2014-04-23
Kommunikation betyder
Kommunikation vid
familjeintervention
Karlstad 28-29 april 2014
kontakt mellan
människor, samt
överföring av
information
(från SAOL)
Nationella psykosociala riktlinjer
vid schizofreni
Rekommendation om
familjeinterventioner för att minska
stressen i familjen och förebygga
återfall
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten
bör
erbjuda personer med schizofreni som har
kontakt med sin familj eller närstående
familjeinterventioner (prioritet 1).
Fördelar med familjeintervention
enligt nationella riktlinjer vid
schizofreni
- Familjeinterventioner minskar återfall inom ett år
och även inläggning på sjukhus inom ett år.
- Följsamheten till medicinering ökar med
familjeinterventioner.
- Familjeinterventioner tycks förbättra psykiskt
välmående, social funktion och livskvaliteten för
personer med schizofreni.
- Familjeinterventioner tycks förbättra den sociala
situationen och det känslomässiga klimatet i
familjen.
1
2014-04-23
Kommunikationsträning är viktig
vid
I familjeinterventioner ingår t ex
- Kartläggning, inkluderande t ex intervjuer,
nätverkskartor, livskvalitet, planer för
utveckling med mål
- Arbete med känsloklimatet
- Psykopedagogisk undervisning
- Tidiga tecken
- Stresshantering
- Problemlösning/målformulering
- Social färdighetsträning
- Kommunikationsövningar
Kommunikationsträning
Målet med att träna kommunikation är att
kommunicera på ett tydligare och mer direkt sätt.
Syftet är att ge bättre redskap för att kommunicera
även om svårare saker.
de allra flesta psykiatriska och även flera
somatiska funktionsnedsättningar:
Jag har arbetat med till exempel;
- Schizofreni och psykossjukdomar
- Bipolär sjukdom
- Ätstörningar
- Barndiabetes
- Stroke
- Cancersjukdomar
Fem moment är viktiga att träna på
1.
2.
3.
4.
5.
Visa uppskattning
Be om något på ett positivt sätt
Uttrycka känslor, både positiva och negativa
Aktivt lyssnande
Göra en kompromiss
Nisse Berglund
Nisse Berglund
2
2014-04-23
Visa uppskattning
Exempel på att visa uppskattning
titta på personen
säg klart vad det var du
uppskattade
berätta kort hur det kändes
eller hur det känns
”Vad glad jag blir. Tack för att du
höll upp dörren åt mig. Jag hade
nog inte klarat att bära in det
själv.”
Nisse Berglund
Be om något på ett
positivt sätt
titta på personen
säg tydligt vad du vill att den
andra personen ska göra
tala om hur det kan få dig att
känna dig (tex nöjd, glad)
Exempel på att be om något på ett
positivt sätt
”Jag skulle bli jätteglad om du
kunde sänka volymen lite. Vi
andra sitter och tittar på TV och
det är svårt att höra vad de
säger.”
Nisse Berglund
3
2014-04-23
Att uttrycka känslor
Exempel på att uttrycka känslor
titta på personen
tala långsamt och tydligt
säg klart vad du kände och reagerade på
berätta hur det fick dig att känna dig
ge förslag på hur den andra personen kan
göra istället, om det var något negativt du
reagerade på
” Snälla Kalle. Vi har ju bestämt att
du ska städa ditt rum varje fredag.
Jag blir besviken när du inte har
städat alls. Om det är svårt att
komma igång kan du väl säga till
mig, så lovar jag att hjälpa dig.”
(i detta fallet negativa känslor)
Nisse Berglund
Aktivt lyssnande
titta på personen som talar med
dig
nicka eller säg tex mmm
ställ en förklarande fråga
sammanfatta kort vad den andra
personen sa och menade
Exempel på aktivt lyssnande
”……. du menar alltså att det är
svårt för dig att göra detta just
nu…….. vad föreslår du istället?
Vad vill du att jag ska göra?”
Nisse Berglund
4
2014-04-23
Att göra en kompromiss
lyssna på den andra personen
sammanfatta kort det han eller hon sa
(för att visa att du lyssnade)
förklara vad du själv tycker
föreslå en kompromiss
Ett sätt att hitta en kompromiss kan vara
att använda problemlösning.
