Sida
1(14)
Datum
2016-11-30
Handlingsplan
mot
diskriminering och kränkande
behandling
Dalaskolan Norra
Läsåret 2016-2017
Denna plan utvärderas regelbundet under läsåret och revideras varje höst.
BROMÖLLA KOMMUN
Postadress
Box 18
295 21 Bromölla
Besöksadress
Kommunhuset
Storgatan 48
Bromölla
Telefon 0456-82 20 00 vx
Fax 0456-82 22 00
E-post [email protected]
Webbplats www.bromolla.se
Orgnr 212000-0894
BROMÖLLA KOMMUN
Datum
Sida
2016-11-30
2(14)
1.Kartläggning:
Nuläge
Trygghet är
viktigt
Enkäten visar att
eleverna känner
trygghet i skolan
Språkbruket
Fula ord på
minikulan och
fotbollsplanen
Olika
maktstrukturer i
klasser
Arbete i utvalda
klasser
Konflikter
på
minikulan
Elever som sprider
otrygghet
På väg till
Södra
Rädsla för äldre
elever
Vad ska göras?
Elever
1. Elever har endast mobiler då de ska användas i undervisningen. De lämnas in varje morgon och hämtas ut när skolan är slut.
Personal
2. Vuxna markerar alltid vid dåligt språkbruk. Arbeta med värderingsövningar i klasserna
3. Vi planerar in familjegruppsdagar under höst –och vårtermin. Kamratdagar
4. Efter lov har alla rastvakt och färdigplanerade rastlekar. Viktigt med positiv start på raster för eleverna. Veckans lek. Alla är ute på rast första
”snödagen”
5. Personal följer, möter upp, elever som känner otrygghet.
6. Vi arbetar aktivt i några klasser där maktstrukturer styr eleverna. Vi arbetar också med nätmobbing med hjälp av kurator
BROMÖLLA KOMMUN
Datum
Sida
2016-11-30
3(14)
2. När något händer:
Steg 1
Steg 2
Bråk och händelser på raster m.m. Rastvakter/klasslärare/lärare har ansvaret och samtalar med inblandade elever. Problemet får
en lösning.
Om det är ett svårare problem att lösa anmäls ärendet till Likabehandlingsteamet eller rektor som fyller i blankett . ”Anmälan om
att ett barn/elev anser sig blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Minst två samtal hålls och
föräldrar informeras. Första samtalet ska ske helst samma dag.
När ärenden handlar om diskriminering/kränkande behandling vuxen-vuxen eller vuxen-barn är det alltid rektor och eller kurator som för
samtal med berörda
Information om gällande plan tas upp på föräldraråd och föräldramöten ht 2016
BROMÖLLA KOMMUN
Datum
Sida
2016-11-30
4(14)
3.Handlingsplan vid diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling
a) barn till barn
Så här arbetar vi:
1a) Den vuxna person
som sett, eller blivit
uppmärksammad på
händelsen, samtalar med
berörda elever och vuxna
samt anmäler händelsen
till rektor. Rektor anmäler
till huvudmannen.
1b) Samtlig personal på
2) Vårdnadshavarna
3) Skolan kallar till möte
skolan samarbetar för att
motverka upprepad
kränkning. Genom t ex
extra iakttagelse under
rastvakter och samtal.
kontaktas av personal
eller rektor för att få
information om
händelsen.
med vårdnadshavare och
personal för beslut kring
ytterligare åtgärder.
4) Elevvårdsteam och
5) Om kränkningen
eventuell extern personal
kopplas in för ytterligare
åtgärder.
fortsätter trots föregående
åtgärder eller om den är
av sådant slag, anmäls
ärendet till polis eller
sociala myndigheter.
Uppföljning
Skolan ansvarar för kontinuerlig uppföljning
genom samtal med de inblandade. Uppföljning
pågår så länge personal eller vårdnadshavare
anser att behov föreligger.
BROMÖLLA KOMMUN
Datum
Sida
2016-11-30
5(14)
4. Handlingsplan vid diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling
b) vuxen till barn
Så här arbetar vi:
1) Den elev eller
2a) Rektor samtalar
2b) Elevens
3a) Om kränkningen
annan person som sett,
eller blivit
uppmärksammad på
händelsen gör en
anmälan till rektor,
som gör en anmälan
till huvudmannen.
med de berörda
enskilt.
vårdnadshavare
kontaktas av rektor för
att få information om
händelsen.
fortsätter trots
föregående åtgärder
kontaktas
personalkontoret för
vidare utredning.
