EUROPAPARLAMENTET
2009 - 2014
Plenarhandling
8.2.2012
B7-0055/2012
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
till följd av ett uttalande av kommissionen
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
om avtalet mellan EU och Marocko om ömsesidiga liberaliseringsåtgärder
angående jordbruksprodukter och fiskeriprodukter (2012/2522(RSP))
Paul Murphy, Willy Meyer, Patrick Le Hyaric, Nikolaos Chountis,
João Ferreira, Jacky Hénin, Sabine Wils, Søren Bo Søndergaard,
Younous Omarjee, Sabine Lösing, Marie-Christine Vergiat
för GUE/NGL-gruppen
RE\891642SV.doc
SV
PE479.481v01-00
Förenade i mångfalden
SV
B7-0055/2012
Europaparlamentets resolution om avtalet mellan EU och Marocko om ömsesidiga
liberaliseringsåtgärder angående jordbruksprodukter och fiskeriprodukter
(2012/2522(RSP))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av utkastet till rådets beslut (15975/2010),
– med beaktande av utkastet till avtal genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och
Konungariket Marocko om ömsesidiga liberaliseringsåtgärder angående
jordbruksprodukter, bearbetade jordbruksprodukter, fisk och fiskeriprodukter, om
ersättande av protokoll nr 1, 2 och 3 och deras bilagor samt om ändring av
Europa-Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan
Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och
Konungariket Marocko, å andra sidan (15974/2010),
– med beaktande av FN:s resolutioner 1754, 1783, 1813 och 1920 samt alla tidigare
FN-resolutioner där konflikten i Västsahara framställs som ett avkolonialiseringsproblem,
vars lösning måste baseras på Saharawifolkets rätt till självbestämmande,
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Barcelonaprocessen, som inleddes 1995, utmynnade i associeringsavtal mellan
Europeiska unionen och ett dussintal länder i södra Medelhavsområdet.
B. Barcelonaprocessens mål skulle vara att stärka dialogen och samarbetet och därmed
inrätta ett område med fred, säkerhet och stabilitet.
C. Färdplanen från Rabat, som infördes 2005, fokuserade på att främja inrättandet av
frihandelsavtal och ytterligare liberaliseringar framför en balanserad utveckling i regionen
till förmån för arbetstagare, småjordbrukare och fattiga.
D. I enlighet med internationell rätt och flera FN-resolutioner är Västsahara inte en del av
Marocko och ska vare sig uteslutas eller implicit inbegripas i något avtal som EU
undertecknar med Konungariket Marocko. EU-domstolen har bekräftat att unionen är
bunden av internationell rätt i all verksamhet, och inbegripandet av Västsahara i avtalet
skulle strida mot internationell rätt.
E. Den senaste utvecklingen i Nordafrika och Mellanöstern har framhävt det totala
misslyckandet av EU:s politik när det gäller länderna i södra Medelhavsområdet.
F. De centrala riktlinjerna för EU:s handelspolitik gentemot södra Medelhavsområdet måste
vara att främja fred, social säkerhet och social stabilitet genom regional integration,
hållbar utveckling och ekonomisk diversifiering i länderna i syfte att förbättra
levnadsvillkoren för befolkningen.
PE479.481v01-00
SV
2/4
RE\891642SV.doc
G. Den arabiska vårens revolutioner visade att de demokratiska bristerna måste behandlas
först inom alla politikområden mellan EU och länderna i södra Medelhavsområdet.
H. Livsmedelssuveränitet och en tryggad livsmedelsförsörjning, bevarandet av ekosystemen
och stärkandet av den ekonomiska och sociala strukturen i primärsektorn, både i EU och i
tredjeländer, kräver en ändring av den internationella handeln bort från den
konkurrenslogik som leder till de multinationella företagens ekonomiska dominans och till
en koncentration av tillgångarna i deras händer.
I. Det är nödvändigt att inom ramen för handelsförbindelserna med Marocko beakta landets
behov av ekonomisk utveckling och landsbygdsutveckling, framför allt små och
medelstora producenters behov både i Marocko och i EU, och därför är det viktigt att
erkänna den väsentliga roll som innehas av familjejordbruken och det småskaliga fisket
liksom behovet av att främja ett hållbart jordbruk och en hållbar fiskeverksamhet samt att
skydda naturresurserna, landsbygden, den marina miljön och fiskbestånden, särskilt
genom en sund vattenförvaltning och genom att undvika stora monokulturer.
J. Varaktiga arbetstillfällen måste främjas inom Marockos jordbruk, fiske och dithörande
sektorer, genom att man framhäver familjejordbrukens och det småskaliga jordbrukets
viktiga roll, respekterar arbetstagarnas rättigheter och strävar efter att bredda
livsmedelsindustrin och därmed stärker sysselsättningen, vilket leder till kvalificerade,
säkra, välbetalda och fackföreningsskyddade anställningar.
