Genomsnittligt elevantal under läsåret 2014/2015 på skolan

Kvalitetsrapport läsåret
2014-2015
Eva Egrenius Cegrell
Rektor
SYAB Transportgymnasium
Kvalitetsrapport Läsåret 2014-2015
INTRODUKTION
SYAB TRANSPORTGYMNASIUM
Skollagen 4 kap. 4, 5 och 6 §§ finns bestämmelser om kvalitetsarbetet. Den här rapporten är
en sammanfattning av skolans kvalitetsarbete under läsåret 2014-2015 med analys av våra
resultat och förslag på åtgärder till förbättringar. Analys av resultat har skett tillsammans med
lärare och elever på skolan.
VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR OCH OMFATTNING
Allmänt om skolan
Syab Transportgymnasium erbjuder en 3-årig yrkesutbildning med inriktning yrkeschaufför
inom fordons- och transportprogrammet och har idag elever fördelat på tre årskurser.
Under läsåret har rektor genomgått Rektorslyftet på LNU för att förbättra det systematiska
kvalitetsarbetet med avseende att stärka kvalitetsarbetet ute i organisationen och för att öka
skolans resultat. Under läsåret har också flera olika fortbildningar och universitetsutbildningar
för personalen genomförts och påbörjats.
Elevhälsan har stärkts genom utökade möjligheter i tjänster för arbetet med elever i behov av
särskilt stöd där vi idag har ett elevhälsoteam bestående av rektor, specialpedagogisk resurs,
kurator, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare samt speciallärare 2015.
Till teamets förfogande finns läkare och psykolog att tillgå vid behov hos Företagens
Hälsocentral i Kalmar som vi har avtal med. Skolan har också ett nära samarbete med
Socialtjänsten och Barn- och ungdomspsykiatrin samt ungdomspolisen i Kalmar.
Elevrådet har möte varje månad tillsammans med rektor. Elevrådet ansvarar från och med
detta läsår (14-15) också för matrådsfrågor. Elevrådet består av två elever från varje årskurs.
Elevråden diskuterar elevrådsfrågor i klassråden som hålls vid minst ett tillfälle i månaden.
Elevrådets representanter tar med frågor och diskussioner från klassen till elevrådets möten.
Elevrådet deltar också i utvärdering av skolans resultat samt likabehandlingsarbete. Skolan har
också utvalda elevskyddsombud från varje årskurs som medverkar i det systematiska
arbetsmiljöarbetet. Eleverna har fått elevskyddsombudsutbildning av skolans
huvudskyddsombud. Eleverna deltar vid skyddsronder och medverkar i riskanalyser och
förbättringsarbete.
Senast sparad: 2017-07-15 00:121
Utskriven: 2017-07-15 00:12
SYAB Transportgymnasium
Kvalitetsrapport Läsåret 2014-2015
För oss är eleven i fokus och att varje elev skall ges möjlighet att uppnå kraven för en
yrkesexamen som innebär att eleven har uppnått en godtagbar nivå av yrkeskunnande för att
vara väl förberedd för yrkeslivet. Vi utgår från examensmålen och övergripande mål för att
eleverna ska nå så långt som möjligt och samtidigt ge de verktyg att kunna göra egna
ställningstaganden och ha inflytande. Vi satsar på moderna läromedel, allt från bärbara
datorer, anpassat material som stöd till moderna fordon och teknisk utrustning.
Under läsåret står det också klart att alla på Syab behöver stärka sina kunskaper kring det
systematiska kvalitetsarbetet. För rektors del handlar det om att under läsåret 2014 -2015
delta i Rektorslyftet, vid Linnéuniversitetet. Vidare behöver gymnasiet upprätta en plan för
systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagen om skyldighet att planera, följa upp och utveckla
verksamheten. Här ska vi förbättra genom att lägga särskild vikt vid en struktur för arbetet
med start våren 2015.
DET INRE ARBETET I SKOLAN - Förutsättningar
Ledning
På skolan finns rektor och gymnasiechef som ingår i skolans ledning som består av vd,
ekonomichef och chef för trafiklärarutbildningen. Ledningen arbetar med övergripande frågor
och ansvarsfrågor. Ledningen sammanträder minst 2 ggr/termin. Ärenden från elevrådet tas
med vid ledningsmötena. Skolans lärare är organiserade i team fördelat på de tre årskurserna.
Varje vecka hålls gemensamma möten besående av lärarlagsmöten 1g/vecka (2 tim) och
personalmöte 1/g per vecka (2 tim). Utöver det ges klassråd, elevrådsmöten,
elevvårdskonferenser och studiedagar.
Senast sparad: 2017-07-15 00:122
Utskriven: 2017-07-15 00:12
SYAB Transportgymnasium
Kvalitetsrapport Läsåret 2014-2015
Förutsättningar – Personal
Antalet lärare på skolan under läsåret har som mest varit 12 stycken. Antalet elever per
heltidstjänst var i år 9,8 vilket är en minskning mot föregående läsår 11,3. Lärare med
pedagogisk högskoleexamen är 64,6 % och är en minskning från föregående läsår (13/14) som
då var 67,6%. Andelen lärare med examen är låg i förhållande till kommunens lärare (87,3)
och riket (81,9%). Två lärare tar sin lärarexamen (yrkeslärare) under höstterminen 2015, en
lärare är under utbildning och en nyanställd lärare startar sin yrkeslärarutbildning under
hösten 2015. För att kvalitetssäkra lärares kompetens har flera utbildningsinsatser påbörjats
under året.
Lärare i No/Ma/Idrott saknar lärarlegitimation i matematik för gymnasiet – ansökan inskickad
till Skolverket.
Personal
Gymnasiechef
40%
Rektor
100%
Planerare
75%
Ekonomiassistent
50%
SYV
10%
Vaktmästare
40%
Tillgång till Kurator
20%
Tillgång till skolsköterska, skolläkare
20%
Speciallärare
20%
Resurslärare
40%
Under läsåret sökte skolan efter specialpedagog och fick på så sätt tillgång till en speciallärare
som anställdes på timmar men uppgår nu till 20 %.
Elevstatistik
Genomsnittligt elevantal under läsåret 2014/2015 på skolan var totalt 94 elever
Årskurs 1
Kvinnor: 6 Män: 23
Totalt: 29
Årskurs 2
Kvinnor: 10 Män: 21
Totalt: 34
Årskurs 3
Kvinnor: 2 Män: 32
Totalt: 33
Totalt kvinnor: 18
Totalt män: 76
Senast sparad: 2017-07-15 00:123
Utskriven: 2017-07-15 00:12
SYAB Transportgymnasium
Kvalitetsrapport Läsåret 2014-2015
Andelen av eleverna som är tjejer på Syab har ökat från föregående läsår från 11 tjejer till 18
det här läsåret totalt. 2013 studerade enbart 5 kvinnor på programmet.
Under läsåret var det 5 elever avbröt sina studier på grund av bland annat byte av skola.
Materiella resurser
Läromedel
Skolan har läromedel i samtliga ämnen och ytterligare har köpts in under läsåret.
Pedagogisk utrustning
Ett antal nya bärbara datorer har köpts in till gymnasiet så att det finns cirka 15 datorer
per klass. Många av eleverna föredrar att arbeta i sina mobiler när det handlar om att
träna ASTRA. De fasta klienterna har därför kopplats bort då dessa inte längre fyllde
någon funktion. Lärarna har istället fått tillgång till Ipads för att enklare dokumentera
i utbildningskorten vid körlektioner när de är ute och kör i fordon med eleverna.
Klassrummen utom ett där det är för lågt i tak, är inredda med smartboards. Syab har
också gjort investeringar i nya moderna lastbilar, släp, minibussar och personfordon
för att möta framtida krav på yrkeschaufförer.
