skulle du vilja att andra hjälpte
dig när du blir arg?” och så vidare. För många är det
svårt att svara på sådana frågor eftersom dessa frågor
kräver mycket abstrakts föreställningsförmåga (att
kunna se med tanken vad ditt öga inte kan se). Då kan
påståendematerial vara till hjälp.
© Copyright Familjeforum
8
Förslag på känslor du känner när du kommer i bråk med en kompis:
Stämmer
Ringa in ___________ ord som passar dig:
Du vill gärna vara mer med kompisar
Skamsen
Glad
Nervös
Rasande
Skyldig
Panikslagen
Positiv
Ångerfull
Osäker
Vansinnig
Frustrerad
Nöjd
Förödmjukad
Orolig
Tokig Modig Upprymd
Trött Ensam
Ledsen
Säker
Arg
Du blir arg när du inte får vara med
Stämmer delvis
Stämmer ej
Du tycker om att vara själv
Du trivs bäst när du jobbar själv med fröken
Fler ord:
…………………………………………………………………….……………………………………………
……………………….…………………………………………………………………….………………….
© Copyright Familjeforum
Motivationssystem
Mat
© Copyright Familjeforum
Avslappningsövningar
Sociala berättelser
Rätt temperatur
Organisera och
hantera
morgnar och
kvällar
Sömn
Lagom mätt
Att komma till arbetet
checklistor
Planering
av
tid
Resträningsprogram
Små berättelser som är skrivna/ritade
för en specifik situation och person. Ger
information om situationen – varför det
är som det är och berättar även vad och
hur man kan göra.
Sociala berättelser och seriesamtal – teori och praktik – www.autism.se
Resa självständigt
Fickkalender
Kognitiv Affektiv Training – Kat Kitt
Trippelkommunikation - www.kungalvsmotorik.se
KAT-kittet är ett träningsredskap för att förbättra och öka
kommunikationsförmågan.
KAT-kittet hjälper till att utveckla tvåvägs-kommunikationen
kring känslor.
Kognitiv: Arbetar med tankar, intryck, perception, attityder och
respons.
Affektiv: Arbetar med känslor,humör perception och
kroppsuppfattning.
Träning: Ökar medvetenheten om sambandet mellan tankar,
känslor och beteende.
Kat Kitt har visat sig fungera väldigt väl med yngre barn och även
med personer med olika kognitiva och kommunikativa
funktionsnedsättningar.
www.cat-kit.com och www.cortexutbildning.se
© Copyright INOM Konsult
9
Exempel på visuellt stöd
Hjälpmedel – att öka
Känsla av sammanhang i vardagen
• Kontrakt – regler kring tider, ansvar m.m.
• Checklistor – exempelvis vad att ta med hemifrån när
man går o.s.v.
• Dagsscheman, Filofaxer, Palmpilots – Instruktioner, ,
appar med mera….
• Påminnare via sms/mail istället för/komplement till
verbala påminnare
• Andra lösningar
• Tillgänglighet - stöd
Hjälpmedelsboken
Exempel på appar
Appar - kognitionsappar
Ekonomi och inköp
Planering och påminnelser
Tidsuppfattning
Sova och vakna
Övrigt
Ny bok av Gunilla Gerland
www.pavus.se
Hjälpmedelsinstitutet
Plan för att förebygga och hantera hög stress
Hög negativ stress försämrar:
Arbetsminne - metakognition
Kognitiva förmågor för planering och reglering
Intellektuella förmågor
Kommunikativa och affektiva förmågor
Personer med funktionsnedsättningar har lättare att hamna i hög
negativ stress:
Ojämna hanteringsförmågor – krav
”chefen” arbetar betydligt mer – tar mer mental energi
Förmågor som försämras i stress är redan nedsatta
Anpassa efter ”chefsform”
Krav
och förväntningar
Affektsmitta
Stress
Förutsägbarhet
Hjälpmedel/stöd, struktur,
ordning, arbetsbeskrivningar,
gemensamma förhållningssätt,
bemötande
© Copyright INOM Konsult
Bemötandets betydelse
Avkoppling och
copingstrategier
Balans i tillvaron/rörelse
10
Bensin inventering – till vilken nytta?
Bensininventering kring följande
områden:
Platser – Aktiviteter – Personer
Vad tar och vad ger?
Artiklar:
Utan bensin stannar motorn – Nåkkve Balldin
Energi – Mia Kårlycke
www.pedagogisktperspektiv.se
• Skapa bättre förståelse av vad som tar och ger bensin –
insikter för person och omgivning
• Underlag för att skapa bättre balans i tillvaron
mellan platser, aktiviteter och personer som tar och ger
bensin
• Krävs många tanktillfällen under dagen – inför vissa
platser/aktiviteter/personer krävs extra mycket tankning
annars kommer soppan ta slut och motorn stannar….
Avslutande tankar….
