Hushållsbarometern

Hushållsbarometern
våren 2011
Erika Pahne
Institutet för Privatekonomi
Maj 2011
Övergripande nivå i korthet
Hushållsbarometern ger en bild av hur hushållen upplever sin ekonomiska situation. Jämförelser
med tidigare resultat nedan speglar förändringarna ur ett ettårsperspektiv eller mer.
Hushållsindex har fallit tillbaka
Våren 2008 upplevde många hushåll att deras ekonomi förändrades och fler hushåll fick
mindre pengar till löpande utgifter. Trots den ekonomiska turbulensen som följde därefter
sjönk hushållsindex bara marginellt 2009. Även om en sämre arbetsmarknad var påtaglig
för många, klarade hushållen sig trots allt relativt bra i krisen tack vare låga låneräntor,
högre löner och skattesänkningar. 2010 visade hushållen en stabilare ekonomi och
återigen en god optimism för framtiden. Våren 2011 uppger fler hushåll att ekonomin är
oförändrad, men färre än året dessförinnan att de har fått några förbättringar.
Trots en stark återhämtning av konjunkturen och en lägre arbetslöshet anser fler hushåll
än för ett år sedan att de sammantaget har fått en något sämre ekonomi. Hushållsindex
har sedan förra våren sjunkit från 50,4 till 48,8. Jämfört med tidigare år ser det här året
hittills ut som ett ”mellanår” mätt i ekonomisk förbättring för hushållen och kan inte mäta
sig med 2006 eller 2007 års höga indextal. Det överträffar inte heller förra vårens resultat
då fler hushåll än i år ansåg att de fått en bättre ekonomi.
Hushållen är mer positiva om sin ekonomi totalt sett än om enbart sin löpande
vardagsekonomi. Färre än för ett år sedan har dock upplevt förbättringar.
Tillbakagången av hushållsindex beror på en gradförskjutning till det sämre både när det
gäller hushållens ekonomi totalt sett, men också om de enbart ser till sin ekonomi för
löpande utgifter. Enligt egen utsago är orsaken inte främst att hushållets ekonomi blivit
sämre utan snarare har färre än för ett år sen upplevt några förbättringar.
-
Av dem som upplevt att deras ekonomi har förändrats anser fortfarande en större
andel att de idag har mindre pengar till löpande utgifter än dem som tycker att de har
mer, 23 procent respektive 17 procent. Nettotalet dem emellan är alltså negativt och
har dessutom sjunkit något från förra våren från -5 till -6 1.
-
Tar hushållen även hänsyn till sina tillgångar och skulder är de däremot mer positiva.
En större andel anser att deras totala ekonomi de senaste sex månaderna har blivit
bättre än den som anser det motsatta, 20 respektive 17 procent. Nettotalet1 är positivt
på +3, men även här har en förskjutning till det sämre skett från förra årets +4.
Försämringarna beror på prisökningar samtidigt som högre låneräntor har blivit
mer kännbara
Högre priser är den mest utbredda orsaken till att den egna plånboken har blivit tunnare.
Det anser 48 procent (45) 2 av dom som fått det sämre.
Därefter anges högre låneräntor och 26 procent av hushållen som har fått en sämre
ekonomi anger detta som skäl jämfört med enbart 4 procent för ett år sedan.
Andra vanliga skäl är att man har fått lägre bidrag/ersättning p g a regelförändringar och
att någon i hushållet inte längre arbetar p g a sjukdom, arbetslöshet eller föräldraledighet,
26 (38) 3 respektive 19 (24) procent. Även om dessa två orsaker inte längre är lika
_________________________________________________________________
1
2
Nettot mellan de som det senaste halvåret upplevt förbättringar och de som upplevt försämringar.
Siffror inom parantes avser våren 2010.
2
utbredda som de senaste åren så är de fortfarande två av de fyra vanligaste. Det faktum
att någon i hushållet av någon anledning inte är kvar på arbetsmarknaden inverkar alltså
fortfarande negativt på många hushålls ekonomi.
Förbättringar tack vare högre disponibel inkomst och att fler arbetar mer
Närmare hälften uppger liksom förra året att en löneförhöjning är anledningen till
förbättringen. En femtedel att det beror på lägre inkomstskatt. Ytterligare en femtedel att
det beror på att någon i hushållet gått upp i arbetstid, vilket dessutom är ett skäl som ökat
från 12 procent för ett år sedan till 19 procent.
Däremot är orsaker som lägre inkomstskatt och lägre låneräntor inte längre lika tungt
vägande skäl till att vardagsekonomin har blivit bättre, vilket är logiskt eftersom
räntenivåerna stigit och regeringen i år gjort uppehåll med ytterligare steg av
jobbskatteavdraget. De som ändå svarar ”lägre skatt” är till stor del pensionärer och
förmodligen avser de det höjda grundavdraget som i år infördes vid beräkning av skatt på
pensionsinkomster.
En lika hög andel har fått pengarna att räcka och fler slipper dra ner på sin
konsumtion
Andelen hushåll som har haft problem med att få inkomsterna att räcka månaden ut är
lika stor som för ett år sedan, 16 procent, men jämfört med tidigare år är det en låg andel.
Förutom att fler de senaste åren har fått sina pengar att räcka har dessutom färre tvingats
dra ner på sin konsumtion. 35 procent uppger att de av ekonomiska skäl har behövt dra
ned det senaste kvartalet, jämfört med 41 procent för ett år sedan. Det gäller samtliga
konsumtionsposter, men framförallt har man i mindre utsträckning dragit ned på dyrare
mat, nödvändiga inköp av skor eller kläder men även på bilkörning trots stigande
bensinpriser.