Lokaler
Inför läsåret 2014/2015 flyttade gymnasiet till egna lokaler där vi har fått en mer
samlad skoldag, en egen matsal med elevuppehållsrum och bättre kontor för lärarna
som är stora, rymliga och där de sitter idag 2 och 2. Tidigare satt lärarna i ett
kontorslandskap som upplevdes stökig och stressig. Flytten genomfördes under
sommaren och iordningsställdes strax innan skolstart. Lärarna upplever nu i högre grad
att man får lugn och ro för sitt planeringsarbete, möten och telefonsamtal. Även en
ökad möjlighet att möta enskilda elever i en lugnare miljö när skolarbetet så kräver.
Bibliotek
Skolan har avtal med Kalmar stadsbibliotek som tillhandahåller bibliotekspersonal
under överenskommen tid samt ansvarar för utlåning, och katalogsystem (BOOK-IT)
medier: som böcker, ljudböcker, e-böcker, tidskrifter, dagstidningar, dvd, cd, e-musik,
Senast sparad: 2017-07-15 00:124
Utskriven: 2017-07-15 00:12
SYAB Transportgymnasium
Kvalitetsrapport Läsåret 2014-2015
nya medietyper. Översyn urval och gallring ingår här tillsammans med beställning,
utrustning och registrering. Eleverna på skolan använder sig i väldigt liten utsträckning
av den litteratur som erbjuds enligt lärarna. Dagens teknik med datorer och
mobiltelefoner gör att elever använder sig av media som sökmotor och läsning, tal och
ljudfunktioner som enkelt går att använda i både för den inlärningen och som ett stöd
för elever som vill ha uppläst text som exempel. En utvärdering av biblioteket
genomfördes med personal vt 15. Rektor tillsammans med Stadsbibliotekets chef och
personal har inför höstterminen inbokade möten för diskussion hur vi kan förbättra
och bygga upp ökad användning och tillgång till bibliotek.
Kompetensutveckling/fortbildningar – Personal läsåret 2014-2015
Kompetensutveckling diskuteras vid medarbetarsamtalet och planeras under läsåret.
Kompetensen som ska utvecklas ligger i linje med skolans behov och nya krav och som en
naturlig del där yrkeslärare måste regelbundet fortbilda sig för att behålla förordnanden.
Skolan finansierar och ger möjligheter inom personalens tjänster i form av avsatt tid för
kompetensutvecklingen tillsammans med Skolverkets stöd i form av projektmedel. Under året
har flera utbildningar och fortbildningar genomförts. Syftet med kompetensutvecklingen är
att kvalitetssäkra elevernas möjligheter att nå så långt som möjligt utifrån mål och
kunskapskrav samt för säkerställande av utbildning med hög kvalitet.
Sammanställning utbildning/fortbildning/kollegialt lärande
Yrkeslärarutbildning LNU
3 lärare
Konferenser – temadag Betyg och bedömning,
Studiedag; APL-utveckling, Gymnasiearbetet med
Ingelstorp/ Helgesbosgymnasiet
samtlig personal och rektor
Truckutbildning – instruktör
2 lärare
Kalmar mot droger – föreläsningar
lärare och skolsköterska
Polisen om droger – föreläsningar
lärare och rektor
Studiedagar-systematiskt kvalitetsarbete
samtlig personal och rektor
Skolinspektionens dag
rektor och gymnasiechef
Rektorslyftet
rektor
ADR - fortbildning
2 lärare
Fortbildning för förarprövare
1 lärare
Förarprövare
1 lärare
Studiedagar-systematiskt kvalitetsarbete
samtlig personal och rektor
Senast sparad: 2017-07-15 00:125
Utskriven: 2017-07-15 00:12
SYAB Transportgymnasium
Kvalitetsrapport Läsåret 2014-2015
APL utveckling –
i samverkan med skolverkets APL-handledare
och utbildningsmaterial
APL utvecklare genom LNU
YKB – Yrkeskompetensbevis (ht15)
Arbetsmilöutbildning med Askengrens
2 yrkeslärare samt
gymnasiechef
1 lärare
samtliga yrkeslärare
samtlig personal Syab
rektor
och
Medarbetarenkäten vt 2015
Enligt den terminsvisa medarbetarenkäten (gymnasiet/vux) trivs man som anställd på skolan.
Hösten 2014 var genomsnittet 80 % men sjönk till 73 % under våren 2015 vilket förklaras med
en ganska rörig period där rektor var mindre tillgänglig och situationer uppstod som gjorde att
arbetsbelastningen ökade. I samtal med personalen uttrycker man stress där viss förvirring
finns och en osäkerhet i planering, bedömning och undervisning, detta också på grund av nya
lärare. I samband med det behövs mycket stöd i arbetet och under året upplever en del att de
inte har fått tillräckligt med stöd i sitt arbete. Enkäten visar också att den återkoppling man
behöver på sina arbetsuppgifter från rektor inte är tillräcklig. Man upplever också att
medarbetare inte tar ansvar för att arbetsuppgifter inte blir genomförda. En analys av läget
gjordes gemensamt och en handlingsplan upprättades för tydligare befattningsbeskrivningar
och tydligare organisering tillsammans med förbättrade kommunikationsvägar. Aktiviteter för
förbättringar dokumenterades av lärarna påbörjades vid vårterminens senare hälft. Vi kan vid
mätning nu under hösten 2015 se att pågående aktiviteter för förbättringar har effekt (77 %)
både när det handlar om trivsel hos personalen som hos eleverna. Områden som pekar i
positiv riktning mot föregående mätning är arbetsorganisation, ledning och jämställdhet (Ht
2015)
Rektor upprättade också en egen handlingsplan för sitt arbete som en del i utbildningen i
rektorslyftet.
Medarbetarenkäten vt 15 visar också att vi behöver bli bättre på arbetsmiljöfrågor i det stora
hela då man inte känner sig trygg i frågor kring lagar och regler och vad som styr själva
arbetsmiljöarbetet. Under året har rektor genomfört medarbetarsamtal med samtliga för att
skapa en bild över behov och önskemål samt mål med arbetet. Den bild som då framkom var
medarbetarna har hög kompetens och har vilja att utvecklas tillsammans med önskemål om
kompetensutveckling och utmaningar i arbetet. Detta ledde till ett förbättringsarbete för hela
Senast sparad: 2017-07-15 00:126
Utskriven: 2017-07-15 00:12
SYAB Transportgymnasium
Kvalitetsrapport Läsåret 2014-2015
Syab där vi har startat ett arbetsmiljöarbete tillsammans med företaget Askengren i Göteborg
som fick i uppgift att genomlysa hela organisationens arbetsmiljöarbete och huvudmannen
ansvarar för uppföljning och resultat.
MÅLSÄTTNINGAR
2.1 Kunskaper
Andelen avgångselever (2015) som gått ut med fullständiga betyg, d v s minst 2500 poäng, var
96,6%, en positiv ökning från 2014 då andelen avgångselever med fullständiga betyg var 91 %.
Detta är en fingervisning på att våra arbetsinsatser har positiv effekt på elevernas
kunskapsresultat men också att vi måste göra ytterligare insatser för att andelen elever med
examen ska öka till 100 %. Den genomsnittliga betygspoängen har ökat från 11,2 (2013) till
13,4 (2014) och 13,13 (2015) .
Arbetet under året
Inför läsåret 2013-2014 planerades ett förbättringsarbete kring elever i behov av särskilt stöd
där rutiner för kartläggning och utredning upparbetades samt tillhörande dokument.
Vid vår uppföljning under vårterminen 2015 visade att ca 90 % av eleverna upplever att de får
det stöd de behöver, en uppfattning som sjunkit från höstterminen 2014 då resultatet var 94
%. Förklaringen till att eleverna har en annan upplevelse under vårterminen 2015 kan förklaras
med att olika typer av stöd varierat över tid och att alla inte bedöms behöva stöd i
undervisningen. Min bedömning är också att lärarna tenderar att lämna orosanmälningar
senare än tidigare till elevhälsoteamet. Under läsåret 13-14 senare del avlastades lärarna
genom att en lärare blev ansvarig för sammanställning av kartläggningar och lät istället lärarna
beskriva och diskutera de extra anpassningar som gjordes. Än kan vi inte se något resultat av
detta arbete men vår förhoppning är att en förstärkning av speciallärare ska ge lärarna bättre
förutsättningar och eleverna det stöd de behöver i högre utsträckning.
