fulltext

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
Vetenskaplig metodik III, Självständigt examensarbete
Sex utan livmoder
- En kvantitativ litteraturstudie om sexuell
förmåga efter hysterektomi
Sex without a womb
- A quantitative literature study on sexual
function after hysterectomy
Författare:
Amanda Lindblad och Emilia Roosmark
Handledare:
Katarina Falk och Madeleine Sahlström
Examinator:
Mai Leander
ii
iii
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Många patienter som är födda med en livmoder upplever livmodern som ett
sexuellt organ och är vid hysterektomi rädda att förlora sin sexuella identitet. Hysterektomi,
avlägsnande av livmodern, är ett av det vanligaste gynekologiska ingreppen och i Sverige
genomgår cirka en av tio patienter födda med livmoder behandlingen. Teoretiskt sett kan
hysterektomi påverka sexualiteten och den sexuella förmågan. Syfte: Beskriva patientens
sexuella förmåga efter hysterektomi. Metod: En litteraturöversikt av tio kvantitativa artiklar
som undersöker den sexuella förmågan efter hysterektomi. Datainsamlingen gjordes i
databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Första halvåret efter hysterektomi är den
sexuella förmågan försämrad för många patienter. Sex månader till två år efter operationen
förbättras den sexuella förmågan eller upplevdes oförändrad. Trots försämrad sexuell förmåga
efter hysterektomi upplever många patienter sexuell tillfredställelse. Dyspareuni och
depressionssymtom minskas efter hysterektomi. Information innan hysterektomin om möjliga
sexuella förändringar efter operationen är en bidragande faktor för sexuell tillfredställelse.
Ingen skillnad mellan typ och metod av hysterektomi påvisas. Slutsats: Resultatet av studien
visar att den sexuella förmågan förändras efter hysterektomi, oberoende typ av hysterektomi
eller operationsmetod. Information är en bidragande faktor till att patienter upplever sexuell
tillfredställelse. Klinisk Betydelse: Det är viktigt att sjuksköterskan diskuterar sexualitet med
patienten innan, under och efter hysterektomi, för att kunna säkerställa en god omvårdnad.
Nyckelord: sexuell förmåga, sexualitet, hysterektomi, sexuell tillfredställelse, dyspareuni
iv
ABSTRACT
Background: Many patients, who are born with a uterus sees the uterus as a sexual organ. In
conjunction with the hysterectomy a lot of patients are anxious of losing their sexual identity.
Hysterectomy, removal of the uterus, is one of the most common gynecological surgeries and
in Sweden approximately one of ten patients undergo the operation. Theoretically the
hysterectomy could affect sexuality and sexual function. Objective: Describe the patient's
sexual function after hysterectomy. Method: A literature review of ten quantitative articles
that examines sexual functioning after hysterectomy. The data was collected in PubMed and
CINAHL. Results: The first six months after the hysterectomy sexual function decreased for
many patients. Six months to two years after the surgery the sexual function improves or
perceived unchanged. Despite if the sexual function got worsened after hysterectomy many
patients experience sexual satisfaction. Dyspareunia and depression symptoms decreased after
hysterectomy. Information before the hysterectomy about possible sexual changes after
surgery is a contributing factor for sexual satisfaction. There was no difference between the
type and method of hysterectomy. Conclusion: The results of the study show that sexual
function changes after hysterectomy, regardless type of hysterectomy or surgical procedure.
Information is a contributing factor to patients experiencing sexual satisfaction. Clinical
Significance: It is important that the nurses are discussing sexuality with the patient before,
during and after hysterectomy in order to ensure good care.
Keywords: sexual function, sexuality, hysterectomy, sexual satisfaction, dyspareunia
v
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING ............................................................................................................. iv!
ABSTRACT ............................................................................................................................... v!
INLEDNING .............................................................................................................................. 1!
BAKGRUND ............................................................................................................................. 2!
Hysterektomi..................................................................................................................... 2!
Sexuell förmåga ................................................................................................................ 3!
Omvårdnad ....................................................................................................................... 5!
PROBLEMFORMULERING .................................................................................................... 6!
SYFTE ........................................................................................................................................ 6!
METOD ...................................................................................................................................... 7!
Design..................................................................................................................................... 7!
Urval ....................................................................................................................................... 7!
Datainsamlingsmetod ............................................................................................................. 7!
Dataanalys .............................................................................................................................. 8!
Etiska aspekter........................................................................................................................ 9!
RESULTAT ............................................................................................................................... 9!
Sexuell förmåga .............................................................................................................. 10!
Faktorer som påverkar .................................................................................................. 12!
Dyspareuni ...................................................................................................................... 13!
DISKUSSION .......................................................................................................................... 14!
Metoddiskussion................................................................................................................... 14!
Resultatdiskussion ................................................................................................................ 15!
Slutsats ................................................................................................................................. 17!
Klinisk betydelse .................................................................................................................. 17!
Förslag på vidare forskning .................................................................................................. 18!
REFERENSER ......................................................................................................................... 19!
BILAGOR .................................................................................................................................. 1!
vi
INLEDNING
I Sverige är hysterektomi, kirurgiskt avlägsna livmodern, ett av det vanligaste gynekologiska
ingreppen. Inför operationen är det många patienter som drabbas utav oro bland annat över
hur operationen kommer påverka sexualiteten. Det är inte ovanligt att patienterna tror att
hysterektomin kommer leda till förlust av femininitet, hälsa, den fysiska attraktionen och
upplever även rädsla för att förlora sin sexuella identitet. Teoretisk kan hysterektomi påverka
alla sexuella aspekter hos individen. Innan studien påbörjades noterade författarparet till
anförd studie att fler än dem själva antog att sexualiteten skulle försämras vid avlägsnande av
livmodern. När första breda litteratursökningen gjordes noterade författarna att litteraturen
beskrev olika utfall efter hysterektomi. Detta ledde till ökat intresse av att beskriva den
sexuella förmågan efter hysterektomi.
1
BAKGRUND
Sexualitet är ett grundbehov och har en central plats i varje människas liv (World Health
Organization, 2010). Begreppet omfattar sex, könsidentitet, erotik, njutning, reproduktion och
intimitet och kan uttryckas i olika dimensioner, exempelvis i tankar, attityder och beteenden.
Sexualiteten påverkas bland annat av samspelet mellan biologiska, psykologiska och sociala
faktorer. Innan hysterektomi (avlägsnande av livmodern) upplever många patienter oro att
sexualiteten ska försämras efter operation (Vomvolaki, Kalmantis, Kioses & Antsaklis, 2006).
Det är inte heller ovanligt att patienterna tror att hysterektomin kan leda till förlust av
femininitet, hälsa, den fysiska attraktionen och upplever rädsla att förlora sin sexuella
identitet. Vilket kan bero på att livmodern upplevs av många som ett fertilt och ett sexuellt
organ (Bayram & Beji, 2010). Teoretisk kan hysterektomi påverka alla sexuella aspekter hos
individen (Katz, 2003; Flory, François & Yitzchak, 2005).
Hysterektomi
Ordet hysterektomi härstammar från grekiskan, "hystero" som betyder livmoder och "ectomy"
vilket innebär att kirurgiskt avlägsna organ från människokroppen (Papadopoulos, Tolikas &
Miliaras, 2010). Hysterektomi är ett av det vanligaste gynekologiska ingreppen. I Sverige
genomgår cirka en av tio individer som är född med en livmoder, operationen och i flera
höginkomstländer, som exempelvis USA, Australien och England sker ingreppet mer frekvent
(Flam & Lundberg, 2007). Vanligaste indikationerna för hysterektomi är stora blödningar och
smärta (Wu, Chao Yu, Yang & Che, 2005). Andra orsaker till ingrepp är exempelvis myom
som orsakar besvärliga symtom, framfall eller vid gynekologiska maligniteter (Flam &
Lundberg, 2007). I föreliggande litteraturstudie berörs endast benigna indikationer för
hysterektomin.
Typer av hysterektomi och operationsmetoder
Det finns två olika typer av hysterektomi, total och subtotal (Flam & Lundberg, 2007). Total
hysterektomi innebär att både livmodern och livmoderhalsen bortopereras och vid subtotal
hysterektomi bortopereras endast livmodern. Vid subtotal hysterektomi reduceras risken att
skada urinledare eller urinblåsa, då ingreppet blir mindre omfattande.
Vid total eller subtotal hysterektomi kan metoderna abdominal, vaginal och laparoskopisk
hysterektomi användas (Impey & Child, 2012). Oavsett vilken metod som används är
hysterektomi effektiv vid benigna sjukdomstillstånd (Papadopoulos et al., 2010). Abdominal
2
hysterektomi görs oftast genom ett tvärsnitt i buken (Impey & Child, 2012). Sker ingreppet
via vaginan kallas operationen för vaginal hysterektomi (Impey & Child, 2012). Vaginal
hysterektomi resulterar oftast i färre komplikationer och snabbare återhämtning än abdominal
hysterektomi. Vid laparoskopisk hysterektomi används titthållsinstrument som penetreras
genom buken. Komplikationer som kan uppstå efter hysterektomi är bland annat prolaps,
smärta, psykosexuella problem, tidig menopaus, stressinkontinens, sår och infektioner.
