KONFERENSRAPPORT
Luktsinnet
avslöjar schizofreni
Luktsinnet kan förutsäga vem som utvecklar schizofreni, hävdar den
australiensiske forskaren och neuropsykologen Warrick Brewer.
Under neuropsykologernas riksstämma i Göteborg talade han om
vikten av att via luktsinnet upptäcka schizofreni i tid. Katarina Franck
har intervjuat Warrick Brewer samt nobelpristagaren och farmako logen Arvid Carlsson, som inledningstalade vid konferensen.
J
ag går en snabb promenad längs
Avenyn i Göteborg för att komma i tid till intervjun med den
australiensiske forskaren Warrick Brewer, neuropsykolog och psykosrehabiliterare på Early Psychosis Prevention Center (EPPIC) vid den psykiatriska
ungdomskliniken Orygen Youth Health i
Melbourne. Häromåret uppmärksammades Warrick Brewer och hans kolleger internationellt för en studie som visar att ett
enkelt test av luktsinnet tillsammans med
andra neuropsykologiska test kan förutsäga vilka som drabbas av schizofreni.
Mötesplatsen är statyn Poseidon. Luften är hög och krispigt kall, solen värmer.
När jag andas in blir det kallt i näshålan,
jag känner avgaser, cafédoft, stad med
dofter som väcker minnen och känslor.
Jag undrar hur det skulle vara att inte ha
någon lukt eller om avgaslukten kändes
som något helt annat - säg broccoli. Det är
förvirrande och antagligen ångestskapande att inte kunna lita på sina sinnens vittnesbörd.
DETTA ÄR PRECIS vad många personer
med schizofreni upplever och som Warrick Brewer ägnat många år att studera. Vi
börjar tala om detta medan vi förflyttar
oss från Götaplatsen till anrika Ljungans
café där intervjun fortsätter. Tidigare
stans rökigaste plats, nu efter rökförbudet
präglat av mer neutrala dofter. Vi slår oss
ner med en kopp te och citronpaj. Warrick är inbjuden till neuropsykologernas
riksstämma där han hållit i en workshop
14
Warrick Brewer är neuropsykolog och biträdande professor vid forskningsenheten på
Orygen Youth Health Center i Melbourne,
Australien. Centret är knutet till institutionen
för psykiatri vid Melbournes universitet.
om psykosbehandling och en föreläsning
om sin forskning.
En annan person som ökat kunskapen
om schizofrenins gåtfulla väsen är nobelpristagaren Arvid Carlsson som inledningstalade på riksstämman.
Det var upptäckten av signalsubstansen
dopamin på 50-talet som gav honom nobelpriset i fysiologi och medicin år 2000.
Det är också kunskapen om dopaminets
funktion i hjärnan som revolutionerat behandlingen och förståelsen av neurologiska sjukdomar som Parkinson eller den
psykiska sjukdomen schizofreni.
Arvid Carlsson tar i sin föreläsning med
oss på en odyssé genom hjärnkemins mest
dynamiska nutidshistoria, som han själv
så aktivt bidragit till och fortfarande gör.
Han tydliggör med många exempel från
sin egen utveckling som forskare att skapande av ny kunskap mycket handlar om
att befinna sig i rätt organisation och att
möta rätt personer under sin forskarkarriär – system som möjliggör att nyskapande idéer får utvecklas i stället för att upprätthålla vetandets status quo.
Att hävda att dopamin var en signalsubstans som på kemisk väg utlöste elektriska
impulser i nervcellen som i sin tur förde
informationen vidare till andra celler, när
det tongivande forskarsamhället och normalvetenskapen enbart trodde på kemisk
överföring, var ingen lättsåld idé. En
kombination av stöttande mentorer och
envetenhet parad med nyfikenhet drev
ändå Arvid Carlsson och hans medarbetare vidare. Carlsson lyfter särskilt fram
Psykologtidningen 5/06
Luktsinnet och hjärnan
Tätt under hjärnans pannlob, strax ovanför näshålan, i
närheten av den vassa kanten på den hårda hinnan som
skyddar hjärnan, ligger den maskliknande luktbulben
som utgör nervsystemets första kranialnerv. Här tas signaler från mottagarceller i näshålan emot för vidarebefordran till resten av nervsystemet på ett för sinnena karakteristiskt sätt. Först bryts doftperceptionen ner i
smådelar i receptorerna och sedan rekonstrueras doftintrycket i de olika doftområdena i hjärnbarken för att
slutligen ge en medveten doftperception. Ett område
som lätt utsätts för skador antingen genom mekaniskt
våld eller vid infektioner, men också genom störande
processer i hjärnvävnaden under utvecklingen i moderlivet och under barndom och tonår.
Det är i dessa intrikata av nervbanor och signaler
sammanvävda delar i hjärnan som det kan gå snett om
du håller på att utveckla eller redan har schizofreni, enligt Warrick Brewer.