Vidare visar utvärderingen under hösten 2014 att eleverna upplevde att utbildningen höll hög
kvalitet (97 %) men som drastiskt sjönk till 74 % under vårterminen 2015. Under läsåret 20142015 hade skolan flera vikarier inne vid sjukdom samt att en lärare fick tjänsteledigt kan vara
en anledning till att undervisningen inte alltid höll samma kvalitét. I vår gemensamma analys
Senast sparad: 2017-07-15 00:127
Utskriven: 2017-07-15 00:12
SYAB Transportgymnasium
Kvalitetsrapport Läsåret 2014-2015
kunde vi komma fram till att lektionsplaneringarna hade brister som vi behövde förbättra.
Eleverna upplevde också att kontakten med sin mentor blev sämre under året vilket också är
ett resultat av att skolan hade under en period flera vikarier. I motsats till detta upplevde
eleverna dock att lärarna samverkade mellan ämnena och lärarna gjorde rättvisa
bedömningar av elevernas kunskapsutveckling (97 %)
Lärarna uttrycker att det är svårt och tidskrävande med dokumentation som ligger till grund
för orosanmälningar och kartläggningar, svårigheten ligger i att beskriva elevens behov och
lärarna uppger att de vill ha mer handledning kring detta. En lärare med specialpedagogiskt
uppdrag har under läsåret varit ett stöd för lärarna i detta arbete tillsammans med att de fått
hjälp med nätbaserade läromedel i framförallt fordonsämnena. Andelen elever med
studiebevis har minskat från 23 % (2013) ner till 9 % (2014) och till enbart 3 % 2015. Rektor
behöver mer underlag för de processer som sker i klassrummet och som ett framtida
förbättringsarbete hitta vägar till klassrummen och vad som sker där, göra analyser av det
arbete som sker i klassrummet (allmändidaktiskt) för att få nyanserat underlag för att sätta
skolans resultat i relation till varför det blir som det blir.
Elevhälsoteamet bestod av under ht 14 av rektor, biträdande rektor, syv och en lärare som
tjänstefördelades även som pedagogiskt resurs. Teamet träffades ett tillfälle per vecka. Utöver
det träffades även teamet tillsammans med skolsköterska och kurator. Under vårterminen
omorganiserade vi oss så att vi kunde mötas vid flera tillfällen i månaden. Under vårterminen
2015 upplevde vi att arbetet behövde förbättras varför vi tillsammans med kurator,
skolsköterska, syv och speciallärare gjorde en fast agenda för elevärenden och där vi alla
sammanträdde vid minst ett tillfälle per månad. Anledningen till bristande möteskultur och
kommunikation var att skolsköterska, kurator, studie- och yrkesvalslärare och speciallärare
inte arbetar full tid och inte samtidigt på skolan och under läsåret inte kunnat sammanträda
så ofta. Detta ledde till planerade förbättringar kring elevhälsoteamet mötesstruktur och
rollfördelning vid ingången till höstterminen 2015.
Lärarlagsmötena där lärarna själva har sammanträtt har fått positiv effekt och uttrycker att
detta har varit ett mycket givande arbete med högt engagemang och ansvarstagande från alla.
Ett av prioriterade områden för året var att förbättra kommunikationsvägarna, öka förståelsen
och pedagogisk planering med tydliga mål för eleverna för högre måluppfyllelse i ämnena.
Lärarna har bland annat fokuserat på hur skolan skulle kunna planera kurserna och
schemaläggning av yrkeslärarna i utbildningen på ett sådant sätt att vi dels kan använda våra
Senast sparad: 2017-07-15 00:128
Utskriven: 2017-07-15 00:12
SYAB Transportgymnasium
Kvalitetsrapport Läsåret 2014-2015
lärarresurser på ett bredare sätt och dels hitta enkla former för hur vi systematiskt kan
dokumentera förbättringar och uppföljningar. Under vårterminen sattes ett större arbete
kring arbetsmiljö och utbildning där vi tog fram ett enkelt sätt att dokumentera
förbättringsarbeten som resultat av gemensam analys av skolans olika resultat. Inför läsåret
framkom det att man har ett behov av kollegial handledning (t ex observationer, bollplank)
och kompetensutveckling när det handlar om att kunna planera, genomföra och utvärdera
och anpassa undervisningen.
Under läsåret schemalades kollegiala lektionsbesök och observationer. Resultatet av det
arbetet mynnade ut i kollegiala samtal kring undervisning. Tanken var att arbeta utifrån
skolinspektionens material för observationer men blev snarare samverkan över egna
klassrumssituationer vilket måste ses som positivt. I lärarnas reflektionsprotokoll lyftes det
kollegiala lärandet i form av observationer av varandras lektioner för att tillsammans ge
varandra återkoppling på vad de anser är en bra lektion fram. Utfallet blev att läraren
kommunicerade mer kring ”hur” än ”vad” i klassrummen och nya frågor uppstod. Vid
utvärdering våren 2015 framkom att arbetet har varit givande men att på lång sikt behövs mer
diskussioner kring allmändidaktiska frågor, framförallt när det handlar om egen planering för
att samplanering. Det tydliggjordes också att lärare inte alltid gör en likvärdig bedömning när
det handlar om övningskörning och körträning. Här finns brister i den egna planeringen som
gör att kommunikation inte fungerar mellan kollegor och eleverna kunde också uttrycka att
det var rörigt och att man inte visste vad som förväntades.
För vidare analys genomförde rektor ett antal lärarintervjuer för att skapa sig en bild av deras
syn.
Rektor intervjuade yrkeslärare som kommer från branschen och som har en lång och gedigen
yrkeserfarenhet men väldigt liten erfarenhet av skola och som studerar på
yrkeslärarprogrammen LNU. De intervjuade ämneslärarna har gått lärarutbildningen och har
arbetat några år som verksamma lärare. Valet av att intervjua beror på att skolan har en
blandning av lärare från branschen och lärare med ämneskunskaper och erfarenheter. Detta
kan ha betydelse för skolans resultat och jag är nyfiken på hur de ser på sitt läraruppdrag.
Det som framkom var att synen på uppdraget skiljde sig mellan yrkeslärarna och
ämneslärarna. För yrkeslärarna handlade det om den egna känslan för att ha en talang för
uppdraget, men inställningen att man har något att bidra med och som man själv känner sig
duktig på. Yrkeslärarna uttrycker att med den egna yrkeserfarenheten är man motiverad och
brinner för sina kunskaper. Att kliva in i läraryrket med den synen på sig själv har därefter varit
en stor skillnad i verklighet. Yrkeslärare har en tanke om att det handlar om att ”instruera
elever efter bestämda kriterier och där eleverna ska vara motiverade och engagerade” och att
Senast sparad: 2017-07-15 00:129
Utskriven: 2017-07-15 00:12
SYAB Transportgymnasium
Kvalitetsrapport Läsåret 2014-2015
man är färjad av den egna skolgången. Detta kan härledas till de omfattande
utbildningsreformerna som på senare tid har speglat skolan och är kanske en anledning till att
dels, samhället inte känner igen sig i dagens skola men också att det ställt nya krav på de som
arbetar där med ökat dokumentationskrav, reflektioner kring den egna praktiken och
kunskapsutveckling. Mycket har gott från faktakunskaper till förmågan att – här måste man
ha respekt för yrkeslärares frustration då man ännu inte har en lärarutbildning eller tillräcklig
erfarenhet att luta sig mot.
