Vad ska vi med filosofi i rättsdogmatiken?
- Om användningen av allmän filosofi i rättsvetenskapliga avhandlingar
Linda Gröning, Bergen den 26 maj 2009
Vad är rättsvetenskap?
En vetenskap som har rätten som forskningsobjekt
Har som syfte att söka, producera och förmedla kunskap
om rätten
Innefattar ett stort antal olika ansatser eller infallsvinklar
till detta syfte, där de mest etablerade är:
- Rättsfilosofi – ser på rätten i ett filosofiskt perspektiv
- Rättssociologi – ser på rätten i ett samhällsperspektiv
- Rättshistoria – ser på rätten i ett historiskt perspektiv
- Rättsdogmatik – ser på rätten i ett gällande rätt
perspektiv
Kan indelas i särskilda juridiska discipliner och i
rättsteori. De särskilda disciplinerna centreras kring det
rättsdogmatiska perspektivet. Rättsteorin centreras kring
generella rättsfrågor och är primärt ett gränsämne
mellan filosofin och juridiken. Brygga mellan den mera
renodlade rättsfilofiska diskussionen och
rättsdogmatiken
Närmare om rättsdogmatiken
Rättsdogmatik i vid mening
- Sammanfaller i princip med verksamheten inom de olika särskilda
juridiska disciplinerna
- Kärnverksamheten består i att beskriva, tolka och systematisera
gällande rätt och utgångspunkten tas i de etablerade rättskällorna,
men också mera renodlade/fristående teoretiska analyser (möjligen
med andra rättsliga infallsvinklar än det strikt dogmatiska
perspektivet)
- Kan vända sig till olika målgrupper/rättsliga aktörer
(legitimeringsbörda?)
Rättsdogmatik i snäv mening (s.k. traditionell rättsdogmatik)
- Omfattar endast den forskningsverksamhet som är inriktad på att
beskriva, tolka och systematisera gällande rätt – stänger i princip för
använding av filosofi
- Utmärks av att ha ett rättstillämparperspektiv
- Bygger på en bestämd syn på rättsvetarens legitima roll, inom
ramen för en bestämd demokratiuppfattning och en viss
funktionsfördelning inom rättssystemet
Något om rättsdogmatikens metodkontext
Den rättsdogmatiska kärnverksamheten: S.k. rättsdogmatisk
metod
Utanför den traditionella rättsdogmatikens sfär saknar
rättsvetenskapen vedertagna angreppssätt för
undersökningar i materiell rätt - inga generella fristående
metoder, dock många rättsvetenskapligt accepterade
angreppssätt
Rättsligt förankrad och vetenskapligt inriktad
argumentation står mera allmänt i centrum för
rättsdogmatiken.
- Det är den mera djupgående argumentationen som skiljer
rättsdogmatiken som vetenskap från rättdogmatik som
rättstillämpning
- Rättsdogmatikens metodkoncept bör primärt kopplas till
metodologiska överväganden om argumentationens grunder
och utgångspunkter
- Metodfrågor bör primärt redovisas som frågor om
avhandlingens argumentation och argumentationsunderlag
Något om den rättsdogmatiska
argumentationens gränser
Argumentationen skall vara
rätts(vetenskaplig); rättsvetaren som
en deltagande aktör i rätten
Argumentationen skall vara
(rätts)vetenskaplig; allmänna och
specifika vetenskapskriterier
Vad är filosofi?
” I filosofien kan ikke noe tas for gitt, heller ikke
hva filosofi og filosofiens gjenstand er.” (Lars Fr.
H. Svendsen i hva er filosofi)
- Filosofi är en teoretisk meta-vetenskap (primärt),
som kan karakteriseras av reflektion över olika
tema, inklusive frågan vad filosofi är
- Uppställandet av abstrakta och grundläggande
frågor samt sökandet efter (universella) svar på
dessa frågor står i centrum för filosofin (jfr.
begreppen kunskap och sanning)
Övergripande områden inom filosofin:
Teoretisk filosofi
Metafysik (Ontologi): Frågor om de nödvändiga och grundläggande
dragen hos det "varande", d v s frågor om verklighetens
beskaffenhet, jfr. vad är rätt?