Menopaus och ooforektomi
Efter hysterektomi finns det ökad risk för tidig menopaus (Flory et al., 2005). Menopaus
innebär att menstruationen upphör då ägglossning inte längre sker och naturlig menopaus
inträffar vanligast vid 50 års ålder (Ottosson & Rybo, u.å). Förutom hysterektomi genomgår
omkring hälften av patienterna även en ooforektomi (Flor et al., 2005). Ooforektomi innebär
att antingen ena äggstocken (ensidig ooforektomi) eller båda avlägsnas (bilateral ooforektomi)
vilket leder till kirurgisk menopaus. Forskning påvisar att menopausen har en negativ
påverkan på den sexuella förmågan (Topatan & Yıldız, 2012). Det kan bland annat
förekomma sexuella problem med vaginal torrhet, dyspareuni (smärta vid smärta vid samlag),
att sensualiteten försvinner , anorgasmi (oförmåga till orgasm) och försämrad sexuell
tillfredställelse. Flory et al. (2005) påpekar att minskad sexlust och nedstämdhet efter
hysterektomi kan bero på minskad mängd av äggstockshormoner till följd av menopaus. Trots
detta upplever fler än hälften av menopausala patienter inga negativa förändringar.
Sexuell förmåga
Engelska beteckningen sexual functioning (sexuell förmåga) är en global benämning som
litteraturen tenderar att använda för att benämna olika aspekter av sexualiteten, exempelvis
sexuellt undvikande, sexlust, upphetsning och orgasm (Flory et al., 2005).
Sexuell funktion omfattar kroppslig funktion och dysfunktion på anatomiskt och fysiologisk
nivå (Statens folkhälsoinstitut, 2012). Begreppet sexuell funktion undviks att användas av
Statens folkhälsoinstitut samt i anfört arbete. Istället används benämningen sexuell förmåga.
Negativ påverkan av den sexuella förmågan kan delvis eller helt bero på kroppslig
funktionssvikt eller till följd av psykologisk och social svikt (Statens folkhälsoinstitut, 2012).
Försämrad sexuell förmåga behöver inte upplevas som ett problem för individen. Exempelvis
behöver inte orgasmsvårigheter upplevas som ett sexuellt problem, men betecknas som
3
nedsatt sexuell förmåga. Nedsatt sexuell förmåga leder ofta till att sexualiteten känns
otillfredsställande, vilket många individer upplever som ett problem. Sánchez-Fuentes,
Santos-Iglesias och Sierra (2014) berättar att nedsatt sexuell tillfredställelse är associerat med
minskad sexlust, vaginal lubrikation, anorgoism och dyspareuni. Ökad sexuell tillfredställelse
är förknippat med en hög nivå av välbefinnande samt hög frekvens av sexuell aktivitet. Vidare
förklarar Farquhar, Sadler och Stewart (2008) att ökad sexuell tillfredställelse förknippas med
en förbättrad sexuell förmåga. Förutom individen själv och individens sexuella relation
påverkas den sexuella tillfredställelsen även av yttre faktorer, som individens sociala och
kulturella omständigheter.
Sexlust, sexuell upphetsning och orgasm
Begreppet sexlust är komplicerad, då den påverkas av kroppsliga, kulturella och sociala
omständigheter samt att sexlusten minskar med stigande ålder (Statens folkhälsoinstitut,
2012). Avsaknad av sexlust kan bero på nuvarande eller redan upplevda livsomständigheter,
exempelvis sjukdom, stress och övergrepp. Nedsatt sexlust kan leda till minskad sexuell
upphetsning och svårighet att nå orgasm samt att orgasmproblematik i sin tur kan leda till
nedsatt sexlust. Lust är en viktig förutsättning för sexuell upphetsning. Sexuell upphetsning
innebär att underlivets svällkroppar svullnar till följd av ökad tillströmning av blod. I
samband med upphetsningen ökar klitoris i volym och blir styv samt att vaginan blir
lubrikerad (slidan blir fuktig). Till följd av sexuell upphetsning kan individen få orgasm
(Woertman & van den Brink, 2012). I samband med orgasmen uppstår det vaginala
muskelsammandragningar och rytmiska muskelsammandragningar från den glatta
muskulaturen i livmodern. Ur ett teoretiskt perspektiv borde därför upplevelsen av orgasmens
kvalité och intensitet försämras när livmodern avlägsnas (Flory et al., 2005).
Dyspareuni
All smärta som upplevs vid vaginalt samlag kallas dyspareuni (Murtagh, 2010). Exempelvis
leder otillräcklig lubrikation ofta till dyspareuni (Statens folkhälsoinstitut, 2012). Ur ett
teoretiskt perspektiv skulle avlägsnande av den sjuke livmodern resultera i lindring eller
befrielse av dyspareuni och bäckensmärta (Flory et al., 2005). Däremot skulle ny smärta
kunna uppstå relaterat till ärrvävnad i bäckenområdet efter operation. Avlägsnandet av ett
organ på grund av smärta behöver inte betyda att smärtan reduceras, exempel kan
fantomsmärta (smärta från amputerad kroppsdel) uppkomma.
4
Sexuell förmåga efter hysterektomi
Tidigare forskning påvisar att den sexuella förmågan efter hysterektomi blir påverkad (Katz,
2003). Katz påpekar i sin litteraturstudie att orsaken till hysterektomi kan spela en viktig roll
för den sexuella förmågan. Patienter som upplever kraftiga blödningar eller smärta på grund
av myom, kan uppleva en förbättrad sexuell förmåga eftersom orsaken till problemen är borta.
I Katz litteraturstudien presenteras även studier med motsägande resultat. Ur ett teoretiskt
perspektiv, som tidigare nämnts kan hysterektomin påverka den sexuella förmågan negativt,
såsom minskad intensitet av orgasm och nyuppkommen smärta (Flory et al., 2005).
Omvårdnad
Det finns ingen tydlig definition av begreppet omvårdnad, som både betecknar mänsklig
omsorg och sjuksköterskans omvårdnadsarbete(Wiklund, 2003). Omvårdnad har ett
mångvetenskapligt perspektiv och är både ett teoretiskt ämne och ett praktiskt arbete.
Innan och efter hysterektomi har förutom läkaren också sjuksköterskan en central roll att
informera patienten (Wu et al., 2005). Sjuksköterskan ska alltid erbjuda och visa att det är
acceptabelt att ta upp frågor kring sexualitet och informera om hur sjukdom och behandlingar
kan påverka den sexuella förmågan (Socialstyrelsen, 2005). Det ingår också i
yrkesprofessionen att kunna upptäcka och bjuda in patienter som inte uttryckligen visar
informationsbehov. Enligt Katz (2003) ska alla sjuksköterskor ha förmåga att prata med
patienten om sexualitet. Exempelvis kan sjuksköterskan berätta att många patienter som
genomgår hysterektomi ofta har frågor eller upplever oro angående sexualiteten och därefter
fråga om patienten vill ta upp något med sjuksköterskan. Holistisk omvårdnad av patienten,
som fokuserar på alla aspekter av människan, uppnås inte om ämnet sexualitet förbises. Katz
förklarar att många sjuksköterskor och andra vårdgivare bortser att ta upp sexualitet med
patienten. Exempelvis kan det bero på att sjuksköterskan upplever det pinsamt, tror att
sexualiteten inte är en del av patientens rådande problem eller att det är ett intrång i patientens
integritet. Sjuksköterskan kan också uppleva brist i utbildning om hur sexuella frågor tas upp
med patienten. Troligen är det många sjuksköterskor som väntar på att patienten ska ta
initiativ till samtal om sexualitet. Vilket leder till att många patienter är missnöjda med
vårdpersonalen då de upplever att personalen undviker ämnet (Ehrenberg & Thorell-Ekstrand,
2013)
5
Patienter som upplever informationsbrist kan enligt Shorey et al. (2014) ge upphov i rädsla för
det okända. Adekvat information till patienten angående hysterektomi kan leda till reducerad
ångest. Exempel på information som uppskattas av många patienter är hur operationen går till,
risker, fördelar, effekter och potentiella förändringar som kan förekomma efter operationen.
PROBLEMFORMULERING
Många patienter som är födda med en livmoder upplever livmodern som ett sexuellt organ
och är vid hysterektomi rädda att förlora sin sexuella identitet. Innan hysterektomi är många
patienter oroliga och efterfrågar mer information över hur sexualiteten kan påverkas av
operationen. Emellertid tyder tidigare forskning på att sjuksköterskor förbiser ämnet och
holistisk omvårdnad kan därmed inte tillgodoses. Utifrån denna bakgrund är det av intresse att
beskriva hur den sexuella förmågan är efter hysterektomi. Författarna till anförd
litteraturstudie anser att med ökad kunskap inom området kan sjuksköterskan minska oro hos
patient genom att möta frågor om hur den sexuella förmågan är efter operation.
SYFTE
Beskriva patientens sexuella förmåga efter hysterektomi.
6
METOD
Design
Studiens design är en litteraturstudie. Genom att systematiskt välja litteratur skapas en
översikt över valt omvårdnadsområde (Friberg, 2012).
Urval
Urvalskriterier, inklusions- och exklusionskriterier för datainsamling medför att relevant
material används till studien (Rosén, 2012). Inklusionskriterier till datainsamlingen var
vetenskapliga artiklar, engelsk text, fulltext, uppföljning av deltagare max två år efter
hysterektomi och publicerade mellan år 2004 till 2015. Review-artiklar exkluderades och om
indikationen för hysterektomi var maligna sjukdomar eller om artikeln utgick från partners
perspektiv.
Datainsamlingsmetod
Databaserna som användes vid datainsamlingen var PubMed och CINAHL som innehåller
omvårdnadstidskrifter (Karlsson, 2012). Initialt gjordes en bred sökning vilket är bra att börja
med för att få översikt över ämnesområdet och vad som har publicerats. Syftet med den breda
litteratursökningen var att fånga in ett problemområde som senare mynnade ut till en
problemformulering och ett syfte. När valt syfte fastställts valdes sökord som utgick från
syftet. Fler sökord hittades genom att använda databasernas ämnesordslista. Samtliga sökord
till studien: hysterectomy, sexuality, sexual dysfunction, Psychological/psychology,
outcomes, quality of life, sex*, sub-total hysterectomy, sexual satisfaction, comparsion.
