Treåringars matvanor, fysiska aktivitet samt Body Mass Index i Västerbotten - I relation till amningsduration och familjekonstellation Three year old childrens’ food habits, physical activity and Body Mass Index in Västerbotten - In relation to breastfeeding duration and family constellation Johanna Andersson Amanda Rosendahl Student Vt 2014 Uppsats i kostvetenskap, 15 hp Kostvetarprogrammet, 180 hp SAMMANFATTNING Bakgrund Forskning har visat att hur länge barn ammas har betydelse för deras hälsa senare i livet. Även barnens sociala miljö har visat sig ha effekt på hälsan och barnens matvanor. Salut är en satsning av Västerbottens läns landsting med målet att förbättra länsbornas hälsa fram till 2020. Syfte Syftet med studien var att undersöka treåringars matvanor, Body Mass Index (BMI) och fysiska aktivitet i relation till amningsduration samt familjekonstellation. Metod Studien genomfördes genom ett samarbete med Salut som utformade och delade ut en enkät via barnavårdscentraler till samtliga föräldrar vid treårskontrollen. Enkäten innehöll frågor om barnens fysiska och psykiska hälsa, samt livsstil och levnadsvanor och totalt bearbetades 210 av enkäterna i denna studie, där 16 frågor valdes ut. Dessa analyserades sedan statistiskt i IBM SPSS 21.0 Statistics. Signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat De flesta av barnen åt enligt rekommendationerna för livsmedelsintag, med undantag för rekommendationerna om fisk samt sötsaker. De flesta barnen nådde även upp till rekommendationerna om fysisk aktivitet. De flesta mödrar ammade inte sina barn efter rekommendationerna. Det utlästes en signifikant skillnad mellan hur länge barnen ammats totalt och hur ofta de åt sötsaker som visade at barn som ammats under sex månader hade ett högre intag än de som ammats längre. (p=0,033). Slutsats Barnen åt enligt rekommendationerna för de flesta livsmedel, utom fisk, som barnen åt mer sällan än vad som rekommenderas, samt sötsaker, som intogs oftare. Den information som framkommit i denna studie kan förtydliga vikten av att börja ett hälsofrämjande arbete i tidig ålder för att grundlägga goda vanor som sedan följer med barnen genom livet. ABSTRACT Background Research shows that breastfeeding duration is important for childrens’ health later in life. Also, childrens’ social environment has been shown to have effects on health and eating habits. Salut is a project by Västerbotten County Council with the aim to improve county residents health until 2020. Objective The aim of the study was to investigate three-year old childrens’ eating habits, body mass index (BMI) and physical activity in relation to breastfeeding duration and the childs’ family constellation. Method This study was conducted through a collaboration with Salut, who created and administered a questionnaire through childcare centers to all parents at the three-year control including questions on childrens’ physical and mental health, as well as their lifestyle and social environment. A total of 210 of these questionnaires were used for the present study, in which 16 questions were selected. These were then analyzed in IBM SPSS 21.0 Statistics to examine relations between the variables with p=<0.05. Result Most of the kids ate according to the recommendations on food intake, with the exception of the recommendations on fish and sweets. Most of the children also followed the recommendations on physical activity. A majority of the mothers did not breastfeed their children according to the recommendations. A statistical significant difference was found between the duration of how long the children were breast-fed in total and how often they ate sweets (p=0,033). Conclusion The children followed the recommendations of most foods, except fish, which the children ate less often than recommended, as well as sweets, which was eaten more often than recommended. The information obtained in this study can illustrate the importance of promoting health in early years to establish good habits that follow the children through life. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND ....................................................................................................................................... 5 2 SYFTE................................................................................................................................................. 6 3 METOD ............................................................................................................................................... 6 3.1 Datainsamling och urval ............................................................................................................ 6 3.1.2. Bortfall ................................................................................................................................. 6 3.2 Databearbetning och analys..................................................................................................... 6 3.3 Etiska aspekter ........................................................................................................................... 