Det är tydligt också att man är mycket kunnig inom sitt ämne, har hög kompetens men sällan
reflekterar över själva förmågan att undervisa. Den egna bedömningen av vad de anser är
viktigt hos läraren när det kommer till vad en bra lärare ska kunna för att eleverna ska få de
bästa förutsättningarna uttrycker man viktiga förmågor som att man själv brinner för det som
man ska lära ut om, då får man med sig eleverna, social kompetens lyfts fram, trovärdighet i
det man gör och att man är lyhörd. Stor vikt läggs vid den egna sociala kompetensen och
ämneskompetensen
I skolverkets kunskapsöversikt (2009)och enligt Håkansson (Håkansson, 2011)1 finns forskning
som visar att variationen i elevers resultat kan också hänföras till skillnadeder mellan olika
lärare där just förmågan att undervisa har stor betydelse för elevernas resultat än lärarens
ämneskunskaper. Ämneslärarna i intervjuerna kan i större utsträckning beskriva och reflektera
över den egna förmågan att undervisa vilket visar sig när hen beskriver detta i termer av
framtagna regler som eleverna varit med och bestämt för arbetsro, flera olika arbetssätt och
arbetsformer där eleverna har inflytande och där det är tydligt vad som förväntas som mål
och kunskapskrav, man missar också att återkoppla kursutvärderingar med eleverna ibland
men återkopplar alltid resultat från de terminsvisa trivselenkäterna.
Även om det inte finns någon tydlig koppling om det finns samband mellan lärares utbildning
och elevernas resultat (skolverket 2009), vilket är lite motsägelsefullt, tolkar jag ändå in att
detta har betydelse på yrkesgymnasiet för att eleverna ska nå kunskapskraven på en högre
nivå.
Det som sticker ut i intervjuerna är lärarnas syn på eleven och på vilket sätt eleven lär sig bäst
där ämneslärarna trycker på elevernas delaktighet, motivering och planering utifrån elevernas
intressen, eget engagemang, när eleverna blir sedda och när lärarna har höga förväntningar –
när eleven känner att lärarna tror på dom! Ämneslärarna hade som utgångspunkt att hitta
ingångar till varje elev för att vinna respekt och tilltro för att sedan inspirera eleverna att hen
kan nå hur långt som helst.
1
Håkansson, J 2011. Synligt lärande; Sveriges kommuner och landsting
Senast sparad: 2017-07-15 00:1210
Utskriven: 2017-07-15 00:12
SYAB Transportgymnasium
Kvalitetsrapport Läsåret 2014-2015
Yrkeslärarna hade till skillnad från ämneslärarna lägre förväntningar på eleverna. De uttrycker
att helst ska eleverna från början vara intresserade, inte något som ska skapas eller motiveras
fram. Tendensen är att om eleverna inte intresserade får de skylla sig lite själva - ansvaret
ligger på eleven. Eleverna ska också vara frågvisa och tro på det läraren säger, att läraren är
kunnig. Undervisningen präglas av genomgångar och sedan självständigt arbete med olika
uppgifter vilket också kan bidra till lägre kunskapsresultat. Enligt skolverket (2009) konstateras
att en hög andel individuellt arbete får till följd att eleverna blir mindre engagerade och att
det finns ett samband mellan eget arbete och sämre studieresultat. Det nya betygssystemet
har enligt lärarna blivit ett system för eleverna där de tycker sig kunna bestämma sig för vilken
kunskapsnivå de vill som längst nå. Vanligast är då att de väljer att ”lägga sig på ett E”.
Anledningen menar yrkeslärarna är att de inte orkar mer än så - ”minsta motståndets lag”.
Man har svårt att motivera eleverna att utveckla sin förmåga och lära sig mer för ett högre
betyg. I de kollegiala mötena diskuteras dessa svårigheter och man prövar nya infallsvinklar.
Ämnet innebär till stor del också mycket praktiskt arbete där läraren arbetar med 2-3 elever i
taget – vilket gynnar inlärning enligt yrkeslärarna. Samtidigt tror yrkeslärarna att elever lär sig
bäst genom att utforska själva, pröva och får göra fel men man upplever svårigheter när det
handlar om vad och vilka anpassningar man kan göra i och utanför klassrummet. Man tycker
att anpassning av undervisning sker bäst med hjälp av extra personal i klassrummet. Man
reflekterar inte så mycket över den egna förmågan att anpassa för eleverna. Enligt skolverkets
kunskapsöversikt (2009) dras slutsatsen att den generella effekten av lärartäthet är svag i
förhållande till elevernas resultat. Detta kan jag inte se som en generell effekt eftersom
eleverna på skolan där kursinnehållet innebär många lärare i vissa undervisningssituationer
vilket enligt mig har en avgörande effekt på att eleverna faktiskt når ett resultat som är högre
än F.
Åtgärder för förbättring
Fortbildning (didaktisk praktik och specialpedagogiska frågor) – Rektor säkerställer
fortbildningen och undersöker möjligheter till föreläsare och externa kurser/utbildningar
Klassrumsobservationer samt återkoppling – rektor (se handlingsplan)
Lärarlagsmöten - Fokus på didaktiska frågor och inflytande
Uppföljning och återkoppling av mål, resultat samt ny analys och förslag på förbättringar
Förändrade kommunikationsvägar – finslipad information – Rektor ansvarar
Senast sparad: 2017-07-15 00:1211
Utskriven: 2017-07-15 00:12
SYAB Transportgymnasium
Kvalitetsrapport Läsåret 2014-2015
2.1 Kunskaper
Totalt sattes 481 betyg under läsåret varav 32 % var betyget E. Hela 83 % av eleverna fick
betyget E i Matematik 1a, 60 % fick E på de nationella proven samt 26 % fick F. Alltså har fler
klarat en högre betygsnivå i kursen än på de nationella proven. I kursutvärderingen tycker
eleverna att kursen har fungerat mycket bra och på frågan om vad som fungerat svarar de att
arbetsuppgifterna och genomgångarna varit bra tillsammans med att man upplevt god
studiero på lektionerna. 29 % av eleverna anser dock att de skulle behöva extra stöd och hjälp
av läraren med flera genomgångar, eleverna i den här gruppen tycker matten är svår i varierad
grad. Alla elever tycker i stor utsträckning att de får visa vad de kan d v s lärarna gör en rättvis
bedömning och det finns en samsyn av kunskaperna mellan den enskilda eleven och läraren.
60 % av eleverna upplever att de får vara med och påverka undervisningen för att läraren har
lyssnat på deras åsikter, har varit lyhörd för vad man tycker är svårt och att man fått tid att
öva mycket samt i klassrumsdiskussioner och att man får återkoppling på sitt arbete. Stor del
av elevgruppen upplever att matematik är mycket svårt. (resultaten är hämtade från årskurs
1). Undervisningen innehåller praktisk matematik för att öka förståelsen för ekvationer,
exponentiella modeller (praktisk matematik i forskningen) t ex i verkstadsteknik och ellära,
elektriska kretsar och till exempel mäta inbromsningar. Inför vårterminen bör extra
anpassningar som mattestuga dit alla elever är välkomna att få extra hjälp av specialläraren.
Eleverna behöver också ta med övningar hem att träna på tillsammans med tydlig planering
och instruktion.
I svenska 1 var det genomsnittliga provbetygspoängen i NP 12,5, en ökning mot föregående
läsår som då var 10,1. Betyget E var det mest förekommande betyget med 33 % och lika många
fick kursbetyget E, samtidigt har fler elever erhållit betyget A, B och C i kursbetyg samt ingen
med betyg F jämfört med föregående år då 6 % av eleverna fick F i kursen.
80 % av eleverna i år 1 tycker de har fått det stöd de behöver, de 20 % som inte upplevde att
de fick stöd har i utvärderingen tyckt att de inte heller behövde detta. Det mest vanligast
förekommande extra stöd som getts i Svenska 1 är; lyssna på ljudböcker istället för att läsa,
egen tid med läraren för att få extra hjälp, att få sitta i mindre grupperingar.
Senast sparad: 2017-07-15 00:1212
Utskriven: 2017-07-15 00:12
SYAB Transportgymnasium
Kvalitetsrapport Läsåret 2014-2015
Eleverna upplever att läraren är duktig, att hon är lyhörd, att de har inflytande på
undervisningen och att man är mycket nöjd med sin lärare.
