Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län Innehåll Text: Susann Ericsson, Landstinget Sörmland Lisbet Omberg, Örebro läns landsting 2 Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län Förord_____________________________________________________________________ 3 Bakgrund__________________________________________________________________ 4 Vi blir allt äldre_______________________________________________________ 4 Äldres hälsa – en utmaning____________________________________________ 4 Fyra hörnpelare för ett gott åldrande__________________________________ 6 Sambandet mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa__________________________ 7 Livsvillkor__________________________________________________________________ 9 Social gemenskap och stöd____________________________________________ 9 Meningsfullhet och delaktighet________________________________________ 9 Boende och boendemiljö_____________________________________________ 10 Trygghet____________________________________________________________ 11 Ekonomi____________________________________________________________ 11 Levnadsvanor______________________________________________________________ 12 Fysisk aktivitet______________________________________________________ 12 Sömn_______________________________________________________________ 13 Goda matvanor_____________________________________________________ 14 Alkohol_____________________________________________________________ 15 Tobak______________________________________________________________ 17 Hälsa ____________________________________________________________________ 18 God psykisk hälsa____________________________________________________ 18 God tandhälsa______________________________________________________ 19 Läkemedel__________________________________________________________ 20 Skydds- och riskfaktorer____________________________________________________ 21 Viktiga framtida prioriteringar______________________________________________ 23 Gemenskap och stöd____________________________________________________ 24 Vad säger forskningen_______________________________________________ 24 Åtgärder____________________________________________________________ 24 Exempel på insatser i länen___________________________________________ 25 Meningsfullhet och delaktighet__________________________________________ 26 Vad säger forskningen_______________________________________________ 26 Åtgärder____________________________________________________________ 26 Exempel på insatser i länen___________________________________________ 26 Fysisk aktivitet__________________________________________________________ 28 Vad säger forskningen_______________________________________________ 28 Åtgärder____________________________________________________________ 29 Exempel på insatser i länen___________________________________________ 30 Goda matvanor_________________________________________________________ 31 Vad säger forskningen_______________________________________________ 31 Åtgärder____________________________________________________________ 31 Exempel på insatser i länen___________________________________________ 32 Sammanfattning __________________________________________________________ 35 Äldres hälsa ur ett livscykelperspektiv____________________________________ 35 Referenser________________________________________________________________ 38 Förord Att skapa förutsättningar för ett gott åldrande med god hälsa i Sverige, är en utmaning för samhället. Andelen äldre ökar och fler än någonsin får uppleva hundraårsdagen. Det finns goda belägg för att hälsofrämjande aktiviteter sent i livet ger positiva effekter på äldres möjligheter att bevara sin goda hälsa, kort sagt; det lönar sig att satsa på folkhälsa i alla åldrar! Denna skrift handlar om äldres hälsa och vad som kan göras för att främja äldres hälsa, levnadsvanor och livsvillkor i Sörmland och Örebro län. Den riktar sig till dig som på olika sätt arbetar med äldre, i föreningslivet, kommun, landsting eller på annat sätt. Vår förhoppning är att skriften kommer att utgöra ett värdefullt underlag för planering och som utgångspunkt för dialog kring att skapa förutsättningar för att främja det goda åldrandet. Skriften bygger på rapporten Äldre personers hälsa, levnadsvanor och livsvillkor 1 som utgår från befolkningsenkäten