Jämvikt 2 Jämvikt 2.1 Inledning I detta kapitel skall vi studera jämvikten för s.k. materiella system. I ett materiellt system kan varje del, partikel eller materialpunkt beskrivas med hjälp av dess koordinater. Koordinatsystemet är i sin tur bundet till en referensram det s.k. inertialsystemet eller tröghetssystemet. Definitionen av jämvikt lyder sålunda: Ett materiellt system är i jämvikt om varje del av systemet är i vila. Innan vi inför villkoret för jämvikt skall vi först införa begreppet inre och yttre krafter. snitt S F =mg Rn Yttre krafter Rf Inre krafter F =mg Figur 2.1 Yttre och inre krafter De yttre krafterna på en kropp är krafter som utifrån påverkar kroppen, t.ex. tyngdkraften (F), kraften i linan (S), krafterna från bordet (Rn och Rf). Inre krafter i kroppen är den mängd krafter som verkar mellan kroppens delar, t.ex. i ett snitt i en balk utsatt för ett yttre moment verkar en mängd kraftpar där nettoeffekten är lika med momentet om kroppen är i jämvikt. Jämviktsvillkoret kan då uttryckas som: Ett materiellt system förblir i jämvikt om de yttre krafterna på systemet bildar ett nollsystem. För nollsystemet gäller att kraftsumman är noll och att momentsumman för varje godtycklig punkt (A) är noll: 0 0 A FM (2.1) 2-1 Jämvikt 2.2 Friläggning Det första och kanske det viktigaste steget för att bestämma jämviktsvillkoren för ett materiellt system är den procedur som kallas friläggning där man ritar ut de yttre krafter som verkar på kroppen. OBS! inga andra krafter får förekomma i figuren. Vi skall först studera ursprunget för några vanliga typer av kontaktkrafter. Typ av kontakt eller ursprung Friläggning Flexibel lina, vajer, band eller rep En kraft som kommer från en flexibel lina är alltid en dragkraft egenvikt försummas egenvikten påverkar Rå yta Slät yta Slät yta Fast inspänd Ledad Rullstöd Rå yta Ett fast inspänt stöd tar upp moment (M) och krafter i två riktningar (F, V). Led rörlig fixerad Rullstöd Egentyng d Fjäder Fjäderkraften ger tryck om den komprimeras och drag om den tänjs ut. En linjär fjäder ger en kraft direkt proportionell mot förlängningen (F=kx) 2-2 Jämvikt En annan viktig aspekt vid friläggning är det system man skall studera. Här kan man tillämpa Newtons lag om verkan och motverkan: Mot varje kraft svara en annan lika stor och motsatt riktad kraft, så att de ömsesidigt mellan två kroppar verkande krafter är lika stora och motsatt riktade. Beroende på om vi betraktar jämvikten för mannen eller välten i Figur 2.1 får vi två olika system att frilägga. System 1 System 2 Figur 2.1 Friläggning av system 2-3 Jämvikt Arbetsgången vid friläggning av ett system kan sammanfattas med följande punkter: Bestäm vilket eller vilka system/delsystem som skall friläggas. Valet innehåller ofta ett eller flera obekanta storheter. Isoleringen av systemet görs vid definierade gränser t.ex. kontaktytor eller gränser till andra attraherande/repellerande kroppar. Kontaktytor, attraherande kroppar, egentyngd m.m. ersätts med inritade krafter. Kända krafter inritas med angiven av kraftens storlek och riktning. Okända krafter skall representera med kraftpilar i en antagen riktning (helst i enlighet med det valda koordinatsystemet). Beräkningarna kommer sedan att visa om riktningen är korrekt eller motriktad (negativt värder). Valet av koordinatsystem bör också anges i figuren. Exempel: System Frilagt system Fackverk egenvikten är försumbar Fast inspänd balk Ledad infäst balk Underlaget vid A är glatt, dvs. stödkraft är riktad normalt balken 2-4 Jämvikt 2.3 Jämviktsekvationer I det allmänna