Trenden sedan mätningarna började 2004 är att fler och fler har fått inkomsterna att räcka
månaden ut och i år, liksom förra året, är den andelen som allra lägst. Även andelen
hushåll som av ekonomiska skäl tvingats växla ner sin nödvändiga konsumtion är på den
lägsta nivån sedan 2004. Sammantaget tyder detta på att vissa av de mest trängda
hushållen under den senaste sjuårsperioden trots allt upplever att de har fått större
marginaler.
Varken fler eller färre hushåll har lån för konsumtion
14 procent av hushållen har lån för någon form av konsumtion, vilket är en oförändrad
andel jämfört med för ett år sedan. Andelen har legat relativt stabil sedan 2005 och trots
att många fick radikalt förändrade ekonomiska förutsättningar under den finansiella krisen
har inte fler gjort sig av med sina konsumtionskrediter, inte heller fler har valt att låna för
konsumtion.
Hög optimism om den egna ekonomin framöver även om den avtagit något
Optimismen om den egna ekonomin framöver är fortfarande hög, men har inte blivit
starkare jämfört med förra våren. En övervägande andel tror alltjämt att deras ekonomi
kommer att bli bättre det kommande året, 35 procent.
Optimisterna är mer än dubbelt så många som pessimisterna och nettotalet mellan de
båda grupperna är +19 jämfört med +21 förra våren. Så sent som våren 2009 var
hushållens framtidstro rekordlåg, nettotalet var då så lågt som +3.
_________________________________________________________________
3
Även ersättning i form av lägre pension ingår här båda åren. Siffror inom parantes avser våren 2010.
3
Optimisterna har förhoppningar om högre lön eller att någon i hushållet får arbete
Huvudskälet för dem som tror på en bättre privatekonomi det närmaste året är liksom
förra året att man kommer att få högre lön. Den förhoppningen har dessutom blivit
vanligare bland fler, 43 procent (38). En annan vanlig förhoppning är att någon i hushållet
ska få arbete från att tidigare varit bidragstagare, 17 procent (15) eller att arbetstiden
kommer utökas 9 procent (8). Dessutom svarar ytterligare 4 procent i det öppna
svarsalternativet att de hoppas att få ett arbete eller mer jobb.
Pessimisterna befarar prishöjningar, högre räntor men även prisfall på sina
tillgångar
Hushållen som befarar att den egna ekonomin kommer att försämras det närmaste året
tror framförallt att det kommer att bero på prishöjningar. Denna tro har dessutom tilltagit,
30 procent tror på kommande högre priser jämfört med 19 procent för ett år sedan.
Högre räntor är ytterligare en vanlig orsak till att ekonomin befaras att bli sämre, men trots
stigande ränteprognoser är det inte nämnvärt fler som anger detta som skäl, 16 (13)
procent.
Däremot har farhågan om att sparande, fastigheter eller andra tillgångar kommer att
minska i värde bubblat upp. Förra året trodde ingen att detta skulle försämra deras
ekonomi, i år tror hela 14 procent det.
En oförändrad andel kommer att konsumera mer
Resultaten talar inte om huruvida hushållens konsumtionsnivå i kronor kommer att öka
eller minska, däremot hur stor andel av hushållen som det kommande året planerar att
spendera mer respektive hålla igen. Jämfört med för ett år sedan avser en lika stor andel
av hushållen att konsumera mer. Även en lika stor andel som då planerar nu att
konsumera mindre.
En något större andel planerar att spara mindre samtidigt är fler hushåll osäkra på
hur mycket de ska amortera på sina lån
Andelen som förra året planerade att spara mer var hög, men det närmaste året släpper
hushållen något på sina sparambitioner. De som avser att spara mer uppgår till 23
procent och 11 procent planerar att spara mindre. Nettotalet för sparande är fortfarande
högt +12, men 3 procentenheter fler än förra året planerar att minska sitt sparande.
Även när det gäller amortering av lån är andelarna i princip desamma som för ett år sen.
12 procent planerar fortfarande att amortera mer, medan enbart 3 procent planerar att
amortera mindre. Däremot har osäkerheten stigit om amorteringsnivån och hela 10
procent är idag tveksamma till om de framöver ska förändra storleken på sina
avbetalningar.
Att färre planerar spara mindre kan innebära en högre konsumtion, men enligt resultaten
ovan tyder det i så fall på att en lika stor andel som för ett år sedan kommer att stå för den
merkonsumtionen.
Andelen semesterfirare med utökad semesterkassa är lika stor som förra året
När det gäller semester planerar inte fler hushåll att unna sig en dyrare semester jämfört
för ett år sedan, 22 procent båda åren. Även en oförändrad andel av hushållen planerar
att dra ner sin semesterkassa, 17 procent.
_____________________________________________________________________
Siffror inom parantes avser våren 2010.
4
Resultat - utfall och förändringar
Hushållsindex har sjunkit och är strax under 50
Sedan förra våren har Hushållsindex sjunkit från 50,4 till 48,8 vilket innebär att fler hushåll anser
att deras ekonomi har försämrats.
Nöjdast med utvecklingen av sin privata ekonomi var hushållen hösten 2007, hushållsindex var
då 51,8. Under den finansiella krisen, våren 2009, dippade index men återhämtade sig igen förra
våren. Det senaste året har däremot inte upplevts lika starkt och nu när index är under 48,8 anser
en större andel av hushållen att de under de senaste sex månaderna har fått det sämre än dem
som tycker att den har blivit bättre.
Denna utveckling bekräftas för övrigt av beräkningar som Institutet för Privatekonomi årligen gör
för ett antal typhushåll. I den analysen hade mellan januari 2010 och januari 2011 samtliga av
Institutets typhushåll fått mindre kvar att leva på efter att nödvändiga utgifter var betalda - ett
undantag var garantipensionären som gick något lite på plus.
Diagram 1
Hushållsbarometern som index för hushållen totalt
När index ligger under 50 betyder det att fler hushåll anser att deras ekonomi de sex senaste
månaderna har blivit sämre än dem som anser att den blivit bättre. Index mäter såväl den
löpande ekonomin som ekonomin totalt sett då man även tar hänsyn till tillgångar och skulder.