Liv & hälsa vuxen 2008. Rapporten har kommit till på uppdrag av Social välfärd, Regionförbundet i Örebro, FoU i Sörmland, Folkhälsocentrum Landstinget i Sörmland och Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting. Juni 2011 Thomas Falk Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting Carina Forsman Björkman FoU, Sörmland Monica Pärus Folkhälsocentrum, Landstinget Sörmland Christer Lenke Social välfärd, Regionförbundet Örebro Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län 3 Bakgrund Vi blir allt äldre I takt med att välfärdsamhället förbättras förändras också den demografiska bilden, både medelåldern och andelen äldre i befolkningen ökar och många kommer dessutom att leva till riktigt hög ålder. Under 1900-talet har medellivslängden ökat med ca 25 år för både män och kvinnor2 och Sverige har världens äldsta befolkning vid jämförelser utifrån andelen personer över 80 år3. År 2025 kommer var tredje svensk att vara över 60 år och medellivslängden i Sverige kommer år 2050 vara 86,2 år för kvinnor och 83,6 år för män4. Sörmland och Örebro län har en befolkningsstruktur med en större andel äldre än genomsnittet för Sverige. Drygt 19 procent i Örebro län och 20 procent i Sörmland är 65 år eller äldre, vilket kan jämföras med snittet i Sverige där andelen äldre utgör 18,1 procent av befolkningen5. Elva procent av de äldre är utlandsfödda. År 2060 uppskattas motsvarande siffra vara 23 procent. Ungefär 10 procent är födda utanför Europa och drygt hälften i övriga Norden6. Detta kan på sikt ha stor betydelse för det hälsofrämjande arbetet bland äldre. Vi vet att hälsan bland invandrare är sämre; jämfört med infödda svenskar anser dubbelt så många att de inte mår bra. De har också färre kontakter med arbetskamrater och grannar på fritiden. Många blir också isolerade på äldre dar på grund av att man inte har tillgång till det svenska språket. Detta gäller främst de som kommit till Sverige i hög ålder7. Äldres hälsa – en utmaning Det går inte att se alla över 65 år som en grupp. Här ryms alla de som upplever tiden efter pensioneringen som den stora friheten till att göra vad man vill, men även de som är multisjuka och behöver kvalificerad vård och omsorg. Detta innebär 4 Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län både möjligheter och utmaningar. Möjligheterna består i att se de resurser som ett gott åldrande med bra hälsa för med sig till att handskas med de utmaningar som ett mindre gott åldrande innebär. När det gäller folkhälsan för dem som är äldre så står vi inför samma utmaningar som för befolkningen i stort, nämligen ojämlikhet i hälsa. Faktorer som ekonomiska förutsättningar, utbildningsnivå, boende och våra levnadsvanor medför att vissa grupper av äldre har sämre hälsa. Att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsoutveckling innebär att man behöver arbeta med olika strategier och insatser för att alla äldre ska kunna få del av den goda hälsan och välfärden. Äldre personers hälsotillstånd har också samband med det naturliga åldrandet. I Sörmland och Örebro län är trenden sedan år 2000 att en större andel bland de äldre skattar sin hälsa som bra eller mycket bra. Förbättrad hälsa antyds också genom att andelen med långvarig sjukdom, bestående besvär efter olycksfall, något nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem har sjunkit sedan år 2000. Majoriteten av de äldre bedömer att de klarar sina huvudsakliga aktiviteter som arbete, studier, hushållssysslor, familje- och fritidsaktiviteter. Ett hälsosamt åldrande kan beskrivas som: “En process där möjligheterna till fysisk, social och psykisk hälsa optimeras så att äldre människor kan ta aktiv del i samhället och åtnjuta ett självständigt liv med god livskvalitet utan att diskrimineras på grund av ålder. För de flesta människor innebär åldrandet en gradvis försämring av kroppsliga funktioner och sociala relationer. Varför ett hälsosamt åldrande också kan beskrivas som att hitta balansen mellan vad en individ kan åstadkomma och hans eller hennes egna mål. Källa: Healthy Ageing – en utmaning för Europa. En kortversion av Healthy Ageingprojektets huvudrapport S2007:02. Huskvarna: Statens folkhälsoinstitut Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län 5 Fyra hörnpelare för ett gott åldrande Det är aldrig för sent att främja äldres hälsa. Ju längre vi lever med god hälsa