Sök kunskap om olika funktioner och hur de påverkar
personens förmågor
Visa förståelse
Kunskap och förståelse ökar förutsättningar för att:
visa empati
vara kreativa i val av stöd/hjälpmedel för att minska
svårigheter och kunna fokusera på styrkor
ha tålamod och ork att fortsätta bemöta positivt
Avslutande magiska orden:
Slut för idag, tack för idag
Nåkkve Balldin
”Personalens förmåga till empati har stor betydelse för
möjligheten till utveckling hos personer med särskilda behov”
E –post: [email protected]
Ur ”Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov” –
Emelie Kinge
Litteraturtips
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Om Aspergers syndrom – Tony Attwood (Natur och Kultur)
Flickor m ADHD – Quinn (Studentlitteratur)
ADHD hos barn och vuxna – Socialstyrelsen
Barn med koncentrationssvårigheter – Björn Kadesjö (Liber)
Råd till föräldrar – ADHD – Agneta Hellström (Lilly)
Så funkar det! ADHD – Hellström/Carlsson-Kendall (Lilly)
Att undervisa barn med ADHD – Agneta Hellström (Lilly)
Lekfulla metoder – allvarligt funktionshinder – Erik Wirkberg
Den översvämmade hjärnan – Torkel Klingberg (Natur och Kultur)
Den lärande hjärnan – Torkel Klingberg (Natur och kultur)
Barn med överlappande diagnoser – Kutscher (Natur och Kultur)
ADHD – att leva utan bromsar – Kutscher (Natur och kultur)
Hjälpmedelsboken – Gerland (Pavus)
• Från brott till genombrott
• Motiverande samtal i skolan – Barbro Holm Ivarsson (Gothia)
• Är jag normal, mamma? Att se, förstå och möta en flicka med
ADD, Malene Larssen
• Varför jag känner som du känner – Joachim Bauer (Natur och
Kultur)
• Familjevardag med autism och Asperger – Lindberg-Månsson
(Gothia)
• En alldeles särskild familj – Lindberg (Gothia)
• Sociala berättelser och Seriesamtal (www.autism.se)
• Vardagsstöd – Sjölund (www.pedagogisktperspektiv.se)
• Boendestödsboken – Sjölund-Beijerot (www.autism.se)
• Filmer:
Asperger syndrom – inifrån - www.autism.se
Att organisera vardagen – om ADHD - www.autism.se
Efter diagnos – Om ADHD - www.autism.se
Litteratur: www.pedagogisktperpsektiv.se
© Copyright INOM Konsult
11
Ungdomar med Aspergers syndrom – att mötas i samtal
Lorenz – Gothia
KBT – att tillämpa metoden med barn och ungdomar – Svirsky - Gothia
Arbeta med Aspergers syndrom – Gerland – Pavus
Explosiva barn – Ross Greene – Cura
Vilse i skolan – Ross Greene – Cura
Tio tankar i huvudet – Ronhovde – Infolitenbok
Problemskapande beteende – Hejlskov Elven – Studentlitteratur
Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar – Hejlskov Elven Studentlitteratur
Sam – tal – www.socialanycklar.se
Sociala berättelser och seriesamtal – www.autism.se
Artiklar
Utan bensin stannar motorn - www.pedagogisktperspektiv.se
Vad är Collaborative Problem Solving Approach?
www.pedagogisktperspektiv.se
Ungdomar med Aspergers syndrom – att mötas i samtal
Lorenz – Gothia
KBT – att tillämpa metoden med barn och ungdomar – Svirsky - Gothia
Arbeta med Aspergers syndrom – Gerland – Pavus
Explosiva barn – Ross Greene – Cura
Vilse i skolan – Ross Greene – Cura
Tio tankar i huvudet – Ronhovde – Infolitenbok
Problemskapande beteende – Hejlskov Elven – Studentlitteratur
Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar – Hejlskov Elven Studentlitteratur
Sam – tal – www.socialanycklar.se
Sociala berättelser och seriesamtal – www.autism.se
Artiklar
Utan bensin stannar motorn - www.pedagogisktperspektiv.se
Vad är Collaborative Problem Solving Approach?
www.pedagogisktperspektiv.se
© Copyright INOM Konsult
Några intressanta länkar…
The Collaborative problem solving approach –
Ross Greene - www.thinkkids.org
Repulse – www.dobrin-art.se
Cogmed – www.cogmed.com
Kat Kitt - www.cat-kit.com och www.cortexutbildning.se
Visuella samtalshjälpmedel – www.socialanycklar.se
Artikel: En skola som hjälper eller stjälper – ADHD ur ett
pedagogiskt perspektiv, Balldin och Hedevåg
Socialmedicinsk tidskrift Vol 90, Nr 3 (2013): ADHD och dess
sociala och socialmedicinska konsekvenser
http://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/issue/view/8
Några intressanta länkar…
The Collaborative problem solving approach –
Ross Greene - www.thinkkids.org
Repulse – www.dobrin-art.se
Cogmed – www.cogmed.com
Kat Kitt - www.cat-kit.com och www.cortexutbildning.se
Visuella samtalshjälpmedel – www.socialanycklar.se
12