7 4 RESULTAT ......................................................................................................................................... 7 4.1 Matvanor...................................................................................................................................... 7 4.2 Fysisk aktivitet ............................................................................................................................ 9 4.3 BMI och hälsa ........................................................................................................................... 10 4.4 Tandhälsa.................................................................................................................................. 10 5 DISKUSSION ................................................................................................................................... 11 5.1 Metoddiskussion....................................................................................................................... 11 5.2 Resultatdiskussion ................................................................................................................... 12 6 SLUTSATS ....................................................................................................................................... 14 7 YRKESRELEVANS ......................................................................................................................... 14 8 TACK ................................................................................................................................................. 14 9 FÖRFATTARNAS BIDRAG TILL ARBETET .............................................................................. 14 10 REFERENSER .............................................................................................................................. 15 Bilaga 1. Enkätens framsida och följebrev Bilaga 2. Enkät 1 BAKGRUND Övervikt och fetma har blivit ett allt större problem i Sverige och konsumtionen av sockerhaltiga drycker och livsmedel ökade kraftigt fram till år 2000 (1). De senaste 30 åren har förekomsten av både övervikt och fetma ökat bland barn i Umeå (2). Barn med ett högt intag av söta drycker har även visats ha ett högre intag av energitäta- och näringsfattiga livsmedel såsom exempelvis pizza, hamburgare och livsmedel med högt sockerinnehåll jämfört med barn som har en lägre konsumtion av söta drycker (3-4). Livsmedelsverket anser att regelbundna matvanor för barn mellan 0-5 år medför positiva hälsoeffekter och minskad risk att bli överviktig senare i livet (5). Tidigare forskning har visat att amning är ett bra skydd mot övervikt hos barn och att barn som blivit ammade har lägre frekvens av både övervikt och undervikt (6-7). En amerikansk studie har även visats att har barn som ammats lär sig att känna igen sina egna hunger- och mättnadssignaler vilket följer med barnet genom hela livet och bidrar till en minskad risk för övervikt (8). Amningen verkar även ge skydd mot autoimmuna sjukdomar, diabetes typ 1 samt högt blodtryck (6). Barnens sociala miljö har betydelse för deras matvanor, vikt och fysiska aktivitetsnivå (9). Forskare har upptäckt signifikanta samband mellan föräldrarnas body mass index (BMI), fysiska aktivitet, kostvanor och barnets BMI. Föräldrar som konsumerar frukt tenderar också att påverka barnets fruktintag positivt (5). Tidig introduktion samt tillgängligheten till frukt visade sig vara goda grunder till att vanan följde med upp i vuxen ålder. Hur barnens familjekonstellation ser ut påverkar också hälsan och studier visar att barn som inte har några syskon i högre grad är överviktiga (10-11). Barns stillasittande och TV-tittande har också en betydande effekt på BMI och konsumtion av sötade drycker enligt en Europeisk studie (12). Det finns även studier som har visat att fysisk aktivitet är den viktigaste faktorn för att undvika övervikt hos barn (13-14). Enligt nordiska näringsrekommendationer bör barn röra på sig minst 60 minuter per dag (15). Salut är en satsning av Västerbottens läns landsting med målet att förbättra länsbornas hälsa fram till 2020 (16-17). Salut arbetar inom fyra sektioner; mödrahälsovård, barnhälsovård, förskolor samt tandvård. Projektet handlar främst om att förebygga och minska förekomsten av övervikt samt förbättra tandhälsan inom länet. Salut har hittills lett till bland annat att de fyra sektionerna har börjat samarbeta mot samma mål, nyttigare snacks har börjat serveras i öppna förskolor samt att livsstilsfrågor diskuteras i större utsträckning vid mödra- barn- och tandvården. Forskning tyder på att det är viktigt att barn har bra matvanor tidigt i livet samt att övervikt och fetma har ökat i Sverige (1-2, 5). Det finns studier i ämnet matvanor, övervikt och hälsa som är utförda på äldre barn över tre år. Därför är denna studie ämnad att förstärka forsningen inom ämnet, främst när det gälle mindre barn. För att kunna arbeta främjande bör berörda yrkespersoner ha aktuell information om hur hälsoläget ser ut. Denna studie ger en nulägesrapport som kan användas i hälsofrämjande arbete. Utifrån detta kan den här studien bidra med relevant information om treåringars matvanor till Salut (16). 