För mer information om beräkning av index se sid 18.
Lägst index: Bryter man ner resultaten har ensamstående pensionärer och ensamstående
föräldrar lägst indextal, 42,1 respektive 42,6. De gifta pensionärerna är något nöjdare med sin
ekonomiska utveckling, men index är ändå lågt 46,2. Även om indextalen fortfarande är låga
anser såväl de ensamstående som de gifta pensionärerna att de har fått ekonomiska
förbättringar jämfört med våren 2010. Det kanske inte är helt förvånade eftersom regeringen vid
årsskiftet 2010/2011 höjde grundavdraget och därigenom sänkte inkomstskatten för just
ålderspensionärerna.
Högst index: Högst index har även i år hushåll med hushållsinkomster överstigande 700 000 kr
per år. I den här gruppen anser flest att deras ekonomi förbättrats de senaste sex månaderna. Å
andra sidan är det just den här gruppen som sänkt sitt index allra mest och betydligt färre av dom
har upplevt förbättringar i år. Index för dem var 59,8 förra våren jämfört med 52,7 det här året.
5
Högre index än 50 har även i fallande ordning; unga 20-29 år, hushåll med inkomster mellan
500 000 och 700 000 kronor per år, gifta och sambor utan hemmaboende barn, män samt 30-49
åringar. Även dessa hushåll har sänkt sina index i år, med undantag av medelinkomsttagarna
som anser att deras ekonomiska situation är oförändrad.
Storstadsbor och gifta och sambor med hemmavarande barn hade förra året index som översteg
50, men för dem har index i år backat till under 50-strecket.
Grupper som minskat sitt index mest sedan förra våren: Hushåll med inkomster >700.000 kronor
per år, storstadsbor och unga vuxna 20-29 år.
Index i regioner:
Delas Sverige upp i sex olika regioner är störst andel av invånarna mest nöjda med sin
ekonomiska utveckling de senaste sex månaderna i den mellersta regionen, Stockholm
exkluderat. Index för boende i mellersta regionen är 52,1. Den här regionen har även höjt sitt
index mest sedan mätningen förra våren.
För ett år sedan var det istället Stockholm som hade det högsta indextalet, men Stockholmarnas
index ligger nu strax under 50-strecket på 49,8. Även index i övriga storstäder har backat och
index skiljer sig numera inte så mycket vare sig man bor i storstad, i övriga städer eller på
landsbygd.
Lägst indextal har den västra regionen där en större andel upplever att de i år har fått en sämre
ekonomi de senaste sex månaderna. Den här regionen står även för den största
indexsänkningen jämfört med förra våren från 51,9 till så lågt som 46,5.
Diagram 2 Hushållsbarometern som index uppdelat på delindex
6
Hushållen är mer positiva om sin ekonomi totalt sett än om enbart den löpande.
Färre än för ett år sedan har dock upplevt att den totala ekonomin har förbättrats
Av dem som anser att deras totala ekonomi på något sätt har förändrats de senaste sex
månaderna, anser en övervägande andel att det är till det bättre snarare än till det sämre, 20
respektive 17 procent. Nettotalet dem emellan har dock sjunkit något jämfört med förra våren från
+4 till +3, vilket beror på att något färre har upplevt att den egna ekonomin totalt sett har
förbättrats.
... även färre uppger att de har fått förbättringar av sin löpande ekonomi
När hushållen bara ser till sin löpande vardagsekonomi är de däremot mer negativa. En
övervägande andel uppger att den de senaste sex månaderna snarare försämrats än förbättrats.
17 procent anser att de idag har mer pengar till löpande utgifter, medan 23 procent anser att de
har mindre. Nettotalet är liksom för ett år sedan negativt, men jämfört med förra våren har en
gradförskjutning till det sämre skett till -6 (-5).
Tilläggas bör att en majoritet av hushållen fortfarande anser att deras vardagsekonomi är
oförändrad. Den andelen har jämfört med för ett år sedan dessutom ökat från 53 till 57 procent.
Högre priser är fortfarande den mest utbredda orsaken till att den egna plånboken har blivit
tunnare och högre låneräntor har blivit kännbara för betydligt fler hushåll
Närmare en fjärdedel uppger att de har fått en sämre ekonomi det senaste sex månaderna. De
flesta uppger att högre priser är orsaken till att vardagsekonomin har försämrats, 48 (45)procent.
En dryg fjärdedel, 26 procent, uppger att högre låneräntor är orsaken till en sämre ekonomi
jämfört med enbart 4 procent för ett år sedan och det märks nu att stigande räntenivåer har blivit
kännbart för alltfler hushåll.
Förra året var det tydligt att lägre ersättning eller bidrag beroende på regelförändringar
resulterade i en sämre ekonomi för många, förmodligen beroende på striktare ersättningsregler i
både sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen. Detta är fortfarande en av de vanligaste orsakerna
även om den inte är lika utbredd, 26 (38)1 procent.
En annan utbredd orsak till en sämre vardagsekonomi är att någon i hushållet har blivit arbetslös, föräldra- eller sjukledig. Andelen har sjunkit jämfört med för ett år sedan, 19 (24) procent,
men det är fortfarande en av de främsta orsakerna till en sämre ekonomi. Även om det inte har
blivit mer kännbart för fler märks det alltså fortfarande i många hushålls ekonomi att någon i
hushållet av någon anledning inte är kvar på arbetsmarknaden.
Andra starka skäl till att ekonomin blivit sämre är i nämnd ordning förändrad livssituation och
högre kommunala avgifter.
_______________________________________________________________________
1
Även ersättning i form av lägre pension och högre skatt ingår här båda åren.
