Motstånd 1
Det här häftet är en del av Stockholms Tjejjours projekt Tjejer
Tillsammans mot sexuella trakasserier som finansieras med stöd
av Ungdomsstyrelsen.
Tack till alla tjejer som vi mött på gymnasieskolorna som delat
med sig av sina tankar och åsikter och till jourtjejerna Josefine
Dahlqvist, Emma Schaber, Elin Forslund och Nathalie Vukmanic
som gjort det möjligt för oss att nå ut till så många tjejer vi gjort.
Projektledare och redaktör: Maria Dorrian
Illustrationer: medlemmar ur Dotterbolaget Stockholm - Wendel
B. Strömbeck, Malte Sundberg, Ida Engblom, Frida Mörker, Sofia
Lindh och Edith Hammar.
Layout: Alexandra Campbell-Marshall och Sofia Lindh
Omslag: Sofia Lindh och Ida Engblom
Tryck: Eko Reklam, Älmeboda, 2012
2 Motstånd
Vad är det här?
Stockholms Tjejjour
Vad är sexuella trakasserier?
Det är du som avgör!
Hänger ofta ihop med andra trakasserier
Blivit en del av vardagen
Varför är tjejer mer utsatta?
Härskartekniker
Skillnad om det sker utanför skolan
Utsatt på nätet
Bara lite skitsnack
Att bli utsatt av en lärare
Lägg ansvaret där det hör hemma
Du är värd att försvara!
Om att ingripa
Prata med någon
Fler känner som du
Hänvisningar och tips för att läsa vidare
4
5
6
7
8
10
11
12
16
17
19
21
22
25
26
28
29
30
Motstånd 3
Vad är det här?
Sexuella trakasserier är ett utbrett problem men det är inte så
många som pratar om eller uppmärksammar det. Vi vet att många
tjejer tar skada och mår dåligt på grund av sexuella trakasserier.
Motstånd är ett häfte vars syfte är att uppmärksamma frågan. Här
kan du hitta samlade fakta om sexuella trakasserier, vad det
handlar om, dina rättigheter och våra erfarenheter från att ha
arbetat med sexuella trakasserier i gymnasieskolor i Stockholm.
Namnet Motstånd har vi valt för att det är i det här häftet som
du kommer att få ta del av hur tjejer gjort och tänker att de skulle
göra motstånd till sexuella trakasserier. Motstånd kan göras på
många sätt. Det handlar om att våga lita på sin magkänsla och
agera utifrån den. Det handlar om att känna att du är värd att
försvara och har rätt att sätta dina gränser.
Med motstånd får du veta att det är fler än du som varit med om
liknande saker och som kan ge dig inspiration, vägledning och
pepp. Visst är vi många tjejer som varit utsatta för sexuella
trakasserier men vi är inte en passiv grupp utan många tjejer
som tillsammans visar att vi inte tycker att det är okej!
Stockholms Tjejjour
Stockholms Tjejjour är en feministisk ideell förening. Vi var den
första tjejjouren i Sverige och sedan vår start 1996 har det bildats
många flera tjejjourer i hela landet. Idag finns det närmare 60
stycken och det hör av sig tusentals tjejer till tjejjourerna varje år.
Till oss kan alla tjejer vända sig för att prata om allt mellan
himmel och jord. Tjejer hör av sig till oss av många olika anledningar och vi lyssnar på och stödjer alla. Det kan handla om
övergrepp, att du känner dig stressad i skolan, har funderingar
kring din kropp, är nykär, har mycket bråk hemma eller bara vill
prata om hur din dag har varit. Vi följer även med tjejer som vill
ha stöd till sjukhus, socialtjänst och polis.
Hos oss arbetar tjejer över 18 år, som genomgått vår studiecirkel
för jourtjejer. De arbetar ideellt med stödsamtal, leder workshops,
tjej- och killgrupper, stödgrupper, föreläser och anordnar roliga
aktiviteter för tjejer.
Du kan nå oss via chatt, telefon, mail eller boka tid för ett besök.
