Naturvetenskapligt kunnande KS & BK-F Kunskapsnivåer A. Faktakunskap Vad A1 Terminologi Ex. Bokstäverna, Kemiska symboler, atomens delar, fysikaliska grundenheter, kartsymboler, namn på organismer, ortsnamn A2 Kunskap om specifika detaljer och grundläggande element Ex. Kunskap om händelser, egenskaper hos syror och baser, hos protonen och neutronen. Innehållet i bakpulver, naturresurser i olika länder, historiska tidpunkter. B. Begreppslig kunskap Vad och varför B1 Kunskap om klassificering och kategorisering Ex. Indelning i syror och baser, fasta ämnen/vätskor/gaser, indelning i talmängderna (ma), klassificering av arter, världsdelar, geologiska tidsperioder, satsdelar B2 Kunskap om principer och generaliseringar Ex. Dynamikens grundlagar, alkoholens inverkan på hälsan, aritmetikens räknelagar, fotosyntesen, Finlands utrikespolitik B3 Kunskap om teorier, modeller och strukturer Ex. Jämviktsbegreppet i kemi och fysik, batteriets kemi, typer av växelverkan i fysik, evolutionsteorin, DNA-molekylen, städernas strukturmodeller C. Metodkunskap Hur C1 Ämnesspecifika färdigheter och algoritmer Ex. Lösning av en andragradsekvation, användning av divisionstrappan, användning av GPS, bergsklättringens konst, hur man omvandlar en skala på kartan till avstånd i verkligheten, korrekt användning av utrustningen i en viss laboration C2 Ämnesspecifika tekniker och metoder Ex. Problemlösning, vetenskaplig metod, statistiska metoder i fysik C3 Kunskap om kriterier för att använda lämplig metod eller procedur Ex. Vilken ekvationslösningsmetod som ska användas, statistiska metoder, välja rätt metod för att identifiera en gas, hur man kan undersöka faktorer som påverkar fotosyntesen D. Metakognitiv kunskap D1 Strategisk kunskap Ex. Metoder för lärandet, utarbeta egna minnesregler, göra omskrivningar och sammandrag, grafisk visualisering, göra begreppskartor, sammanfatta muntligt, sträcka under D2 Kunskap om kognitiva uppgifter Ex. Kunskap om tankeprocesser. Veta vilken metod för det egna lärandet som är lämplig i olika situationer. Att veta vilka strategier som ger djupare förståelse för ett fenomen. Kunskap om vad olika utvärderingsmetoder kräver av minnet. D3 Självkännedom Kunskap om egna styrkor och svagheter, ens mål, motivation, intresse etc. Kunskap om hur bra ens förmåga att utföra en uppgift är. Bedömning av nyttan av en uppgift. Naturvetenskapligt kunnande KS & BK-F Kognitiva processer 1. Minnas Hämta kunskap från långtidsminnet 1.1 Känna igen Känna igen kemiska symboler, en bild på vattenmolekylen, protonens laddning, olika länders flaggor, trädens namn, Finlands nationaldag. Kan utvärderas med rätt-fel-frågor, kombination och flervalsalternativ. 1.2 Återkalla i minnet Kunna återge något mer eller mindre ordagrant. En multiplikation från multiplikationstabellen, olika länders huvudstäder, Finlands län. 2. Förstå Skapa mening (betydelse) i muntlig, skriftlig eller grafisk information 2.1 Tolka Kan omvandla kunskap från en form till en annan; kan avläsa ett pH-värde och avgöra om det är surt eller ej, ge ett verbalt problem som ekvation, beskriva kolets kretslopp. 2.2 Exemplifiera Ge egna exempel på värmets spridning utgående från teorin, ge exempel på kemiska föreningar, växelverkan i fysiken 2.3 Klassificera Klassificera ämnen utgående från deras egenskaper (ke), klassificera typer av tal (ma). Motsats till att ge exempel. Klassificera organismer i olika grupper, placera länder i rätt världsdel 2.4 Sammanfatta Kunna plocka ut det väsentliga ur exempelvis en text. Sammandrag av flera artiklar om ett ämne. Välja rubrik för ett arbete. 2.5 Dra slutsatser Kunna dra slutsatsen att olja har lägre densitet än vatten eftersom den flyter på vattnet. I en flervalsuppgift kunna plocka ut två som är exempel på samma fenomen och förklara likheter och olikheter. 2.6 Jämföra Göra jämförelser t.ex. med en analogi. Hur fungerar elektrisk ström jämfört med strömmande vatten? 2.7 Förklara Se orsak-verkan samband, kan använda teori för att förklara. Varför hålls jag på jordytan? Varför har vi årstider? 3. Tillämpa Kan använda en procedur i en bestämd situation 3.1 Använda en given metod Kan genomföra en rutinmässig metod, t.ex. genomföra en division, beräkna densitet med hjälp av formel, lösa en andragradsolikhet i grundform. 3.2 Välja korrekt metod Kan avgöra när en viss lösningsmetod ska användas. Kräver förståelse och kreativitet. Välja lämplig (forsknings)metod för att genomföra en undersökning Naturvetenskapligt kunnande KS & BK-F 4. Analysera Kan bryta ner ett ”material” i mindre delar och förstå hur de hänger ihop, också till helheten 4.1 Urskilja Kan urskilja de väsentliga dragen, kan urskilja det väsentliga från det oväsentliga i en text, kan plocka ut de siffervärden ur en text som behövs föra att lösa uppgiften 4.2 Organisera Kan identifiera de grundläggande bitarna/begreppen och bygga upp en forskningsrapport (metoder, resultat och slutledningar), strukturera med hjälp av begreppskartor 4.3 Se utmärkande drag Kan se författarens intentioner bakom en text. Kan besvara en uppgift utgående från ”naturskyddets perspektiv”, ”bondens perspektiv”. Kan avläsa en journalists politiska perspektiv. 5. Utvärdera Kan dra slutsatser utgående från kriterier 5.1 Kontrollera Kan utvärdera hur en metod fungerar. Drog forskaren/redaktören en korrekt slutsats? Fungerar algoritmen? 5.2 Värdera Kan tänka kritiskt, identifiera fördelar och nackdelar. Fungerar maskinen optimalt? Är algoritmen den mest effektiva för problemet? 6. Skapa Kan koppla samman och bilda helheter eller utveckla något nytt 6.1 Utveckla Kan göra alternativa hypoteser eller lösningar utgående från givna kriterier. Lösa problem där det fordras förståelse för att komma till rätt lösning. 6.2 Planera Kan planera hur man ska lösa ett problem eller testa en hypotes. Planera en algoritm för en ruttväljare. 6.3 Producera Utveckla en egen produkt utgående från krav som ställs i uppgiften. Producera en essä, komponera ett musikstycke, planera och tillverka en prototyp.