Sökningen avsmalnades gradvis genom att kombinera olika sökord med hjälp av de booleska
operatorerna AND och NOT. Booleska operatorerna ökar träffsäkerheten, minskar antalet
träffar och gör sökningen lättare att gå igenom (Karlsson, 2012). I sökmatrisen (se tabell 1)
visas hur sökningen har gott till väga. Vid sökningarna genomgicks alla artikelrubriker för att
få en uppfattning om artikeln var rätt för föreliggande litteraturstudie. Upplevdes
artikelrubriken passande av minst en av författarna till anförd litteraturstudie lästes artikelns
abstract. Svarade artikelns abstract på föreliggande litteraturstudiens syfte lästes hela artikeln
förutom artikelns diskussionsdel. Detta då artikelförfattarnas tolkningar och åsikter inte ska
influera författarna till anförd litteraturstudie. Därefter kvalitetsbedömdes artiklarna utifrån ett
granskningsprotokoll som fokuserar på studier med kvantitativ metod, se bilaga 1(Willman,
Stoltz & Bahtsevani, 2011). Alla artiklar granskades först enskilt av respektive författare till
7
anförd litteraturstudie, för att sedan tillsammans jämföra och diskutera artikelgranskningarna i
strävan att öka reabiliteten (Henricson, 2012). Endast litteratur som kvalitetsbedömts
”mellan” eller ”hög” togs med i studien, vilket ledde till att tio artiklar exkluderades.
Datasamlingen resulterade i tio kvantitativa artiklar publicerade mellan 2004 till 2012. För att
synliggöra likheter och skillnader mellan artiklarna gjordes artikelmatriser, se bilaga 2.
Artikelmatrisen tar upp artikelförfattarnas namn, publikationsår, syfte, design,
undersökningsgrupp, datainsamlingsmetod, analysmetod, kvalitetsvärdering av artikel och
resultat.
Tabell 1 Sökmatris
Datum
Databas
Sökord
Begränsningar
Antal
träffar
Antal
lästa
abstract
Antal
lästa
artiklar
Inkluder
ande
artiklar
28/1
CINAHL
hysterectomy
AND sexuality
- Full text
- År 2004 – 2015
- Peer Reviewed
43
13
4
nr.1
nr.2
28/1
CINAHL
6
4
nr.3
PubMed
- Full text
- År 2004 – 2015
- Peer Reviewed
- Full text
- År 2004 – 2015
- Engelska
27
28/1
hysterectomy
AND sexual
dysfunction
hysterectomy
AND sexuality
148
22
8
30/1
PubMed
- Full text
- 10 years
12
2
1
3/2
PubMed
- Full text
- År 2004-2015
30
3
1
nr.8
9/2
CINAHL
5
1
nr.9
PubMed
-Full text
- År 2004-2015
- Peer reviewed
- Full text
- År 2004-2015
29
9/2
Sexual
Dysfunctions
AND
Psychological/p
sychology AND
hysterectomy
Outcomes AND
hysterectomy
AND sexuality
NOT
comparison
Hysterectomy
AND quality of
life AND sex*
Sub-total
hysterectomy
AND sexual
satisfaction
nr.4,
nr.5
nr.6
nr.7
1
1
1
nr.10
!
Dataanalys
Dataanalysen har utgått från Friberg’s (2012) tre steg om hur en litteraturöversikt kan
analyseras. Utvalda artiklar lästes igenom flera gånger (förutom diskussionsdelen) av
8
respektive författare till anförd litteraturstudie i syfte att skapa förståelse av innehåll, minska
risken för missuppfattningar av texten och försäkra sig att ingen information förbises. All
fakta som berörde sexualitet i samband med hysterektomi skrevs ner på blanka pappersark.
När alla tio artiklar enskilt gåtts igenom av båda författarna i anförd litteraturstudie klipptes
textstyckena ut och sorterades ihop med andra textstycken som berörde samma aspekter.
Detta medförde att artiklarnas likheter och skillnader synliggjordes och kategorier fastställdes.
Alla textstycken skrevs in på Microsoft Word under respektive kategori. Texten printades
därefter ut för att få en bättre överblick. Text som inte berörde studiens syfte ströks och
stycken flyttades om för att få följsamhet i resultatet. När texten åter igen renskrivits i
Microsoft Word printades arbetet ut ännu en gång och konturlästes. Denna process fortlöpte
tills det presenterande resultatet blev följsamt och all text hamnat under rätt kategori.
Etiska aspekter
Vid en litteraturöversikt föreligger det risk för selektivt urval (Friberg, 2012). Författarna till
anförd litteraturstudie är medvetna om risken och har genom arbetet strävat efter ett objektivt
förhållningssätt och för att egna ståndpunkter inte ska influera i resultatet. Alla fynd som
förekommit under arbetet presenteras i resultatet. Då författarna till anförd litteraturstudie har
begränsade kunskaper inom engelska och metodologi kan enligt Kjellström (2012) resultera i
fel-och misstolkningar. För att reducera denna risk användes ordböcker och svårtolkade
meningar diskuterades.
I resultatartiklarna benämns patienter med olika termer som deltagare, patienter och kvinnor. I
föreliggande litteraturstudie behålls respektive resultatartikels originalbenämning. Detta var
ett medvetet val då författarna till anförd litteraturstudie inte såg sig ha rätt till att omtolka
resultatartiklarnas benämningar i presenterat resultat. Däremot för att upprätthålla resterande
arbete könsneutralt används benämningen patient och individer.
RESULTAT
Syftet med föreliggande litteraturstudie är att beskriva patienters sexuella förmåga efter
hysterektomi. Detta har resulterat i tre kategorier: Sexuell förmåga, påverkande faktorer och
dyspareuni. Kategorin påverkande faktorer presenteras med fyra underrubriker, ålder och
relation, hormonell påverkan, depression och information. se figur 1. En tydlig överblick över
vilka områden vardera resultatartikel berört presenteras i en översiktstabell, se bilaga 3.
9
Sexuell!förmåga!
Påverkande!faktorer!
Dyspaeruni!
Ålder!och!rela8on!
Hormonell!påverkan!
Depression!
Informa8on!
Figur 1 Resultatkategorier.
Sexuell förmåga
Bayram och Sahin (2008) fokuserade på psykosexuella effekter tre månader efter total
abdominal och total vaginal hysterektomi. Efter hysterektomin visades en tydlig försämrad
sexuell förmåga hos alla deltagare, oavsett operationsmetod. Det noterades även att gruppen
som genomfört vaginal hysterektomi hade sämre sexuell förmåga jämfört med abdominal
hysterektomi. Alla deltagare var sexuellt aktiva vid studiens start, men tre månader efter
hysterektomin var endast cirka hälften deltagarna sexuellt aktiva. Utav alla deltagarna
rapporterade 37,6 procent att de var tillfredsställa med sin sexuella förmåga efter
hysterektomin och ett fåtal av deltagare var inte nöjda.
Alla kvinnor som genomgått hysterektomi blev fria från tidigare gynekologiska besvär
(Sozeri-Varma, Kalkan-Oguzhanoglu, Karadag & Ozdel, 2011). Resultat visar emellertid på
att sexuellt missnöje innan operation kvarstod tre och sex månader efter operationen.
Kvinnorna rapporterade sämre sexuell tillfredställelse, sensualitet, anorgoism och undvek
oftare sexuell aktivitet. Sex månader efter hysterektomin upplevde fler än hälften av
kvinnorna negativ sexuell förändring (Bradford & Meston, 2007). Kvinnor som endast
rapporterade negativa sexuella förändringar hade sämre sexuell förmåga jämfört med kvinnor
som rapporterad positiva eller både positiva och negativa förändringar. Emellertid upplevde
flertalet av kvinnorna sexuell tillfredsställelse efter hysterektomin, även vid negativa sexuella
förändringar.
Majoriteten av kvinnorna i Dragisic och Milad (2004) studie med uppföljning sex månader
efter hysterektomin och alla deltagare i Zobbe et al. (2004) studie med uppföljning ett år efter
operation upplevde kvinnorna ingen förändring gällande sexlust, hur ofta kvinnorna hade
samlag samt frekvens och intensitet av orgasm. Zobbe et al. resultat påvisade även att det inte
fanns någon skillnad omfattande deltagarnas sexuella tillfredsställelse och orgasmens
10
lokalisation. Resultaten visade emellertid en reducerad minskning av dyspareunia, vidare
information under kategori dyspareuni.
Deltagare som genomgått total och subtotal hysterektomi fick vid uppföljningen sex till sju
månader efter operationen en förbättrad sexlust, sexuell upphetsning, orgasm och sexuell
förmåga (Flory et al., 2006). Oberoende typ av hysterektomi rapporterade få deltagare sämre
sexuell förmåga efter hysterektomi. Den totala hysterektomigruppen hade signifikant bättre
sexuell förmåga jämfört med de två kontrollgrupperna, som ingick i artikelförfattarnas studie
(Flory et al., 2006). Den första kontrollgruppen bestod av deltagare som genomgått
laparoskopi för benigna orsaker, exempelvis tubarligering (kirurgisk sterilisering) eller i syfte
att diagnostisera. Den andra kontrollgruppen omfattade friska deltagare som inte genomgått
operation och upplevde inga smärtor förutom enligt artikelförfattarna ”typisk menssmärta”.