I engelska 5 var den genomsnittliga provbetygspoängen i NP 9,9 vilken är en knapp ökning från
föregående år. Även i engelska är kursbetyget E mest förekommande (44 %) men ingen med
betyget F vilket är en förbättring mot föregående år (3 %). 100 % av eleverna i år 1 upplever
att kursen Engelska 5 har fungerat bra på grund av lektionens upplägg, struktur, planering och
nivåanpassade uppgifter. På frågan om vad som kan bli bättre efterfrågas mer lugn och ro av
eleverna. 95 % anser att de har fått det stöd de behöver och 5 % uppger att de inte vet.
Generellt sett sätts ett högre kursbetyg jämfört med nationella provets betyg. Det vi kan se är
att elever har svårigheter med matematik och här behöver vi sätta in mer resurser för de
elever som har behov av det. Vi ser också ett behov av likvärdiga metoder för utvärdering av
kurserna där det släpar efter i inriktningen och i programfördjupningen
Åtgärder för förbättring
Speciallärare i matematik – mattestuga där elever kan komma för att få extra hjälp när de så
önskar eller behöver. Schemaläggs ett tillfälle i veckan.
Svenska – analys av kunskapsresultat tillsammans med eleverna
Engelska – analys av kursutvärdering och betygsresultat tillsammans med eleverna
Yrkesämnena – Utforma enkäter i schoolsoft, fortbildning via utvärdering via schoolsoft, gå
igenom resultaten tillsammans med övrigt material för att utveckla undervisningen och
kunskapsresultaten – lärare och elever.
2.2 Normer och värden
Vid skolstart går lärarna med samtliga elever igenom planen mot diskriminering och
kränkande behandling tillsammans med ordningsreglerna. Varje klass diskuterar fram egna
ordningsregler för klassen som sedan följs upp under läsåret. I samband med detta har alla
klasser startat terminen med trivseldagar med olika aktiviteter. Under de två första veckorna
lade man stor vikt vid värdegrundsfrågor och använde lektioner från Värdegrunden.se för med
syfte att bygga upp ett bra klassrumsklimat med trygghet, studiero och respekt för varandra.
Likabehandlingsplanen tillsammans med skolans regler delas ut och diskuteras vid första
föräldramötet i år 1. Planen och regler finns även på hemsidan och schoolsoft att hämta.
Planen revideras och utvärderas tillsammans med elever, elevhälsoteam och lärare minst en
gång per termin eller när den aktualiseras. Elevrådet hade tillsammans med rektor en
konferensdag enbart kring värdegrundsfrågor och för att utvärdera likabehandlingsplanen.
Detta gjordes i anslutning till den händelse som skedde i Paris där en terrorattack mot en
Senast sparad: 2017-07-15 00:1213
Utskriven: 2017-07-15 00:12
SYAB Transportgymnasium
Kvalitetsrapport Läsåret 2014-2015
redaktion gjordes och flera dödades. Detta var vår utgångspunkt vid mötet och nyanserade
diskussionen kring värdegrunden. Elevrådet tyckte detta var ett bra sätt att arbeta med
frågorna under en dag. Dom tyckte själva att de på ett enklare sätt kunde förstå
likabehandlingsarbetet och vikten av detta och vill att vi ska genomföra sådana dagar varje år.
Trots vårt arbete med värdegrundsfrågor med eleverna tycker bara 80 % av eleverna att man
respekterar varandra på skolan och en minskning av trivseln 86 % i klasserna kunde ses mot
jämförande år (99 %). I vår analys kan vi konstatera att år 1 klassen fanns individer som visade
tendenser till främlingsfientlighet och där vi gjorde även enskilda elevinsatser för få till en
förändring. Vid uppföljning hösten 2015 visar trivselenkäten att arbetet har haft framgång då
trivseln i klasserna har ökat till 95 % och trivseln på skolan hela 98 %. 98 % av eleverna uppger
också att man har någon att umgås med i klassen. Vår kvarnsten är att eleverna fortfarande
tycker att sexistiska uttryck är vanligt på skolan, här har vi inte nått några framgångar. Vid
skolstart bjöd vi in EXPO som en del i likabehandlingsarbetet med föreläsare kring
främlingsfientlighet. Efterarbetet i år 1 fortsatte sedan med aktiviteter kring detta som nu
visar sig ha en ökad effekt på elevernas upplevelser bland annat att sexistiska, nedsättande
kommentarer har minskat.
Eleverna upplevde också att vuxna på skolan inte reagerade i tillräcklig grad när vuxna fick
reda på att en elev blivit kränkt (81,5 %) men vår a aktiviteter kring likabehandling visar under
hösten 15 att även där har vi blivit bättre på att både reagera och agera enligt eleverna
(92 %). 14 % av eleverna upplevde att de någon gång blivit utsatt för kränkningar. Under året
minskade det antalet till 5 %. Vi har identifierat vilka elever som berördes som vi sedan
utredde och vi kunde under höstterminen 2015 se en klar förbättring där vi kunde konstatera
att 0 % av eleverna inte blir mobbade eller blir utsatta för kränkningar.
Att snabbt agera innan det eskalerar och att ta eleverna på allvar är en framgångsfaktor
tillsammans med att vi nu är bättre på att reagera och stoppa när vi hör eller ser något som
inte är okej.
Åtgärder och förbättring
Inför läsåret 2015-2016 ska terminens uppstart innehålla trivseldagar i samtliga klasser,
klassvis med aktiviteter som skapar kamratskap och respekt.
Samtal och diskussioner i klasserna kring likabehandlingsplanens innehåll
Använda skolans kärnvärden när eleverna tillsammans med lärarna i varje årskurs sätter
gemensamma regler för inlärningsmiljön.
All personal ska röra sig i högre grad ute på skolgård och uppehållsrum under rasterna.
Rektor ska finnas med mer i klasserna, framförallt i år 1 under terminsstartens första tid.
Senast sparad: 2017-07-15 00:1214
Utskriven: 2017-07-15 00:12
SYAB Transportgymnasium
Kvalitetsrapport Läsåret 2014-2015
Uppföljning av gemensamma regler tidigt på terminen både i klasserna och i elevrådet.
Elevrådet har en stående punkt på dagordningen kring arbetsmiljö och trivsel.
Klassråden har en stående punkt på dagordningen kring arbetsmiljö och trivsel
Elevhälsoteamet följer upp trivselenkäter och gör analyser
Elever och lärare följer upp trivselenkäter och gör analyser och kommer med förslag till
förbättringar till Elevhälsoteamet.
Rektor ansvarar för dokumentation genomförs av aktiviteter, uppföljningar och resultat.
2.3 Ansvar och inflytande
I intervjuer menar lärarna att eleverna har inflytande på innehållet i undervisningen, genom
elevrådsrepresentation i ledningsfrågor och på skolvardagen i allmänhet. Eleverna menar o
andra sidan att de inte har inflytande men samtidigt att skolan lyssnar. Det står klart att
inflytande som begrepp är otydligt och tolkas olika av lärarna och därför heller inte tydligt hos
eleverna.
Enligt skolans trivselenkät når vi fortfarande inte tillfredställande resultat när eleverna
utrycker sitt elevinflytande. Skaran av elever som tidigare tyckte att elevrådet inte gjorde ett
bra arbete har gått från 20 % som absolut inte tyckte ett de gjorde ett bra jobb till att vid
vårterminens mätning sjunkit till 7 % vilket måste ses som positivt och att arbetet i elevrådet
har blivit synligare med de förbättringar som gjorts under året med rutiner för protokoll som
kommit till klassråden och protokoll till elevrådet. Rektor har deltagit vid samtliga råd som
skett 1 g per månad samt att elevrådet har haft egna möten kring aktiviteter på skolan.