fallet kan tre stycken oberoende jämviktsekvationer ställas upp i ett 2 - dimensionellt koordinatsystem: F x 0, Fy 0, M z 0 (2.2) dvs. summan av alla krafter i x respektive y riktningen samt summan av momenten runt en godtycklig punkt skall vara noll. Beroende på kraftriktningar och position kan antalet oberoende jämviktsekvationer reduceras. Kraftsystem Exempel Alla krafter har gemensam verkningslinje. Antalet jämviktsekvationer = 1 Alla krafters verkningslinjer passerar genom en gemensam punkt. Antalet jämviktsekvationer = 2 Parallellt kraftsystem. Antalet jämviktsekvationer = 2, en kraft och en momentekvation. Generellt 2 dimensionellt system. Antalet jämviktsekvationer = 3 2-5 Jämvikt Exempel 2.1 Beräkna krafterna C och T i figuren till vänster. Lösning: Fx 0 : 8 T cos 40 C sin 20 16 0 0.766T 0.342C 8 F y 0: T sin 40 C cos 20 3 0 0.643T 0.940C 3 Genom att kombinera de två ekvationerna kan vi lösa ut C och T Svar: T 9.09 kN C 3.03 kN Exempel 2.2 Bestäm storleken på kraften T i kabeln som håller upp balken. Balken har en egenvikt på 95 kg per meter. Lösning: Frilägg figuren och ansätt egentyngden på balken ( 95 9.81 5 46600 ) i mitten. Genom att ta en moment ekvation runt punkten A, kan T lösas ut direkt: M A 0 (vridning moturs positiv) T cos 25 0.25 T sin 25 5 0.12 Alla krafter går genom en gemensam punkt, dvs. vi kan utnyttja två jämviktsekv: Fx 0, Fy 0 Frilagt system 10 5 1.5 0.12 4.66 2.5 0.12 0 Svar: T 19.61 kN Övning: Beräkna Ax , Ay från F F x y 0. Svar: Ax 17.77 kN, Ay 6.37 kN 2-6 Jämvikt 2.4 Tyngdpunkt, masscentrum, statiskt moment, yttröghetsmoment En viktig kraft som alltid förekommer i alla system är egentyngden. Ibland kan inverkan av egentyngden vara försumbar och behöver ej beaktas i friläggningen. I de fall den tas med är det viktigt att kunna bestämma kroppens tyngdpunkt, dvs. den punkt i kroppen där tyngdkraftens verkningslinje passerar. Denna punkt sammanfaller med kroppens masscentrum. 2.4.1 Masscentrum för partikelsystem ri mi g r mi g mi g mg 0 mi g mi g mi g Figur 2.2 Partikelsystem Betrakta ett partikelsystem som består av ett antal individuella partiklar var och en med massan mi .Varje partikel i systemet påverkas av en tyngdkraft mi g vars riktning är lika för alla partiklar i systemet Vi vet från tidigare kapitel att vi kan ersätta alla delkrafter med en resultant vars belopp blir: R mi g mg (2.3) i Resultantens angreppspunkt bestäms av de faktum att delpartiklarnas momentsumma måste överensstämma med resultantens moment: rm g rm i r R ri mi g r i i mg i i i m i (2.4) där ri är avståndet från en godtycklig referenspunkt 0. Ovanstående kan delas upp genom att betrakta varje koordinat för sig så att: x m x i i i m ,y m y i i m i ,z m z i i i m 2-7 (2.5) Jämvikt dvs. angreppspunkten, masscentrum, tyngdpunkt1 för ett partikelsystem kan uttryckas som summa av alla partiklars massa multiplicerat med avståndet från origo dividerat med den totala massan av alla partiklar. Termen mi ri brukar i betecknas som det statiska momentet m a p ett visst plan: S yz mi xi , S xz mi yi , S xy mi zi i i (2.6) i d v s masscentrum eller tyngdpunkten för ett partikelsystem kan uttryckas som: x S yz m ,y S S xz , z xy m m (2.7) 2.4.2 Masscentrum för volymer För kroppar som har en kontinuerlig massfördelning övergår ovanstående summor till integraler. (x,y,z) dm z r x y Figur 2.3 Kontinuerlig massfördelning för volymer Om kroppens densitet betecknas med [kg/m3] kan den uttrycket för kroppens massa skrivas m dm dV där integralen är en volymsintegral. Uttrycken för V de statiska momenten övergår på motsvarande sätt till volymsintegraler, t ex så blir det statiska momentet m a p yz planet S yz x dm x dV o s v. För V specialfallet när densiteten är konstant sammanfaller kroppens masscentrum med volymens tyngdpunkt, d v s: x 1 S Vyz V xdV V V ydV V zdV S xy S xzV V V ,y ,z V V V V I ett homogent tyngdkraftsfält sammanfaller masscentrums koordinater med tyngdpunkten 2-8 (2.8) Jämvikt V där V är kroppens volym och t ex S xy betecknar volymen statiska moment m a p xy-planet. 