Kuppermann et al. (2005) såg vid uppföljning sex månader efter total och subtotal
hysterektomin en tydlig minskning av sexuella problem för alla deltagare. Resultatet var
bättre för den subtotala hysterektomigruppen, men vid uppföljningen ett år efter hysterektomi
uppnådde den totala hysterektomigruppen samma sexuella förbättring. Majoriteten av de
sexuellt aktiva kvinnorna i båda grupperna rapporterade få eller inga sexuella problem två år
efter hysterektomi. Liknande förbättring sågs av Gorlero et al. (2008), då kvinnorna som
utfört total eller subtotal hysterektomi upplevde en ökad sexuell tillfredställelse ett år efter
operationen. Fler kvinnor var även mer sexuellt aktiva efter jämfört med innan operationen i
båda grupperna. Ingen tydlig skillnad uppmättes mellan total och subtotal hysterektomi.
I Goetsch (2005) studie var 37 procent av kvinnorna nöjda med deras sexliv innan
hysterektomi. Ett och ett halvt år efter hysterektomin ökades siffran till 83 procent för kvinnor
i en partnerrelation, fyra utav 89 deltagare var inte i en partnerrelation. Flertalet av kvinnorna
upplevde ingen förändring i orgasmens intensitet efter hysterektomin. En del kvinnor
upplevde försämrad intensitet av orgasm och nedsatt förmåga till sexuell upphetsning. Trots
försämring angav många deltagare att de inte ångrade hysterektomin. Kvinnorna som
rapporterade minskning i sexuellt intresse och nedsatt sexuell upphetsning accepterade
flertalet av kvinnorna dessa mindre förändringar. Kvinnorna såg det som en befrielse över
tidigare problem innan operation. Få beskrev förlusten av deras sexuella känsla som svår och
smärtsamt.
11
Rodríguez, Chedraui, Schwager, Hidalgo, och Pérez-López (2012) undersökte kvinnors
sexualitet ett år efter hysterektomi. Resultatet visade att alla 100 sexuellt aktiva kvinnor
upplevde sexuell dysfunktion. Studien jämförde inte hur kvinnornas sexualitet var innan
hysterektomi.
Faktorer som påverkar
Ålder och relation
I Zobbe et al. (2004) studie framkom det fyra faktorer som kunde förutsäga deltagarnas
sexuella tillfredställelse efter hysterektomi. Första faktorn var hur deltagarens tillfredsställelse
med sexlivet såg ut innan hysterektomin. Ytterligare faktorer var om deltagaren hade kronisk
sjukdom, genomgick hormonbehandling och relationen mellan deltagaren och dess partner.
Om kvinnans manliga partner hade sexuell dysfunktion påverkades kvinnans sexuella
förmåga negativt (Rodríguez et al., 2012). Ytterligare påverkande faktorer är åldern för både
kvinnan och dess partner och kvinnans menopausala status. Bayram och Sahin (2008) kunde
också relatera kvinnans ökade ålder till sämre sexuell förmåga.
Hormonell påverkan
Den sexuella förmågan upplevdes lika för kvinnor som genomgått hysterektomi och kvinnor
som även genomgått ensidig oofektormi (Bradford & Meston, 2007). Däremot hade båda
grupperna bättre sexuell förmåga jämfört med kvinnor som genomgått bilateral oofektormi.
Bilateral ooforektomi resulterade i försämrad sexuell förmåga och kvinnorna rapporterade in
fler negativa sexuella utfall efter hysterektomin. Emellertid visar Sozeri-Varma et al. (2011)
att det inte finns någon skillnad mellan kvinnor som genomgått hysterektomi jämfört med
kvinnor som även genomgått bilateral oofektormi.
Det sågs ingen skillnad av den sexuella förmågan bland kvinnor som hormonbehandlades och
inte hormonbehandlades efter bilateral oofektormi (Bradford & Meston 2007; Rodríguez et
al., 2012; Sozeri-Varma, et al., 2011). Vidare påvisar Goetsch (2005) att kvinnor som
hormonbehandlas till följd av bilateral oofektormi eller kvinnor som går in i tidig menopaus
inte skiljdes sig åt från kvinnor med fungerande hormonproduktion
Depression
12
Bayram och Sahins (2008) fann en negativ korrelation mellan depressionssymtom och sexuell
förmåga. Detta innebär att om det finns depressionssymtom så försämras sexuella förmågan.
Både Bayram och Sahins, Flory et al. (2006) och Sozeri-Varma et al. (2011) resultat visar att
depressionssymtom minskade efter hysterektomin.
Information
Kvinnorna som ansåg sig ha fått adekvat information om hur hysterektomin kan påverka deras
sexuella förmåga upplevde ökad sexuell tillfredsställelse efter operationen (Sozeri-Varma et
al., 2011). Kvinnor som upplevde ett specifikt positivt utfall efter hysterektomin kunde svagt
associeras med att ha diskuterat detta specifika utfall med en läkare innan operation (Bradford
och Meston, 2007). Samma association fanns inte med de negativa utfallen. Kvinnor som fick
information om negativa sexuella utfall från läkarna rapporterade inte fler negativa utfall än
andra, men upplevde bättre tillfredsställelse efter hysterektomin. Att information skulle
påverka utfallet motsäger Dragisic och Milads (2004), som inte såg ett samband mellan
läkarsamtal och förbättrad sexuell förmåga efter hysterektomi.
Dyspareuni
Dyspareuni minskas efter hysterektomin (Dragisic & Milad, 2004; Flory et al., 2006; Goetsch,
2005; Zobbe et al., 2004;). Emellertid uppmärksammade Goetsch (2005) att elva procent av
deltagarna upplevde ny smärta. Patienter med bäckensmärtor som primära skälet för
hysterektomin rapporterade en förbättrad sexlust jämfört med patienter som genomgick
ingreppet för andra skäl (Dragisic & Milad, 2004). De var även mindre benägna att rapportera
om samlagssmärtor efter ingreppet. Antalet kvinnor med dyspareuni minskade under studiens
gång efter både total- eller subtotal hysterektomi (Zobbe et al., 2004). Största minskningen
visade sig vid två månaders uppföljning. Skälet till minskad rapporterad dyspareuni berodde
till störst del på minskad smärta djupt i vaginan. Flory et al. (2006) visar på förbättring av
intensiv buksmärta under sexuellt samlag och smärtans intensitet i vaginan under samlag efter
hysterektomin. Emellertid var minskad intensiv buksmärta signifikant för den totala
hysterektomigruppen och smärtans minskade intensitet i vaginan signifikant för subtotal
hysterektomigruppen.
13
DISKUSSION
Metoddiskussion
Litteraturöversikt har varit en bra metod för att få svar på studiens syfte. Svaghet med
metoden är att det föreligger risk för selektivt urval (Friberg, 2012). För att reducera risken
har författarna till anförd litteraturstudie haft ett kritiskt förhållningssätt i både urval,
sammanställning av resultat och i skrivprocessen.
Studies problemområde avgränsades med urvalskriterier. Genom att avgränsa
problemområdet höjs studiens validitet (Wallengren & Henricson, 2012). Ett av
exklusionskriterierna var maligna indikationer för hysterektomin. Detta på grund av att
maligna indikationer ofta efterbehandlas med cytostatika och/eller strålning som påverkar den
sexuella förmågan negativt (Cancerfonden, 2009; Ferguson et al., 2012). Ytterligare
avgränsades artiklarnas publiceringsår, för att öka studiens aktualitet.
Fördelen med att söka i två stora databaser är att chansen att hitta relevanta resultatartiklar
ökar och därmed studiens trovärdighet (Henricson, 2012). Däremot begränsades sökresultaten
vid datainsamlingen med att endast inkludera artiklar i full text. Begränsningen gjordes på
grund av ekonomiska skäl och upplevd tidsbrist. Syftet var att sålla bort artiklar som kostade
eller var svåra att få tag på vilket kan lett till att relevant litteratur kan ha missats. Ytterligare
en svaghet var att datainsamlingen inte resulterade i några kvalitativa artiklar. Vilket har
resulterat i att material, som skulle kunna ge en större förståelse i människans subjektiva
upplevelse har missats (Forsberg & Wengström, 2013).
En svaghet vid kvalitetsbedömningen var att granskningsprotokollet som användes saknade
ett poängsystem. Artiklarna granskades genom öppna- och kryssfrågor för att därefter bedöma
artikelns kvalité till ”låg”, ”mellan” eller ”hög”. Kvalitetsbedömning med enbart tre
betygssteg upplevde författarparet till anförd litteraturstudie gav ett stort tolkningsutrymme.
Detta kan ha medfört att artiklarna inte blivit rättvist bedömda. Under arbetets gång har
författarparet till anförd litteraturstudie fått ökad kunskap om metoder och en större förståelse
hur vetenskapliga artiklars kvalité kan skiljas sinsemellan. Om kvalitetsgranskningen gjorts
om idag skulle granskningsprotokollet kompletterats med ett poängsystem eller med fler
betygssteg för att artiklarna ska kunna bedömas rättvist.
14
För att kvarhålla ett objektivt förhållningssätt under dataanalysen lästes inte diskussionsdelen
i resultatartiklarna. Detta har bidragit till att artikelförfattarnas åsikter inte har influerat
föreliggande studie. Alla resultatartiklar är publicerade på engelska och inga av författarna till
anförd litteraturstudie har engelska som modersmål. Vid begränsad engelska och
metodologiska kunskaper kan det vara svårt att göra rättvisa bedömningar av litteratur vilket
kan resultera i feltolkning av artiklarnas resultat (Kjellström, 2012). Författarparet till anförd
litteraturstudie är medvetna om risken och har arbetat för att minska fel-och misstolkningar.