Du kan prata med oss vid ett tillfälle eller varje vecka, det är helt
upp till dig! Vi har tystnadsplikt och du har alltid möjlighet att
vara helt anonym.
Du hittar oss på: www.stockholmstjejjour.nu
För att hitta en tjejjour i övriga landet gå in på: www.tjejjouren.se
ILLUSTRATION:
4 MotståndFRIDA MÖRKER
Motstånd 5
Vad är sexuella trakasserier?
Det är du som avgör!
Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som
kränker någons värdighet. Det kan vara ord eller handlingar
som gör att den som blir utsatt känner rädsla, obehag eller på
annat sätt illa till mods och som sker på en skola, högskola
eller arbetsplats.
Vad som räknas som sexuella trakasserier är upp till dig som blir
utsatt. Det viktiga är din upplevelse av händelsen. Det är vanligt
att tjejer förminskar den egna upplevelsen av sexuella trakasserier
och tänker att det kanske inte var så farligt. Sexuella trakasserier
är oönskade handlingar, det vill säga att någon gör något mot dig
fast du inte vill det. Så det spelar ingen roll om den som klappade dig på rumpan tycker att det var på skoj eller kommentaren
om din kropp var menad som en komplimang. Känner du rädsla,
avsky, obehag eller att du på något annat sätt känner dig kränkt
så ärdet något fel och det har du rätt att slippa. Försök lita på
din magkänsla!
Det kan vara:
•När någon tafsar eller rör vid dig
•När någon ger blickar, visslingar och kommentarer om ditt
utseende
•När någon pratar, skickar meddelanden eller ringer dig med
sexuella förslag
•När någon visar eller sätter upp sexuella bilder
•När någon sprider sexuella rykten
•När någon säger kränkande och sexuella skämt
”att bli indragen på skoltoaletten”
”det blir som en tystnad i skolkorridoren när hon kommer,
sen stirrar alla på hennes bröst när hon går förbi”
”ryktena om att vara en hora och slampa”
”sexiga bilder på Facebook”
”skämt, typ om att tjejer hör hemma i
köket och ska suga kuk”
”alla bögskämt”
6 Motstånd
”Det kan vara smickrande att få en blick om
man känner att det är en
person som man tycker
om. Det är ju inte det på
samma sätt när en gubbe dreglar på bussen
eller när en lärare gör
något.” Tjej 16 år
När något känns bra eller
inte kan förstås variera
och beror ofta på sammanhang och person. Olika
personer får ta på dig på
olika sätt. En kompis som
smeker din rygg kan kännas härligt men om någon
annan gör det kan det
kännas olustigt.
Motstånd 7
ILLUSTRATION: WENDEL B. STRÖMBECK
Om du blir utsatt för något mot din vilja är det inte ovanligt att
känna många saker samtidigt. Du kan känna dig arg, ledsen,
smickrad, rädd, förbannad, äcklad, sedd och hjälplös på en och
samma gång. Känslorna kan vara många men om du känner
någon form av obehag så har du rätt att slippa det.
FUNDERA PÅ:
• Hur känns det hos dig om du är med om
något obehagligt?
• Kan du tänka tillbaka på din skoltid och om du någon
gång känt dig utsatt? Hur kändes det då?
Hänger ofta ihop med andra trakasserier
Sexuella trakasserier hänger många gånger ihop med andra
trakasserier som är kopplade till diskrimineringsgrunderna.
Diskrimineringsgrunderna:
• Kön
• Könsöverskridande identitet eller uttryck
• Etnisk tillhörighet
• Religion eller annan trosuppfattning
• Funktionshinder
• Sexuell läggning
• Ålder
8 Motstånd
Ofta är det svårt att skilja trakasserier på grund av
diskrimineringsgrunderna och sexuella trakasserier från varandra.