K. Jämställdhetsprincipen bör särskilt uppmärksammas genom att man säkrar ordentliga jobb
för kvinnor och främjar möjligheterna att förena familjeliv och arbete för kvinnor och
män.
L. Sektorn för frukt och grönsaker är oerhört viktig i många landsbygdsområden i
EU:s sydliga länder, särskilt i Spanien, Portugal och Frankrike där den ekonomiska och
sociala krisen har nått alarmerande nivåer.
M. Enligt en bedömning av konsekvenserna för hållbar utveckling, som GD TRADE
beställde av universitetet i Manchester, skulle en fullt utvecklad frihandelszon i
Medelhavsområdet leda till växande sociala problem och en ohållbar miljöpåverkan.
N. Europaparlamentet avvisade den 14 december 2011 en förlängning av protokollet till
EU:s fiskeavtal med Marocko.
1. Europaparlamentet motsätter sig avtalet mellan EU och Marocko om ömsesidiga
liberaliseringsåtgärder angående jordbruksprodukter och fiskeriprodukter liksom alla
insatser för att ingå frihandelsavtal med länderna i Medelhavsområdet. Parlamentet anser
att ingåendet av frihandelsavtal kommer att inverka negativt på småjordbrukare,
arbetstagare, ungdomar och miljö, både i södra Medelhavsområdet och i EU.
2. Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att återkalla det berörda avtalet och
att inleda nya förhandlingar för att uppfylla målen om en hållbar ekonomisk och social
utveckling, livsmedelssuveränitet och tryggad livsmedelsförsörjning, både i Marocko och
i EU, genom att garantera ömsesidiga fördelar och undvika konkurrens mellan
producenter på båda sidor om Medelhavet.
RE\891642SV.doc
3/4
PE479.481v01-00
SV
3. Europaparlamentet insisterar på att insatserna måste fokusera på att stärka det
nord-sydliga och syd-sydliga utvecklingssamarbetet inom ramen för ekonomiska och
handelsrelaterade beslut och på att stärka de mervärdeskedjor inom de olika länderna som
gör det möjligt att skapa rimliga produktions- och konsumtionsmönster.
4. Europaparlamentet anser att förhandlingar på jämställd fot och med deltagande av alla
viktiga aktörer, fackföreningar, jordbruksorganisationer för små och medelstora
jordbruksföretag och organisationer för det småskaliga fisket är centrala aspekter för
framgångsrika handelsförbindelser i arbetstagarnas, småjordbrukarnas, fiskarnas och
ungdomarnas intresse. Parlamentet betonar därför att skyddet av naturresurserna,
tillräckliga betalningar till producenterna, skäliga löner och hållbar sysselsättning som
stabiliserar de lokala marknaderna och skyddar miljön är nyckelfaktorer som måste vägas
mot resultatet av alla handelsförhandlingar.
5. Europaparlamentet är bekymrat över att 1,5 miljoner barn i skolålder enligt Unicefs
senaste rapport fortfarande nekas sin rätt till utbildning, att barnarbete fortfarande
utnyttjas, särskilt på landsbygden, och att en allt mer exportinriktad produktion riskerar att
motarbeta alla försök att hejda denna olagliga verksamhet.
6. Europaparlamentet understryker behovet av nya, noga genomförda oberoende
bedömningar av konsekvenserna för hållbar utveckling, i vilka alla viktiga aktörer,
fackföreningar, jordbruksorganisationer för små och medelstora jordbruksföretag och
organisationer för det småskaliga fisket måste involveras, i syfte att undvika alla negativa
konsekvenser för folket i södra Medelhavsområdet och i EU:s svagaste ekonomier.
7. Europaparlamentet är övertygat om att Västsahara i enlighet med internationell rätt
uttryckligen måste uteslutas från tillämpningsområdet för alla avtal EU ingår med
Konungariket Marocko. Parlamentet vill samtidigt öppna dörren för separata avtal med
det västsahariska folket, via deras legitima företrädare, om de önskar detta.
8. Europaparlamentet upprepar att Marockos suveränitet över Västsahara aldrig har erkänts
av internationell rätt, vilket Internationella domstolen i Haag framhöll i sitt yttrande från
oktober 1975. Parlamentet anser att Marocko illegalt ockuperar Västsaharas territorium
och därför inte har någon suveränitet över detta territoriums naturresurser, och uppmanar
EU att kräva att Konungariket Marocko respekterar internationell rätt i samband med
utnyttjandet av Västsaharas naturresurser.
9. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till
kommissionen, medlemsstaterna, Marockos regering och Demokratiska sahariska
arabrepublikens (SADR) regering.
PE479.481v01-00
SV
4/4
RE\891642SV.doc
