Multiresistenta bakterier
Hygienombudsutbildning
Birgitta Sahlström
2015
Smittskydd Värmland
Smittskydd Värmland
Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska
2015-02-06
2
Bakgrund
• Kraftig global ökning
• Ökat resande ökar risken för
bärarskap och exponering
• Hög förskrivning av antibiotika leder
till ökad resistensutveckling.
• MRB har en ökad motståndskraft mot
flera antibiotika och därför svårare att
behandla.
Smittskydd Värmland
Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska
2015-02-06
3
Bakgrund, forts.
Viktigaste grupperna av multiresistenta bakterier:
• MRSA ( meticillinresistenta Staphylococcus aureus)
• VRE (Vankomycinresistenta enterokocker)
• Tarmbakterier som bildar ESBL (Extended Spectrum
Beta-Lactamase)
• Tarmbakterier som bildar ESBLCARBA
• Multiresistenta gramnegativa bakterier
(Pseudomonas, Acinetobacter)
Smittskydd Värmland
Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska
2015-02-06
4
Resistenta bakterier enligt
smittskyddslagen
• MRSA – staphylococcus aureus
• ESBL – enterobacteriacae (E-coli, Klebsiella,
Proteus, Salmonella m.m.)
• ESBL Carba- enterobacteriace
• VRE – Enterokocker (E. faecium, E. Faecalis)
• Andra bakterier och andra resistensmekanismer t.ex.
Pseudomonas, Acinetobacter, KNS, mm, ej reglerade
i smittskyddslagen
....men....
Smittskydd Värmland
Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska
2015-02-06
5
Smittskyddslagen SmL
Jfr Smittskyddslagen 2:5
”En behandlande läkare som misstänker
eller konstaterar fall av allmänfarlig...
Anmä̈lan skall göras även beträffande
annan sjukdom som är eller misstänks vara
smittsam, om sjukdomen har fått en
anmärkningsvärd utbredning inom ett
område eller uppträder i elakartad form.”
Smittskydd Värmland
Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska
2015-02-06
6
MRSA
Staphylococcus aureus:
Normalflora
-
Hud
Näsa, svalg
Meticillinresistent
staphylococcus aureus
• ”Sjukhussjukan”
Orsakar
-
Bölder
Hudinfektioner
Implantat inkl. hjärtklaffar
Sepsis
Behandling
•
•
Penicillin
Ofta betalaktamasbildande,
men känsligt för en grupp
penicilliner: isoxazolylpenicilliner,
t.ex. meticillin, flukloxacillin
• MeticillinRESISTENT
• MultiResistent Staf. Aureus?
resistens mot aminoglykosider, cefalosporiner,
klindamycin, fucidin, TSU m.fl.
Smittskydd Värmland
Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska
2015-02-06
7
MRSA
Resistensmekanismer
• Ej mer virulent eller mer spridningsbenägen än ”känsliga” staphylococcus
aureus.
• Olika typer MRSA olika benägna att
sprida sig i analogi med stafylococcus
aureus i övrigt.
Smittskydd Värmland
Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska
2015-02-06
8
MRSA
Ökande problem i samhället och i
vården.
Kontrollodlingar:
Vårdpersonal (inkl studenter!) som
arbetat eller vårdats utanför Sverige
de senaste 6 månaderna
Patienter?
Inom Sverige:
Patienter som vårdats på IVA
Hushållskontakter om pos MRSA
Utveckling:
Invasiva MRSA-infektioner
halverade i USA och Storbritannien
senaste åren –
BASALA HYGIENRUTINER!
Källa: Folkhälsomyndigheten
Smittskydd Värmland
Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska
2015-02-06
9
MRSA
• Kontaktsmitta (direkt – indirekt)
• Droppsmitta vid ÖLI
– Basala hygienrutiner!
Riskfaktorer
• Hudsjukdomar inkl eksem, psoriasis
• KAD
• Pågående ÖLI
Riskyrken:
• Sjukvård
• Äldreomsorg
• Förskola
• Livsmedel
Övriga:
• Barn på förskola
• Anhörig som arbetar inom riskyrke
Smittskydd Värmland
Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska
2015-02-06
10
MRSA
Allmänfarlig enligt SmL = anmälningspliktig
• Skyldighet att uppge bärarskap vid
vårdkontakter
• Skyldighet att hålla kontakt med behandlande
läkare
• Skyldighet att iaktta förhållningsregler, ex.
förskola, arbete vid sår, egen handduk m.m.
Smittskydd Värmland
Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska
2015-02-06
11
MRSA
•
•
•
•
Skilj på bärarskap och infektion.
Bärarskap kan utvecklas till infektion.
Viktigt att informera vårdgivare för sin egen och andras skull.
Bärarskap: Positiv MRSA i svalg kan vara livslångt.
•
Tillfälligt bärarskap: Svalg eller näsa vid ett tillfälle – negativ i
kontrollodlingar. Journalen märks EJ.
•
Bärarskap: Kliniskt manifesterad infektion orsakad av MRSA,
upprepade positiva odlingar (oavsett lokal)
Positivt bärarskap i hudlesion eller perineum. Journalen märks alltid.
Remiss till infektionsklinik för alla patienter med positiv MRSA.
•
”Smittfriförklaring”? 3 negativa odlingar inom ett år (1 år från
nr 1 till nr 3). Ej antibiotikabehandlad 2 veckor innan odling tas.
Inga riskfaktorer.
Smittskydd Värmland
Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska
2015-02-06
12
Att göra vid fynd av MRSA
MRSA = allmänfarlig sjukdom enligt SmL,
behandlande läkare ansvarig
•
•
•
•
•
•
•
•
Informera patienten (smittskyddsblad)
Justera eventuell antibiotikabehandling!