2.4.3 Masscentrum, tröghetsmoment för ytor För kroppar med konstant tjocklek t i en riktning, t ex, skal kan uttrycket för masscentrum förenklas genom att volym och volymsintegraler kan ersättas med area och areaintegraler: x S yzA A xdA A S xzA ,y A A ydA A A ,z t 2 (2.9) där A är skalkroppens area och t ex S yzA betecknar areans statiska moment m a p yz-planet. Normalt brukar man beteckna areors statiska moment med: S y xdA, S x ydA A (2.10) A d v s man anger inte z koordinaten Figur 2.4 Kontinuerlig massfördelning för ytor 2-9 Jämvikt En annan viktig storhet som har stor praktisk betydelse i mekaniken, speciellt när det gäller balkteori är ytors tröghetsmomentet. Ytors tröghetsmoment definieras som: I x y 2 dA, I y x 2 dA A (2.11) A Rent praktiskt kan man tolka tröghetsmomentet som de moment som en linjärt varierande ytlast ger på en area runt en specifik axel. Vi kan på ett enkelt sätt paralellförflytta tröghetsmomentet m h a Steiners sats. y0 (x,y) x0 TP y r A x Figur 2.5 Steiners sats Låt oss säga att vi har beräknat tröghetsmomenten I x 0 och I y 0 för kroppen i Figur 2.5 d v s med avseende på axlarna x0 och y0. som skär kroppens tyngdpunkt. Nu vill vi beräkna tröghetsmomenten m a p axlarna x och y d v s parallellförflytta tröghetsmomentet till en ny axel. Steiners sats innebär att det nya tröghetsmomentet fås genom att addera avståndet från tyngdpunkten i kvadrat gånger kroppens area, A: I x I x0 y 2 A (2.12) I y I y0 x2 A Storheter som tyngdpunkt, statiskt och yttröghetsmoment finns tabellerade för olika geometrier i Appendix 1. Genom att använda Steiners sats kan man sedan på ett enkelt sätt parallellförflytta tröghetsmomentet till önskad position. 2-10 Jämvikt 2.4.4 Exempel Exempel 2.3 Beräkna tyngdpunkten för den tunna homogena kroppen till höger. y a/2 Lösning: x1 a 2, y1 a 2 Del 1: A1 a 2 2 a/4 a/2 a a2 a a 4 9a , y2 a 2 4 2 8 Del 2: 2 aa a A2 24 8 1 x2 Del 3: 4a / 2 a(3 2) a , y3 3 3 2 x3 a a a 2 A3 2 2 8 2 Summor: Ax i i A1 x1 A2 x 2 A3 x3 i 3 x a Tyngdpunkten beräknas genom först ta fram tyngdpunkterna för de ingående delarna. Sedan summeras bidragen p s s som ett system av partiklar. På grund av att densiteten och tjockleken t är konstant kan uttrycket reduceras t.ex. för x-koordinaten till: x m x i i i m t Ai xi i t Ai i Ax A i i i i i a 2 a a 2 a a 2 a(3 2) 1.007a 3 OBS! 2 84 8 3 Kontrollera om svaren verkar rimliga i Ai yi A1 y1 A2 y 2 A3 y3 a 2 a a 2 9a a 2 a 0.837a 3 2 88 42 A i i A1 A2 A3 a 2 a 2 a 1.518a 2 8 8 2 Ax A Ay y A x i i i i 1.007a 0.664a 1.518a 2 i 0.837a 3 0.551a 1.518a 2 i i i i i 2-11 Jämvikt Exempel 2.4 y Alla som har böjt på en bräda vet att den blir mycket styvare om man ställer den på högkant. Det beror på att tröghetsmomentet blir mycket större när brädan står på högkant jämfört om den ligger ned. Vi skall i det här exemplet bestämma tröghetsmomentet I x runt x-axeln för en I-balk genom att använda Steiners sats. 2 x 1 3 Lösning: Mått för del 1, 2 och 3 Bestäm först tröghetsmomentet för delarna var för sig: 40 mm 400 mm bh3 40 4003 2.133 108 mm 12 12 400 403 I 2 I3 2.133 106 mm 12 I1 