desto större vinster kan ses för den enskilda individen och för samhället i övrigt. Ett aktivt åldrande innebär livslångt lärande, längre arbetsliv, senare och mer gradvis pensionering, att människor fortsätter att vara aktiva även efter pensioneringen och deltar i utvecklande aktiviteter som främjar hälsan. Hälsosamma levnadsvanor, sociala kontakter och god vård vid behov kan förbättra hälsoläget långt upp i åldrarna. Enligt forskningen är det främst fyra områden som är betydande för att främja ett hälsosamt åldrande, de så kallade fyra hörnpelarna för ett gott åldrande omfattar social gemenskap och stöd, meningsfullhet och delaktighet, fysisk aktivitet och bra matvanor8. De fyra hörnpelarna kan påverka hälsan i positiv riktning, speciellt för personer som inte är i behov av större stödinsatser för att klara sin vardag9. I projektet ”Hälsofrämjande åldrande – en utmaning för Europa” lyfts ett antal rekommendationer och prioriteringar för att främja äldres hälsa. De områden som lyfts är: Tiden före och efter pensioneringen, ökad fysisk aktivitet, skadeförebyggande arbete, bra matvanor, säkra och stimulerande miljöer, förbättrad psykisk hälsa, ökad social gemenskap, minskat tobaksbruk och skadlig alkoholkonsumtion, förbättrad läkemedelsanvändning och hälsofrämjande vård och omsorg25. 6 Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län Sambandet mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Hur vi som äldre har det och hur vi mår påverkas av våra livsvillkor och levnadsvanor. En rad sociala och ekonomiska förhållanden samvarierar med god hälsa. Levnadsvanorna är de som vanligtvis får störst uppmärksamhet i det folkhälsoinriktade arbetet och är oftast lättare för individen att påverka än livsvillkoren. Hälsan bland äldre varierar som figur 1 visar. När det gäller livsvillkor så är skillnaderna i hälsa stora mellan de som har svårt att klara löpande utgifter och dem som inte har några svårigheter, de som känt sig nedlåtande behandlade och inte nedlåtande behandlade samt mellan de som inte har personligt stöd och de som har tillgång till personligt stöd. Skillnaderna i hälsa kopplat till levnadsvanor är betydande. De som motionerar minst två timmar i veckan anger i större utsträckning att de har god eller mycket god hälsa jämfört med dem som motionerar mindre än två timmar per vecka. Detsamma gäller för dem som är överviktiga och normalviktiga i förhållande till de som har fetma eller undervikt. Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län 7 Figur 1 Andelen 65-84 år i Sörmlands och Örebro län år 2008 med god och mycket god hälsa uppdelat på grupper med olika livsvillkor och levnadsvanor Livsvillkor Föreningsaktiv Ej föreningsaktiv 63 51 Ej svårigheter att klara löpande utgifter Svårigheter att klara löpande utgifter 39 Ej nedlåtande behandlad Nedlåtande behandlad 39 58 58 58 Har tillgång till personligt stöd Har inte tillgång till personligt stöd 43 Har husdjur Har inte husdjur 58 56 Levnadsvanor Äter grönsaker/frukt minst 5 ggr per dag Äter inte grönsaker/frukt minst 5 ggr per dag 62 56 Motion minst 2 timmar per vecka Motion mindre än 2 timmar per vecka 64 32 Undervikt Normalvikt Övervikt (ej fetma) Fetma 39 61 59 45 Ej dagligrökare Röker dagligen 57 47 0 10 20 30 40 50 60 Procent 70 Källa: Liv & Hälsa 2008, Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting 8 Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län 80 90 100 Livsvillkor ”Livsvillkor kan liknas vid den ram en person har för sitt liv. Livsvillkoren beror bland annat på samhällsstrukturen, boendesituationen, ekonomiska förutsättningar och utbildningsnivå. Livsvillkoren beror också på kultur, religion, normer och värderingar”. Nedan följer en genomgång av de livsvillkor som är särskilt viktiga att ta hänsyn till i arbetet med att främja äldres hälsa. Social gemenskap och stöd De flesta är aktiva långt upp i åldrarna och har ett socialt umgänge. De sociala kontakter som äldre har med släkt, vänner och andra är en källa till stöd, omsorg och vänskap, men är också en viktig resurs som på många sätt skyddar mot ohälsa och dödlighet. Äldre personer med bra sociala relationer är mer nöjda med livet. Kvaliteten på relationen har störst betydelse för välbefinnandet, mängden eller antalet sociala relationer är av mindre betydelse10. Sociala relationer som upplevs som positiva har dessutom en direkt