7
Diagram 3 Orsaker till att man har fått mindre pengar till löpande utgifter de senaste 6
månaderna, av de hushåll som fått det sämre
*) tagit bort alternativet "högre fastighetsavgift" 2011
Högre lön, lägre inkomstskatt är de två främsta skälen till att vissa hushåll har fått det bättre
17 procent av hushållen anser att de fått en bättre löpande ekonomi det senaste halvåret. Den
klart främsta orsaken till det är högre lön. Det uppger närmare hälften, 46 procent, av dem som
har fått en förbättrad ekonomi, vilket dessutom är en något större andel än för ett år sedan.
Lägre inkomstskatt är fortfarande en av de vanligare orsakerna till att vardagsekonomin har blivit
bättre trots att det inte längre är en lika starkt bidragande orsak till att den löpande ekonomin har
blivit bättre, 21 procent (38)1 . Främst är det pensionärer som svarar detta och avser förmodligen
det höjda grundavdraget vid beräkning av skatt på pensionsinkomster.
Däremot genomfördes det i år inget ytterligare steg av jobbskatteavdraget vilket har skett de
senaste fyra åren. Trots det uppger en stor andel av 50-64 åringarna just sänkt inkomstskatt som
skäl. En förklaring kan vara att de har gått från sjukdom och arbetslöshet till arbete och då fått
lägre skatt. En annan att det i vissa kommuner rör sig om sänkt kommunalskatt, eller helt enkelt
på en allmän okunskap om årets uppehåll av ytterligare jobbskatteavdrag.
Ett annat skäl till att ekonomin har blivit bättre är att fler har valt eller fått möjlighet att gå upp i
arbetstid 19 procent (12). Något fler arbetar dessutom mer från att tidigare varit sjukskrivna,
arbetslösa eller föräldralediga, 16 procent (15).
Även en förändrad livssituation som till exempel att man blivit sambo, slutat studera eller att
barnen flyttat hemifrån har förbättrat ekonomin. Denna andel borde vara relativt konstant och har
efter en uppgång förra året nu återigen gått tillbaka till den nivå den legat på tidigare år.
_______________________________________________________________________
1
Högre ersättning/bidrag inkluderat, men utgör endastl en liten del.
8
Lägre låneräntor är en klart dalande orsak till att ekonomin förbättrats. 2009 angav nästan hälften
av dem som hade fått det bättre att just de låga räntorna var anledningen till det. Förra året
halverades den andelen till 21 procent. I år det bara 8 procent som trots det stigande ränteläget
lyckats få en lägre ränta förmodligen på ett tidigare bundet lån.
Diagram 4 Orsaker till att man har fått mer pengar till löpande utgifter de senaste 6 månaderna,
av de hushåll som fått det bättre
*) tagit bort alternativet "lägre fastighetsavgift" 2011
Färre hushåll har problem med att få pengarna att räcka månaden ut. Ensamstående har störst
problem.
Trots högkonjunktur och sjunkande arbetslöshet har färre hushåll jämfört med för ett år sedan
haft problem med att få inkomsterna att räcka månaden ut. Totalt sett har 16 procent av
hushållen haft svårigheter. Andelen var lika stor förra våren.
Ensamstående såväl med som utan hemmavarande barn är de hushåll som har haft svårast att
få pengarna att räcka. Av dem har en tredjedel haft problem det senaste kvartalet.
Pensionärerna upplever i stor utsträckning att deras ekonomi blivit sämre. Trots det har de
sammanboende/gifta seniorerna inte haft några problem med sin likviditet, men av de
ensamstående pensionärerna har däremot närmare en femtedel haft svårt att få sina pengar att
räcka det senaste kvartalet, 18 procent (22).
9
Diagram 5
Om du tänker på de senaste tre månaderna, hur många av dem har du och ditt
hushåll haft det svårt att få inkomsterna att räcka månaden ut?
Något färre hushåll har tvingats växla ner sin löpande konsumtion
I störst utsträckning har hushållen det senaste kvartalet dragit in på restaurangbesök samt nöjen,
kultur eller fritidsaktiviteter, 18 respektive 17 procent. Men även på dyrare mat och nödvändiga
inköp av skor eller kläder, 16 procent vardera.
Jämfört med för ett år sedan har dock färre hushåll de senaste tre månaderna tvingats dra ner på
sin konsumtion, 35 procent (41). Istället har man ytterligare kunnat lätta på svångremmen efter
större återhållsamhet under finanskrisen. Lättnaderna gäller för inköp av mat, både för den
nödvändiga och den lite dyrare, samt för nöjen, fritidsaktiviteter, kläder och skor. Trots att
bensinpriserna idag är högre har man dessutom i mindre utsträckning dragit in på bilkörning
jämfört med för ett år sedan. Även färre hushåll har av ekonomiska skäl tvingats att betala en
räkning för sent.
Diagram 6
Vad hushållen av ekonomiska skäl dragit in på det senaste kvartalet
10
De hushåll som i störst utsträckning tvingats dra ner på sin konsumtion det senaste kvartalet är
ensamstående såväl med som utan hemmavarande barn; med barn, 56 (66) procent respektive
utan barn, 51(43) procent.
I minst utsträckning har sambor och gifta utan hemmaboende barn dragit ner, 30 procent (29)
samt pensionärerna, 30 procent (44). För pensionärernas del är det dessutom en positiv
förändring jämfört med förra våren. Trots att inkomstpensionerna sänkts och att vissa
tjänstepensioner inte räknas upp i år, ser det ut som om den lägre skatten på pensionsinkomster
och höjningen av garantipensionen till viss del kompenserat så att färre pensionärer har behövt
att dra ned på sin konsumtion.