Illustrationen visar en genomskärning av den mellersta delen av hjärnan. Alltså insidan av höger hjärnhalva.
Det gula området anger i grova drag vilka områden i
hjärnan som anses inblandade vid sjukdomen schizofreni. Bilden visar att området överlappar luktsinnets
hjärnområden (blå områden).
också vara en
kreativ entreprenör, vilket Arvid Carlsson
är. Han berättar under föreläsningen att
han för närvarande bygger upp en organisation där akademin kan möta industrin
på ett mer förutsättningslöst sätt för att
rätt frågor ska kunna ställas utan att lönsamhetskrav styr grundforskningen för
mycket.
– Vi vet fortfarande så enormt lite om
olika signalsubstanser. Det vill jag fortsätta att utforska, säger han vid vår pratstund, innan han med spänstiga steg lämnar Stora teatern i Göteborg.
EN FORSKARE BEHÖVER
Psykologtidningen 5/06
Senare under dagen föreläser neuropsykologen Warrick Brewer om sin forskning om hur förmågan att identifiera lukter kan vara nedsatt hos en person med
sårbarhet för schizofreni.
Det är svårt att diagnostisera olika psykosformer innan de gått så långt att de
kräver omfattande och ibland livslång behandling. Neurobiologiska fynd visar en
nedsatt funktion i hjärnans frontolimbiska nätverk vid psykoser. Dels rör det sig
om hjärnans frontala delar, insidan av tinningloben och dels djupare delar som
ibland kallas för det limbiska systemet och
som har med reglering av känslolivet att
göra (se gult område på illustration). Men
varken genetiska studier, hjärnavbildning
eller kliniska observationer har kunnat
förutsäga psykosutveckling.
Under intervjun förtydligar Warrick
Brewer:
– Luktsinnet är den första neuropsykologiska faktorn som pekar ut schizofreni.
Det var upptäckten av signalsubstansen
dopamin på 50-talet som gav Arvid Carlsson
nobelpriset i fysiologi och medicin år 2000.
Det är också kunskapen om dopaminets
funktion i hjärnan som revolutionerat behandlingen och förståelsen av sjukdomar som
schizofreni.
▼
dessa betydelsefulla personer som med
fotbollstermer ”assistar” så att andra kan
göra mål. Ett exempel är Gunnar Ahlgren,
hans handledare på 40-talet, som själv hade en blygsam vetenskaplig publikation,
men som likt en god förälder kom att bygga en bas för att hans studenter skulle få
möjlighet att utvecklas och nå framgångar.
15
KONFERENSRAPPORT
Annars är schizofreni svårdiagnosticerad
och sjukdomen har ofta utvecklats under
lång tid innan den upptäcks.
Warrick Brewer och hans forskarlag vid
Orygen Youth Health, University of Melbourne i Australien har sedan många år
intresserat sig för de tidiga tecknen på
psykos.
Att luktsinne och neurologiska tillstånd
hör ihop har man i och för sig vetat länge.
Försämrat luktsinne är bland annat ett
kardinalsymtom vid traumatiska hjärnskador. Redan på 60-talet såg man i behandling av schizofrena att många hade
svårigheter med luktsinnet. Problemet
var inte att känna lukter utan snarare att
identifiera dem. Rökdoft kan för en person som håller på att utveckla schizofreni
uppfattas som apelsindoft. Pizza som en
blomma.
– Inte konstigt, säger Warrick Brewer,
eftersom schizofreni och luktsystemet berör samma områden i hjärnan.
GENOM ATT JÄMFÖRA personer med olika
typer av nedsättningar i hjärnan och deras
luktsinne har man kommit fram till att
identifiering av dofter till stor del är lokaliserat till de orbitofrontala delarna av hjärnan (undre delen av pannloben ovanför
ögat och näsan). Medan däremot nedsatt
luktskärpa innefattas av barkområden på
insidan av tinningloben (mediala temporalloben) (se illustration). På detta sätt ses
ett hierarkiskt bearbetande av luktinformation från utvecklingsmässigt primitivare delar av hjärnan (nervkärnan thalamus),
till entorhinala cortex (inre tinningloben)
till det högre processandet (identifikation)
i bakre orbitofrontal barken.
De högre kognitiva funktionerna
igenkänning, diskriminering och korttidsminne av dofter beror på integreringen av
detta neurologiska nätverk. Bristerna i
bearbetning av dofter ökar ju längre fram
mot orbitalfrontalcortex det nedsatta området finns. Forskning visar att identifikationen av dofter fungerar om orbitala
frontalcortex är intakt.
i modern schizofreniforskning är att sjukdomen växer fram under nervsystemets utveckling. I en luktstudie på 2000 personer visades att
luktförmågan utvecklas parallellt med
frontalloben (vars utveckling pågår ända
upp i 20-årsåldern). Intressant nog är
kvinnors luktsinne bättre än männens, allra störst är skillnaden i barndom och bland
de äldre. Fynd som kan tyda på att kvinnor
har bättre utvecklade frontallober än män.