Exempel på att göra en
kompromiss
”Du tycker alltså att jag själv ska plocka in
disken i diskmaskinen och sedan också
torka av bord och diskbänk. Jag skulle
tycka det kändes bra om vi gjorde detta
tillsammans. Om du plockar in tallrikar och
bestick i diskmaskinen, så torkar jag av
bord och diskbänk och handdiskar
kastrullerna.
Vad tycker du om det?”
Nisse Berglund
Kommunikationsträning
Viktigt i kommunikationsträning
1 Diskutera något av momenten, tex att uttrycka
känslor
2/ Be resursgruppen/familjen visa genom att
rollspela
3/ Ge feedback och förslag på förbättringar, be
att alla ger feedback på rollspelet
4/ Upprepat rollspel med förbättringar
alla ger ny feedback
5/ Hemuppgift att göra detta hemma till nästa
session
• Börja inte med en för svår övning. Ibland kan det
t ex finnas skäl att låta patienten sitta bredvid.
• Rollspelen ska vara korta (15-60 sekunder).
• Använd gärna modell (en person som spelar en
annan) om det är en svårare övning.
• Gå alltid laget runt så att alla är med hela tiden.
• Som CM håller ni i hela övningen med fast och
tydlig hand.
• Viktigt med omgående positiv feedback på
patientens och närståendes ansträngning.
Nisse Berglund
Nisse Berglund
5
2014-04-23
Kommunikation fortsättning
• Förbered genom att snacka er samma innan och
genom att se till att ni har t ex skrivet material
• Inled med ”varsågoda”, avsluta med ”tack”.
• Glöm ej viktiga frågor som efter andra rollspelet, då
man ber aktörerna jämföra det första och andra
rollspelet. Visa på förbättringar.
• Snacka er samman efter sessionen
• Förbered resursgruppen på vad som händer nästa
session.
• Ge hemuppgifter. De ska klara detta själva utan dig/er.
Nisse Berglund
Exempel på fientlighet
• ” Jag gör allt jag kan, men det jag klarar av
med andra, klarar jag inte med min egen
fru”.
• ” Den här helgen har varit hemsk, jag har
gråtit hela tiden, bara av hans närvaro”.
• ” Sedan han blev sjuk, bryr jag mig inte
längre”.
• ”Hon påstår att jag har börjat ljuga för
henne. Och det gör jag faktiskt för att
undvika jobbiga situationer, och också för
att jag egentligen inte bryr mig.”
Exempel på kritiska kommentarer
- ” Han ljuger en hel del”
- ” Han har bara arbetat tre dagar i sitt hela
liv”
- ” Han är inte psykotisk, bara slö”
- ”Har hon en gång bestämt sig för att inte
göra något, så går det aldrig att få henne
att ändra sig”
- ”Hon lovar att gå och lägga sig och inte
störa. Men sedan står hon där i alla fall
mitt i natten.”
Exempel på känslomässigt
överengagemang
• ”Jag gråter dagligen och tänker på vad som gått
fel”
• ”Det är som att ständigt leva i ett fängelse utan
galler. Varje dag undrar jag hur jag kan hjälpa
honom att bryta sig ur detta. Varje dag”
• ”Vad ska de säga på affären om han går ditt
själv och talar så att de inte förstår. Bättre att jag
går dit själv.”
• Jag lever i ett vaccum. Jag gör vad som helst för
att hjälpa honom.”
6
2014-04-23
Exempel på värme
Exempel på positiva kommentarer
• ”Han är vän med alla, trots sina problem.
Alla älskar honom.”
• ”Han klarar det mesta, fast det tar tid för
honom. Men jag säger till honom att säga
till om han behöver min hjälp.”
• Ibland är det jobbigt att se hur andra
reagerar. Och jag vet att han är så känslig
att han också märker sånt, vilket bekymrar
mig. Jag talar ofta med honom om detta”.
• ”Hon är en fantastisk mamma, där har
inget ändrats”
• ”Det tog lite tid, men sedan klarade han
jobbet jättebra”
• ”Jag tycker mycket om att vara med
henne. Det har ingen betydelse vad vi gör”
• ”Han är jättebra på att hjälpa till. Han ser
saker som behöver göras, som inte jag
ser”.