Exempelvis får en tjej höra att “hon är en slampa som bara duger
till att suga kuk”. Horryktet är sexuella trakasserier och hon blir
även trakasserad på grund av kön då det är bara tjejer som kan
få ett horrykte. Ett annat exempel är en kille som möts av några
killar i korridoren, de gör en “juckrörelse” mot honom och kallar
honom för kuksugare. Han blir då sexuellt trakasserad med “juckrörelsen” och trakasserad på grund av sexuell läggning då de
menar att han är homosexuell och att det skulle vara något dåligt.
Det viktiga är inte att du vet vad de olika trakasserierna kallas
utan att det handlar om oönskade handlingar som du har rätt
att slippa.
Diskriminering är kopplat till normerna som finns i samhället.
Normerna är alla de oskrivna regler som säger hur vi människor
ska se ut och vara i en grupp. Det finns olika normer för olika
grupper: för din skolklass, ditt kompisgäng eller familjen. Många
normer är just kopplade till kön och säger hur tjejer förväntas
se ut och bete sig. Normer kan förstås vara positiva också.
ILLUSTRATION: Motstånd 9
SLING
Att exempelvis visa respekt mot en kompis eller kollega gör att
man lättare kan umgås. Andra normer är skadliga och delar in
människor i grupper som värderas olika. De människor som
passar in i normen får ofta makt och status medan de som
inte passar in i normen kan bli utsatta för diskriminering
och förtryck.
FUNDERA PÅ
• Vilka normer passar du in på?
• Vilka föredelar får du om du håller dig till normerna och
vilka begränsningar kan de ha?
Normaliseringen beror dels på att det sker ofta och regelbundet
men det är flera andra saker som också spelar in. Att skolan och
skolpersonal inte ser eller ingriper, att andra elever och vuxna
förminskar och skämtar bort det som händer, att killar tillåts ha
ett dåligt beteende just för att de är killar och att tjejer förväntas
vara duktiga och inte säga ifrån.
Det är många tjejer som undviker att ta upp sexuella trakasserier
som ett problem i skolan t ex för att de är rädda att framstå som
besvärliga och inte längre vara omtyckta eller attraktiva, eller för
att de inte tror att de skulle få stöd från kompisar eller
skolpersonal.
Blivit en del av vardagen
Sexuella trakasserier får många gånger
inte den uppmärksamhet som den
borde, utan förminskas och skämtas
bort. När det händer är det vanligt att
den som blir utsatt inte längre ser det
som ett problem och därför heller inte
längre reagerar. Det kallas för
normalisering och börjar redan på lågoch mellanstadiet. Pojkar jagar flickor
på skolgården och lär sig busvissla efter
tjejer. Tidigt blir det en del av vardagen
och något tjejer lär sig leva med, så när
de blir äldre och börjar högstadiet och
gymnasiet är sexuella trakasserier redan
så vanligt att många tjejer inte lägger
märke till det längre.
10 Motstånd
”Det är skillnad beroende på var man är någonstans. Om det är i skolan eller om man är ute sent
på kvällen. Lättare och skönare om någon ingriper
på andra ställen än i skolan. Det känns mer pinsamt
i skolan, men det beror ju på vad det är för något
också.” Tjej 17 år
FUNDERA PÅ:
Hur skulle det vara att ta upp
sexuella trakasserier som ett
problem i din skola?
ILLUSTRATION: ELMH
Motstånd 11
Härskartekniker
Varför är tjejer mer utsatta?
Sexuella trakasserier är något som främst tjejer blir utsatta för och
det är oftast killar som utsätter. Killar blir också utsatta - av andra
killar. Ofta handlar det om homofobi. Det finns förstås tjejer som
utsätter men de är inte alls lika vanligt. Det beror att vi lever i en
könsmaktordning där killar och män som grupp har mer makt än
tjejer och kvinnor som grupp. Normerna kring kön som värderar
killars beteende och attribut högre än tjejers. Killar får mer makt
och blir vana vid att ta mer plats och utrymme. Det finns inget
som säger att tjejer skulle vara sämre eller svagare än killar. Tjejer
är lika svaga och starka som alla andra. Däremot har tjejer en
svagare ställning i samhället. Det finns många exempel på hur vi
kan veta det, allt ifrån att killar ofta får en högre lön och tar mer
plats i klassrummet medan tjejer ofta tjänar mindre, är ordningsamma och tystare i klassrummet.