Trenden sedan mätningarna började 2004 är att fler och fler får inkomsterna att räcka månaden
ut, i år liksom förra året är den andelen som allra lägst. Även om nedåttrenden inte är lika tydlig
är andelen hushåll som av ekonomiska skäl tvingats växla ner sin nödvändiga konsumtion på den
lägsta nivån sedan 2004. I år är dessutom andelen som har tvingats dra in på ett sådant
nödvändigt inköp som vardagsmat lägre än i någon tidigare mätning, 5 procent. Sammantaget
tyder detta på att visa av de mest trängda hushållen trots allt upplever att de har fått större
marginaler den senaste sjuårsperioden.
Diagram 7
Andel hushåll som det senaste kvartalet inte fått inkomsterna att räcka och dragit
ner sin konsumtion
Unga vuxna har i störst utsträckning lånat för konsumtion
14 procent av hushållen har lån för konsumtion.
Konsumtionslån är vanligast i gruppen
- 20-29 år, där så många som en fjärdedel uppger att de har konsumtionslån.
- Det är även vanligt i i barnfamiljer, främst med ensamstående vuxna men även i
barnfamiljer där de vuxna är sammanboende och i åldersgruppen 30-49.
Andelen hushåll som har konsumtionslån är i det närmaste lika stor som våren 2010. Svaren talar
dock inte om hur stort belopp man har lånat eller hur det har förändrats.
Enligt statistik från SCB har konsumtionskrediterna beloppsmässigt ökat stadigt de senaste åren.
Det senaste året har tillväxttakten dock avtagit och är en dryg procent.
I Hushållsbarometern ställdes frågan om man har något lån för konsumtion första gången hösten
2005, men andelen hushåll som har konsumtionslånt har sedan dess förändrats väldigt lite. I
SCB:s statistik har konsumtionslånen i belopp stigit med 50 procent sedan september 2005,
vilket andelen låntagare enligt Hushållsbarometern alltså inte har gjort. Det visar att
11
konsumtionskrediterna per konsumtionstagare/hushåll idag är klart större än vad de var för fem
och ett halvt år sedan.
En övervägande andel tror att privatekonomin ska bli bättre, men optimismen har avtagit något
Sett på ett års sikt tror fortfarande en stor andel att det egna hushållets totala ekonomi kommer
att bli bättre. Optimisterna är fortfarande i övervägande majoritet, 35 procent jämfört med 16
procent som är pessimister.
Konjunkturen och tillväxten i Sverige är stark, trots det har inte optimismen ökat jämfört med förra
våren. Nettotalet dvs skillnaden i andelen optimister och pessimister var våren 2009 +21, men är
nu +19.
Möjligen avspeglas en osäkerhet om hur ekonomin i omvärlden ska påverka det närmaste åre
och man väger kanske in de statsfinansiella problemen i Sydeuropa, osäkerheten om
återhämtningen i USA och de demokratiska upproren i Nordafrika.
Optimismen om att den egna ekonomin ska förbättras är störst bland de unga vuxna 20-29 år. 60
procent av dem tror att den egna ekonomin kommer att bli bättre. Framtidsutsikterna om den
egna ekonomin faller sedan med åldern och pensionärerna har den absolut lägsta tron på några
framtida förbättringar - bara 7 procent av dem räknar med det.
Diagram 8
Nettoandel optimistiska hushåll om den egna ekonomin de närmaste 12
månaderna
Andelen som tror på en bättre ekonomi minus de som tror på en sämre
Huvudskälet för att ekonomin ska bli bättre är fortfarande högre lön, men högre sysselsättning
väger också tungt
Av den dryga tredjedel som tror på en förbättrad privatekonomi de kommande tolv månaderna är
det 43 procent (38) som har förväntningar om högre lön. Höjd lön p g a löneförhöjning eller ett
nytt arbete är liksom förra våren det vanligaste skälet till varför man tror att privatekonomin
kommer att bli bättre. Dessutom är det fler än förra våren som har förhoppningar om det.
Det näst vanligaste skälet till en kommande förbättring är ”Annat”, 24 procent. Enligt de öppna
svaren förväntar sig många i den här gruppen att få ett arbete, få ett arv eller få lägre löpande
utgifter alternativt lägre lånekostnader genom att betala av på lån.
Det tredje skälet är att man har en förhoppning om att någon i hushållet ska gå från bidrag till
arbete, 17 procent (15). En annan vanlig förhoppning om att hushållets sysselsättning ska öka är
att någon familjemedlem kommer att gå upp i arbetstid, 9 procent (8).
12
Diagram 9
Orsaker till att 35 procent av hushållen tror att den egna totala ekonomin kommer
förbättras de kommande 12 månaderna
*) alternativet lägre fastighetsavgift är borttaget 2011
Hushåll som tror på en försämring räknar med prishöjningar, högre låneräntor och lägre värde på
sina tillgångar
De 16 procent av hushållen som tror att hushållets ekonomi kommer att försämras det närmaste
året grundar framförallt det på att priserna ska fortsätta att stiga. Denna tro delar alltfler, 30
procent (19).
Ännu fler än förra året är medvetna om ränteprognoserna för det närmaste året och tror att högre
låneräntor kommer att försämra den egna ekonomin, 16 procent (13).
Årets uppseglare är dock farhågan om att de egna tillgångarna t ex sparande och fastigheter
kommer att minska i värde det närmaste året. Möjligen tror många att spekulationerna om en
pysande fastighetsbubbla nu kommer att bli verklighet och försämra den egna ekonomin. Förra
året var det inte någon som trodde detta, i år är det hela 14 procent.
Betydligt färre av de öppna svaren kategoriseras i år som ”Annat”. Förra året handlade närmare
hälften av de svaren om sänkta pensioner, de gör nästan inga i år. Snarare handlar många svar
även här om höjda priser men mer specifikt om el och bensin.
Att notera är att färre än för ett år sedan tror att lägre bidrag och ersättningar p g a
regelförändringar kommer att försämra ekonomin och inte heller att högre inkomstskatt kommer
att göra det, 5 procent (15).