Delar i texten som var svårtolkade diskuterades tillsammans. Olika ordböcker användes även
som hjälpmedel vid svåra engelska ord och meningar.
Under arbetets gång har författarparet till anförd litteraturstudie korrekturläst arbetet
(Wallengren och Henricson, 2012). För att stärka den vetenskapliga kvalitén ytterligare har
kurskamrater kontinuerligt gett feedback om svagheter, syftningsfel och studiens struktur.
Kurskamraterna har varit en fördel för att stärka innehållsvalideten, då arbetet automatiskt
kvalitetsgranskas varje gång utomstående läser studien.
Det fanns inga urvalskriterier beträffande vart artiklarnas studier skulle ägt rum eller vart
artiklarna var publicerade. Detta medförde att resultatartiklarnas studier utgjordes i Italien,
Amerika, Kanada, Turkiet, Ecuador och Danmark. Författarparet till anförd litteraturstudie
upplever att sjuksköterskan möter många olika kulturer inom vården och anser att den
geografiska bredden på resultatartiklarna är en fördel då den ökar överförbarheten till svensk
sjukvård.
En svaghet som en av resultatartiklarna har är att insamlat material är från tidigt 90-tal. Detta
kan anses vara gammalt, på grund av att operations- och behandlingsmetoder kan ha skiljts åt
jämfört med 2000 talet. Artikeln valdes in då den uppfyllde inklusionskraven. Styrkor bland
de utvalda resultatartiklarna var att de använde sig av olika datainsamlingsmetoder, bland
annat intervjuer och frågeenkäter. Fördelen med frågeenkäter är att det ger möjlighet till
anonymitet hos deltagaren och kan vara en avgörande faktor vid information om vissa
beteende, åsikter och egenskaper (Polit & Beck, 2013[2014]). Intervjuer däremot tenderar ha
en högre svarsfrekvens än vid frågeenkäter.
Resultatdiskussion
Resultaten av föreliggande literaturstudie indikerar att den sexuella förmågan försämrades tre
till sex månader efter hysterektomi i jämförelse med innan operationen. Yen et al. (2008)
15
påvisar också en försämring av den sexuella förmågan fyra månader efter operationen.
Därefter tyder föreliggande litteraturstudies resultat på att den sexuella förmågan förbättras
eller upplevs oförändrad efter sex månader och framåt som bekräftas av Ayoubi et al. (2003).
Likaledes finns det tidigare forskning som styrker att den sexuella förmågan förbättras sex
månader efter hysterektomin (Radosa et al., 2014; Roovers, van der Bom, van der Vaart &
Heintz, 2003). Förklaring till den sexuella förbättringen som flera patienter upplevde efter
hysterektomi kan bero på försvinnandet av dyspareuni (Ayoubi et al., 2003). I föreliggande
litteraturstudie samt i tidigare forskning sågs en minskning av dyspareunia (Ayoubi et al.,
2003; Fram, Saleh & Sumrein 2013; Rhodes, Kjerulff, Langenberg & Guzinski, 1999).
Minskning av gynekologiska besvär så som dyspareuni kan ses som en möjlig förklaring till
varför flertalet patienter upplever sexuell tillfredsställelse efter hysterektomi (Fram et al.,
2013).
Det framkom inga större skillnader mellan varken typ eller metod av hysterektomi i
föreliggande litteraturstudie. Subtotal och total hysterektomi resulterade i liknande resultat av
den sexuella förmågan efter operation, likaledes valet mellan abdominal, vaginal eller
laparaskopiskt tillvägagångsätt. Roovers et al. (2003) resultat påvisar inga skillnader mellan
total vaginal hysterektomi, total- och subtotal abdominal hysterektomi. Vidare påvisar Thakar,
Ayers, Clarkson, Stanton och Manyonda (2002) att ingen skillnad av den sexuella förmågan
noterades mellan subtotal och total abdominal hysterektomi. Dessutom har tidigare forskning
visat att laparaskopisk hysterektomi inte heller urskiljer sig från de andra metoderna (Ayoubi
et al., 2003; Radosa et al., 2014). Valet mellan med att bevara eller bortoperera
livmoderhalsen har en minimalbetydelse på livskvalitén och den sexuella förmågan (Radosa
et al., 2014). Dessutom kom Fram et al. (2013) fram till att bortoperation av livmoderhalsen
inte försämrar den sexuella tillfredställelsen.
Författarna till anförd litteraturstudie noterade flera faktorer som kan tänkas påverka den
sexuella förmågan efter hysterektomi. En faktor som Bagherzadeh et al. (2010) och McCabe
och Goldhammer (2012) såg var att i takt med ökad ålder påverkas den sexuella förmågan
negativt, vilket bekräftar föreliggande litteraturstudies resultat. Bagherzadeh et al. (2010)
förklarar att detta beror på fysiologiska förändringar som uppkommer i samband med ökad
ålder. I föreliggande litteraturstudie sågs även ett samband mellan försämrad sexuell förmåga
och sexuell dysfunktion hos patientens manliga partner. McCabe och Goldhammer (2012)
fick likartat resultat och menar att patienten upplever lägre sexlust om patientens manliga
16
partner har sexuell dysfunktion. Föreliggande litteraturstudies resultat har inte gett något
tydligt svar om hur patienten påverkas av oofektomi och hormonbehandlingar. Ytterligare
framgick det i föreliggande litteraturstudies resultat att vid depressionssymtom försämras den
sexuella förmågan. Sambandet mellan depression och sexuell förmåga bekräftas av tidigare
forskning (McCabe och Goldhammer, 2012; Peterson, Rothenberg, Bilbrey & Heiman, 2010).
Föreliggande litteraturstudies resultat påvisar också att depressionssymtom minskar efter
hysterektomi vilket stöttas av Farquhar et al. (2008) och Yen et al. (2008).
Information innan hysterektomin, om hur sexualiteten eventuellt kan förändras efter operation
påverkar inte den sexuella förmågan enligt föreliggande litteraturstudies resultat. Däremot
ökar informationen patientens tillfredställelse efter operationen. Tillfredställelsen beträffar
både sexualiteten och hela ingreppet i sig. Detta resultat överensstämmer med forskning av
Lithner och Zilling (1998), som påvisar att information innan operationen ökar patientens
välbefinnande även efter operationen. Upplever patienter däremot informationsbrist bidrar det
till lägre tillfredställelse utav omvårdnad och behandling (McDowell, Occhipinti, Ferguson,
Dunn & Chambers, 2009).
Föreliggande litteraturstudies och Murtagh (2010) resultat påvisar att information helst ska
omfatta både positiva och negativa möjliga sexuella utfall för att öka patientens sexuella och
generella tillfredsställelse. Förutom att informera om eventuella sexuella förändringar menar
Murtagh att samtalet bland annat borde inkludera diskussion kring patientens relation till sin
partner. Vårdaren ska försöka uppmuntra patienten att vara öppen till vårdgivarna om deras
sexuella behov, förväntningar och hinder.
Slutsats
Den sexuella förmågan efter hysterektomi upplevs oftast försämrad för att sedan upplevas
oförändrad eller förbättrad jämfört med innan operationen, oberoende typ av hysterektomi
eller operationsmetod. Trots försämrad sexuell förmåga kan sexuell tillfredställelse upplevas.
Information innan hysterektomin om möjliga sexuella förändringar efter operationen är en
bidragande faktor för sexuell tillfredställelse. Därför är det viktigt att sjuksköterskan
informerar patienter om hysterektomins utfall.
Klinisk betydelse
Studien har påvisat att adekvat information innan hysterektomi är en bidragande faktor till att
patienter upplever sexuell tillfredställelse efter operationen. Därför är det viktigt att
17
sjuksköterskan diskuterar sexualitet med patienten innan under och efter hysterektomi för att
kunna säkerställa en god omvårdnad.
Förslag på vidare forskning
Under datainsamlingen uppmärksammade författarparet till anförd litteraturstudie att det finns
en brist på kvalitativa studier som berör sexualitet efter hysterektomi till följd av benigna
indikationer. Kvalitativ forskning skulle kunna bidra till större förståelse om hur den sexuella
förmågan upplevs efter hysterektomi. Dessutom har föreliggande litteraturstudies resultat inte
gett tydligt svar om hur patienten påverkas av oofektomi och hormonbehandlingar. Framtida
forskning borde därför undersöka hur oofektomi och hormonbehandlingar påverkar den
sexuella förmågan.
18
REFERENSER
* Resultatartiklar
Ayoubi, JM., Fanchin, R., Monrozies, X., Imbert, P., Reme, JM. & Pons JC. (2003).
Respective consequences of abdominal, vaginal, and laparoscopic hysterectomies on women's
sexuality. European Journal of Obstetrics & Gynecology and Reproductive Biology, 111(2),
179-182. doi:10.1016/S0301-2115(03)00213-6
Bagherzadeh, R., Zahmatkeshan, N., Gharibi, T., Akaberian, S., Mirzaei, K., Kamali, F., & ...
Khoramroudi, R. (2010). Prevalence of female sexual dysfunction and related factors for
under treatment in Bushehrian women of Iran. Sexuality & Disability, 28(1), 39-49.
doi:10.1007/s11195-010-9149-5
Bayram, G., & Beji, N. (2010). Psychosexual adaptation and quality of life after
hysterectomy. Sexuality & Disability, 28(1), 3-13. doi:10.1007/s11195-009-9143-y
* Bayram, G., & Sahin, N. (2008). Hysterectomy's psychosexual effects in Turkish
women. Sexuality & Disability, 26(3), 149-158. doi: 10.1007/s11195-008-9085-9
Bilhult, A., & Ronny, G. (2012) Kvantitativ studiedesign och stickprov. I M. Henricson
(Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (1. uppl.) (s.