För att förstå mer om maktutövning är det bra att känna till
härskarteknikerna. Forskaren Berit Ås tog fram 5 härskartekniker
och feminister har lagt till ytterligare 3 stycken. Härskartekniker
sker runtomkring oss hela tiden. Härskartekniker är något som
alla kan använda sig av, men vi vet att killar ofta använder dem
mot tjejer. De som använder härskartekniker är inte alltid
medvetna om sin egen taktik. Lär du dig att upptäcka härskarteknikerna kan du lättare hantera dem och undvika att använda
dem mot andra. När du och flera personer i en grupp känner till
härskarteknikerna kan ni påminna varandra om när de används.
Vi ser att sexuella trakasserier begränsar tjejers frihet att få vara
och uttrycka sig som hon vill. Det finns en risk att hon istället
börjar anpassa sig eller dra sig undan för att slippa bli utsatt. Det
kan exempelvis vara en tjej som undviker att hångla med en
person på en fest, fast hon egentligen vill det, bara för att hon inte
vill få ett dåligt rykte. Eller att en tjej inte säger ifrån när hon får
höra ett sexistiskt skämt för hon orkar inte höra att hon inte har
någon humor.
På tjejjouren får vi kontakt med tjejer som på grund av sexuella
trakasserier är rädda, ofta har ont i magen och huvudet, har
försämrad självkänsla, känner sig deppiga eller vill skada
sig själva.
12 Motstånd
ILLUSTRATION: MALTE SUNDBERG
Motstånd 13
Osynliggörande
Att bli behandlad som om du inte vore där. EX: Du står med några
killar som snackar med varandra. När de pratar tittar de bara på
varandra, du försöker komma in i samtalet men de lyssnar inte
utan fortsätter bara prata med varandra. Det gör att du kan
känna dig osäker och obetydlig.
Splittring
Att tjejer blir uppdelade i grupperingar så att de istället för att
vara starka tillsammans ser varandra som konkurrenter.
EX: Tjejerna på din skola delas in grupper av ”fula” och ”snygga”.
Det gör att du kan känna att vissa har mer status än andra
och att tjejer är taskiga mot varandra.
Förlöjligande
Att någon gör sig lustig på din bekostnad. Det kan vara ett kränkande skämt eller att någon inte tar dig på allvar. EX: Du får höra
av en klasskompis att tjejers plats är i köket. Du blir irriterad och
säger ifrån, då skrattar de åt dig och säger att du ska lugna ned
dig det var ju bara var på skoj. Det gör att du kan känna dig
dum och tråkig som inte tyckte att skämtet var roligt.
Objektifiering
Att du bedöms utifrån hur du ser ut, din kropp och klädsel, och
inte som människa med tankar och känslor. EX: Du blir utsedd till
skolans babe, veckans lammkött eller fulast på skolan. Det gör att
ditt utseende blir det viktigaste och det du tänker och gör blir
mindre betydelsefullt.
Undanhållande av information
Att inte få all information, utan att andra håller den för sig själv
med flit. EX: Du ska ha ett grupparbete med några i klassen och
de ”glömmer” att ge dig information så att du inte kan vara med
och bestämma. Det gör att du då kan känna dig utanför och
bortvald.
Dubbelbestraffning
Att utsättas för anklagelser oavsett hur du gör. EX: Du bryr dig
inte om att sminka dig och då får höra att du är ful eller konstig
och om du lägger ned mycket tid på att sminka dig kan du få
höra att du är en bimbo eller utseendefixerad. Det gör att du kan
känna att du måste ändra på dig för att försöka passa in.
Påförande av skuld och skam
Att någon ger dig skuld- och skamkänslor genom att förlöjliga och
dubbelbestraffa dig. EX: Du blir beskylld i skolan för att ”smöra”
när du visar intresse och gör dina skoluppgifter. Det gör att du
kan känna att det du åstadkommit inte är viktigt eller bra.