Använd sedan Steiners sats för att förflytta del 2 och 3 till var sin kant av del 1: x0 h b I x I1 I 2 A2 y I 3 A y 2 2 1 2,3 2 3 3 2.133 108 Enligt appendix 1: I x 0 2 2.133 106 400 40 2202 1.766 109 mm 2 Svar: 17.66 108 mm Vi ser att del 2 och 3 tröghetsmoment runt axeln x0 är försumbart jämfört med bidraget från Steiners sats. 1 x0 400/2+40/2 x 220 mm 3 2-12 bh3 12 x0 Jämvikt 2.5 Övningsuppgifter Uppgift 2.1 Rita in de krafter som saknas i friläggningsskissen till höger 2-13 Jämvikt Uppgift 2.2 Bestäm med vilken horisontell kraft P trädgårdsmästaren till höger måste skjuta på den 100 kg tunga välten. Bestäm också reaktionskraften R som verkar mellan mark och vält. Vältens tyngdpunkt är vid punkten 0. Svar: P =173.0 N, R = 996 N Uppgift 2.3 Vilken horisontell kraft P måste mannen på bilden dra med för att placera den 50 kg tunga lasten mitt över lastbilen. Svar: P = 126.6 N 2-14 Jämvikt Uppgift 2.4 Ringen som sitter upphängd med två kablar fästa i de vertikala väggarna är belastad med kraft på 1000 N. Beräkna krafterna som uppstår i kablarna, T1 och T2. Svar: T1 = 897 N, T2 = 732 N Uppgift 2.5 Bestäm vinkeln så att den applicerade kraften P placerar den 250 kg lasten mitt över öppningen. Bestäm också linkraften T på den 3.9 m långa linan. Svar: = 44.8 O, T = 4.53 kN 2-15 Jämvikt Uppgift 2.6 Kabeln mellan A och B är 6 m lång och håller upp en 100 kg tung låda. Bestäm kraften T (drag) i kabeln. Uppgift 2.7 Skruven vid B har dragits åt så mycket att träblocken är under en tryckkraft av 500 N. Vad är då kraften som verkar i skruv A? (Antag att krafterna som tas i de båda skruvarna är i skruvens riktning). Svar: A = 1250 N. Uppgift 2.8 Verktyget används vid limning för att pressa ihop ett laminat på var sin sida nära kanten. Om en kraft på 120 N appliceras på handtaget, vilken blir då kraften som rullarna pressar på laminatet? 2-16 Jämvikt Uppgift 2.9 Bestäm kraften T i storlek av massan m som hänger i systemet av block. Försumma egenvikten av taljor och block. Uppgift 2.10 Om man placerar en distans under huvudet på en hammare ökar man avsevärt kraften för att dra ut spikar. Bestäm dragkraften T på spiken och tryckraften som verkar vid punkten A om man applicerar en kraft på 200 N i skaftet på hammaren i figuren till höger. Kontaktytan är tillräcklig rå för att förhindra att hammaren glider. Svar: T = 800 N, A = 755 N. Uppgift 2.11 En 200 kg tung balk med tyngdpunkten vid G sitter fastsvetsad i en pinne som går genom punkten A. För att prova svetsen vid A ställer sig en 80 kg man och drar med en kraft av 300 N i ett rep. Beräkna momentet M som påverkar pinne vid A. Svar: M = 4.94 kNm 2-17 Jämvikt Uppgift 2.12 Kranen lyfter en 4.20 ton tung truck. Masscentrum av den 2 ton tunga lyftbommen OA är placerad mitt mellan i punkten O och A. Beräkna dragkraften i vajern T som sitter fast i punkten B och storleken på reaktionskraften vid O som verkar i riktning av bommen OA. Svar: T = 61.5 kN, O = 99.2 kN Uppgift 2.13 En trumma som väger 400 kg ligger på rullar vid A och B. Rullen vid A är fri att röra sig friktionsfritt. Rullen vid B måste påföras en friktionskraft i tangentens riktning mellan kontakten trumma - rulle innan den börjar röra sig. Beräkna friktionskraften F om friktionsmotståndet övervinns precis när mannen står vid positionen visad i figuren. Mannen väger 80 kg. Svar: F = 816 N Uppgift 2.14 Den homogena balken i figuren är 6 m lång och väger 300 kg. Lyftanordning används att lyfta balken. Vad är kraften i repen AC ( TA )och BC ( TB ) när balken lyfts av stöden? Svar: TA 816 N, TB 2450 N 2-18