Elevrådet har också varit delaktig i arbetet med skolans resultat samt utvärderat
likabehandlingsplanen. Ca 80 % av eleverna anser att de kan påverka skolmiljön och 81 %
anser att de får vara med och bestämma vilka ordningsregler de ska ha. Varje klass har
tillsammans med sin mentor gjort upp vilka regler som ska gälla. Skolans allmänna regler har
diskuterats och reviderats tillsammans med elevrådet och all personal på skolan. Detta är en
anledning till att man känner att man kan vara med och påverka. Hela 99 % anser sig själva
enligt höstenkäten att de kan ta ansvar för sina studier och 100 % anser att de har god kontakt
med sin mentor. Under vårterminen gjordes en ny undersökning som visade att en bra kontakt
med mentorn sjönk med 10 %. Vår hypotes är att det på grund av det ökade antalet vikarier
under vintern har en stor betydelse för elevernas upplevelse och vi kommer inför nästa läsår
fundera över andra lösningar.
Senast sparad: 2017-07-15 00:1215
Utskriven: 2017-07-15 00:12
SYAB Transportgymnasium
Kvalitetsrapport Läsåret 2014-2015
Elevinflytande har under läsåret varit ett prioriterat målområde att arbeta med. Vid
skolstarten dokumenterade lärarna aktiviteter för att öka sin egna och elevernas kunskap om
elevinflytande och öka graden av inflytande på undervisningen och i utbildningen.
Lärarna har haft diskussioner med eleverna om elevinflytande vid introduktionsveckorna
hösten 2014. Elevrådet hade samma forum tillsammans med rektor. Eleverna skulle också få
mer inflytande vid planeringen av undervisningen. Eleverna fick planera egna lektioner och
genomföra dessa. Lärarna menar att detta ledde till en viss ökad motivation och en förändrad
inställning till undervisningen. Lärarna fick också under tiden föreläsningar kring extra
anpassningar av skolans speciallärare så att ämnesområdet kunde presenteras utifrån ett
bredare smörgåsbord av olika sätt att nå kunskap och där eleverna kunde anpassa sitt eget
lärande. Som exempel kunde eleverna välja att se film, läsa sig till, göra skrivuppgifter eller
med hjälp av bilder eller tillsammans med lärarna göra muntliga framställningar.
Trots detta har vi inte säkerställt att eleverna är medvetna om sitt inflytande vilket vi behöver
arbeta vidare med som en del i vårt systematiska förbättringsarbete
Vidare framkommer det att man inte vet vad och vilket inflytande man har som elev och här
behöver alla som arbetar med eleverna ha samma kunskap om vad det är och hur det
förmedlas. En del är att eleverna får vara delaktiga i planering och utvärdera kurser vilket visar
sig att hela 20 % inte upplever att de får möjlighet till. Detta måste ses som en del i elevernas
lägre resultat på betyg där måluppfyllelsen måste bli högre. Inför nästa år behöver
kommunikation analyseras och förbättras tillsammans med det kollegiala lärandet.
Åtgärder för förbättring
Innehållet i elevrådets och klassrådens dagordning – fasta punkter som handlar om skolans
förbättringsområden (mål), trivsel och arbetsmiljö samt uppföljning av resultat från
trivselenkäter och kunskapsresultat.
Protokollen förs av rektor istället för eleverna som sedan skickas till all personal för
information och för lärarna att ta upp på mentorstid och elevråden vid klassråd.
Klassrådens protokoll förvaras i specifik klasspärm som tas med till elevrådets möten.
Elevrådet initierar och genomför trivselaktiviteter på skolan
Elevrådet sammanträder heldag kring likabehandlingsarbetet tillsammans med skolledning
Elevrådet deltar vid klassråd i de olika klasserna för att synliggöra och följa upp dagordning.
Elevrådet tillsammans med rektor följer upp och analyserar resultat samt föreslår
förbättringar.
Senast sparad: 2017-07-15 00:1216
Utskriven: 2017-07-15 00:12
SYAB Transportgymnasium
Kvalitetsrapport Läsåret 2014-2015
2.4 Utbildningsval – arbete och samhällsliv (Skolan och yrkeslivet)
Andelen elever i år 2 och år 3 som har haft APL är 100 %. Inga ettor har haft praktik utan
praktiken har fördelats på år 2 och 3. Samtliga elever i år 3 hade ett sommarjobb som väntade
vid examen – det är samma resultat som föregående år.
Varje elev ska ges möjlighet att uppnå kraven för en yrkesexamen som också innebär att
eleven har uppnått en av branschen godtagbar nivå av yrkeskunnande för att vara väl
förberedd för yrkeslivet. Det är svårt att få branscherna att sluta upp när vi kallar till
programrådsmöten lokalt. Under året har vi haft 2 branschråd men som sagt är uppslutningen
nära noll. Istället har vi lagt energi på att samtala med åkerierna via telefon eller personliga
möten. För att utveckla vårt APL arbete söktes projektmedel via skolverket och som vi också
fick. Två lärare fick utrymme i sin tjänst att arbeta med APL projektet tillsammans med rektor
och gymnasiechef. Årets arbete mynnade ut i en plan för APL-perioder, påbörjad kartläggning
av åkerierna samt att vi fick fler åkerier att vilja ta emot fler elever. Vidare utvecklades
planeringar kring praktiken och vi initierade och marknadsförde skolverkets
handledarutbildning vid praktikbesök och branschråd. En lärare genomförde utbildningen för
APL utvecklare på LNU. Projektet ska fortgå under 2015 – 2016.
Höstens (2014) utvärdering visade att handledarna ute på åkerierna inte stämde av
regelbundet med eleverna och samma gällde för lärarnas avstämning med handledare och
elev. En ny utvärdering ska genomföras vt 2016 när fler elever har varit ute på sin APL.
Åtgärder för förbättring:
APL projektet skall fortgå under läsåret 2015-2016 med medel som ska äskas från skolans
ledning
Fler yrkeslärare ska engageras i projektet
APL planeringen ska sjösättas och följas upp där förslaget att eleverna ska genomföra sin
praktik i år 3 under tre perioder.
Upprätta handledning (handledarpärm) både för handledare, elev och lärare så att alla vet
vilken kurs eleven genomför sin APL i.
Senast sparad: 2017-07-15 00:1217
Utskriven: 2017-07-15 00:12
SYAB Transportgymnasium
Kvalitetsrapport Läsåret 2014-2015
Fortsatt kartläggning av praktikplatsen – fokus på arbetsmiljön där eleverna på praktik får
detta som en uppgift.
Utvärdering APL görs vt 16 samt analys tillsammans med lärare och elever.
2.5 Bedömning och betyg
Eleverna på skolan har utvecklingssamtal 1 gång per termin. De elever som inte är myndiga
har vårdnadshavare med sig vid samtalen. Eleverna förbereds genom att tillsammans med
mentor samtala och ta del av omdömena. Omdömen finns uppdaterade i skolans nätverktyg
Schoolsoft att hämta och läsa. Lärarna återkopplar kunskapsutvecklingen tillsammans med
eleverna vid flera tillfällen i yrkesämnena. Inför betygsättning utvärderas varje enskild elevs
kunskaper tillsammans med information från APL handledarna. Lärarna träffas inför
betygsättning inom kurserna och vid betygskonferens/elevkonferenser tillsammans med
rektor.
86,2 % av eleverna vet vad de behöver kunna för att nå kunskapskraven i skolan men få tycker
att utvecklingssamtalen känns meningsfulla (63 %). Vid samtal med några elever menar de att
man har kontinuerlig uppföljningar och redan vet innan utvecklingssamtalet vad som går bra
och vad man ska göra bättre.
Åtgärder för förbättring
Vi ska ta reda på i varje årskurs vad eleverna tycker är ett meningsfullt utvecklingssamtal, både
när det handlar om det terminsvisa men också de återkommande enskilda.
Vi gör detta genom gruppdiskussioner i klasserna – mentor dokumenterar.
Analys av elevernas synpunkter och återkoppling ska ske till eleverna.
Rektor tar del av förbättringsförslagen och tillsammans med lärarna planerar och ger nya
förutsättningar för utvecklingssamtalen
Ny utvärdering med eleverna efter det terminsvisa utvecklingssamtalet.