14 Motstånd
Repression/bestraffning
Att du blir utsatt för hot, våld, trakasserier eller förbud. EX: Du får
obehagliga blickar när du går längs skolkorridoren eller blir tafsad
på. Det gör att du kan känna dig otrygg och du begränsar
ditt sätt att vara för att undvika att hamna i en liknande
situation igen.
TIPS
• Se och granska det som händer runtomkring dig.
Ifrågasätt när en person gör något mot dig som inte känns bra.
• Det du tycker, tänker och gör är viktigt. Ta plats!
Motstånd 15
Skillnad om det sker utanför skolan
Utsatt på nätet
Sexuella trakasserier kan bara ske på skolor och arbetsplatser.
Blir du utsatt för liknande saker utanför din skola kommer det
istället att kallas för sexuellt ofredande. Skillnaden mellan dessa
två är att de regleras av olika lagar. Det innebär att skolan har
ansvar att se till att sexuella trakasserier inte förekommer på
skolan och om det gör det se till att de slutar. Sexuellt ofredande
på exempelvis bussen, krogen, träningscentret eller hemma hos
någon är ett brott som kan polisanmälas.
Samma lagar som gäller utanför nätet gäller på nätet. Att bli
utsatt på nätet kan ibland få andra konsekvenser. Genom nätet
kan till exempel ett rykte, en bild eller en kommentar spridas och
nå ut till många fler än vad det annars skulle göra. En bild som
lagts upp på en sida kan laddas ned av vem som helst och kan på
så sätt fortsätta spridas även om du senare själv valt att ta
bort bilden.
Det finns undantag och det är kränkningar som sker utanför
skoltid men som har kopplingar till skolans verksamhet. Om du
exempelvis blir utsatt på nätet på din fritid och det får dig att
känna dig otrygg i skolan, kan det räknas som sexuella
trakasserier.
Det är inte ovanligt att sexuella trakasserier övergår till andra
övergrepp och då kan det bli ett brott som ska polisanmälas.
Ett exempel är om en tjej blir tafsad på utanpå sina byxor och sen
går personen innanför kläderna och rör hennes fitta. Då kan det
räknas som ett sexuellt övergrepp och ska polisanmälas. Det är då
extra viktigt att ge henne stöd.
”Grattis, vad fin du är hjärtat!” Lammköttsida på FB
Tjejer som vi träffat berättar om bloggar och Facebooksidor,
såsom ”Veckans liggunderlag”, ”Lammkött” och ”Snyggast”.
Facebooksidorna är ofta kopplade till en skola och elever får
nominera och skicka in en bild på någon eller sig själv. Andra kan
sen gå in, gilla bilden och skriva en kommentar. Att nomineras
på en av de här sidorna ger ofta status och anses vara något som
hon ska känna sig glad eller stolt över. Det finns dem som tycker
att det är positivt att nomineras och få kommentarer men många
känner sig också kränkta och utelämnade.
”ett latina lamm som älskar killar som kan
slänga runt henne till vilken position som
helst.. hon har inget emot att bindas heller så ni vet.. men hon föredrar handbojor
med rosa ludd” Lammköttsida på FB
”Om en kompis berättar om att den blivit
utsatt så är det viktigt att man tror på den.
Det finns exempel som man hört om där en
tjej berättat om att hon blivit våldtagen så tror
ingen på henne. Det är viktigt att backa upp
personen som berättar om det” Tjej 16 år.
16 Motstånd
Motstånd 17
Det kan till en början kännas kul och smickrande att bli
nominerad. Det ger bekräftelse och kan förstärka självförtroendet
samtidigt kan det kännas förödmjukande då det är ens utseende
som avgör om man blir omtyckt. Det kan också komma
kommentarer som gör att man känner sig dålig och ful. Det är
svårt att kontrollera vad som skrivs men oavsett om du lagt upp
bilden frivilligt från början bär inte du ansvar för det som händer
därefter. Om någon missbrukar din bild eller skriver taskiga saker
om dig så är det den som skriver det som bär ansvaret!