5 2 SYFTE Syftet med studien var att undersöka treåringars matvanor, BMI och fysiska aktivitet i relation till amningsduration samt familjekonstellation. 3 METOD Salut utformade en enkät som handlade om treåriga barns fysiska och psykiska hälsa, samt livsstil och levnadsvanor. Ett urval av frågor från enkäten har använts till denna studie (Bilaga 2). 3.1 Datainsamling och urval Salut skickade ut enkäten 2013 till samtliga barnavårdscentraler i Västerbotten där vårdpersonalen delade ut enkäterna till föräldrarna vid treårskontrollerna. Kontrollerna utfördes på treåriga barn med en marginal på två månader från födelsedagen. Enkäterna skickades kontinuerligt tillbaka till Salut när de blivit ifyllda och därför representerar denna studie de enkäter som blivit inskickade då databearbetningen för denna studie tog sin början i februari 2014. När databearbetningen startade hade 210 stycken enkäter blivit inskickade. Enkäterna bestod av 57 frågor om barnets fysiska och psykiska hälsa, samt livsstil och levnadsvanor. Enkäten inkluderade även frågor om vikt, längd, namn och personnummer samt en fråga om vem som fyllt i enkäten. Av de 57 frågorna valdes, förutom frågor om vikt, längd och om barnen vistas i barnomsorg, 16 frågor ut till denna studie som handlade om barnens amningsduration, matvanor, tandhälsa, fysiska aktivitet och familjekonstellation (Bilaga 2). Alla frågor i bilagan, förutom A16 - A20 och A22, användes. På frågorna om barnens matvanor och tandhälsa fanns fyra svarsalternativ som representerar de olika frekvenserna för hur ofta barnet åt ett specifikt livsmedel respektive hur ofta barnets tänder borstades. Frågorna om barnets fysiska aktivitet besvarades genom att ange antalet timmar som barnet lekt utomhus per vardag och helgdag samt genom att ange barnets skärmtid per dag. Med skärmtid menas antalet timmar som barnet spenderar framför TV, dator, läsplatta eller mobil. Frågorna som berörde familjekonstellation var en fråga om vem/vilka barnet bor ihop med, samt en fråga om barnet har något syskon. Frågorna om amning bestod av tre frågor, en om exklusiv amning, en om total amning samt en om när barnet introducerades för smakportioner. Dessa besvarades genom att ange varaktigheten i form av antal månader. 3.1.2. Bortfall Av de 210 enkäterna blev de interna bortfallen enligt följande: sex stycken på frågan om mellan- och lättmjölk, tio på skärmtid under helgdagar, sju på skärmtid under vardagar, nio vardera på antal timmar av fysisk aktivitet utomhus vardag samt helg, åtta på hur länge barnen ammats exklusivt, nio på hur länge barnen ammats totalt, sju på när barnen fick börja med smakportioner samt tre på antingen vikt eller längd. Samtliga 210 enkäter är dock representerade i resultatet. 3.2 Databearbetning och analys Enkäterna som skickats till Salut registrerades manuellt i statistikprogrammet SPSS 21.0. Signifikansnivån för samtliga test sattes till p<0,05. Frågorna om amning delades in i två grupper utifrån rekommendationerna för amning; under och över rekommenderad amning (6). Rekommendationen innebär att barnet bör ammas exklusivt upp till sex månaders ålder samt fortsätta ammas upp till tolv månader. Barnet bör även introduceras för smakportioner vid sex månaders ålder. Chi-2 test användes för att undersöka samband mellan frågorna om matvanor 6 och amning. I de fall där det blev färre än fem värden i en cell utfördes Fisher´s exact test. Matvanor testades även mot familjekonstellation genom chi- 2 test. På liknande sätt analyserades fysisk aktivitet som delades in i grupper utifrån hur många skärmtimmar barnet hade per dag respektive lektimmar utomhus per dag. Dessa variabler testades sedan mot amning samt barnens familjekonstellation genom chi 2- test. Barnens BMI testades mot amningsduration i månader genom korrelationstest (Pearson correlation). Barnens BMI grupperades också i under- normal- och övervikt utifrån ISO-BMI (18) och sedan utfördes chi-2 test mot amning och familjekonstellation. Även frågan om upplevd hälsa testades genom chi-2 test mot amning samt familjekonstellation. Frågan om barnens tandhälsa presenterades genom att ange svarsfrekvens på de olika svarsalternativen. Detta enligt önskemål från Salut och de testades inte mot några andra variabler. 3.3 Etiska aspekter Enkäten var frivillig att fylla i. Insamlingen skedde inte anonymt men trots detta kunde ingen person identifieras i studien eftersom att personnumren inte var med vid databearbetningen utan enkäterna var istället kodade. Genom följebrevet till enkäten informerades föräldrarna om studiens syfte, hur svaren skulle bearbetas samt vilken personal som skulle komma i kontakt med insamlad data (Bilaga 1). I slutet av enkäten gavs även föräldrarna möjlighet att ta ställning till om de önskade att enkätsvaren skulle användas i forskning. Författarna till uppsatsen har följt Saluts etiska förhållningssätt samt skrivit under ett sekretessavtal. 