117–126). Lund: Studentlitteratur
* Bradford, A., & Meston, C. (2007). Sexual Outcomes and Satisfaction with Hysterectomy:
Influence of Patient Education. Journal of Sexual Medicine, 4(1), 106-114. doi:
10.1111/j.1743-6109.2006.00384.x
Cancerfonden. (2009). Cancerfondsrapporten. Stockholm: Cancerfonden. Från:
https://res.cloudinary.com/cancerfonden/image/upload/v1416425270/global/dokument/cancer
fonden/cancerfondsrapporter/cancerfondsrapporten2009.pdf
* Dragisic, K., & Milad, M. (2004). Sexual functioning and patient expectations of sexual
functioning after hysterectomy. American Journal Of Obstetrics & Gynecology, 190(5), 14161418. doi: 10.1016/j.ajog.2004.01.070
Ehnfors, M., Ehrenberg, A. & Thorell-Ekstrand, I. (2013). Nya VIPS-boken: välbefinnande,
integritet, prevention, säkerhet. (2. Uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Farquhar, C., Sadler, L., & Stewart, A. (2008). A prospective study of outcomes five years
after hysterectomy in premenopausal women. Australian & New Zealand Journal Of
Obstetrics & Gynaecology, 48(5), 510-516. doi: 10.1111/j.1479-828X.2008.00893.x.
Ferguson, S. E., Urowitz, S., Massey, C., Wegener, M., Quartey, N., Wiljer, D., & Classen, C.
C. (2012). Confirmatory factor analysis of the sexual adjustment and body image scale in
women with gynecologic cancer. Cancer, (12). 3095.
19
Flam, F., & Lundberg, S., (2007-07-24) Vaginala vägen vinner
vid hysterektomi. Läkartidningen, (30) Hämtad från
http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=7137
* Flory, N., Bissonnette, F., Amsel, R. T., & Binik, Y. M. (2006). The Psychosocial
Outcomes of Total and Subtotal Hysterectomy: A Randomized Controlled Trial. Journal of
Sexual Medicine, 3(3), 483–491. doi: 10.1111/j.1743-6109.2006.00229.x
Flory, N, François B., & Yitzchak M. B, (2005) Psychosocial effects of hysterectomy:
Literature review. Journal of Psychosomatic Research, 59(3), 117-129.
doi:10.1016/j.jpsychores.2005.05.009
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. (3. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.
Fram K., Saleh S., & Sumrein I. (2013) Sexuality after hysterectomy at University of Jordan
Hospital: a teaching hospital experience. Arch Gynecol Obstet. 287(4):703-8. doi:
10.1007/s00404-012-2601-2.
Friberg, F (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2., [rev.] uppl.) (s. 133-144) Lund:
Studentlitteratur.
* Gorlero, F., Lijoi, D., Biamonti, M., Lorenzi, P., Pullè, A., Dellacasa, I., Ragni, N. (2008).
Hysterectomy and women satisfaction: total versus subtotal technique. Archives of
Gynecology & Obstetrics, 278(5), 405-410. doi: 10.1007/s00404-008-0615-6
* Goetsch, M. (2005). The effect of total hysterectomy on specific sexual
sensations. American Journal Of Obstetrics & Gynecology, 192(6), 1922-1927. doi:
10.1016/j.ajog.2005.02.065
Gunnarsson, G. & Billhult, A. (2012). Enkäter. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod: från idé till examination inom omvårdnad. (1. uppl.) (s. 139–150). Lund:
Studentlitteratur
Henricson, M. (2012). Diskusson. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från
idé till examination inom omvårdnad. (1. uppl.) (s. 471–479). Lund: Studentlitteratur
Impey, L. & Child, T. (2012). Obstetrics and Gynaecology, 4th Edition. John Wiley & Sons.
Karlsson, E (2012). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod: från idé till examination inom omvårdnad. (1. uppl.) (s. 95–113). Lund:
Studentlitteratur
20
Katz, A. (2003). Sexuality after hysterectomy: a review of the literature and discussion of
nurses' role. Journal Of Advanced Nursing, 42(3), 297-303. doi:10.1046/j.13652648.2003.02619.x
Kjällström, S (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:
från idé till examination inom omvårdnad. (1. uppl.) (s. 69 – 94). Lund: Studentlitteratur
* Kuppermann, M., Summitt, R. L., Varner, R. E., McNeeley, S. G., Goodman-Gruen, D.,
Learman, L. A., et al. (2005). Sexual functioning after total compared with supracervical
hysterectomy: A randomized trial. Obstetrics and Gynecology, 105, 1309–1318.
doi:10.1097/01.AOG.0000160428.81371.be
Lithner, M., & Zilling, T. (1998). Does preoperative information increase the well-being of
the patient after surgery? [Swedish]. Nordic Journal Of Nursing Research & Clinical Studies /
Vård I Norden, 18(1), 31.
McCabe, M. P., & Goldhammer, D. L. (2012). Demographic and Psychological Factors
Related to Sexual Desire among Heterosexual Women in a Relationship. Journal Of Sex
Research, 49(1), 78-87. doi:10.1080/00224499.2011.569975
McDowell, M. E., Occhipinti, S., Ferguson, M., Dunn, J., & Chambers, S. K. (2009).
Predictors of change in unmet supportive care needs in cancer. Psycho-Oncology, 19
(5), 508–516. doi: 10.1002/pon.1604
Mokate, T., Wright, C., & Mander, T. (2006) Hysterectomy and sexual function. J Br
Menopause Soc, 12 (4) 153-157. doi: 10.1258/136218006779160607
Murtagh, J. (2010). Female Sexual Function, Dysfunction, and Pregnancy: Implications for
Practice. Journal Of Midwifery & Women's Health, 55(5), 438-446.
doi:10.1016/j.jmwh.2009.12.006
Ottosson, J-O. & Rybo, G. (u.å) Menopaus. Hämtad 16 februari, 2015, från
Nationalencyklopedin, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/menopaus
Papadopoulos, M. S., Tolikas, A. C., & Miliaras, D. E. (2010). Hysterectomy--Current
Methods and Alternatives for Benign Indications. Obstetrics & Gynecology International,
2001. doi:10.1155/2010/356740
Peterson, Z. D., Rothenberg, J. M., Bilbrey, S., & Heiman, J. R. (2010). Sexual Functioning
Following Elective Hysterectomy: The Role of Surgical and Psychosocial Variables. Journal
Of Sex Research, 47(6), 513-527. doi:10.1080/00224490903151366
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2013[2014]). Essentials of nursing research: appraising evidence
for nursing practice. (8. ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &
Wilkins.
21
Radosa, JC., Meyberg-Solomayer, G., Kastl, C., Radosa, CG., Mavrova, R., Gräber, S., ...
Radosa MP. (2014). Influences of Different Hysterectomy Techniques on Patients'
Postoperative Sexual Function and Quality of Life. Journal of Sexual Medicine, 11: 2342–
2350. doi: 10.1111/jsm.12623
Rhodes, JC., Kjerulff, KH., Langenberg, PW., & Guzinski, GM. (1999). Hysterectomy and
sexual functioning. The journal of the American Medical Association, 282(20),1934-1941.
doi:10.1001/jama.282.20.1934.
* Rodríguez, M. C., Chedraui, P., Schwager, G., Hidalgo, L., & Pérez-López, F. R. (2012).
Assessment of sexuality after hysterectomy using the Female Sexual Function Index. Journal
Of Obstetrics & Gynaecology, 32(2), 180-184. doi:10.3109/01443615.2011.634035
Roovers, J. R., van der Bom, J. G., van der Vaart, C. H., & Heintz, A. M. (2003).
Hysterectomy And Sexual Wellbeing: Prospective Observational Study Of Vaginal
Hysterectomy, Subtotal Abdominal Hysterectomy, And Total Abdominal
Hysterectomy. BMJ: British Medical Journal, (7418). 774. doi:10.1136/bmj.327.7418.774
Rosén, M (2012) Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod: från idé till examination inom omvårdnad. (1. uppl.) (s. 429–444). Lund:
Studentlitteratur.
Sánchez-Fuentes, M. M., Santos-Iglesias, P., & Sierra, J. C. (2014). A systematic review of
sexual satisfaction. International Journal Of Clinical And Health Psychology, 1467-75.
doi:10.1016/S1697-2600(14)70038-9
Shorey, S., He, H. H., Lee, S. E., Koh, F. Q., Lin, G. Y., Siti Rashidah Bte Mohd, R., & ...
Chan, W. S. (2014). The impact of hysterectomy on women's psychological health and
interventions: A literature review. Singapore Nursing Journal, 41(3), 15-20.
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Artikelnr 2005!
105!1). Hämtad från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-1051_20051052.pdf
* Sozeri-Varma, G., Kalkan-Oguzhanoglu, N., Karadag, F., Ozdel, O. (2011). The effect of
hysterectomy and/or oophorectomy on sexual satisfaction. Climacteric 14(2), 275-281.
doi:10.3109/13697137.2010.532251
Statens folkhälsoinstitut (2012). Sex, hälsa och välbefinnande. Östersund: Statens
folkhälsoinstitut.