2.6 Rektor
Senast sparad: 2017-07-15 00:1218
Utskriven: 2017-07-15 00:12
SYAB Transportgymnasium
Kvalitetsrapport Läsåret 2014-2015
Rektor leder och samordnar det pedagogiska arbetet och går att utläsa i föregående text.
Rektor har under läsåret genomgått Rektorslyftet vid Linnéuniversitetet som gjort att skolans
utvecklingsarbete har tagit fart under vårterminen 2015 senare del. Ett roligt och utvecklande
arbete där vi idag ständigt utvecklar systematiken i det dagliga arbetet och sättet att
dokumentera våra aktiviteter och resultat. Vi håller också på att hitta vägar att återkoppla
resultat, följa upp, låta alla vara med i utvecklingen hela vägen till ledning och tillbaka. Jag
anser som rektor att vi har kommit en bra bit på vägen och vi tillåter oss att inte vara klara
utan fortsätter detta arbete hela tiden. Rektor har för egen del upprättat handlingsplan (se
bilaga).
Trivselenkäter genomförs 1g /termin för att ta tempen på om vi är på rätt väg. Höstenkäten
2014 var skolans egen men innehöll till stor del av samma frågor som i den
kommungemensamma som går ut varje vårtermin. I den här kvalitetsredovisningen har jag
även tagit med resultat från tidig höst 2015 för att se att våra aktiviteter har haft effekt vilket
visar en positiv trend. Elever och personal trivs på skolan och det är trots allt den bästa
framgångsfaktorn i en lärande organisation. Vi har våra stötestenar men vi har en fast tro på
att allt går att förbättra, bara vi håller i och håller fast. Det går alltid att göra något till nästa
vecka! I det stora hela beskriver eleverna att det är studiero, man blir sedd och alla på skolan
kan elevernas namn. Det finns två mentorer i varje klass vilket vi vet har betydelse på vår skola.
Vi har ”öppna dörrar” – det går att alltid att besöka lärare och rektor på raster och i anslutning
till skoldagen. Skolan är inte större än att det alltid är närhet mellan elev och personal. I de
praktiska momenten som i körträningen sker oftast ett djupare relationsskapande där både
undervisning och sociala samtal förekommer och bidrar till kunskap om eleven i sin helhet.
Stöd ges i första hand inom klassen men skolan Har även andra kompetenser som speciallärare
som handleder lärare och ger elever stöd när behov finns. Jag är stolt rektor för skolan och
dess framgångar om än i små kliv i rätt riktning så gör lärarna ett fantastiskt jobb med våra
framtida yrkeschaufförer!
Eva Egrenius Cegrell
Rektor
Senast sparad: 2017-07-15 00:1219
Utskriven: 2017-07-15 00:12
SYAB Transportgymnasium
Kvalitetsrapport Läsåret 2014-2015
Bilaga 1
Rektors handlingsplan vt 2015
Upprättad under vårterminen läsåret 2014-2015
Reviderad och godkänd av gymnasiechef maj 2015
Förutsättningar – SYAB Transportgymnasium i Kalmar
SYAB Transportgymnasium är en fristående gymnasieskola som startade 2009 och skolan ger
Fordons- och transportprogrammet med endast inriktningen Transport.
Utbildningen är 3-årig och eleven erhåller en yrkesexamen som yrkeschaufför för tunga fordon med
släp. SYAB är ett utbildningsföretag och erbjuder även trafiklärarutbildning, vuxenutbildning, externa
utbildningar för företag och har även halkbana.
Antalet elever är 93 fördelat på tre årskurser varav 75 är pojkar och 3 av dessa har utländsk bakgrund
men talar, skriver och läser på svenska. Eleverna är grupperade i både helklass och i mindre grupper
som en naturlig del då utbildningen och för säkerhet som t ex övningsområden kräver mindre
grupperingar som minst 3 per grupp. Programmet är populärt och söktrycket är högt till utbildningen
då den inte konkurerar med någon annan skola i närheten med samma inriktning.
Idag finns 12 anställda lärare varierad anställningsform varav 8 är yrkeslärare. Övrig anställd personal
på skolan är gymnasiechef, rektor och planerare, administratör och vaktmästare. Elevhälsan består i
rektor, studie- och yrkesvägledare, speciallärare, skolsköterska, kurator och skolan har direkt kontakt
med psykologer inom Barn- och ungdomspsykiatrin på orten.
Senast sparad: 2017-07-15 00:1220
Utskriven: 2017-07-15 00:12
SYAB Transportgymnasium
Kvalitetsrapport Läsåret 2014-2015
Undervisningslokalerna är utrustade med smartboard och i anslutning till klassrummen finns mindre
grupprum. Skolan har också övningsfält med truckar, hjullastare och tunga fordon tillsammans med
mekanisk verkstad. Skolan har också flera personbilar och minibussar för undervisningen i
programmets kurser. Lärarna sitter två och två i stora kontorsrum med egen bärbar dator och stora
glasväggar ut mot korridor vilket inbjuder till öppenhet och närhet. Lärarna träffar andra lärare vid
närliggande gymnasieskolor vid minst 2 tillfällen per år för kollegiala möten att diskutera och
reflektera kring bland annat betyg och bedömning och tolkning av skolförfattningar kontra
trafikförfattningar.
SYAB har en styrelse bestående av ägarna och styrelseordförande. Ledningen består i Rektor,
gymnasiechef, vd, ekonomichef och chefen för trafiklärarutbildning.
Systematiskt kvalitetsarbete
Jag arbetade tidigare som rektor på grundskolan och för snart 2 år sedan började jag på SYAB
Transportgymnasium som då inte varit igång mer än i ca 3 år. Samma termin som jag började satte
organisationen med styrelsen i ledning igång ett förbättringsarbete med systematiskt kvalitetsarbete
med visioner och mål som var mycket övergripande för hela SYAB. Målen för hela organisationen
utgår från ett önskvärt läge och ska ha nått vissa nyckeltal till 2016. Detta blev min utgångspunkt för
att påbörja ett systematiskt kvalitetsarbete på gymnasiet och med utgångspunkt från de nationella
målen och examensmålen. Min första kvalitetsredovisning sammanställdes höstterminen 2014 för
läsåret 2013 – 2014. Lärarna upplever att det är svårt med systematiskt kvalitetsarbete där
analysdelen framförallt i den egna praktiken upplevs som knepig. Samma gäller hur och när man ska
dokumentera resultat, hur man tar det vidare osv. Mitt arbete den första tiden på skolan blev att i
medarbetarsamtal och i samtal med eleverna se vilka behov av utveckling som stack ut tillsammans
med skolans resultat i form av betygsstatistik och trivselenkäter.
De målområden som vi är överens om att förbättra är för läsåret elevinflytandet och våra former för
olika typer av kommunikation – där man menar bland annat pedagogiska samtal och
erfarenhetsutbyten kollegialt, både intern och externt, återkoppling från ledning på sitt arbete där
rektor tar avstamp i fler samtal med lärare och gör klassrumsobservationer. Dessutom behöver vi
Senast sparad: 2017-07-15 00:1221
Utskriven: 2017-07-15 00:12
SYAB Transportgymnasium
Kvalitetsrapport Läsåret 2014-2015
fortsätta vårt förbättringsarbete med den arbetsförlagda lärandet där vi har kommit en bra bit på
vägen men behöver göra ytterligare förbättringar tillsammans med branschen.
I mina intervjuer och samtal med lärarna nyligen visar det sig att vi inte är överens om tolkningen av
vad elevinflytande innebär eller betyder, lärarna uttrycker också svårigheter i att hitta tid och
utrymme för kollegiala observationer, pedagogisk diskussion och reflektion. Det vi kommit längst
med är utvecklingen av APL där vi har hittat viss systematik och utveckling sker. I vårt
förbättringsarbete upplever jag att vi behöver bli bättre på att utvärdera kontinuerligt, att synliggöra
våra resultat och att återkoppla till alla inom skolan – som en del i vår kommunikationsstrategi.