4 RESULTAT Medianvärdet för exklusiv amning var fyra månader. Median för åldern då barnen helt slutade ammats var åtta månader och median för åldern när barnen började med smakportioner var fem månader. Av barnen hade 80 % något syskon. Majoriteten, 94 %, bodde med två föräldrar och 2 % bodde ihop med enbart mamman. Lika många, 2 %, bodde växelvis hos föräldrarna och 1 % bodde ihop med förälder samt ny partner. Majoriteten av barnen, 96 %, vistades i barnomsorg och medianen var 30 timmar i veckan. 4.1 Matvanor Mer än häften av barnen i studien åt frukt (54 %) och något mindre än häften åt grönsaker (45 %) två gånger per dag eller oftare (Tabell 1). Vad gällde mjölkkonsumtion drack de flesta barn lätt- eller mellanmjölk två eller fler gånger per dag (71 %). Några gånger i veckan var den vanligaste intagsfrekvensen av sötsaker (51 %), även en gång i veckan eller mer sällan (45 %) var vanligt. De flesta barn (46 %) åt fisk och skaldjur en gång i veckan (Tabell 2). 7 Tabell 1. Intagsfrekvens av olika livsmedel bland 210 treåringar (Mjölk; n=203). Salut, Västerbotten 2013-2014. Livsmedel Två gånger per dag eller oftare n (%) En gång per dag n (%) Några gånger i veckan n (%) En gång i veckan eller mer sällan n (%) Total n (%) Frukt 114 (54) 77 (37) 19 (9) - 210 (100) Grönsaker 94 (45) 78 (37) 33 (15) 5 (3) 210 (100) Mjölk 149 (74) 23 (11) 12 (6) 19 (9) 203 (100) Sötsaker 4 (2) 5 (2) 107 (51) 94 (45) 210 (100) Tabell 2. Intagsfrekvens av fisk eller skaldjur som huvudrätt bland 210 treåringar. Salut, Västerbotten 2013-2014. Livsmedel Tre gånger i veckan eller oftare Två gånger i veckan En gång i veckan n (%) n (%) n (%) Fisk och skaldjur 8 (4) Några gånger i månaden eller mer sällan Total n (%) n (%) 76 (36) 96 (46) 30 (14) 210 (100) Det var en signifikant skillnad mellan barn som ammats kortare eller längre tid än sex månader totalt och hur ofta barnen åt kex, kakor, godis, läsk och chips (p= 0,033). Av barnen som blev ammade kortare period än sex månader var det 6 % som åt sötsaker en gång per dag (Figur 1). Av dem som blev ammade längre än sex månader var motsvarande andel 0 %. 8 Figur 1. Intagsfrekvens av sötsaker hos 210 treåringar som totalt ammats kortare respektive längre än sex månader. Salut, Västerbotten 2013-2014. Inga andra signifikanta samband kunde utläsas mellan barnens matvanor och hur länge barnen ammats totalt (p= 0,357- 0,990), hur länge barnen ammats exklusivt (p=0,107 - 0,866) eller när barnen började med smakportioner (p=0,202 - 0,850). Inte heller kunde det utläsas några signifikanta samband mellan barnens matvanor och om barnen hade något syskon (p=0,571 0,912) eller vem/vilka barnen bodde med (p=0,082-0,971). 4.2 Fysisk aktivitet Mer än hälften av barnen (55 %) lekte utomhus 0-2 timmar per dag på vardagar och 39 % lekte utomhus 3-5 timmar på vardagar (Figur 2). Endast ett av barnen lekte utomhus 0 timmar per dag på vardagar. På helgdagar lekte 64 % ute 0-2 timmar och 30 % lekte ute 3-5 timmar. Majoriteten av barnen (71 %) satt en timme per dag framför TV, dator, läsplatta eller mobil på vardagar och på helgdagar var andelen 41 % som satt en timme per dag (Figur 3). Under vardagar var skärmtiden två timmar per dag hos 18 % av barnen jämfört med 37 % på helger. Andelen barn som hade tre timmar skärmtid var 11 % på vardagar och 22 % på helger. 9 Skärmtid/ dag Lek utomhus/ dag 100% 100% 80% 80% 60% 60% 40% 40% 20% 20% 0% 0% 0 timmar 1 timme 2 timmar 3 timmar 0-2 timmar 3-5 timmar Mer än sex timmar Vardag Helg Vardag Helg Figur 3. Skärmtimmar per dag på vardagar hos 203 treåringar, respektive helgdagar hos 201 treåringar. Salut, Västerbotten 2013-2014. Figur 2. Lektimmar utomhus per dag på vardagar respektive helgdagar hos 201 treåringar. Salut, Västerbotten 2013-2014. Inga signifikanta samband kunde utläsas mellan hur många skärmtimmar barnen hade på vardagar respektive helger och hur länge barnen ammats totalt (p=0,644, 0,551), hur länge barnen ammats exklusivt (p=0,569, 0,552) eller vid vilken ålder barnen introducerades för smakportioner (p=0,804, 0,624). Inga signifikanta samband kunde heller utläsas mellan hur många skärmtimmar barnen hade per dag och vem barnet bodde med (p=0,243, 0,321) eller om de hade något syskon (p=0,585, 0,663). Inga signifikanta samband utlästes mellan antalet utomhustimmar per dag på vardag respektive helg och hur länge barnen ammats totalt (p=0,321, 0,901), hur länge barnet ammats exklusivt (p=0,382, 0,777) eller när barnet började med smakportioner (p=0,327, 0,730). Inte heller utlästes några signifikanta samband mellan antalet utomhustimmar per dag på vardag respektive helg och vem/vilka barnet bodde med (p=0,195, 0,766) eller om barnet hade något syskon (p=0,123, 0,930). 