13
Övriga skäl till en sämre privatekonomi de närmaste tolv månaderna är:
- lägre ersättning och bidrag
- någon i hushållet kommer att bli arbetslös/sjukskriven/föräldraledig
Diagram 10 Orsaker till att 16 procent av hushållen tror att den egna totala ekonomin kommer
försämras de kommande 12 månaderna
*) alternativet högre fastighetsavgift är borttaget 2011
Oförändrad andel konsumtionsvilliga hushåll
Resultaten talar inte om hur mycket hushållen beloppsmässigt kommer att öka respektive minska
sin konsumtion, utan istället hur stor andel av hushållen som planerar vad. I det avseendet är det
lika stora andelar som förra våren som planerar att öka respektive minska sin konsumtion det
närmaste året. 9 procent räknar med att öka sin, medan 20 procent planerar att minska.
Nettotalet eller skillnaden mellan dem som planerar att konsumera mer respektive mindre är -11
(-10). Det negativa talet ska dock inte tolkas som dåligt. Sedan våren 2004 har nettoandelen inte
varit positivt något år. Som högst var det hösten 2006 på -3, då flest hushåll var villiga att
spendera.
14
Diagram 11 Nettoandel av dem som planerar att förändra sin konsumtion de kommande 12
månaderna
Andel som planerar att konsumera mer minus de som planerar att konsumera mindre
Andelen sparbenägna hushåll är fortfarande hög, men något fler vill minska sitt sparande
Hushållens sparbenägenhet ökade betydligt mellan 2009 och 2010. Andelen hushåll som
planerade att spara mer var på den högsta nivån sedan 2004. I år ligger den andelen kvar på
samma höga nivå, 23 procent.
Däremot planerar nu något fler hushåll jämfört med för ett år sedan att spara mindre de närmaste
tolv månaderna, 11 procent (8). Detta gör att nettotalet sjunker något, från +15 till +12.
Diagram 12
Nettoandel för dem som planerar att förändra sitt sparande de närmaste tolv
månaderna
Andel som planerar att spara mer minus de som planerar att spara mindre
Mellan 2006 och 2009 minskade andelen sparbenägna hushåll, samtidigt som makrostatistik
visar att sparkvoten steg. En förklaring är att de som sparat mer har sparat större belopp, vilket
Institutet för Privatekonomis Spara-rapport från 2009 också bekräftar.
Andelen amorteringsvilliga hushåll är oförändrad, men många är villrådiga om de ska amortera
mer eller mindre
En lika stor andel av hushållen planerar att amortera mer på sina lån de kommande tolv
månaderna jämfört med för ett år sedan. Av alla hushåll (inklusive dem utan lån) planerar 12
procent att amortera mer och 3 procent att amortera mindre.
15
Förra året gick i sparsamhetens tecken och fler hushåll planerade att spara och/eller amortera
mer. I stora drag verkar hushållens planer för det kommande året vara likvärdiga med dom de
hade för ett år sedan. Skillnaden är att något fler nu kommer att dra ner på sitt sparande och så
många som 10 procent (av samtliga hushåll) är osäkra på om de ska amortera mer eller mindre
på sina lån.
Att fler hushåll kommer att spara mindre kan betyda att man räknar med att möta högre priser
och räntor. Alternativt att konsumtionen kommer att öka, men enligt resultatet ovan kommer
konsumtionen inte öka för fler utan en lika stor andel kommer i så fall beloppsmässigt konsumera
ännu mer.
Diagram 13
Hur hushållen planerar att förändra sin konsumtion och sitt sparande de
kommande 12 månaderna
Skuggstaplar föregående år
Andelen semesterfirare som planerar att spendera mer är oförändrad jämfört med förra året
Våren 2009 fick semesterplanerna stryka på foten för många hushåll, men i år liksom förra året
tar fler sig råd igen. Jämfört med förra året planerar däremot inte fler att spendera mer.
Nettoandelen mellan dem som planerar att spendera mer respektive mindre är densamma och
fortfarande positiv, +5. 22 procent planerar att ha en större semesterkassa, 17 procent att dra in
på semesterutgifterna.
De grupper som i år har störst andel semesterfirare med en planerad utökad semesterbudget är
unga 20-29 år och ensamstående utan hemmavarande barn (räknat som nettoandel).
Ensamstående föräldrar och ensamstående pensionärer är de hushållsgrupper där andelen som
kommer att hålla igen är större än andelen som planerar att spendera mer på årets semester,
-21 respektive -8 procentenheter.
Diagram 14
Nettoandel med större semesterbudget 2011 jämfört med 2010
Andelen som planerar att spendera mer på semester minus de som planerar att spendera mindre
16
Om undersökningen
Hushållsbarometern speglar hur de svenska hushållen upplever sin ekonomiska situation. Syftet
är att den återkommande ska ge en bild av hur hushållen själva bedömer att privatekonomin
förändras. Förändringarna kan följas över tiden. Den första undersökningen gjordes våren 2004.
Våren 2011 är det tolfte mättillfället.
Hushållsbarometern visar hur stor andel av hushållen som t ex anser att de fått förbättringar eller
försämringar av sin privatekonomi samt hur stor andel som kommer att förändra sina
privatekonomiska beslut framöver.
Barometern visar däremot inte hur stora förändringarna beloppsmässigt är eller kommer att bli.
Det går alltså inte att dra slutsatser om hur mycket bättre eller sämre hushållen har fått det i
kronor eller hur mycket man kommer att spara eller konsumera i framtiden, utan enbart hur stora
andelar av hushållen som berörs av de olika frågeställningarna.
Frågorna omfattar:
 Hur man upplever att hushållets löpande ekonomi förändrats.
 Varför man anser att hushållet fått mer eller mindre pengar till löpande utgifter.
 Hur hushållens pengar räcker till löpande utgifter, samt vad man drar in på när pengarna
inte räcker.