Förbättringar
- För att systematisera arbetet behöver vi göra upp tydliga planer för aktiviteter och ett årshjul för
när aktiviteter följas upp och när de ska utvärderas, när och hur de ska återkopplas på alla nivåer –
konkret använda intranätets kalender, upprätta enkla dokument för nuläge, önskat läge och
uppföljning som finns både tillgängligt och enkelt.
- Kommunicera målen, aktiviteterna kollegialt och tillsammans med eleverna och gör upp planer på
när, hur och varför. – Konkreta aktiviteter i elevrådsprotokoll, kalendariet innehåller tidpunkter för
olika uppföljningar av våra förbättringar och studiedagar för analys och nya förbättringar.
- Tydliggöra hur skolans mål hämtade ur de nationella målen hänger ihop med organisationsmål och
hur vi arbetar mot dessa.
- Jag tjänstefördelar arbetslagsledare som håller i de kollegiala pedagogiska mötena där även jag
deltar. Jag planerar för att det vid minst 2 timmar i veckan finns på schemat.
Rektor schemalägger sig minst ett tillfälle i veckan för lektionsbesök, tid med elever och elevråden.
- Tydliggör kursansvar och gör arbetsbeskrivningar för ansvaret och för kurs- och lektionsplaneringar
och som följer utbildningsprocessen
- Frigör tid för lärare att samplanera för att få en röd tråd i kurserna – studiedagar och temadagar.
Senast sparad: 2017-07-15 00:1222
Utskriven: 2017-07-15 00:12
SYAB Transportgymnasium
Kvalitetsrapport Läsåret 2014-2015
- Kompetensutvecklingstid gemensamt för samsyn och rättvis bedömning inom karaktärsämnena –
tematiskt och med hjälp av förarprövarna på skolan.
- Tillsammans med lärarna tolkar och gör en gemensam föreställning om vad elevinflytande betyder
och en plan för hur vi ska arbeta konkret med elevinflytande på skolan.
- Schemalägga och planera elevråden där målen, uppföljning och resultat av målen ska stå på
dagordningen. Elevrådet tillsammans med mig gör upp planer för aktiviteter kring målen.
- Analys av förbättringsområdet genomförs enligt Håkanssons arbetsgång (Håkansson, 2013 s. 124) i
kollegiet där vi samlar och sorterar kunskapsresultat och diskuterar skillnader, bildar hypoteser kring
vad skillnader beror på och vad som är bra respektive mindre bra. Kunskapsresultaten är bra
underslag för den avgränsande analysen av elevers inflytande. Underlag för elevinflytande inhämtas
från enkäter, elevråd och klassråd samt lärares reflektionsprotokoll kring elevinflytande i sin
undervisning. I kollegiet gör vi sedan en samlad analys för slutsatser som ligger till grund för
förbättringsområden.
”Kommunikation”
Kommunikationen på skolan genomförs rutinmässigt och bygger på allt för självklara mönster som
tar sig uttryck i till exempel att möten tenderar att bli rena informationsvägar i en
envägskommunikation. Möten på skolan tenderar att gå på rutin i mellan åt. Detta är uppenbart i
mina intervjuer med lärarna. Mina väsentliga ställningsstaganden för att kommunikationen ska bli ett
verkningsfullt verktyg för mitt ledarskap vill jag strukturer och utveckla tydliga kommunikationsvägar
genom följande och där jag inspireras av Ärlestigs 2 utgångspunkter för framgångsrik kommunikation.
Förbättringar
2
Ärlestig, H. (2011) Vardagssamtal och rektors pedagogiska ledarskap i IJ Höög och O Johansson.(red), Struktur,
kultur och ledarskap (s. 115-131). Lund; Studentlitteratur.
Senast sparad: 2017-07-15 00:1223
Utskriven: 2017-07-15 00:12
SYAB Transportgymnasium
Kvalitetsrapport Läsåret 2014-2015
- Sålla information och låt den information som ramar, regler och policys ligga i specifik
mapp på intranätet där alla kommer åt. Specifika pärmar till arbetsrummen och för övrig personal
upprättas med tillhörande dokument.
- Den information som är viktig i relation till skolans mål ska finnas tillgänglig på specifik plats, vara
kommunicerad och finnas framme – rensa allt annat. Den relevanta informationen ska ha sin
utgångspunkt i prioriterade områden och gemensamma mål. – Tapetserar korridorsväggarna
- Personalmöte sker varje vecka tillsammans med rektor för att strukturera information och diskutera
pedagogiska frågor som ska vara i fokus. Jag ska avsätta veckovis tid för konkret feedback varje vecka
genom bland annat klassrumsbesök, uppföljning av gemensamma mål och återkoppling på det
pedagogiska arbetet.
- Jag planerar också att schemalägga kollegiala möten 2 timmar i veckan där jag deltar. Innehållet i
dessa möten ska ha ett tydligt innehåll för förbättringsarbete som utmynnar i något ”görande” inför
nästa möte för återkoppling på detta. Många lärare i mina intervjuer hänvisar till ”mycket prat och
lite verkstad”. Detta kringgås genom systematiskt varje vecka göra en förbättring utifrån prioriterade
områden och mål som går att genomföra fram till nästa möte. Det innebär små steg på vägen där
också nya frågor och förbättringar kan ske på vägen och där även möjlighet att ta till sig beprövad
erfarenhet och vetenskaplig grund på ett enklare sätt tillsammans.
- Jag ska förbättra mitt eget sätt att kommunicera som många gånger innehåller information eller
lösningar på akuta problem, jag behöver bli mer lyhörd och säkerställa att vi uppfattar samma när vi
kommunicerar.
- Jag ska förbättra min egen roll som pedagogisk ledare och ta mig tid till enskilda samtal med lärarna
i syfte att kunna dels synliggöra och ge återkoppling till lärarna när det handlar om undervisning.
- Jag ska också bli tydligare med vem, och inte skicka ”all users” som avses i mina mail så att inte
förvirring uppstår och åtgärder inte blir genomförda. Jag ska också tydliggöra personalens olika roller
Senast sparad: 2017-07-15 00:1224
Utskriven: 2017-07-15 00:12
SYAB Transportgymnasium
Kvalitetsrapport Läsåret 2014-2015
och uppdrag som t ex lärarlagsledaren och vi ska arbeta med gemensamma begrepp. Elevrådet ska
engageras och involveras på samma sätt3
Ledarskap i en lärande organisation
Samverkansformer – Lärarlagsmöten 1 gång per vecka ca 2 timmar per gång där lärarlagsledaren
tillsammans analyserar resultat, lärprocesser och diskuterar förbättringar utifrån beprövad
erfarenhet och vetenskapliga artiklar där jag deltar vilket också leder till en ökad förståelse som
grund för utveckling av undervisningen. Jag schemalägger mig själv för klassrumsobservationer för
att sen stödja samt återkoppla lärarnas arbete. Skolans parallellprocesser mellan lärarlagsledarnas
ledarskap och mitt ska stärka skolans balans mellan struktur och kultur genom att vi har egna möten
där vi arbetar med visioner och mål samt våra förväntningar som enligt Nihlfors och Johansson är en
framgångsfaktor för i styrning av skolan. 4 Lärarlagsledarens roll ska i samarbetet med ledning och i
arbetet i lärarlaget formulera egna utvecklingsområden utifrån analys av resultat och som ligger
inom den egna påverkansmöjligheten, komplettera med tidigare lärdomar som från t e x eleverna
och söka mönster i underlag och omsätta detta till handlingar.
Kalmar den 22 april 2015
Eva E Cegrell
Rektor
3
Ärlestig, H (2014). Fyra perspektiv på kommunikation. I Svedberg, L och Johansson, O (red), Att leda mot
skolans mål. Stockholm: Natur och kultur.
4
Nihlfors, E och O. Johansson (2013) Rektor – en stark länk i styrningen av skolan. Stockholm; SNS Förlag.
Senast sparad: 2017-07-15 00:1225
Utskriven: 2017-07-15 00:12