Att i praktiken arbeta med
känsloklimatet
1/ Gör patientintervju
2/ Gör närståendeintervjuer
3/ Gör skattning och analys tillsammans
4/ Gör en skriftlig plan tillsammans i resursgruppen
5/ Erbjud de vanligaste interventionerna
- Undervisning
- Tidiga varningstecken
- Formulera mål (för både brukare o närstående)
- Kommunikationsövningar
- Övrigt (PL, social färdighetsövning, stress)
- Handledning (för personal)
Metoder att sänka ett högt
känsloklimat
-
Exempel:
Undervisning om funktionshindret
Kommunikationsövningar med närstående
Formulera tydliga mål, kort- och långsiktiga
Problemlösningar med anhöriga
Sociala färdighetsövningar/social skills
Lära känna till tidiga varningstecken
Handledning (för personal)
7
2014-04-23
Att sänka känsloklimatet
Min personliga erfarenhet från att under
1988-2007 ha träffat cirka 310 patienter
och deras närstående i resursgrupper, är
att det överlägset bästa redskapet att
sänka känsloklimatet mellan patient och
närstående är att arbeta med
kommunikationsövningar.
129 patienter, Schizofreni
Återfall (=inläggning i heldygnsvård) inom 9
mån
Hög EE
(57st)
Låg hemkontakt
28%
Farmaka
15%
Ej faramaka
42%
Låg EE
(72st)
Hög hemkontakt
69%
Farmaka
53%
Ej farmaka
92%
Farmaka
12%
Ej farmaka
15 %
Leff & Vaughn, London 1976
Resursgrupp
Att skapa en resursgrupp är det absolut bästa sättet
att efterleva delat beslutsfattande samt att det är
patientens personliga mål som styr agendan.
Patienten är den som bjuder in deltagare till
resursgruppen. Vid behov görs detta med stöd av
case manager och vård- stödsamordnare
(medarbetare i kommun och i psykiatri).
Resursgruppsarbetet är en av två metoder som har
högst evidens gällande Delat beslutsfattande enligt
SBU-rapporten on Schizofreni i november 2012.
Resurgsgruppen.
Brukaren bjuder in följande:
Närstående:
föräldrar
syskon
barn
partner
andra släktingar
vänner
arbetskamrater
m fl
Professionella stödpersoner:
case manager/kontaktperson
personlig assistent
boendestödjare
god man
m fl
8
2014-04-23
Vad göra vid låg- respektive hög-EE?
(vid t ex ny kontakt)
- handledning och råd
- samverkan
- kunskap
- dela med sig
- stärka sina resurser
- personlig kontakt med vården
- stöd vid försämringar och kriser
- kontinuerliga kontakter
- aktiva kontakter från vårdpersonalen
Närståendes vanligaste känslor
och tankar
- Sorg
- Oro/ängslan
- Skuld
- Skam
- Hopp
- Förtvivlan
- Vanmakt
- Saknad
- Uppgivenhet
- Ensamhet
- Depression
- Missnöje
- Ilska/vrede
Nisse Berglund och Per Borell från CMR
• Skapa allians och delat beslutsfattande
• Kartläggning och analys
• Introducera resursgruppen
• EE/känsloklimat
• Kontinuerlig utvärdering
Samtliga erbjuds
• Psykopedagogisk undervisning
• Formulera mål
• Tidiga varningstecken
• Vad gör vid försämring eller kris?
_______________________________________________
•
•
•
•
•
Stresshantering
Kommunikationsträning
Målformulering/Problemlösning
Social färdighetsträning
Arbeta med tankar och känslor
Dessutom
vid högt känsloklimat
Nisse Berglund
Närståendes tankar som kan störa
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Jag klarar inget själv
Jag är värdelös
Jag mår för dåligt för att orka eller klara av
Jag kan aldrig samarbeta med andra
Jag vågar inte göra det
Det är bäst att jag håller det för mig själv
Säkrast att inte göra något alls
Bäst att stanna hemma
Jag är för svag för att klara av det
Jag tycker och tänker inget alls
Jag ställer aldrig några krav
(citat från närstående i resursgrupper Halland 1989-2007)
9
2014-04-23
Tankar som styr mitt liv
- Mitt liv är format efter att jag alltid måste tänka på vad andra
ska säga om mig
- Jag måste alltid vara till lags
- Jag tänker alltid på att jag inte får göra bort mig
- Jag måste alltid tänka på att vara omtyckt
- Jag måste alltid tänka på vad andra kommer tycka och tänka
om mig
- Jag måste alltid tänka på att vara ärlig, uppmärksam, att
tänka på andras känslor och vad andra förväntar av mig
- Jag tänker på att alltid försöka göra som jag blir tillsagd
- Jag tänker på att alltid försöka vara gld och lättsam
- Jag tänker på andras behov, före mina egna
De vanligaste reaktionerna hos
närstående
1/ Kris, hopp och förtvivlan 75%
Även närstående drabbas. Man kastas mellan hopp och förtvivlan.