TIPS
• Fundera på om de peppande kommentarerna
väger upp de som är mindre bra?
• Känner du dig kränkt? Anmäl det till Facebook,
bloggportalen eller där det är skrivet så det tas bort.
• Är det en elev/elever på skolan som är inblandade
så säg till skolan. De ska ta sitt ansvar!
18 Motstånd
Bara lite skitsnack
”Man skulle kanske inte vilja ligga med en kille som legat med
hela skolan, men han blir i alla fall inte kallad för luder” Tjej 18 år.
Tjejer kan få ett rykte om att de är horor, slampor eller luder.
Om en kille lever ut sin sexualitet på samma sätt blir han istället
kallad för player, casanova eller hingst. Tjejers och killars
sexualitet värderas olika helt enkelt trots att det egentligen inte
finns någon skillnad. Vi tjejer ska säga nej och bara ligga med
dem som vi är kära i och killar förväntas vara kåta, ta för sig och
ligga med alla. Tjejerna som vi träffat på skolor berättar att ryktesspridning är vanligt. Horrykten är vanligast men de kan också
handla om att någon legat med väldigt få eller att någon är
gravid. Många tjejer upplever att ryktesspridning är något som
tjejer är lika delaktiga i som killar.
”Jag önskar att det skulle sluta snackas så mycket skit, det
ska inte spela någon roll om en tjej ligger runt eller inte ”
Tjej 16 år.
ILLUSTRATION:
IDA ENGBLOM
Motstånd 19
Att bli utsatt av en lärare
”En lärare kom för att ge mig hjälp och han tittar mer på min
urringning än på uppgiften som jag behövde hjälp med”
Tjej 16 år
Sexuella trakasserier kan ske såväl mellan elev och elev och
mellan lärare och elev. Ibland kan det kännas extra svårt just när
det är en lärare. Det kan upplevas som att läraren har mer makt
och har ett övertag medan du som elev inte har något att säga
till om. Även om det känns så ska du veta att du har rätt till din
kropp och din upplevelse är viktig. Hur skulle du kunna säga
ifrån? Kan du säga till läraren ”Nu tittar du på mina bröst, jag
gillar inte det så sluta upp med det!”
Anledningen till varför man snackar skit kan vara att man vill
känna samhörighet med de man pratar med, vill få sig själv att
framstå som bättre eller att man vill sätta dit någon. Gränsen
mellan att dela med sig av fakta utan avsikt att vara taskig och
skitsnack kan ibland vara hårfin. Det kan från början verka
harmlöst, du skvallrar bara lite men det kan lätt få mycket större
spridning än det var tänkt från början. Vi har tagit del av berättelser från tjejer som beskrivit hur kompisar bytt skola, flyttat
och skadat sig själva för att försöka komma undan ryktena.
Vid ryktesspridning är det vanligt att människor börjar prata om
falska och sanna rykten. Typ att hon fick ett horrykte om sig fast
hon bara haft sex med en person eller att hon är ju faktiskt en
”riktig” hora. Det spelar ingen roll om en tjej haft sex med
tusentals eller ingen, hon ska ändå inte bli kallad för hora.
TIPS
• Hör du ett rykte? Sprid inte vidare, om ingen lyssnar så får de
ingen röst heller.
• Ifrågasätt dom som sprider ryktet.
• Prata med tjejen som ryktet handlar om och visa henne ditt stöd.
20 Motstånd
Ta stöd av kompisar eller någon annan som du litar på och möt
läraren tillsammans och prata med rektorn. Rektorn och skolans
ledning ska se till att trakasserierna slutar.
Om skolan inte agerat som de ska och sett till att det slutar kan
du anmäla det till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Då kan
skolan behöva betala ett skadestånd. Detsamma gäller när det är
trakasserier mellan elever.
TIPS
• Konfrontera läraren och förklara vad den
gjort mot dig och hur du upplevt det!
• Vänd dig till rektorn.
• Anmäl till Diskrimineringsombudsmannen
(www.do.se).