Epistemologi (kunskapsteori): De grundläggande frågorna är ”vad
är kunskap?” och ”hur får vi kunskap?”, jfr., hur får vi kunskap om
rätten?
Logik: Handlar om logiskt tänkande och argumentation och sysslar
med att undersöka om argument är giltiga. Jfr., den rättsliga
argumentationen
Vetenskapsfilosofi: Fokuserar på grundläggande frågor om
vetenskapliga metoder och teoribildningar. Vad som kvalificerar sig
som vetenskap och hur man skall förstå detta fenomen? Jfr., Hur
skall vi förstå rättsvetenskap?
Språkfilosofi: Inriktas på att analysera och klargöra språk och
begrepp. Jfr., betydelsen av rättsliga begrepp?
(Filosofins historia: Studiet av grundläggande filosofiska tankar
genom historien. Här undersöker filosofin vilken påverkan och vilka
effekter filosofer/filosofiskt tänkande haft.)
Övergripande områden inom filosofin:
Praktisk filosofi
Värdeteori: Här undersöks, analyseras och tolkas
värdesatsers innebörd (gott, ont, vackert, fult etc).
Moralfilosofi: Undersöker frågor som ”vad är rätt och
fel?” ”Vad är gott och ont?” ”Vad avgör om en handling
är moraliskt riktig?”
Estetik: Frågor som”vad är konst?” ”vad är det som gör
någonting till ett konstverk”, ”vad är vackert?” ”vad är
fult?” osv.
Politisk filosofi: Frågor om hur det politiska samhället
skall organiseras
Religionsfilosofi: Fokuserar på religion som fenomen
och på de religiösa grundfrågorna som ”finns Gud? ”,
”vad är Gud?” ”varför finns ondska?”
Rättsfilosofi: Filosofiska frågor i rättens kontext. ”Vad är
gällande rätt?”, ”Vad är relationen mellan rätt och
moral?”, etc.
Något om den filosofiska metodkontexten
Inga allmänt etablerade metoder; dock en mängd olika
metoder eller metodologiska ansatser, såsom
exempelvis tankeexperiment och konstruerade
situationer, argumentationsteori, begreppsanalys,
intuition och språkanalys
En viss metodologisk skiljelinje mellan:
- Analytisk filosofi som strävar efter precision och sätter
stor tilltro till formella metoder som t.ex. logik och
argumentationsanalys (jfr naturvetenskap) och
- Kontinental filosofi som har en bredare tematisering och
kontextualisering av problemställningar och som
betraktar formella metooder som inadekvata eller
otillräckliga
Hur kan filosofiska frågor aktualiseras i
rättsdogmatiska avhandlingar?
Vilka beröringspunkter som aktualiseras
mellan rättsdogmatiken och filosofin beror
naturligtvis till stor del på vilket syfte och vilka
problemställningar som uppställs i den
rättsdogmatiska avhandlingen.
Hur kan filosofiska frågor aktualiseras i
rättsdogmatiska avhandlingar?
Tre typfall kan uppställas:
1. Filosofin används som direkt metodologiskt
instrument/perspektiv. Viktig skiljelinje mellan det direkta
användandet av filosofiska teorier och det direkta
användandet av filosofiska metoder
2. Filosofin används som källa för argument, som ”inspiration”
3. Filosofin används som mera indirekt och metodologiskt
hjälpmedel, hjälp till medvetandegörande av den egna
positionen i och om rätten - medvetenhet om sina anspråk,
utgångspunkter, sin roll och konsekvenserna av dessa. Här är
kanske språkfilosofi, vetenskapsteori och argumentationsteori
några av rättsdogmatikens viktigaste verktyg, i det att de kan
bidra till medvetenhet om språk, språkbruk, och vetenskaplig
kvalitet. Vetenskaplig autonomi?
Gränser för filosofins användning?