Thakar, R., Ayers, S., Clarkson, P., Stanton, S., & Manyonda, I. (2002) Outcomes after total
versus subtotal abdominal hysterectomy. The New england journal of Medicine. 347(17),
1318–25. doi: 10.1056/NEJMoa013336
22
Topatan, S., & Yıldız, H. (2012). Symptoms Experienced by Women Who Enter Into Natural
and Surgical Menopause and Their Relation to Sexual Functions. Health Care For Women
International, 33(6), 525-539. doi:10.1080/07399332.2011.646374
Vomvolaki, E., Kalmantis, K., Kioses, E., & Antsaklis, A. (2006). The effect of hysterectomy
on sexuality and psychological changes. European Journal Of Contraception & Reproductive
Health Care, 11(1), 23-27. doi:10.1080/13625180500430200
Wallengren, C. & Henricson, M.(2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat
examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination
inom omvårdnad. (1. uppl.) (s. 69 – 94). Lund: Studentlitteratur
Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och kultur.
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan
forskning & klinisk verksamhet. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Woertman, L., & van den Brink, F. (2012). Body Image and Female Sexual Functioning and
Behavior: A Review. Journal Of Sex Research, 49(2/3), 184-211.
doi:10.1080/00224499.2012.658586
World Health Organization (2010) Sexual and reproductive health: Defining sexual health.
Hämtad 23 januari, 2015, från World health Organization,
http://www.who.int/reproductivehealth/topics/sexual_health/sh_definitions/en/
Wu, S., Chao Yu, Y., Yang, C., & Che, H. (2005). Decision-making tree for women
considering hysterectomy. Journal Of Advanced Nursing, 51(4), 361-368. doi:10.1111/j.13652648.2005.03507.x
Yen, J-Y., Chen, Y-H., Long C-Y., Chang, Y., Yen, C-F., Chen, C-C., & Ko, C-H. (2008)
Risk factors for major depressive disorder and the psychological impact of hysterectomy: a
prospective investigation. Psychosomatics, 49(2), 137-42. doi: 10.1176/appi.psy.49.2.137
* Zobbe, V., Gimbel, H., Andersen, B. M., Filtenborg, T., Jakobsen, K., Sørensen, H. C., & ...
Tabor, A. (2004). Sexuality after total vs. subtotal hysterectomy. Acta Obstetricia Et
Gynecologica Scandinavica, 83(2), 191-196. doi: 10.1111/j.0001-6349.2004.00311.x
23
BILAGOR
Bilaga 1 Granskningsprotokoll (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011)
1
Bilaga 2. Artikelmatriser för resultatartiklarna
Författare,
publikations år,
titel
Bayram, G., &
Sahin, N. (2008).
Hysterectomy's
psychosexual
effects in Turkish
women.
Syfte
Design, undersökningsgrupp datainsamlingsmetod,
analysmetod
Kvalitetsbedömning
Huvudresultat
Att undersöka
hysterektomins
psykosexuella
effekter i ett tidigt
stadium och se
vilka faktorer som
har inverkan på
det sexuella
välbefinnandet.
Kvantitativ studie.
Population: 93
Undersökningsgrupp: Kvinnor som skulle genomgå
hysterektomi mellan 01.09.2004 och 31.03.2005 på
Obstetric and Gynecology Teaching Hospital. Deltagarna
var alla gift, under 65 år, genomgick hysterektomi benigna
skäl, inte opererats för stomi, bäcken procedurer eller
mastektomi, eller ha psykisk sjukdom. Inklusionskriterier:Exklusionskriterier:Datainsamlingsmetod: Intervjun en till tre dagar innan
operationen samt tre månader efter operation. Alla intervjuer
skedde ansikte mot ansikte. The Female Sexual Function
Index (FSFI) användes.
Analysmetod: Statistiska beräkningar
Bedöming av
kvalitetsgranskning:
HÖG
34, procent av kvinnorna
upplevde försämrad
sexualitet.
Styrka: Etisk
godkänd, Beskrivit
bortfalls storlek och
analys.
Sexuella funktionen
påverkas av hög ålder,
kvinnans attityd om sex,
typ av hysterektomi.
Svaghet: Patienter
från endast ett
sjukhus.
Samband mellan
sexuallitet och depression
hittades. Vid
depressionssymtom innan
och efter hysterektomi
påverkades sexualiteten
negativt.
2
Författare,
publikations år,
titel
Bradford, A. &
Meston, C. (2007)
Syfte
Undersöka
sexuella
förändringar efter
Sexual Outcomes
hysterektomi samt
and Satisfaction
om preoperativ
with Hysterectomy: information om
Influence of Patient eventuella
Education
sexuella utfall
påverkade
tillfredsställelsen
av hysterektomi
Design, undersökningsgrupp datainsamlingsmetod,
analysmetod
Värdering
Resultat
Kvantitativ tvärsnittsstudie.
Population: 204
Undersökningsgrupp: Kvinnor mellan 23-54 år som
genomgått enkel hysterektomi inom de senaste 3-12
månaderna. Indikation för ingrepp: benigna sjukdomar. Alla
deltagarna hade en heterosexuellrelation. Inklusionskriterier:
Genomgått enkel hysterektomi under de senaste 3-12
månaderna Exklusionskrieterier: Singelkvinnor och
respondenter som inte fyllt i alla uppgifter
Datainsamlingsmetod: Frågeformulär fylldes i online. FSFIindex användes för att få fram deltagarnas nuvarande sexuella
förmåga.
Analysmetod: Statistiska beräkningar
Bedömning av
kvalitetsgranskning
: MEDEL
Information om
negativa sexuella
utfall höjde
tillfredställelsen
efter
hysterektomi.
Flertalet av
kvinnorna var
nöjda med
operationen trots
negativa utfall.
3
Styrka:
Brett tvärsnitt.
Deltagarna var
anonyma.
Svaghet:
Jämförde inte
kvinnornas sexuella
förmåga innan
hysterektomi.
Undersökningen
gjordes online och
deltagarna fick inte
samtala med någon.
Författare,
publikations år,
titel
Dragisic, K.,
Milad, M. (2004).
Sexual functioning
and patient
expectations of
sexual
functioning after
hysterectomy
Syfte
Design, undersökningsgrupp datainsamlingsmetod,
analysmetod
Värdering
Resultat
Att utvärdera den
sexuella funktion
och patienternas
förväntningar av
den sexuell
funktion efter
hysterektomi.
Kvantitativ studie.
Population: 75
Undersökningsgrupp: Kvinnors som genomgick
hysterektomi. Inklusions kriterier: engelsktalande, över 18 år,
benigna skäl för ingreppet samt att operationen inte ska vara
brådskande. Exklusionskriterier:Datainsamlingsmetod: Första intervjun skedde under
sjukhusvistelsen och igen cirka sex månader senare. Frågor
användes från artiken Women’s Health Study article och
Helstrom.
Analysmetod: Statistiska beräkningar
Bedömning av
De flesta
kvalitetsgranskning: patienterna varken
MEDEL
förväntade sig eller
upplevde någon
Styrka: Etiskt
förändring i deras
godkänd av sjukhuset sexlust eller
kvalitet på orgasm
Svaghet: beskriver
efter hysterktomin.
inte urvalsförförandet
Hysterektomi hade
ingen effekt på
frekvensen av
sexuell aktivitet.
Postoperativt
rapporterade färre
patienter smärta
vid samlag.
4
Författare,
publikations år,
titel
Flory, N.,
Bissonnette, F.,
Amsel, R. T. and
Binik, Y. M. (2006),
The Psychosocial
Outcomes of Total
and Subtotal
Hysterectomy: A
Randomized
Controlled Trial.
Syfte
Design, undersökningsgrupp datainsamlingsmetod,
analysmetod
Värdering
Undersöka de
psykosociala
effekterna av
hysterektomi
genom att
Kvantitativ randomiserad studie.
Population: 133
Undersökningsgrupp: Kvinnor som ska genomgå
hysterektomi för benigna skäl. Inklusionskrav: 18-55 år,
premeopausala, prata flytande franska. Exklusionskrav: kvinnor
som tidigare genomgott ooforektomi, är på cytostatika, har
livmoderframfall eller neoplasi i livmoder/livmoderhals.
Kontrollgrupperna ska ha en intakt livmoder och inte vara
gravida. Den kirurgiska kontrollgruppen genomgick
laparaskopi för benigna skäl, den friska icke-kirurgiska
kontrollgruppen hade ingen akut/kronisk sjukdom, ingen smärta
i buk, bäcken eller genitala, förutom mensvärk.
Datainsamlingsmetod: Läkare screenade och rekryterade
deltagare till studien. Friska deltagare blev rekryterade via lokal
media. Via ett dataprogram blev hysterektomi patienterna
slumpmässigt indelade. Deltagarna blev intervjuade, svarade på
frågeformulär och genomgick gynekologisk undersökning två
till tre veckor före operation(kontrollgrupperna vid rekrytering),
6-7 månader efter operation.
Använde validerade mätinstrument.
Analysmetod: Statistiska beräkningar
Bedömning av
Total- och
kvalitetsgranskning subtotal
: HÖG
hysterektomigrup
perna upplevde
Styrka: Etisk
förbättrad sexuell
godkänd av
förmåga efter
sjukhuset, Har
hysterektomin. 3generaliserbart
16% upplevde
resultat.
motsatta effekter.
Undersöka
sexuellt, smärta
och psykologiska
utfall av total och
subtotal
hysterektomi i en
randomiserad
kontrollerad
studie.
5
Svaghet: Står inte
tydligt vilket eller
vilka sjukhus som
används.
Resultat
Författare,
publikations år,
titel
Syfte
Design, undersökningsgrupp datainsamlingsmetod,
analysmetod
Värdering
Goetsch, M.
(2005).
Undersöka om
kvinnor upplever
en förändring av
den sexuella
upphetsningen
efter total
hysterektomi
Kvantitativ studie.
Population: 89
Undersökningsgrupp: kvinnor mellan 26-64 år som genomgick
total hysterektomi. under år 1990-1992.