2/ Vanmakt
65 %
Man upplever att det man gör inte hjälper.
3/ Ilska
60 %
Arg eller ilsken på den som är sjuk, på situationen, personal eller sjukvård
4/ Ensamhet
55%
Varför drabbas just jag, eller vi i vår familj?
5/ Skam
55%
Stigmat har sjunkit, men mycket finns kvar att göra.
6/ SOS (sorg, oro, skuld)
60 %
60 % av samtliga föräldrar känner skuld när de har ett barn som är psykiskt sjuk.
Närstående i Halland 2000-2005
(citat från närstående och patienter i resursgrupper Halland 1989-2007)
Exempel på vad det är viktigt att
kommunikationsträna om?
-
Kring vars och ens tankar och känslor
Om vardagliga saker
Om viktiga saker
Om att vara tydlig, utan att vara rädd
Att uttrycka även sina eventuella negativa
känslor
- Att våga ta kontakt med någon annan
- Att våga säga nej
- Att inte tjata
Viktiga ingredienser i
kommunikationen
• Ditt eget kroppsspråk
• Hur avläser man andra personers (oftast)
omedvetna signaler. Ska jag vänta eller
fortsätta?
• Hur påverkar mitt eget tillstånd din
kommunikationsförmåga?
• Hur kan jag själv komma i ”rätt” tillstånd?
• Försök alltid förmedla både innehåll och
känsla
10
2014-04-23
Personer med psykisk
funktionsnedsättning
- Vill bli lyssnade på
- Vill inte alltid omgående lösa problemet
- Vill helst själv styra processen (precis som de
flesta av oss)
- Vill att vi förstår oss på dem, inte att de förstår
sig på oss.
- Behöver ofta mer tid
- Vill vara jämlika
- Vill också ha makt
Barnen påverkas av att vuxna:
- ägnar mycket tid och kraft åt den drabbade
- blir ansträngda
- får svårt med egen återhämtning
samt
- att rutiner fungerar sämre eller inte alls
- att vardagslivet blir förutsägbart och otryggt
- att roller blir otydliga
- att rollfunktioner försämras eller upphör
- att familjens förmåga att lösa problem minskar
- att ekonomin försämras
- att familjen blir mer och mer socialt isolerad
Intervjuer i Halland med 24 patienter med psykos eller bipolär sjukdom
Syskons situation och merbelastning
Relationen till det drabbade
syskonet präglas framför allt av:
- tar på sig mer när föräldrar inte finns tillgängliga
• kärlek och medlidande
- systrar mer belastade än bröder
- större upplevd merbelastning vid låg ålder och
då det drabbade syskonet har allvarliga symtom
• ilska och avundsjuka
• skuld och skam
11
2014-04-23
Mål i arbetet med barn:
• klargöranden
• bekräfta barnets upplevelser
• respondera på barnets (förmodade)
reaktioner
• skuldavlastning!
• barnet ska få vara kvar i sin barn-roll
Övning eller rollspel
Marcus, brukaren, 20 år gammal, bor med sina
föräldrar. Pappa reser ofta i veckorna, så i
denna situationen är han ej hemma.
Marcus har, utan att säga till mamma, sovit över
natt hos en kompis, Mattias.
Mamma sitter vid köksbordet och äter frukost,
har sovit dåligt och är mycket orolig var Marcus
har varit.
Övningen börjar med att Marcus öppnar dörren.
Efter varje kort rollspel
- Feedback till samtliga
- Gå laget runt
- Jämför första rollspelet med senare
- Låt patienten bestämma
- V. b. stötta
Tänk på:
- Korta rollspel
- Använd gärna modell
12