 Hur man planerar att förändra sina utgifter för semester jämfört med förra året.
 Hur man upplever att hushållets ekonomiska situation förändrats totalt sett.
 Om hushållet ökat eller minskat sina konsumtionskrediter.
 Hur man tror att hushållets totala ekonomi kommer förändras framöver.
 Varför man tror att hushållets ekonomi kommer att bli bättre eller sämre.
 Hur hushållets konsumtion och sparande förväntas att förändras framöver.
Specifika frågor kring förmögenhetssituationen, dvs reala tillgångar, totalt finansiellt sparande och
totala skulder finns inte med, men ingår i hushållens bedömning av sin totala ekonomi.
Undersökningen är genomförd av SIFO Research International på uppdrag av Institutet för
Privatekonomi hos Swedbank. Undersökningen har skett genom telefonintervjuer under en
vecka, perioden 4 – 11 april 2011. Intervjupersonerna är 20 år eller äldre och har slumpmässigt
valts ut utifrån ett riksrepresentativt urval. De intervjupersoner som fortfarande bor hemma hos
sina föräldrar har selekterats bort. Totalt har 1 179 personer svarat.
Hushållsbarometern som index
Index är beräknat utifrån resultaten av två frågor i Hushållsbarometern; huruvida hushållet
upplever att det har mer, mindre eller oförändrat mycket pengar till löpande utgifter och om
hushållet fått en bättre eller sämre ekonomi totalt sett (även med hänsyn till tillgångar och
skulder) jämfört med för sex månader sedan.
Den ena frågan mäter i vilken grad hushållen fått en förändrad likviditet, den andra även hur
förmögenhetsställningen förändrats.
Indexet mäter den egna bedömningen om hur privatekonomin förändrats - upp, ned eller inte alls
och är en sammanfattande värdemätare av hur den sammanlagda ekonomiska situationen ser ut.
Förändringar kan upplevas olika och är inte ett absolut mått, hushållsindex ska därför ses som en
temperaturmätare på hushållens ekonomiska situation.
En oförändrad situation jämfört med för sex månader sedan ger index 50.
Index>50= bättre ekonomi
Index<50= sämre ekonomi
17
Bilaga: Frågor och resultattabell
Upplever du att ditt hushåll idag har mer eller
mindre pengar till löpande utgifter än för 6
månader sedan?
Mycket mer
Något mer
Ungefär lika mycket
Något mindre
Mycket mindre
Tveksam, vet ej
Vår
2009
4
19
50
20
8
1
Vår
2010
4
16
53
19
6
1
Vår
2011 Förändring
3
-1
14
-2
57
4
16
-3
7
1
2
1
Vår
2009
Vår
2010
Vår
2011 Förändring
Förändrad livssituation, t ex. blivit sambo/ separerat/
slutat studera/ barn flyttat hemifrån
15
20
15
-5
Någon i hushållet arbetar mer från att tidigare varit
arbetslös/sjukskriven/föräldraledig
13
15
16
1
Varför tror du att ditt hushåll idag har MER
pengar till löpande utgifter än för 6 månader
sedan? Ett antal alternativ läses upp och intervjupersonen får
svara ja eller nej för vart och ett av alternativen.
Av annan orsak gått upp i arbetstid
11
12
19
7
Högre lön p g a löneförhöjning eller nytt jobb
44
44
46
2
Högre ersättning/bidrag eller lägre inkomstskatt p g
a ändrade regler
38
Högre ersättning/bidrag p g a ändrade regler
6
4
-2
Lägre inkomstskatt pga ändrade regler
32
17
-15
Förändrat boende
5
6
7
1
Lägre låneräntor
46
21
8
-13
Hushållet har minskat sin konsumtion
11
12
14
2
Lägre fastighetsskatt och/eller kommunala avgifter
Lägre kommunala avgifter
14
13
3
3
Sätter av mindre till sparande
Annat:…….öppet svar
2
9
3
11
4
11
1
0
Tveksam, vet ej
2
5
3
-2
Vår
2009
Vår
2010
Förändrad livssituation, t ex. blivit sambo/ separerat/
börjat studera/ gått i pension
16
20
18
-2
Någon i hushållet har blivit
arbetslös/sjukskrivits/föräldraledig
23
24
19
-5
Av annan orsak gått ner i arbetstid
10
6
5
-1
Lägre ersättning/bidrag eller högre inkomstskatt p g
a regelförändring
21
Varför tror du att ditt hushåll idag har MINDRE
pengar till löpande utgifter än för 6 månader
sedan? Ett antal alternativ läses upp och intervjupersonen får
svara ja eller nej för vart och ett av alternativen.
Vår
2011 Förändring
18
Lägre ersättning/ bidrag pga regelförändring
26
9
-17
Högre inkomstskatt pga regelförändring
12
5
-7
Förändrat boende
7
9
6
-3
Högre låneräntor
9
4
26
22
Hushållet har ökat sin konsumtion
11
8
7
-1
Högre priser
62
45
48
3
Högre fastighetsavgift och/eller kommunala avgifter
27
19
12
12
2
-6
Högre kommunala avgifter
Sätter av mer till sparande
8
8
Sänkt pension
12
Annat:…….öppet svar
10
17
11
-6
Tveksam, vet ej
0
0
1
1
Om du tänker på de senaste 3 månaderna, hur
många av dem, har du och ditt hushåll haft det
svårt att få inkomsterna att räcka månaden ut?