4.3 BMI och hälsa Andelen barn i denna studie som var överviktiga eller obesa var 23 %. Resterande barn var normalviktiga och inget barn var underviktigt. Inga signifikanta samband kunde utläsas mellan barnens BMI och hur länge barnen ammats totalt (p=0,221), hur länge barnen ammats exklusivt (p=0,383), eller vid vilken ålder barnen började få smakportioner (p=0,198). Inte heller kunde något signifikant samband utläsas mellan barnets BMI och om det hade något syskon (p=0,596) eller med vem/vilka barnet bodde (p=0,642). På frågan “hur upplever du ditt barns hälsa de senaste tre månaderna?” svarade 66 % av föräldrarna ”mycket bra”, 31 % “bra”, 2 % “varken bra eller dåligt” och 1 % “dåligt”. Inga signifikanta samband utlästes mellan hur föräldrarna uppfattade barnens hälsa och hur länge barnen ammats totalt (p=0,671), hur länge de ammats exklusivt (p= 0,953) eller när de introducerades för smakportioner (p=568). Inte heller hittades något signifikant samband mellan hur föräldrarna uppfattade barnens hälsa och vem/vilka barnet bodde med (p=0,612) eller om barnet hade något syskon (p=0,581). 4.4 Tandhälsa Majoriteten av föräldrarna (87 %) följde rekommendationen om att borsta tänderna på barnen två gånger per dag. Det var 14 % av föräldrarna som borstade sina barns tänder en gång per dag och 1 % borstade några gånger i veckan. 10 5 DISKUSSION 5.1 Metoddiskussion När studien genomfördes fanns det ungefär 2 891 treåringar i Västerbotten (19). De 210 barnen som ingick i studien representerar alltså cirka 7 % av dessa barn. Urvalet i studien kan anses generaliserbart för treåringar i Västerbotten då enkäten delades ut på samtliga barnavårdscentraler i länet till alla föräldrar som kom till treårskontrollerna. Enkäterna skickades in kontinuerligt vilket innebär att de enkäter som var med i denna studie är de som kom in först till Salut. Det som hade gjort urvalet mer representativt är om studien hade genomförts senare, då fler enkäter hade hunnits skickas in till Salut. Enkäten var inte enbart avsedd till forskning utan den var också avsedd att vara en samtalsmall för barnmorska och föräldrar. Att enkäten hade fler än ett syfte och att den även var till nytta för föräldrarna kan ha bidragit till en större svarsfrekvens. Eftersom att frågorna i enkäten var frivilliga uppstod interna bortfall på åtta frågor. Det högsta bortfallet rörde frågor kring fysisk aktivitet (Bilaga 2, A14, A15). Frågorna om matvanor hade lägst antal bortfall och den enda frågan där bortfall inträffade på dessa var frågan om mjölk, vilket kan antas bero på att dessa barn antingen inte drack mjölk eller att de drack standardmjölk(Bilaga 2, A4). Här kan det även ha uppstått ett missförstånd i och med att föräldrar som endast serverar standardmjölk till sina barn tolkat syftet med frågan på ett annat sätt än vad som var ämnat, vilket var att ge övergripande svar på barnens D-vitaminintag samt fettkvalitet. Föräldrarna kan då ha angett frekvensen av intaget av standardmjölk istället för lätt- och mellanmjölk. Även ett missvisande antagande kan ha gjorts utifrån att resultat angående intag av fisk och skaldjur har jämförts med rekommendationen enligt Svenska livsmedelsverket (SLV) (15) som enbart ger råd om fisk. Att bortfallen var fler kring fysisk aktivitet än matvanor kan antas bero på att antal timmar varit svårare att ange än intag av respektive livsmedel. Att exempelvis timmar utomhus kan variera beroende på årstid kan också bidragit till svårigheter att svara på frågan. Ett sätt att undvika dessa bortfall hade kunnat vara att ha en elektronisk enkät där föräldrarna var tvungna att svara på samtliga frågor för att kunna lämna in den. Ett annat sätt hade kunnat vara att förtydliga i enkäten vikten av att föräldrarna svarade på alla frågor. Eftersom studien genomfördes som en enkätundersökning kan detta ha medfört att föräldrarna missförstått en del frågor som hade kunnat undvikas genom att få dem tydligt förklarade. En del av frågorna kunde tolkas på olika sätt, till exempel frågan om pyttesmå smakprover (Bilaga 2, A2), där vissa av föräldrarna fyllt i att deras barn fått smakprover samtidigt som de blivit ammade och vissa angett att de börjat med dessa efter att de slutat ammats exklusivt. Det hade varit av intresse att om möjligt få ett mer vidareutvecklat svar på frågan om upplevd hälsa (Bilaga 2, A10). Ett sätt att få ta del av detta hade varit att tillägga en öppen fråga kring hälsan där föräldrarna fått formulera sig. Den största begränsningen med denna studie var att enkäten redan var utformad innan studien tog sin början, vilket medförde att författarna inte har kunnat påverka vilka frågor som skulle vara med samt utformningen av dessa. Om författarna hade varit med i utformningen av enkäten hade det bland annat funnits med frågor kring föräldrarnas utbildningsnivå, inkomst samt om barnens syskon var äldre eller yngre än treåringarna. Svensson et al visade i en studie att föräldrarnas utbildningsnivå påverkar barnens BMI och förekomst av övervikt (20). Därför 11 hade det varit intressant att även i denna studie få en mer nyanserad bild av barnens familjesituation. Barnens kön hade varit intressant att få veta för att kunna se skillnader i matvanor, BMI och fysisk aktivitetsnivå mellan könen. Tidigare studier har visat att det finns skillnader mellan matvanor hos flickor och pojkar redan i barndomen (21-22). Därför hade det varit intressant att se om detta stämde även i den här studien och om dessa skillnader redan har börjat synas i så tidig ålder som tre