Ett annat stöd för utvecklingshypote-
EN VIKTIG HYPOTES
16
sen är en jämförelse med andra beteendestörningar som uppstår under barndom
och ungdom när hjärnans frontallober utvecklas som mest. Det visar sig att personer med diagnoserna tvångsmässighet,
ADHD och autism ibland också har ett
förändrat luktsinne. Gemensamt för störningarna inklusive schizofreni är en svårighet att reglera emotioner som ju är
kopplat till nätverket mellan den främre
delen av hjärnan och limbiska systemet.
– Beroende på lesionens läge i hjärnan
blir det för mycket känslor för hjärnan att
reglera eller så är de delar som ska reglera
normala nivåer av emotioner inte tillräckligt utvecklade, säger Brewer.
”Rökdoft kan för
en person som håller
på att utveckla
schizofreni uppfattas som apelsindoft”
I Brewers internationellt uppmärksammade högriskstudie (American Journal of
Psychiatry, 2003) jämförs unga personer
som har en hög risk att utveckla psykos
(n=81) med en frisk kontrollgrupp
(n=31). Risken är antingen genetisk, det
vill säga en familjemedlem är drabbad av
sjukdomen. Eller så är den klinisk, vilket
innebär att patienten lider av förpsykotiska symtom. Ingen i riskgruppen hade behandlats med neuroleptika tidigare. Syftet var att se om grupperna skiljde sig åt
när det gäller identifikation av lukter.
med University of
Pennsylvania Smell Identification Test
(UPSIT) där försökspersonen får identifiera 20 olika dofter. De skrapar på en
skrappanel, luktar och identifierar dofter
och svarar på 40 flervals frågor. Både höger och vänster borre testas. Testet är
standardiserat och normerat för ålder och
kön. Även premorbid IQ och personlighetsvariabler mättes.
Studien visar att psykosgruppen som
helhet inte skiljer sig nämnvärt från kontrollgruppen i identifikation av dofter.
Men ser man på särskilda undergrupper
av psykoser har schizofrena en signifikant
försämrad identifikationsförmåga jämfört
med andra psykosgrupper. Efter 18 månader var 22 i högriskgruppen psykotiska
och 12 av dem hade utvecklat schizofreni.
Det var dessa som hade sämst resultat på
LUKTSINNET MÄTTES
lukttestet.
Men varför är de schizofrenidiagnostiserade mest drabbade av nedsatt luktsinne? Vi får gå tillbaka till hjärnans struktur
och hypoteserna om hur luktsinnet är relaterat till denna. Warrick Brewer menar
att de mer biologiska formerna av psykoser som schizofreni är ökar förekomsten
av störning i förmågan att identifiera lukter. Där spelar också den försämrade frontolimbiska hjärnfunktionen större roll.
– Vi tänker oss ett continuum när det
gäller hur mycket hjärnfunktion och biologi är inblandat. Ju mer anatomin är inblandad desto bättre svarar den sjuke på
medicin och desto sämre luktidentifikation har de, säger han i intervjun.
MEN ÄR DET SÅ ENKELT att bara ett lukttest
kan förutsäga den svåra psykossjukdomen? Nej, så enkelt är det inte. En nedsatt
förmåga att bestämma dofter kan inte ensamt förutsäga schizofreni, liksom förekomsten av en demensgen inte kan förutsäga när eller om en demens utvecklas.
-Det är inte så svart och vitt, betonar
Warrick. Miljön spelar förstås också roll
samt egna kompensatoriska förmågor,
fortsätter han.
Luktdiagnostiken är dessutom alltid
kopplad till en neuropsykologisk undersökning där inte bara kognition bedöms
utan även känslomässiga resurser och personlighet.
Warrick Brewers arbetsplats Orygen
Youth Health har sedan starten 1992 intresserat sig för psykossjukdomarnas tidiga förlopp för att förbättra både diagnostik och behandling, men även för att
förstå psykosernas ursprung. Målet är att
på ett humanistiskt och försiktigt sätt
hjälpa psykiskt sjuka människor så tidigt i
sjukdomsförloppet som möjligt för att
minska eller hejda lidandet. På Warricks
empatiska sätt att beskriva sitt arbete och
sina patienter förstår man att det inte bara
är snack utan även verkstad.
– Minimal insats och så lite trauma som
bara möjligt är avgörande för tillfrisknandet. Optimal behandling är alltså minimal
behandling, avslutar Warrick Brewer intervjun innan han strosar vidare till
konstmuséet som just nu visar Marie och
Poul Krøyers måleri.
●
KATARINA FRANCK
Psykolog
Psykologtidningen 5/06