Inklusionskrav: - Exklusionskrav: om kvinnan inte var sexuellt
aktiv, patienter som genomgick subtotal hysterektomi,
Datainsamlingsmetod: Kvinnorna svarade på ett frågeformulär
preoperativt samt tre, åtta och 18 månader postoperativt.
Frågeformulären mailades ut, förutom det preoperativa som gavs
ut via läkarens kontor. Frågeformulären gjordes av författarna
själva.
Analysmetod: Statistiska beräkningar
Bedömning av
Effekt av
kvalitetsgranskning bröstvårta
: MEDEL
stimulering var
oftast bevarad.
Styrka: Etisk
godkänd av
Sexuell
sjukhusen. Många
tillfredsställelse
uppföljningar efter
ökat markant
hysterektomi.
(från 37 % till 83
%) förutom för 23
Svaghet: Stor
kvinnor som fick
tidsperiod mellan
sämre sexuell
data insamlingen och
förmåga.
den klara
artikeln/studien. Ej
tydliga
inklusionskrav.
Frågeformuläret
sattes ihop av
artikelförfattarna.
The effect of total
hysterectomy on
specific sexual
sensations.
6
Resultat
Författare,
publikations år,
titel
Syfte
Design, undersökningsgrupp datainsamlingsmetod,
analysmetod
Värdering
Gorlero, F., Lijoi,
D., Biamonti, M.,
Lorenzi, P., Pullè,
A., Dellacasa, I.,
Ragni, N. (2008)
Syftet med
studien var att
undersöka
subtotal och total
hysterektomins
inverkan på
kvinnors
tillfredsställelse.
Kvantitativ randomiserad studie.
Population:105
Undersökningsgrupp: Kvinnor som ska genomgå hysterektomi
för benigna skäl. Inklusionskriterier: abdominal hysterektomi för
benigna skäl. Exklusionskrieterier: Livmoderframfall av andra
eller tredje grad, över 75 år, malignitet, body mass index över 29,
tidigare bäckenkirurgi, endometrios, kronisk bäckensmärta,
onormala cellprov från livmoderhalsen, och psykiatriska
sjukdomar.
Datainsamlingsmetod: Kvinnorna svarade på frågeformulär två
veckor innan operation och ett år efter operation.
Frågeformulären som användes för att mäta kvinnans sexuella
förmåga var The Sexual Activity Questionnaire (SAQ:13).
Analysmetod: statistiska beräkningar
Bedömning av
Total och subtotal
kvalitetsgranskning hysterektomi
: HÖG
resulterade i
förbättrad sexuell
Styrka: etiskt
tillfredsställelse.
godkänd av etisk
Ingen statistisk
kommitté.
signifikant
skillnad mellan
Svaghet:
grupperna
Studien berör endast hittades.
en avdelning på ett
sjukhus
Hysterectomy and
women
satisfaction: total
versus subtotal
technique
7
Resultat
Författare,
publikations år,
titel
Kuppermann, M., et
al. (2005)
Sexual functioning
after total compared
with supracervical
hysterectomy: A
randomized trial.
Syfte
Design, undersökningsgrupp datainsamlingsmetod,
analysmetod
Värdering
Jämföra sexuell
funktion och
hälsorelaterad
livskvalitet till följd
av TAH och SAH
Kvantitativ randomiserad studie
Population: 135
Undersökningsgrupp: Kvinnor, medelålder 41år som ska
genomgå abdominal hysterektomi. Inklusionskriterier:
premenopausala kvinnor, över 30år, genomföra abdominal
hysterektomi för benigna skäl. Exklusionskrieterier: Datainsamlingsmetod: Mätte utgångsvärdet av vissa variabler
vid randomisering besöket. Intervju med deltagarna gjordes
innan operationen samt 6 och 24 månader efter. Mätinstrumentet
för att undersöka den sexuella förmågan var Medical Outcomes
Study Sexual problems scale (MOS) samt egentillverkade frågor
av artikelförfattarna.
Analysmetod: Statistiska beräkningar
Bedömning av
Sexuella
kvalitetsgranskning problem
: HÖG
förbättrades
dramatiskt efter
Styrka:
6 månader för
Blivit godkända av
båda grupperna.
granskningsnämnden Ingen större
från alla kliniska
skillnad på TAH
center. Lågt bortfall och SAHtrots lång
grupperna.
uppföljning.
8
Svaghet:
Resultat
Författare,
publikations år,
titel
Rodríguez, M. C.,
Chedraui, P.,
Schwager, G.,
Hidalgo, L., &
Pérez-López, F. R.
(2012).
Assessment of
sexuality after
hysterectomy using
the Female Sexual
Function Index
Syfte
Design, undersökningsgrupp datainsamlingsmetod,
analysmetod
Värdering
Bedöma
sexualiteten efter
hysterektomi med
hjälp av FSFIIndex
Kvantitativ studie
Population:100
Undersökningsgrupp: Kvinnor som för benigna indikationer
genomgått abdominal eller vaginal hysterektomi.
Inklusionskriterier: Sexuellt aktiva kvinnor, över 30år, ett år
sedan genomförd hysterektomi. Exklusionskrieterier:
Hysterektomi på grund av maligna sjukdomar, sexuellt
inaktiva, som inte har giltig eller tillgängligt telefonnummer,
deltagare som inte förstod undersökningen eller inte ville vara
med.
Datainsamlingsmetod: Telefonintervju med deltagarna.
Deltagarna fick svara på frågor om deras- och partners status.
FSFI-Index användes.
Analysmetod: Statistiska beräkningar
Bedömning av
Sexuell
kvalitetsgranskning dysfunktion
: HÖG
kunde påvisas
hos samtliga
Styrka:
deltagare. Ålder
Blivit granskad och
(hos kvinnan
godkänts av en
och mannen)
vetenskapligforsknin och mannens
gskommitté.
sexuella
Tydlig metod och
dysfunktion var
statistik.
faktorer som
relateras till
Svaghet:
lägre FSFIDeltagarna
indexpoäng.
tillhandahåll
respektive partners
data.
9
Resultat
Författare,
publikations år,
titel
Sozeri-Varma, G.,
KalkanOguzhanoglu, N.,
Karadag, F., Ozdel,
O. (2011)
The effect of
hysterectomy and/or
oophorectomy on
sexual satisfaction
Syfte
Design, undersökningsgrupp datainsamlingsmetod,
analysmetod
Värdering
Resultat
Att undersöka
effekterna av
hysterektomi
och/eller
ooforektomi
gällande sexuell
tillfredsställelse.
Kvantitativ studie.
Population: 40
Undersökningsgrupp: Sexuellt aktiva kvinnor som planerat
att genomgå hysterektomi/ ooforektomi för benigna skäl.
Inklusionskriterier: benigna skäl för operation, sexuellt aktiva,
Exklusionskriterier: Vid eller vid tecken på malignitet, detta
dubbelkontrollerades med labb prover från operation.
Datainsamlingsmetod: intervju av läkare ca 15 dagar före
operation samt under tredje och sjätte månaden efter
operation. Golombock Rust Inventory of Sexual Satisfaction
(GRISS) användes för att mäta sexuell förmåga.
Analysmetod: Statistiska beräkningar
Bedömning av
kvalitetsgranskning:
MEDEL
Patienternas
sexuella
tillfredställelse
blev sämre efter
operation.
10
Svaghet:
saknar etiskt
resonemang, få
deltagare
Författare,
publikations år,
titel
Zobbe, V. et al.
(2004)
Syfte
Jämföra total abdominal
hysterektomi [TAH]
och subtotal
Sexuality after total hysterektomi [SAH]
vs. subtotal
påverkan på
hysterectomy
sexualiteten
Design, undersökningsgrupp datainsamlingsmetod,
analysmetod
Värdering
Resultat
Kvantitativ Randomiserad studie
Population: Randomiserad klinisk prövning [RCT]: 319
Observationsstudie [OS]: 185
Undersökningsgrupp: Kvinnor med planerade
hysterektomi på grund av benign orsak.
Inklusionskriterier: Kvinnor med inplanerad hysterektomi
för benigna skäl. Exklusionskriterier: Datainsamlingsmetod: Deltagarna randomiserades till
antigen TAH eller SAH via ett dataprogram. Information
om operation insamlades. Deltagare fyllde i en frågeenkät
innan operationen samt 2,6,12 månader efter operation.
Använde en validera frågeenkät.
Analysmetod: Statistiska beräkningar
Bedömning av
kvalitetsgranskning:
HÖG
Ingen skilland
mellan TAH och
SAH ett år efter
operationen.
Ingen negativ
effekt på
sexualiteten
hittades.
Styrka:
Blivit godkända av
etiska kommittéer från
alla deltagande sjukhus.
Använt OS-grupp för
att validera RCTgruppen. Deltagare från
olika sjukhus.
Svaghet:
Låg rekrytering.
11
Dyspareuni
minskade
signifikant för
båda grupperna.
Bilaga 3. Översiktstabell
Sexuell förmåga
Kategori
Sexuell
Förbättring
Artikel
Bayram, et al.(2008)
Sexuell
försämring
Dragisic, et al. (2004)
Goetsch, M (2005)
Gorlero, et al. (2008)
Kuppermann, et al.
(2005)
Rodríguez, et al. (2012).
Sozeri-Varma, et al.
(2011)
Zobbe, et al. (2004)
Ingen
sexuell
förändring
Påverkande Faktorer
Ålder och
relation
x
x
Bradford, et al.(2007)
Flory, et al. (2006)
Dyspareuni
Hormonell
påverkan
x
depression
x
x
x
x
x
x
x
information
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
12
x
x
x