En rättsvetenskaplig avhandling skall uppfylla rättsvetenskapens
(och inte filosofins) metod- och vetenskapskriterier. Filosofin måste
användas inom rättsvetenskapens gränser.
Skillnaden mellan att använda filosofisk metod och filosofiskt
material? En rättsvetare måste använda rättsvetenskapliga metoder.
En rättsvetare kan använda filosofiskt material om detta
underordnas rättvetenskapens gränser.
Det rättsdogmatiska (systeminterna) aktörperspektivet: Den som
skriver en rättsdogmatisk avhandling är bunden av rättens interna
sammanhang och måste förhålla sig till de utgångspunkter och
teorier som den rättsdogmatiska traditionen pekar ut som rådande
(jfr rättsdogmatikens metodkontext).
- Användandet av filosofi bör underställas rättsvetenskapliga
kvalitetskriterier. Är det relevant att använda filosofi? Uppfylls krav
på saklighet, djup, öppenhet med positioner och utgångspunkter
osv. Ju längre bort man rör sig från det strikt rättsliga, desto större
förklaringsbörda aktualiseras.
Varför filosofi i rättsdogmatiken?
Kvalitetsförhöjning; Filosofiskt filtrerade
rättsvetenskapliga argument är ceteris paribus
bättre rättsvetenskapliga argument
Rättens och rättsvetenskapens dynamiska
karaktär, behov av ”rättsdogmatisk metareflektion”
Rättsvetenskapens (etiska) ansvar för
rättsutvecklingen; rättssystemet legitimerar
ytterst tvång gentemot individer; Vilken slags
rättsliga aktörer vill vi vara?
Hur gör man? Måste man läsa Kant? Några
praktiska hållpunkter
Beror på problemställningar och filosofiska anspråk. Ju mera
direkt användning av konkreta filosofiska teorier eller
positioner, desto större ansvar att återge och förstå dessa
teorier och dess filosofiska kontext
I en rättsdogmatisk avhandling bör man kanske i första hand
aktualisera de filosofiska frågorna och inte de filosofiska
teorierna (jfr. typfall 2 och 3). Rättsvetaren måste inte förstå
hela den filosofiska teorikontexten men bör ta ansvar
gentemot filosofin som vetenskap
Därför bör man i en rättsdogmatisk avhandling generellt vara
varsam med hur man refererar de filosofiska argumenten. Det
som är relevant i rättsvetenskapen är i första hand relevanta
och goda rättsvetenskapliga argument.
Anpassa med andra ord filosofin till rättsdogmatiken och inte
tvärtom. Filosofisk inspiration snarare än dokumentation ”Ett
steg ut från den materiella rätten och in i filosofin och sedan
tillbaka igen.”
Undvik beroende av specifik filosofisk skola.
”Svaga”/okontroversiella filosofiska positioner
..och hur får man tillgång till filosofiskt
gångbara argument?
Utgå från den egna problemställningen
och fundera över om den aktualiserar
mera ”filosofiska” frågor”
Filosofisk litteratur: Klassiker,
införingslitteratur, ämnesspecifika artiklar
Rättsvetenskapliga avhandlingar med
filosofisk använding
Samarbete/diskussion med filosofer
Några konklusioner
Den som vågar ge sig ut på lite filosofiska vandringar
upptäcker fort att filosofin innehåller en stor källa av
synpunkter/argument som kan aktualiseras eller
överföras till en rättsvetenskaplig kontext
Tröskeln för att använda filosofiska infallsvinklar som
inspiration bör vara relativt låg
Man måste vara mycket varsam med att göra
påståenden om eller i filosofin
Medvetendegörandet om den egna rättsvetenskapliga
positionen och argumentationen är det viktigaste. En
sådan medvetenhet är i sig själv en kvalitetssäkring av
den rättsvetenskapliga argumentationen
”Law faculties are full of so-called
technical jurists who simply continue
making legal doctrine at a low level of
abstraction, isolated from any reflection,
as if reflection were there main enemy”
Aleksander Peczenik (“Can Philosophy Help Legal Doctrine?”, Ratio Juris No. 1 2004)