3b) Om kränkningen är
av sådant slag att det
bedöms brottsligt
kontaktas polisen.
Uppföljning
Skolan ansvarar för kontinuerlig uppföljning genom
samtal med de inblandade. Uppföljning pågår så
länge personal eller vårdnadshavare anser att behov
föreligger.
BROMÖLLA KOMMUN
Datum
Sida
2016-11-30
6(14)
5. Handlingsplan vid diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling
c) barn till vuxen
Så här arbetar vi:
1) Den person som blivit
2) Vårdnadshavarna
3) Skolan kallar till möte
utsatt för händelsen,
dokumenterar samt gör en
anmälan till rektor.
Rektor gör en anmälan till
skolhuvudmannen.
kontaktas av, beroende av
kränkningens art, personal
eller rektor.
med vårdnadshavare och
personal för beslut kring
ytterligare åtgärder.
4) Elevvårdsteamet
5) Om kränkningen
kopplas in för ev. ytterligare
åtgärd.
fortsätter trots föregående
åtgärder eller om den är av
sådant slag, anmäls ärendet
till polis eller sociala
myndigheter.
Uppföljning
Skolan ansvarar för kontinuerlig uppföljning
genom samtal med de inblandade.
Uppföljning pågår så länge personal eller
vårdnadshavare anser att behov föreligger.
BROMÖLLA KOMMUN
Datum
Sida
2016-11-30
7(14)
6. Handlingsplan vid diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling
d) vuxen till vuxen
Så här arbetar vi:
1)Personen själv, arbetskamrat
2) Rektor samtalar
till denne eller annan person
som sett/blivit uppmärksammad på händelsen,
kontaktar rektor.
med de berörda enskilt.
3)Om kränkningen fortsätter
4) Om kränkningen är
trots föregående åtgärder
kontaktas personalkontoret
för vidare utredning.
av sådant slag att det
bedöms brottsligt
kontaktas polisen.
Uppföljning
Skolan ansvarar för kontinuerlig uppföljning genom
samtal med de inblandade. Uppföljning pågår så
länge berörda personer anser att behov föreligger.
BROMÖLLA KOMMUN
Datum
Sida
2016-11-30
8(14)
Dalaskolan Norras plan mot
diskriminering och kränkande
behandling
Personalens delaktighet: Frågor kring diskriminering och likabehandling
diskuteras fortlöpande vid arbetsplatsträffar och i årskurslagen.
Skolan har ett likabehandlingsteam bestående av kurator, skolsköterska,
pedagog och rektor.
Förankring av planen: Planen revideras varje läsår av eleverna, samrådet
och skolans personal.
Planen omfattar förskoleklass, fritidshem och grundskolan årskurs 1-6
Ansvarig för planen: Rektor
Utvärdering
Vår vision: Dalaskolan Norra är en skolan där alla visar
respekt för varandra och för demokratiskt fattade beslut. Vi
ska ha nolltolerans mot all form av mobbing, diskriminering
och kränkande behandling.
Planen gäller från 2016-10-31 till 2017-10-31.
Elevernas delaktighet: Varje läsårsstart tar vi upp, diskuterar och arbetar om
skolans handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.
Vi för ständiga diskussioner kring bemötande och språkbruk.
Eleverna får en introduktion i hur man är en god kamrat
Eleverna fyller varje höst i en trivselenkät.
Vårdnadshavarnas delaktighet: Vid höststartens välkomstmöte informeras
vårdnadshavarna om skolans arbete mot diskriminering och kränkande
behandling.
Skolan tar kontakt med föräldrar vars barn utsätter eller utsätts för negativa
handlingar.
Frågor kring diskriminering och kränkande behandling kan tas upp och
diskuteras under samrådsmöten.
Planen är tänkt att diskuteras och analyseras i kollegiet och med eleverna vid
läsårsstarten.
Planen tas upp vid samrådsmötet.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan: Personal, elever och
vårdnadshavare.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan:
Det kan vara svårt att läsa ut resultatet eftersom det är mycket positiva siffror.