1 Månad
2 Månader
Varje månad
Ingen gång
Tveksam, vet ej
Vår
2009
7
3
10
80
1
Vår
2010
6
3
7
84
1
Vår
2011 Förändring
6
0
2
-1
8
1
84
0
1
0
Har du eller någon i ditt hushåll av
EKONOMISKA SKÄL någon gång under de
senaste 3 månaderna:
Vår
2009
Vår
2010
Vår
2011 Förändring
Dragit in på nödvändiga köp av vardagsmat
9
6
5
-1
Dragit ned på inköp av dyrare mat
24
22
16
-6
Dragit in på nödvändiga köp av skor eller kläder
21
20
16
-4
Betalat en räkning för sent
10
8
7
-1
Dragit ned på restaurang eller pubbesök
21
21
18
-3
Dragit ned på utgifter för nöje, kultur eller
fritidsaktiviteter
21
20
17
-3
Dragit ned på bilkörningen
18
17
13
-4
Minskat annan utgift
11
11
8
-3
Nej, jag har inte dragit ned på någon konsumtion
Tveksam, vet ej
53
0
58
1
63
2
5
1
19
Kommer du och ditt hushåll att lägga mer,
mindre eller oförändrat mycket pengar på
semester år 2011 jämfört med år 2010?
Vår
2009
Vår
2010
17
58
22
2
22
60
17
2
Vår
2009
Vår
2010
13
87
0
14
86
0
Vår
2009
Vår
2010
Mycket bättre
Något bättre
Oförändrad
Något sämre
Mycket sämre
Tveksam, vet ej
3
18
56
18
5
0
5
17
61
15
3
0
Tänk på ditt hushålls totala ekonomi. Tror du att
ditt hushålls ekonomi kommer att bli bättre, vara
oförändrad eller sämre de kommande 12
månaderna?
Vår
2009
Vår
2010
Bättre
Oförändat
Sämre
Tveksam/Vet ej
26
48
23
3
36
45
15
3
Vår
2009
Vår
2010
Förändrad livssituation, t ex. blivit sambo/ separerat/
slutat studera/ barn flyttat hemifrån
7
4
8
4
Någon i hushållet arbetar mer från att tidigare varit
arbetslös/sjukskriven/föräldraledig
20
15
17
2
Av annan orsak gått upp i arbetstid
11
8
9
1
Högre lön p g a löneförhöjning eller nytt jobb
Högre ersättning/bidrag eller lägre inkomstskatt p g
a ändrade regler
36
38
43
5
Mer
Oförändrat
Mindre
Tveksam, vet ej
Har du eller någon i ditt hushåll lån för
konsumtion, t ex. till möbler, hemelektronik,
resor eller annan konsumtion?
Ja
Nej
Tveksam, vet ej
Hur är ditt hushålls ekonomi totalt sett idag
jämfört med för 6 månader sedan? Tag här
hänsyn till alla faktorer även tillgångar och
skulder
Varför tror du att ekonomin kommer att
FÖRBÄTTRAS? Öppna svar
Vår
2011 Förändring
22
58
17
3
0
-2
0
1
Vår
2011 Förändring
14
85
2
0
-1
2
Vår
2011 Förändring
3
17
62
15
2
1
-2
0
1
0
-1
1
Vår
2011 Förändring
35
45
16
4
-1
0
1
1
Vår
2011 Förändring
3
20
Högre ersättning/bidrag p g a ändrade regler
3
1
-2
Lägre inkomstskatt pga ändrade regler
4
0
-4
Förändrat boende
1
2
2
0
Lägre låneräntor
8
9
2
-7
Hushållet minskar sin konsumtion
4
3
2
-1
Lägre fastighetsavgift och/eller kommunala avgifter
2
1
Lägre kommunala avgifter
Annat:…….öppet svar
26
22
0
24
2
Tveksam, vet ej
4
5
2
-3
Vår
2009
Vår
2010
Förändrad livssituation t ex någon i hushållet
kommer att bli sambo/ separera/ börja studera/ gå i
pension
8
12
13
1
Någon i hushållet kommer att bli arbetslös/
sjukskriven/ föräldraledig
22
12
11
-1
Av annan orsak gå ned i arbetstid
8
6
5
-1
Lägre lön utan att arbetstiden påverkas
Lägre ersättning/ bidrag eller högre inkomstskatt
pga regelförändring
7
2
1
-1
Lägre ersättning/ bidrag pga regelförändring
9
4
-5
Högre inkomstskatt pga regelförändring
6
1
-5
Varför tror du att ekonomin kommer att
försämras?
Vår
2011 Förändring
17
Förändrat boende
2
1
2
1
Högre låneräntor
4
13
16
3
Hushållet kommer att öka sin konsumtion
1
0
1
1
Högre priser
25
19
30
11
Högre fastighetsavgift och/eller kommunala avgifter
6
3
Högre kommunala avgifter
Sätter av mindre till sparande
6
1
0
3
3
Sänkt pension
Mina tillgångar t ex sparande eller fastigheter
kommer minska i värde
1
4
0
14
14
Annat
17
34
13
-21
Vet ej
1
0
1
1
21
Tänk på ditt hushålls konsumtion. Kommer ditt
hushåll att spendera mer, lika mycket eller hålla
igen under de kommande 12 månaderna?
Vår
2009
Vår
2010
Mer
Oförändrat
Hålla igen
Tveksam, vet ej
7
62
30
1
9
71
19
1
Tänk på ditt totala sparande. Kommer ditt
hushåll att spara mer, lika mycket eller mindre
under de kommande 12 månaderna?
Mer
Oförändrat
Mindre
Tveksam, vet ej
Vår
2009
14
69
15
2
Vår
2010
23
67
8
1
Vår
2011 Förändring
23
0
63
-4
11
3
3
2
Tänk på ditt hushålls totala lån. Kommer ditt
hushåll att amortera mer, lika mycket eller
mindre under de kommande 12 månaderna?
Vår
2009
Vår
2010
Vår
2011 Förändring
8
81
4
7
12
78
4
6
Mer
Oförändrat
Mindre
Tveksam, vet ej
Vår
2011 Förändring
9
69
20
2
12
74
3
10
0
-2
1
1
0
-4
-1
4
22