Motstånd 21
Lägg ansvaret där det hör hemma
De flesta kränkningar sker utanför lektionstid. Det händer i
skolkorridoren, uppehållsrummet, skoltoaletten, matsalen, på väg
till eller från skolan. Här är närvaron av lärare liten. Tjejer som
vi pratat med berättar att de drar sig för att berätta för lärare om
det som händer i skolan.
Skolan ska varje år ta fram en likabehandlingsplan där det framgår
hur de arbetar med sexuella trakasserier och de andra diskrimineringsgrunderna. Både elever och lärare ska vara inblandade i
likabehandlingsplanen. För att skolan ska veta vilka åtgärder som
behövs på skolan kan man behöva ta reda på hur elever och lärare
mår på skolan. Det kan skolan göra genom enkäter, intervjuer eller
en kartläggning av något slag.
”Oftast vill man försvinna genom jorden om något hänt. Då skulle
det vara jobbigt om någon annan skulle lyfta upp det som hänt
med en lärare” Tjej 18 år
”Det får inte bli för mycket uppmärksamhet om det har varit
en liten grej liksom. Det får inte blir värsta grejen om nån
kallar en för nått så ingriper alla men om det är nått lite större
så kan man göra det.” Tjej 18 år.
Att dra sig för att berätta för en lärare kan bero på att det som
hänt känns jobbigt, pinsamt och svårt och att du inte vill ge det
som hänt ännu mer uppmärksamhet än det redan fått. Istället vill
du glömma och gå vidare. Det kan kännas skönt att känna själv
få bestämma hur något ska uppmärksammas men väldigt mycket
ansvar läggs då på varje enskild tjej om det är något som ska
uppmärksammas eller inte. Ett ansvar som inte är ditt. Genom att
berätta för lärare får skolan ansvaret.
Skolan ska se till att sexuella trakasserier inte förekommer på din
skola. De ska arbeta främjande och förebyggande, det vill säga se
till att det är en skolmiljö där alla trivs och har lika förutsättningar och om det sker kränkningar ska skolan agera och se till att det
slutar. Mer om det står det i 14 kapitlet skollagen och i
diskrimineringslagen.
22 Motstånd
TIPS
• Läs på om diskrimineringsgrunderna
på www.do.se
• Be att få granska skolans likabehandlingsplan.
• Vad finns det för svagheter i planen?
• Hur skulle den kunna göras bättre?
Motstånd 23
Du är värd att försvara!
Att stå upp och försvara sig själv har du rätt till. Det kan vara
svårt, kanske är det ovant eller så vet du inte vad du ska säga eller
göra? Har du en gång sagt ifrån så kommer det kännas lättare att
göra det i framtiden. Att säga ifrån är skönt men du ska inte heller
känna att du måste ta strid i alla lägen. Du är inte dålig om du
låter något gå förbi, du kan välja dina strider.
Det är lätt att du, i en situation där du vill säga ifrån, tänker att
det är viktigt att det är en bra eller vass kommentar som ska sätta
personen på plats. Det är ju grymt om du kommer på något men
det viktiga är inte vad du säger. Använd din röst!
Det finns situationer där du kan känna att du inte agerade
tillräckligt snabbt. Du kan ha blivit förvånad eller för ledsen
för att hinna agera precis då det hände. Det kan kännas som
att stunden försvann och att det är försent att göra något. Kom
ihåg att det aldrig är för sent. Du kan och har rätt att ta upp det
senare och visa ditt motstånd.
24 Motstånd
Motstånd 25
Om att ingripa
”Det går ofta att se på sin kompis om den tycker att det är något
som är fel eller inte. Jag ser det på kroppsspråket eller om jag
söker ögonkontakt så kan jag se om personen vill att jag ska ingripa. Det kan vara svårare om det är någon man inte känner men
det behöver inte vara det.” Tjej 18 år
Om du hör ett rykte, ett taskigt skämt eller ser någon bli utsatt
för en tafsning så ingrip. Det finns olika sätt att göra det på.