Hur ska vi hitta de få elever som inte känner trygghet med vuxna och
kamrater? Viktigt att det positiva arbetet fortskrider.
Årets plan ska utvärderas senast 2017-06-01
Vid läsårsstart tar vi upp, diskuterar och reviderar skolans handlingsplan mot
diskriminering och kränkande behandling.
Ansvarig för att årets plan utvärderas: Rektor
Främjande insatser
Områden som berörs under alla rubriker kring kränkande behandling
är: Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion
BROMÖLLA KOMMUN
Datum
Sida
2016-11-30
9(14)
eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och
Ålder.
Mål och uppföljning: Ingen på skolan ska bli utsatt negativt på grund av
ovanstående.
Insats: På skolorna finns ett likabehandlingsteam som består av rektor,
kurator, skolsköterska och ansvariga pedagoger. Teamet sammanträder 1-2
gång/månad och har som uppgift att ansvara för det övergripande arbetet.
Värdegrundsarbete
Mål och uppföljning: Ingen på skolan ska bli utsatt negativt på grund av
ovanstående
Insats: Återkommande diskussioner i klasserna kring värdegrunden.
På lektionstid arbeta med frågor kring etik- och moral.
Att ständigt diskutera och arbeta för att våra gemensamma skolregler efterföljs
Ansvarig: Samtlig personal.
Datum när det ska vara klart: Fortlöpande.
Samarbete
Mål och uppföljning: Ingen på skolan ska behandlas negativt på grund av
ovanstående.
Insats: Samarbete kan ske med kommunens ungdomssekreterare och
fritidsledare.
Samarbete med skolans elevhälsoteam.
Ansvarig: Samtlig personal
Datum när det ska vara klart: Fortlöpande.
Trivselaktiviteter
Mål och uppföljning. Ingen på skolan ska bli negativt utsatt på grund av
ovanstående.
Insats: Schemabrytande aktiviteter som kamratdagar, lekdagar, stormöten,
hela skolan vandrar, brännbollsturnering, utedagar, friluftsdagar.
Ansvarig: Samtlig personal
Datum när det ska vara klart: Fortlöpande
Kartläggning
Kartläggningsmetoder: Vi för diskussion och har uppföljning med eleverna,
personal och vårdnadshavare.
Vi har genomfört och analyserat resultat av trivselenkäten och vi diskuterar
trivsel och trygghet på arbetsplatsträffar:
Eleverna involveras i kartläggningen genom dialoger, diskussion och analys
av resultat i trivselenkäten i klasserna. Vi har diskussioner i klassråd och
elevråd.
Personalen involveras i kartläggningen genom diskussioner på
arbetslagsträffar och i medarbetarsamtal.
Vi har också regelbundna träffar med likabehandlingsteamet.
Resultat och analys:
Rektor och likabehandlingsteamet sammanställer trivselenkäten för att se vad
vi ska fokusera på. I klasserna diskuterar eleverna resultaten av enkäten och
kommer med förslag på åtgärder.
Förebyggande åtgärder
BROMÖLLA KOMMUN
Datum
Sida
2016-11-30
10(14)
Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön,
Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan
trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder.
Mål och uppföljning: Ingen på skolan ska bli negativt utsatt på grund av
ovanstående.
Vi arbetar aktivt med kamratdagar. Hur är man en god kamrat? Vi har
kamratråd i klasserna och lyfter frågor till elevrådet.
Motivera åtgärd: Syftet är att motverka och förhindra fortsatt utsatthet.
Ansvarig: Likabehandlingsteamet.
Datum när det ska vara klart: Fortlöpande.
Trivselenkät
Mål och uppföljning: Ingen på skolan ska bli negativt utsatt på grund av
ovanstående.
Åtgärd: Varje höststart fyller eleverna i en trivselenkät som sedan
sammanställs och redovisas för elever, personal och samrådsgruppen.
Motivera åtgärd: Syftet är att identifiera eventuella problemområden och
fysiska platser som eleverna uppfattar som oroliga eller otrivsamma.
Ansvarig: Rektor. Datum när det ska vara klart: november 2016
Rutiner för akuta situationer
Policy: Dalaskolan Norra är en skolan där alla visar respekt för varandra och
för demokratiskt fattade beslut. Vi ska ha nolltolerans mot all form av
mobbing och kränkande behandling
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling:
Pedagoger
Rastvakter
Samtal med klasslärare/mentor
Samarbete med skolans kurator.