år. Det hade varit intressant att veta mängden på barnens intag av de olika livsmedlen. Svarsalternativen på frågorna om barnens matvanor hade därför kunnat utvecklas för att både få reda på frekvens och mängd av exempelvis godis, kakor, chips och läsk, för att lättare kunna tolka vad ”en gång i veckan” egentligen betyder. Om ett barn äter sötsaker en gång i veckan kan det vara allt ifrån en godis till en godispåse vilket kan ha en stor påverkan på tolkning av resultaten och vad slutsatsen blir. Nästan alla barn (96 %) vistades i barnomsorg och medelvärdet för hur många timmar i veckan var 28. Detta kan ha orsakat att många föräldrar som besvarade enkäten inte hade fullständig information och kontroll över barnets mat- och aktivitetsvanor under en stor del av dagen, vilket i sin tur kan ha bidragit till ett felaktigt svar på frågor angående detta. Även felrapportering som kan ha grundat sig i att föräldrar som anser sig överföra mindre bra vanor på sitt barn valt att inte svara sanningsenligt kan ha förekommit. Att underrapportera sina matvanor eller att försköna sanningen är vanligt både hos barn och vuxna vilket också kan ha gett ett missvisande resultat (23-24). Eftersom varken treårskontrollen eller enkäten var obligatorisk kan det ha bidragit till att de föräldrar som varit deltagande är de föräldrar som anser sig följa rekommendationerna. 5.2 Resultatdiskussion I denna studie kunde inget signifikant samband utläsas mellan barnens BMI och hur länge de ammats. Detta trots att tidigare studier visat på ett samband mellan amning och ett ökat skydd mot övervikt och undervikt (6-8). Tidigare forskning har även visat samband mellan amning och matvanor senare i livet. De Lauz on-Guillain et al. visade exempelvis att ju längre barnen ammades desto högre intag hade de av frukt och grönsaker senare i livet (25). En annan studie, utförd av Coulthard et al., visade ett samband mellan att introducera “knölig” mat, som till exempel grönsaker, i tidig ålder och ett ökat intag av grönsaker vid sju års ålder (26). Utifrån detta kunde det förväntas att amningsfrekvensen skulle ha påverkat barnens matvanor på fler sätt än enbart deras intag av sötsaker. Det hade till exempel kunnat förväntas att det skulle haft någon effekt även på intaget av frukt och grönsaker eller fisk och skaldjur. En förklaring till att denna effekt inte kunde visas i denna studie skulle kunna vara att barnen är för små för att tydliga effekter på barnets matvanor ska ha uppstått. Trots detta är det viktigt att undersöka barnens matvanor tidigt, eftersom SLV anser att det är viktigt att introducera hälsosamma matvanor tidigt i livet eftersom att dessa har en tendens att följa med upp i vuxen ålder (5). Denna studie ger information om hur treåringars matvanor ser ut, information som sedan kan användas i ett hälsofrämjande arbete. Mer än hälften av barnen åt sötsaker några gånger i veckan (51 %) vilket inte kan antas följa SLV:s rekommendationer om att barn bör äta så liten mängd av dessa livsmedel som möjligt eftersom det endast ger energi och ingen näring och tar utrymme från andra livsmedel som är viktiga för barnen (15). Riksmaten 2003 visade att ungefär 25 % av barnens energiintag kom från sötsaker och att de åt sötsaker tre till fem 12 gånger per vecka (27). SLV rekommenderar också att barnen äter frukt och grönt till varje måltid vilket ungefär hälften av barnen i studien gjorde. Av barnen åt 54 % grönsaker två eller fler gånger per dag och 45 % åt frukt lika ofta. Detta stämmer överens med Riksmaten 2003 som visar att barnen åt frukt och bär minst en gång per dag. Barn bör äta fisk tre gånger i veckan, i den här studien var andelen som följde den rekommendationen 4 %. Vanligaste intagsfrekvensen av fisk och skaldjur var enligt denna studie en gång i veckan vilket liknar Riksmatens resultat från 2003. Rekommendationerna säger att ungefär en halv liter mellaneller lättmjölk bör ingå i barnets kost (15). De flesta treåringar i denna studie hade ett intag av mellan- eller lättmjölk två gånger per dag (71 %) vilket är enligt rekommendationen. Enligt denna studie lekte majoriteten av barnen utomhus 0 - 2 timmar per dag på vardagar och endast ett av barnen lekte utomhus 0 timmar per dag. Detta kan anses följa rekommendationen om att barn bör röra på sig minst 60 minuter per dag. Tolkningen av dessa resultat kan vara missvisande eftersom att barnen dels kan vara mer eller mindre aktiva när de leker utomhus och dels att barnen kan vara fysiskt aktiva även när de är inomhus. Frågan besvarar således inte barnets totala fysiska aktivitet. I Sverige finns inga fastställda rekommendationer kring barns skärmtid, dock har en rekommendation fastställts i Amerika om att barn bör sitta högst 1-2 timmar framför skärmar per dag (28). Andelen treåringar i denna studie som hade mer skärmtid än rekommenderat (tre timmar) var 11 % på vardagar och 22 % på helger. Således var det en majoritet av barnen som följde rekommendationen om skärmtid. Enligt rekommendationen bör barn ammas upp till tolv månaders ålder (6). Andelen som följde rekommendationen i denna studie var endast 