Du kan gå in och avbryta på plats, hämta några kompisar som
kan hjälpa till eller vända sig till en lärare eller vuxen som ser
till att det slutar. Andra saker som du kan göra är att efteråt gå
fram och fråga om hur tjejen mår och tillsammans med henne
bestämma om ni ska ta det vidare till skolledningen. Det kan
variera hur du skulle agera och är säkert beroende på
situationen. Tjejer vi mött har ofta tyckt olika men gemensamt
för alla är ändå en önskan om att man ska ingripa på något sätt.
FUNDERA PÅ:
• Hur skulle du vilja att någon agerade om du var utsatt?
• Hur skulle du agera om du såg någon bli utsatt?
26 Motstånd
Motstånd 27
Prata med någon
”Det finns andra vuxna runtomkring en som kan vara bra att
bolla med om det som händer. Jag brukar prata med mina
föräldrar.” Tjej 18 år.
Att prata med någon om det som hänt är bra för att förstå vad du
varit med om och få stöd. Det kan vara en kompis eller en vuxen i
din närhet. Att prata med en förälder kan för vissa vara självklart
men för många är det inte tänkbart. Det kan handla om att du
inte har några föräldrar, att du känner att de inte skulle förstå dig
eller kan ge dig det stöd som du behöver. Många tjejer som vi
träffar blir också utsatta för kränkningar av sina föräldrar. Det
viktiga är inte vem det är utan att det är en person som du litar
på. Kanske kuratorn, tränaren, en kompis, en kompis förälder,
tjejjouren eller någon annan som du har förtroende för.
Fler känner som du
Du kan också välja att organisera dig tillsammans med
andra tjejer. Om du upplever
att din skolmiljö är tuff, jobbig
eller att alla inte behandlas på
ett bra sätt så finns det förmodligen fler än du som känner så.
Du kan tillsammans med andra
få stöd och kraft. Vi tjejer är
oftare utsatta för sexuella
trakasserier men vi är inte en
passiv grupp. Ta reda på om
det finns fler på din skola som vill vara med och starta ett nätverk
där ni bevakar era rättigheter och driver era krav på en likvärdig
skola för alla oavsett kön. Kontakta en tjejjour för att få tips, idéer
och uppbackning i hur ni kan arbeta.
Tjejjoursrörelsen är ett sådant nätverk, vi är tjejer som tillsammans är kraftfulla och arbetar för jämställdhet. Ett annat exempel
är Dotterbolaget, som ritat alla illustrationer i det här häftet - ett
feministiskt serietecknarnätverk för tjejer och transpersoner, för
skapa en fristad där serieskapande icke-cis-män automatiskt får ta
plats i en annars mansdominerad bransch.
Många fler exempel finns och många fler behövs för att det ska bli
mer jämställt!
28 Motstånd
Motstånd 29
Hänvisningar och tips för att läsa vidare
Att arbeta med sexuella trakasserier i skolan Dahlén, S, RFSU,
2010, http://www.rfsu.se/Bildbank/Dokument/
Metod-Handledning/Sexuella-trakasserier-2010.
pdf?epslanguage=sv
Bryt! ett metodmaterial om normer i allmänhet och
heteronormen i synnerhet. Forum för levande historia och RFSL
Ungdom, 2011, http://www.rfslungdom.se/sites/default/files/
bryt_upplaga3.pdf
Diskrimineringsombudsmannen(DO) www.do.se
Fula gubbar, nätflirtar och camsex – om vad tjejer möter på nätet
och hur vi möter dem http://www.tjejjouren.se/sites/default/files/
page/0/2012/03/fulagubbarnatflirtarochcamsex_pdf_16444.pdf
Var går gränsen? Handledning för temaarbeten om integritet, sexuella trakasserier och sexualbrott Grände, J, Odén, N, Brå, 2007
http://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f180008254/
2007_var_gar_gransen.pdf
Stockholms Tjejjour www.stockholmstjejjour.nu
Serienätverket Dotterbolagets blogg
blog.dotterbolaget.com/#home
30 Motstånd
Motstånd 31
32 Motstånd