Samarbete med elevhälsan.
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till:
Skolans likabehandlingsteam:
Skolans kurator –Elin Olsson
Elevhälsan – Maria Nilsson
Skolans likabehandlingsteam – Helene Eliasson
Skolan rektor- Kerstin Ek
Vi har rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever:
Samtal med berörda parter genomförs av likabehandlingsteamets pedagoger.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal eller vuxen av
vuxen är det rektor som för samtal med berörda.
Efter samtal ges information till mentor och övrig personal. Hemmet
kontaktas.
Uppföljning sker i likabehandlingsteamet och eventuellt beslutas vidare
insatser.
Rutiner för dokumentation: Samtal med berörda parter dokumenteras av
likabehandlingsteamets pedagoger med hjälp av anmälningsblanketten och
utredningsblanketten som lämnas vidare till rektor, som i sin tur
vidarebefordrar till verksamhetschef.
Likabehandlingsteamet, kurator eller rektor ansvarar för det "operativa arbetet
samt dokumentationen i anmälnings- och utredningsblanketten".
Rektor ansvarar för att dokumentationen vidarebefordras till
verksamhetschefen.
Förklaring av begrepp:
1. Diskriminering
BROMÖLLA KOMMUN
Datum
Sida
2016-11-30
11(14)
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än
andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna
kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad
”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för
trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad,
kränkt eller illa behandlad.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt
koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en
flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det
redan går så många flickor på just detta program.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett
förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en
elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt
diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en
allergi behöver annan mat.
2. Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som
kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller
nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella”
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker
en elevs värdighet, men som inte har samband med någon
diskrimineringsgrund.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om
ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling
som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande
på sociala medier (till exempel Facebook).
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som
trakasserier eller kränkande behandling.
Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande
behandling
Carl blir ofta kontaktad via sms av elever på skolan. Där kallar de
honom ”pucko” och ”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på
nätet. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken.
Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens
tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger
Lisa en örfil.
BROMÖLLA KOMMUN
Datum
Sida
2016-11-30
12(14)
Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han
är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara
med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om
det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren. Oliver orkar inte
förklara hur det egentligen ligger till.
3. Sexuella trakasserier
Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella
trakasserier.
Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder
som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är
personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande.
4. Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ
behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för
diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande
behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i
en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
Diskrimineringsgrunderna
Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och
yrkesvägledaren avråder henne med argumentet ”Det är för hårt arbete
för en tjej”. [diskriminering]
Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den
ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund
av kön]
Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig
som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier]
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt
diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller
genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen
könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande
identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det
normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning.
Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom
han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier]
BROMÖLLA KOMMUN
Datum
Sida
2016-11-30
13(14)
Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på
sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn
ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina
problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender
betyder och innebär. [diskriminering]
Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna
från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille
för att få gå in där. [trakasserier]
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller
etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan
vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan
också ha flera etniska tillhörigheter.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk
ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att
inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering]
Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna
om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom.
Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja, men du vet ju att du är
annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju
inget illa”. [trakasserier]
Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har
alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är
hennes modersmål.[diskriminering]
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning.
Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning
som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel
buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska,
politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband
med religion faller utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av
några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det
är roligt. [trakasserier]
Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med
motiveringen
”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila
utestängs från sin utbildning. [diskriminering]
Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes
skåp. [trakasserier]
Funktionsnedsättning
BROMÖLLA KOMMUN
Datum
Sida
2016-11-30
14(14)
Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska
eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som
till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter
eller kan förväntas uppstå.
DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning – och inte
funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.
Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök.
Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får
han jobba ensam.
James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra
fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier]
På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får
inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt
och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade
upp som grupp. [diskriminering]
Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra
elever i skolan ropar ”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier]
Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte
kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar
lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden
”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!” [diskriminering och
trakasserier]
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla.
Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas
yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså
även i skolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om
särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.
Exempel på händelser som kan vara trakasserier:
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell,
bisexuell eller heterosexuell läggning.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har
samband med sexuell läggning
Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika
sätt. Oftast kallar de henne ”äckliga lebb”. [trakasserier]
Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund
av detta.
[trakasserier]
Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon
blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt
ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]