12,9% och den vanligaste åldern för när barnen helt slutade ammas var åtta månader. Medianen för när barnen slutade ammas exklusivt var fyra månader, vilket är tidigare än rekommendationen på sex månader. Den vanligaste åldern för introduktion av smakportioner var fem månader, vilket är strax under rekommendationen på sex månader. Bakgrunden till dessa rekommendationer är att barn som ammats enligt dessa har visats ha ett ökat skydd mot bland annat högt blodtryck, högt kolesterol, diabetes, leukemi, astma, maginfektioner samt att barn som ammats länge har en bättre tillväxt under barndomen. Det signifikanta sambandet som utlästes mellan hur länge barnen ammades totalt och deras intag av sötsaker (p=0,033) kan ha olika förklaringar. Fisher et al. visade i en studie att barn som ammats lär sig att känna igen sina egna hunger- och mättnadssignaler, vilket kan vara en orsak till att de barnen har ett mindre behov av att äta sötsaker (8). Enligt Cabieses et al. har föräldrar som ammar sitt barn länge, oftast den goda effekten som amning har på deras barns hälsa som orsak till varför (29). Detta kan innebära att de föräldrar som uppgett att de ammat länge i denna studie också är mer medvetna om barnens hälsa i allmänhet och därmed begränsar barnets intag av sötsaker. Barnen påverkas mycket av sin närmiljö när det gäller deras matvanor (9). Detta bidrar till att det främst är föräldrarna som styr över barnens vanor och val och inte barnen själva. I denna studie var barnens levnadsförhållanden väldigt lika varandra, majoriteten av barnen (93 %), bodde med båda sina föräldrar samt hade något syskon (80 %) vilket gjorde att det var svårt att hitta skillnader mellan barnens familjekonstellation och därmed samband mellan matvanor och amning. Effekter av levnadsvanor är i den åldern inte heller tydliga utan visas senare i livet. För att främja positiva hälsoeffekter och bedriva det hälsofrämjande arbetet som Salut syftar till kan det därför vara fördelaktigt att ha kunskap om hur små barns levnadsvanor ser ut idag och på det sättet förebygga ohälsa genom att informera föräldrar. 13 6 SLUTSATS De flesta föräldrarna i studien följde rekommendationerna om barns fysiska aktivitet och matvanor. Intaget av fisk var betydligt lägre än rekommendationen och intaget av sötsaker låg på en högre nivå än vad som är lämpligt för små barn. Det var ett signifikant samband mellan intag av sötsaker och total amning vilket delvis antas bero på amningens positiva effekter på hunger- och mättnadssignaler och delvis på föräldrarnas hälsomedvetenhet. Den information som framkommit i denna studie kan förtydliga vikten av att börja ett hälsofrämjande arbete i tidig ålder för att grundlägga goda vanor som sedan följer med barnen genom livet. 7 YRKESRELEVANS Som blivande yrkespersoner inom kostområdet är denna studie till fördel för framtida arbetssituationer, framför allt för arbete inom folkhälsa. För företag och organisationer som arbetar inom kostområdet kan studien bidra med information om små barns kostvanor och kan ligga till grund för att bedriva ett hälsofrämjande arbete, både inom Västerbottens län och övriga Sverige. 8 TACK Ett stort tack till Salut, som gett oss uppdrag samt förtroende att genomföra denna studie. Vi vill tacka för möjligheten att ta del av insamlad data och bearbeta dem utifrån våra egna önskemål. 9 FÖRFATTARNAS BIDRAG TILL ARBETET JA och AR har tillsammans, utifrån Saluts utformade enkät, fört in, bearbetat och analyserat resultaten från enkäten samt författat uppsatsen. 14 10 REFERENSER 1. Jordbruksverket [Internet]. Statistik från Jordbruksverket. Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll [uppdaterad 2013-01-29, citerad 2014-01-28]. Tillgänglig från: http://www.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik%2C%20fa kta/Livsmedel/Statistikrapport2013_4/201304._ikortadrag.htm:. 2. Petersen S, Brulin C, Bergström E. Increasing prevalence of overweight in young schoolchildren in Umeå, Sweden, from 1986 to 2001. Acta Paediatr, 2003;92:848-53. 3. Zheng M, Rangan A, Olsen NJ, Bo Andersen L, Wedderkopp N, Kristensen P et al. Sugar-sweetened beverages consumption in relation to changes in body fatness over 6 and 12 years among 9-year-old children: the European youth heart study. Eur J Clin Nutr. 2014;68:77-83. 4. Mathias KC, Slining M, Popkin BM. Foods and beverages associated with higher intake of sugar-sweetened beverages. Am J Prev Med. 2013;44:351-7. 5. Livsmedelsverket. Råd om mat för barn 0-5 År- hanteringsrapport som beskriver hur risk- och nyttovärderingar, tillsammans med andra faktorer, har lett fram till Livsmedelverkets råd. Stockholm: Livsmedelsverket, 2011. (ISSN: 1104-7089) 6. Nordic Nutrition Recommendations [Internet]. Breastfeeding [citerad: 2014-01-20]. Tillgänglig från: http://www.slv.se/upload/NNR5/Breastfeeding%20NNR%202012.pdf: 2012. 7. Laurence GS, Mei Z. Does breast-feeding protect against pediatric overweight? Analysis of Longitudinal data from the centers for disease control and prevention pediatric nutrition surveillance system. Pediatrics. 2004;113:81-6. 