Gör smittskyddanmälan (Sminet), ange (ev)
smittland!
Ge förhållningsregler, se smittskyddsbladen.
Varningsmärkning i journalen.
Smittspårning utförs av Vårdhygien och infektionskliniken.
Remiss (snarast!) till MRSA teamet på infektionskliniken.
Anmälan i Sminet, behandlande läkare (transienta bärare).
Smittskydd Värmland
Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska
2015-02-06
13
MRSA
Eradikering?
1) Åtgärda hudproblem, t.ex. eksem
2) Hibiscrub (klorhexidintvätt + Bactrobansalva i näsan)
+ hemsanering
3) Eradikeringsbehandling med kombinationsbehandling
antibiotika i 2 veckor – framför allt vid stundande ingrepp
eller svårt immunsupprimerad patient (inkl Hibiscrub,
+ Bactroban + helst dra KAD)
Behandling vid klinisk infektion – alltid!
Enligt resistensmönster:
PO/Iv: klindamycin, rifampicin, fucidinsyra
IV: vancomycin, teikoplanin
Obs – Resistensutveckling!
Smittskydd Värmland
Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska
2015-02-06
14
ESBL
Extended Spectrum BetaLactamases
• Tarmbakterier som utvecklat resistens mot de
vanligaste betalaktamantibiotika (+ vanligt
med resistens mot andra vanliga antibiotika
som man oftast kan behandla med).
• Virulens och spridningsbenägenhet skiljer sig
EJ från övriga tarmbakterier.
• Ökande problem både i samhället och i
vården.
Smittskydd Värmland
Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska
2015-02-06
15
ESBL
Tarmbakterier
E-coli
Klebsiella
(ofta mer spridningsbenägen)
Även Enterobacter,
Proteus, Pseudomonas,
Salmonella
Diagram: Incidens per åldersgrupp och kön för ESBL-fall med E.
coli och K. pneumoniae för 2012.
Smittskydd Värmland
Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska
2015-02-06
16
ESBL karta
Smittskydd Värmland
Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska
2015-02-06
17
ESBL
• Producerar ett enzym
som bryter ned betalaktamantibiotika.
• Plasmidöverfört – förs lätt
över till andra bakterier i
tarmen
• Korrelerat till hög antibiotikaanvändning (framför allt
cefalosporiner)
Smittskydd Värmland
Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska
2015-02-06
18
ESBL
Smitta
• Livsmedel
– t.ex. kött
•
Kontaktsmitta
– indirekt och direkt: ex inom vården.
Riskfaktorer i vården
• Överbeläggningar, dåligt rengjord utrustning,
dålig följsamhet till basala hygienrutiner
•
Neonatalavdelningar, urologavdelningar,
brännskadeavdelningar.
Utlandsvistelse
• Ofta symtomfria bärare
Smittskydd Värmland
Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska
2015-02-06
19
ESBL
• Regelbundna kontrollodlingar behövs inte.
• Om känd ESBL tidigare: odla alltid innan insättande
av antibiotika för t.ex. uvi.
• Basala hygienrutiner!
Riskfaktorer
• Diarré
• KAD
• Sår
Smittskydd Värmland
Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska
2015-02-06
20
ESBL
ESBL är resistent mot de flesta betalaktamantibiotika utom karbapenemer.
Alltid resistent mot cefalosporiner!
Även ökad andel resistens mot aminoglykosider, TSU och kinoloner.
Ofta enbart karbapenemer som behandlingsalternativ.
•
Viss utveckling av nya typer av ESBL som bryter ned karbapenemer –
ESBLCARBA. OROANDE! Patienter riskerar att dö i sepsis!
•
•
ESBL ej anmälningspliktig enligt SmL
ESBLCARBA är anmälningspliktig
MRB (ESBL, MRSA, VRE)
• Om utlandsvårdad eller arbetat utomlands senaste sex månaderna – kontrollodla!
• Om IVA-vårdad – kontrollodla!
Smittskydd Värmland
Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska
2015-02-06
21
ESBL
Basala hygienrutiner!
• Om ingen riskfaktor räcker det
med basala hygienrutiner
• Om riskfaktor, framför allt diarré:
enkelrum med egen toalett
• Personal med ESBL: ej arbeta
om diarré.
• I övrigt inga inskränkningar.
Smittskydd Värmland
Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska
2015-02-06
22
VRE
• Finns som normalflora i tarmen.
• Infektion hos framför allt patienter med nedsatt
immunförsvar.
• Kan ge upphov till sepsis och endokardit.
• Kan inte beh. med Vankomycin, finns totalres.
VRE-stammar.
• Anmälnings- och smittspårningspliktig.
• Smittfrihet finns ej.
Smittskydd Värmland
Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska
2015-02-06
23
Smittspridning (källa VG-regionen)
Riskfaktorer
MRSA
VRE
ESBL
ESBL Carba
Multires.
Gramneg.
stav
Rodnade, infekterade,
irriterade, svårläkta sår
och abscesser
X
X
X
X
X
Eksem, annan hudsjd.
X
Drän/stomi/PEG/PDkateter
X
X
X
X
X
Infarter (CVK,PVK)
X
X
X
X
X
KAD/RIK
X
X
X
X
X
Trachestoma
X
X
X
X
X
Faeces/urininkontinens
okontrollerat
X
X
X
X
Diarré
X
X
X
X
Utlandsvård
X
X
X
X
X
Bristande kognitiv
förmåga
X
X
X
X
X
Barn som suger på
leksaker
X
Smittskydd Värmland
Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska
2015-02-06
24