8. Fisher JO, Birch LL, Smickilas-Wright H, Picciano MF. Breastfeeding through the first year predicts maternal control in feeding and subsequent toddler energy intakes. J Am Diet Assoc. 2000;100:641–6. 9. Hendrie G, Coveney J, Cox N. Defining the complexity of childhood obesity and related behaviors within the family environment using structural equation modeling. Publ Health Nutr. 2011;15:48-57. 10. Mushtaq M, Gull S, Mushtaq K, Shahid U, Shad M, Akram J. Dietary behaviors, physical activity and sedentary lifestyle associated with overweight and obesity, and their socio-demographic correlates, among Pakistani primary school children. Int J Behav Nutr Phys Act. 2011;8:130. doi: 10.1186/1479-5868-8-130. 11. Coen VD, Bourdeaudhuij ID, Verbestel V, Maes L and Vereecken C. Risk factors for childhood overweight: a 30-month longitudinal study of 3- to 6-year-old children. Public Health Nutr. 2013;4:1-8. doi:10.1017/S1368980013002346. 12. Olafsdottir S, Berg C, Eiben G, Lanfer A, Reisch L, Ahrens W et al. Young children’s screen activities, sweet drink consumption and anthropometry: results from a prospective European study. Eur J Clin Nutr. 2013;68:223-8. doi:10.1038/ejcn.2013.234. 15 13. Sánchez-Cruz JJ, Ruiter ID, Jiménez-Moleón JJ. Individual, family and environmental factors associated with pediatric excess weight in Spain: a cross-sectional study. BMC Pediatr. 2014;14:3. doi: 10.1186/1471-2431-14-3. . 14. Haug E, Rasmussen M, Samdal O, Iannotti R, Kelly C, Borraccino A et. al. Overweight in school-aged children and its relationship with demographic and lifestyle factors: results from the WHO-Collaborative Health Behaviour in Schoolaged Children (HBSC) Study. Int J Public Health. 2009;54:167-79. 15. Livsmedelsverket [Internet] Kostråd: Barn över två år [Uppdaterad 2013-04-23, citerad 2014-02-19]. Tillgänglig från: http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-ochnaring/kostrad/Barn/. 16. Edvardsson K, Ivarsson A, Garvare R, Eurenius E, Lindkvist M, Mogren I et al. Improving child health promotion practices in multiple sectors – outcomes of the Swedish Salut Programme. BMC Public Health. 2012;12:920. doi:10.1186/14712458-12-920. 17. Edvardsson K, Garvare R, Ivarsson A, Eurenius E Mogren I and Nyström ME. Sustainable practice change: Professionals’ experiences with a multisectoral child health promotion programme in Sweden. BMC Health Serv Res. 2011;11:61. doi: 10.1186/1472-6963-11-61. 18. Rikshandboken [Internet] Tillväxtkurvor och BMI på BVC. [Uppdaterad 2013-03-14, citerad 2014-02-18]. Tillgänglig från: http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Barnstillvaxt-0-6-ar/Tillvaxtkurvor-och-BMI-pa-BVC/. 19. Statistiska centralbyrån [Internet] Befolkningsstatistik; levande födda efter region och år [citerad 2014-02-19]. Tillgänglig från: http://www.scb.se/sv_/Hittastatistik/Statistikdatabasen/TabellPresentation/?layout=tableViewLayout1&rxid=ede9 c29b-9494-475c-899d-094360bb8251. 20. Svensson V, Ek A, Forssén M, Ekbom K, Cao Y, Ebrahim M, et al. Infant growth is associated with parental education but not with parental adiposity - Early Stockholm obesity prevention project. Acta Paediatr. 2014. doi: 10.1111/apa.12551. 21. Torres R, Santos E, Orraca L, Elias A, Palacios C. Diet Quality, Social Determinants, and Weight Status in Puerto Rican Children Aged 12 Years. J Acad Nutr Diet.2014. doi: 10.1016/j.jand.2014.01.011. 22. Lazzeri G, Pammolli A, Azzolini E, Simi R, Meoni V, de Wet DR et. al. Association between fruits and vegetables intake and frequency of breakfast and snacks consumption: a cross-sectional study. Nutr J. 2013:12;123. doi: 10.1186/1475-289112-123. 23. Waling MU, Larsson CL. Energy intake of Swedish overweight and obese children is underestimated using a diet history interview. J Nutr. 2009;139:522-7. 24. Livingstone MB, Black AE. Markers of the validity of reported energy intake. J Nutr. 2003;133:895-920. 25. Coulthard H, Harris G, Emmet P. Delayed introduction of lumpy food to children during the complementary feeding period affects child´s food acceptance and feeding at 7 years at age. Matern child nutr. 2009;5:75-85. doi:10.1111/j.174016 8709.2008.00153.x. 26. De Lauzon-Guillain B, Jones L, Oliveira A, Moschonis G, Betoko A, Lopes C et al. The influence of early feeding practices on fruit and vegetable intake among preschool children in 4 European birth cohorts. Am J Clin Nutr. 2013;98:804–12. 27. Livsmedelverket. Riksmaten: barn 2003. Livsmedel- och näringsintag bland barn i Sverige. Uppsala: Livsmedelsverket, 2003. (ISBN: 91 7714 177 6) 28. Folkhälsomyndigheten. Skolbarns vanor inom fysisk aktivitet, tv-tittande och datoranvändning, Trender och sociala skillnader 2001–2010, Delresultat från undersökningen om Skolbarns hälsovanor. Östersund: Statens folkhälsoinstitut, 2011. (ISSN: 1653-0802) 29. Cabieses B, Waiblinger D, Santorelli G, McEachan RRC. What factors explain pregnant women’s feeding intentions in Bradford, England: A multi-methods, multiethnic study. BMC Pregnancy childbirth. 2014;14:50. doi:10.1186/1471-2393-14-50. 17 18 Bilaga 1 (1/2) Bilaga 1 (2/2) Bilaga 2 (1/2) Bilaga 2 (2/2)