fysiologisk påverkan på individen, både puls och blodtryck sjunker och immunsystemet stärks. Positiva sociala relationer bidrar också till att hantera stressfyllda situationer, att klara vardagen och undvika omständigheter skadliga för hälsan11. Meningsfullhet och delaktighet Det är hälsofrämjande att kunna påverka sin livssituation! Delaktighet och inflytande i samhället främjar känslan av att vara en del i ett sammanhang och är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Nyckeln till välmående är att ha en känsla av sammanhang, KASAM, det vill säga att man upplever sin tillvaro som begriplig, meningsfull och hanterbar. Att ha en meningsfull tillvaro och känna sig delaktig och behövd kan vara en förklaring till att en del människor klarar påfrestningar bättre än andra. För många förknippas pensioneringen med en rädsla över att inte vara behövd och att inte vara en del i ett sammanhang. För att känna sig delaktig i samhället och kunna påverka sin egen livssituation är upplevelsen av välmående I åldersgruppen 65–69 år har ett litet antal sökt stöd och hjälp hos kommunen det senaste året. Kvinnor har sökt i något större utsträckning än män. I Sörmland var det betydande fler kvinnor än män som ansökt om stöd och hjälp. Med stöd och hjälp avses hemtjänst, särskilt boende och personlig assistent. I åldersgruppen 80–84 år har cirka två till fyra av tio på grund av nedsatt funktionsförmåga eller sjukdom fått hjälp med att handla mat. I båda åldersgrupperna har fler kvinnor än män fått hjälp. Det var en betydande större andel män än kvinnor i åldern 80–84 år som fått hjälp med att laga mat. De flesta äldre i Sörmland och Örebro län hade någon som kunde stödja dem vid personliga problem/ kriser, hjälpa dem med inköp och matlagning vid sjukdom och hjälpa dem med flytt till annan bostad. Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län 9 De allra flesta oavsett kön har bott 10 år eller mer i sin bostad och över 90 procent uppger att de trivs bra eller mycket bra i sitt bostadsområde. I både Sörmland och Örebro län bor en betydligt större andel kvinnor än män i ensamhushåll och andelen ökar med stigande ålder. Det är vanligare att ensamboende har ett mindre känslomässigt stöd än samboende, men trots att ensamboende är vanligare hos kvinnor så saknar männen i större omfattning känslomässigt stöd. och hälsa viktigt12. Att efter pensioneringen engagera sig i samhälle och föreningsliv är bra för hälsan, en vinst för samhället och ger meningsfullhet i vardagen för individen. Boende och boendemiljö De flesta äldre bor i lägenheter och villor på den ordinarie bostadsmarknaden. I Sörmland och Örebro län bor de flesta yngre äldre i villor men med stigande ålder blir det vanligare att bo i lägenheter. En del äldre bor i så kallade seniorbostäder som är vanliga bostäder som riktar sig till medelålders eller äldre personer13. Bostadsområdets fysiska utformning kan vara helt avgörande för att äldre ska kunna röra sig ute på egen hand och en förutsättning för att de ska kunna bo kvar i området. En god social sammanhållning i bostadsområdet visar på högre nivåer av fysisk aktivitet hos äldre. Troligen finns även ett samband i motsats riktning, det vill säga fysisk aktivitet och mer utomhusvistelse i närmiljön kan skapa bättre social sammanhållning14 15. Nya boendeformer har inte utvecklats i den takt antalet äldre ökat. En medveten politik har förts att äldre ska bo kvar i sina hem. Boendet står för trygghet i livet även när mycket förändras runt om- 10 Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län kring. Till exempel kan det egna hemmet för dementa personer med allt det vardagliga fungera som ett stöd för det egna välbefinnandet16. Trygghet Människor som känner trygghet och har förtroende för andra är ofta bättre rustade att handskas med svårigheter. Det är viktigt att känna trygghet där vi bor. Andelen i Sörmland och Örebro län som avstår att gå ut av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad har inte förändrats mellan åren 2000, 2004 och 2008. Ekonomi Socioekonomiska skillnader och könsskillnader i levnadsvillkor kvarstår efter pensionsåldern. I allmänhet har yngre pensionärer högre pensionsnivåer än äldre. Bland ålderspensionärer är ensamstående kvinnor den ekonomiskt sett mest utsatta gruppen. År 2008 hade nära 30 procent av ensamstående äldre kvinnor en låg ekonomisk standard17. Sex till sju av tio kvinnor i Sörmland och Örebro hade inte avstått från att gå ut på grund av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. Dock var det signifikant fler kvinnor än män som avstått från att gå ut. Rädslan var högst bland de äldsta kvinnorna. I Liv & hälsa 2008 angav de flesta i Sörmland och Örebro län av de äldre att de hade klarat av löpande utgifter utan svårigheter det senaste året. Det var dock en signifikant högre andel kvinnor än män som inom en vecka inte klarade av att skaffa fram 20 000 kronor. Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län 11 Levnadsvanor I Sörmland och Örebro län uppger drygt 10 procent av 65–79-åringarna att de motionerar regelbundet, det vill säga minst 30 minuter tre gånger per vecka under det senaste året. Motsvarande siffra för 80–84-åringarna var drygt 6 procent. Men det fanns skillnader mellan såväl kön som olika åldersgrupper. Männen i båda åldersgrupperna är något mer fysiskt aktiva jämfört med kvinnorna. Rekommendationen är att alla individer, helst varje dag, bör vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter. Med sammanlagt menas i detta sammanhang den sammanlagda fysiska aktiviteten under en dag, till exempel tre gånger tio minuter. Aktiviteten bör inte vara kortare än tio minuter och intensiteten bör vara åtminstone måttlig, till exempel rask promenad. Ytterligare hälsoeffekt kan fås om man utöver detta ökar den dagliga mängden eller intensiteten. Källa: Strandell A et al. Sätt Sverige i rörelse 2001. Redovisning och erfarenheter. 2002:20. Statens folkhälsoinstitut, Stockholm. Goda levnadsvanor har större betydelse för äldres hälsa än vad man tidigare trott. Goda levnadsvanor har en positiv effekt på både välbefinnandet och hälsan, och minskar dessutom risken för att insjukna i ett flertal sjukdomar. För att förändra eller bibehålla sina levnadsvanor behöver många äldre stöd från såväl vänner och familj som från hälso- och sjukvård och frivilligorganisationer för att lyckas. Nedan följer en genomgång av de levnadsvanor som är särskilt viktiga att ta hänsyn till i arbetet med att främja äldres hälsa. Fysisk aktivitet Både fysisk aktivitet och fysisk inaktivitet påverkar den enskilda individens hälsa och folkhälsan. Den grupp som har störst hälsomässig vinst på att bli fysisk aktiv är den grupp som rör sig i liten utsträckning eller är helt stillasittande. Generellt sett är ensamboende äldre mindre fysiskt aktiva och har en mer stillasittande fritid jämfört med sammanboende äldre. Positiva hälsoeffekter av fysisk aktivitet finns att hämta för såväl yngre äldre som för de allra äldsta, vilket gör att det är viktigt att uppmuntra till ökad eller bibehållen fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet är ett mycket effektivt sätt att behålla en hög grad av självständighet hos äldre personer. Naturligtvis måste träningen anpassas till den äldre, särskilt om det gäller de allra äldsta18. Antalet fallskador ökar bland de äldre och i relation till alla andra dödsorsaker är fallolyckor internationellt sett den femte vanligaste dödsorsaken efter hjärt-kärlsjukdomar, cancer, stroke och lungsjukdomar19. Fysisk aktivitet har visat sig ha stor fallförebyggande effekt, även för de personer som tidigare aldrig varit fysiskt aktiva19. Trots att nyttan med fysisk aktivitet är känd minskar graden av ansträngande fysisk aktivitet med stigande ålder18. Det finns forskning som tyder på att mängden stillasittande ökar risken för flertalet av våra stora folksjukdomar och förtida död18. Den 12 Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län fysiska miljön i samhället påverkar omfattningen av individen och befolkningens fysiska aktivitet. Att ha närhet till natur och rekreationsområden leder i allmänhet till fler promenader i veckan i stället för att koncentreras till helgen20. En ökad möjlighet till spontan aktivitet förbättrar hälsan och folkhälsan samt minskar skillnader mellan olika grupper i befolkningen6. I Sörmland och Örebro län sover 65–84-åringarna i genomsnitt sju timmar per natt. Sömn Sömnen blir både svagare och ytligare med åren och det leder till att man blir mer lättväckt. Många äldre vaknar dessutom på morgonen utan att vara helt utsövda vilket resulterar i kvällströtthet. Att ta en tupplur under dagen är för många ett bra sätt att kompensera dålig nattsömn. En tupplur är fyra till fem gånger effektivare än morgonsömnen men för långa tupplurar påverkar nattsömnen negativt och varje individ får prova sig fram till vad som passar bäst21. Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län 13 I Sörmland och Örebro län äter mer än 95 procent av äldre frukost varje dag och ca 80 procent äter i stort sett minst tre mål mat om dagen. Men trenden är vikande och andelen som äter lunch, middag och kvällsmål i stort sett varje dag sjunker bland de äldre mellan åren 2000, 2004 och 2008. Kvinnorna i Sörmland och Örebro län har generellt sett bättre frukt- och grönsaksvanor än männen. Frukt- och grönsakskonsumtionen minskar dock hos kvinnorna med stigande ålder medan männens konsumtion är tämligen konstant. Ensamboende äldre har en lägre konsumtion av frukt och grönt jämfört med samboende äldre och goda matvanor är vanligare hos personer med hög utbildning och inkomst. Att vara fysiskt och intellektuellt aktiv främjar sömnen och desto mer man använder hjärnan desto bättre djupsömn får man. Studier har enligt Statens folkhälsoinstitut visat att äldre kvinnor som är fysiskt aktiva sover bättre än de som inte är det22. De allra flesta kan lära sig att sova mer effektivt och då kan man klara sig med sex timmars sömn, men kortare tid än det bör ingen sova. Goda matvanor Goda matvanor är grundläggande för en god hälsa och så länge äldre är vid god hälsa har många kvar sina goda matvanor. Goda matvanor kan beskrivas som att ha ett varierat och högt intag av frukt, grönsaker och fiberrika livsmedel, och låg konsumtion av energitäta och näringsfattiga livsmedel22. Folkhälsoarbetet kring maten syftar till att skapa förutsättningar så att alla kan äta på ett sätt som ger välbefinnande och hälsa. Att främja bra matvanor bland äldre kan ge stora vinster för individens välbefinnande samtidigt som utveckling av sjukdomar relaterade till matvanor kan förebyggas. Människors energibehov minskar ofta med stigande ålder. Näringsbehovet, det vill säga behovet av vitaminer och mineraler är dock detsamma, vilket gör det ännu mer viktigt att maten anpassas till behoven och blir näringstätare det vill säga ger mycket näring på 14 Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län en liten mängd mat. Äldre kan dessutom behöva äta flera mål och mellanmål med bra kvalitet för att kunna tillgodogöra sig näringen i maten. Smak och doft förändras vanligtvis hos äldre personer, därför kan äldre personer behöva mat som kryddas mer än tidigare. Ett vitamin som är svårt att få i sig tillräckligt av är vitamin D. Vistas man utomhus lite räcker inte solens bidrag till D-vitaminförsörjningen. De bästa källorna till D-vitamin är fet fisk och fiskprodukter liksom ägg och inälvsmat. Trots bra matvanor kan det vara svårt att med vanlig mat komma upp i den mängd D-vitamin som kroppen behöver, vilket gör att många äldre kan behöva D-vitamintillskott. Body Mass Index (BMI) är ett mått som används för att bedöma kroppsvikten. Måttet används också för att bedöma prognosen för sjuklighet och dödlighet för personer med hjärt- och kärlsjukdom. BMI hos en äldre person är inte helt jämförbart med BMI hos yngre eller medelålders personer och ett BMI värde på 22–27 anges många gånger som hälsosamt för äldre. Ett BMI-värde som är 18,4 och lägre kan anses vara ett tecken på undervikt eller långvarig brist på energi i kroppen. Förekomsten av många kroniska sjukdomar är högre i de allra äldsta åldersgrupperna. Detta gör att bra matvanor är särskilt betydelsefulla för dessa grupper23. Risken att utveckla ”välfärdssjukdomar” minskar med en varierad kost bestående av frukt, grönsaker, fiberrika matvaror och liten konsumtion av fett. Risken för viktminskning och undernäring, ökar med stigande ålder. Avgörande för hälsotillståndet är en bibehållen vikt. Störst risk för undervikt och undernäring löper ensamboende, nyblivna änkor och änklingar, äldre med kort utbildning, äldre med låg inkomst, fysiskt och socialt inaktiva, personer med funktionshinder, personer med depressioner eller andra psykiska åkommor16. Alkohol Måttlig alkoholkonsumtion bland friska äldre kan enligt flera studier ha goda hälsoeffekter och förebygga främst hjärt- och kärlsjukdom. Osäkerheten om dessa samband gör dock att alkoholkonsumtion inte rekommenderas ur hälsosynpunkt. Dessutom kan alkoholmissbruk orsaka allvariga sjukdomar och försämra livskvaliteten avsevärt. Under de senaste åren har området alkohol och äldre uppmärksammats4. Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län 15 Äldre män i Sörmland och Örebro län konsumerar mer alkohol än äldre kvinnor. Sju till åtta procent av männen i åldersgruppen 65-79 år i de båda länen uppger att de varit berusade en gång i månaden under det senaste året22. Att ha riskfylld alkoholkonsumtion innebär ett regelbundet intag av alkohol eller att ha en hög konsumtion vid enstaka tillfällen. Liv & Hälsa-undersökningarna visar på en låg andel med riskbruk av alkohol och förhållandevis få som rökte och snusade. 16 Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län Uppgifter tyder på att alkoholkonsumtionen ökar framförallt bland äldre kvinnor. Dessutom ökar andelen äldre som dör av alkohol. Det är angeläget att hälso- och sjukvården uppmärksammar detta genom att använda metoder för tidig upptäckt. De flesta äldre är alkoholkonsumenter och män i högre grad än kvinnor. Resultat från Liv & hälsa data 2008 visar att det redan idag finns äldre som har riskfylld alkoholkonsumtion. De som närmar sig pensionsåldern har högre alkoholkonsumtion än dagens pensionärer. Detta talar för att främjande och preventiva strategier behöver utvecklas för att möta utvecklingen i tid24. Tobak Enligt Liv & hälsa-undersökningarna i Sörmland och Örebro län är trenden att andelen som röker och andelen som snusar inte har förändras bland de äldre mellan åren 2000, 2004 och 2008. Rökningen är den riskfaktor som står för den största andelen av den totala sjukdomsbördan i Sverige näst efter högt blodtryck som i sig även har tobaksbruk som en riskfaktor. Att sluta röka ger mycket snabbt en tydlig förbättring av hälsan och äldre som aldrig har rökt eller har slutat att röka har större chans att åldras med bra hälsa. Män snusar i större utsträckning än kvinnor, men andelen som snusar sjunker med stigande ålder. I Sörmland och Örebro län röker dagligen var tionde man och kvinna i åldern 65–79 år. Bland männen i Sörmland i åldersgruppen 80–84 år röker drygt en av tio. Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län 17 Hälsa Jämfört med män uttrycker fler kvinnor ett nedsatt psykiskt välbefinnande och färre uppskattar sin hälsa som god. Optimistisk framtidssyn för sin personliga del har drygt hälften av de äldre 65–79 år. Den optimistiska framtidssynen sjunker i den äldsta åldersgruppen. I Sörmland och Örebro län angav en större andel kvinnor än män i åldersgruppen 65–79 år ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Bland män ökar andelen med nedsatt psykisk välbefinnande i den äldsta åldersgruppen. Drygt var tredje äldre kvinna i länen kände sig oroliga eller nedstämda i viss utsträckning eller i högsta grad. För männens del var den siffran lägre. 18 Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län God psykisk hälsa Andelen äldre i Sörmland och Örebro län som uppger att de har ett gott psykiskt välbefinnande håller sig stabilt enligt befolkningsundersökningen Liv & hälsa 2000, 2004 och 2008. Det goda psykiska välbefinnandet är som bäst i åldrarna 65–74 år. Samtidigt har andelen äldre som ser optimistiskt på framtiden för sin egen del ökat. Psykiskt välbefinnande främjas av möjligheten att vara delaktig i samhället, att åldersdiskriminering motverkas, goda sociala relationer, bra fysisk hälsa, tillgång till bra boende och tillräckliga inkomster, allt enligt ”Äldres hälsa – En utmaning för Europa25. Trots att många äldre uppger att de mår psykiskt bra finns en annan sida. Enligt nationell statistik anger var tredje kvinna och närmare var femte man, som är 85 år och äldre, att de oroas av ängslan, oro eller ångest. En fjärdedel av alla självmord begås av personer över 65 år26. God tandhälsa Resultaten från Liv & hälsa 2008 visar att hälften av de äldre bedömer sin tandhälsa som bra eller mycket bra. Eftersom alltfler äldre idag har sina egna tänder, kompletterade med exempelvis kronor, broar och inplantat ökar behovet av tandvård för att tandhälsan ska kunna bevaras livet ut. Bland äldre som har flera olika sjukdomar och bor kvar hemma finns ett tandvårdsbehov som inte är tillräckligt tillgodosett i dag27. Närmare 61 procent av männen och 67 procent av kvinnorna i åldern 65–84 år i Sörmlands och Örebro län bedömde sin tandhälsa som bra eller mycket bra. God munhygien och en regelbunden måltidsordning är viktiga för att förebygga såväl karies som tandlossning. En bra tandhälsa är dessutom viktig för tuggförmågan och näringsintaget hos individer och kan vara avgörande för att kunna tillgodogöra sig mat. Tandhälsan påverkar med andra ord äldres välbefinnande och livskvalitet28. Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län 19 Läkemedel Behandling med läkemedel är viktigt för hälsa och livskvalitet. Det är känt att läkemedelsförbrukningen ökar med åldern och läkemedel är den vanligaste behandlingsformen för äldre människor29 30. Läkemedelsförbrukningen bör uppmärksammas då det bland annat finns rapporter som redovisar att orsaken till att 15 till 22 procent bland de äldre som skrivs in akut på medicinklinker orsakas av läkemedelsbiverkningar. En läkemedelsgenomgång innebär att den medicinskt ansvarige läkaren, sjuksköterska och kontaktpersoner i personalen som känner patienten väl, systematiskt går igenom patientens läkemedelsanvändning. Vid behov kan de också ta råd av en läkemedelsexpert, till exempel en apotekare. Problem som exempelvis olämpliga läkemedel, feldosering, biverkningar och interaktioner, kan identifieras och åtgärdas. 20 Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län Ett vanligt resultat är att läkemedel tas bort. Läkemedelsgenomgångar förekommer allt oftare, framförallt i särskilda boendeformer som sjukhem, ålderdomshem och servicehus. Det finns olika modeller för hur en läkemedelsgenomgång kan gå till och på senare tid har behovet av en nationell definition av läkemedelsgenomgång diskuterats, inte minst för att kunna utvärdera och jämföra effekten av dem. Det finns flera studier som visar att läkemedelsgenomgångar resulterar i förbättrad kvalitet av läkemedelsanvändning men det saknas än så länge studier som visar att de faktiskt leder till bättre hälsa eller livskvalitet för de äldre. Källa: Fokusrapport - Äldres läkemedel (Johan Fastbom, 2005), Socialstyrelsen, Läkemedelsvärlden november 2008. Skydds- och riskfaktorer Folkhälsoarbetet i Sverige utgår från hälsans bestämningsfaktorer där målet är att uppnå en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Att utgå ifrån hälsans bestämningsfaktorer handlar om att se till individens psykosociala resurser (socialt stöd och lokala nätverk), livsvillkor (boende, möjlighet till fritidssysselsättning), levnadsvanor (kost, fysisk aktivitet) och till den samhällsekonomiska strukturen och miljön. Detta gör att hälsan och folkhälsan är en angelägenhet både för individen och för samhället. Genom att stärka befintliga skyddsfaktorer bland äldre och reducera eventuella riskfaktorer skapas förutsättningar för att främja hälsa och förebygga ohälsa. En skydds- eller riskfaktor innebär en minskad eller ökad risk för ohälsa. Figur 2 (se nästa sida) illustrerar sambandet mellan olika antal skyddsoch riskfaktorer och dålig hälsa. Kvinnor och män uppvisar liknande mönster och är därför hopslagna i figuren. Det är betydligt vanligare bland personer med många riskfaktorer att ha dålig hälsa. Bäst hälsa har de som har många skyddsfaktorer och få riskfaktorer. Bland personer som har 6–7 skyddsfaktorer och 0–1 riskfaktorer är det enbart 5 procent som har dålig hälsa. Motsvarande för de med många riskfaktorer och få skyddsfaktorer är 96 procent. Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län 21 Figur 2 Andelen kvinnor och män i Sörmland och Örebro län, 65–84 år med dålig eller mycket dålig hälsa uppdelat på antal risk- och skyddsfaktorer år 2008 100 96 80 60 Procent De skyddsfaktorer som används för att studera sambandet med dålig hälsa är att: • Motionera, det vill säga att vara fysiskt aktiv minst två timmar per vecka på fritiden. • Ha goda kostvanor, det vill säga att äta grönsaker eller frukt/bär minst fem gånger per dag. • Ha tillgång till personligt stöd i händelse av personliga problem eller kriser. • Känna tillit till människor som bor i det område där man bor. • Trivas i den omgivande boendemiljön. • Vara föreningsaktiv. • Ha husdjur. 40 20 16 22 Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län 11 10 0 De riskfaktorer som används för att studera sambandet med dålig hälsa är att: • Röka dagligen. • Vara riskkonsument av alkohol (enligt AUDIT). • Ha fetma (BMI>30) eller vara under viktig (BMI<18,5). • Ha problem med löpande utgifter minst tre av de senaste tre månaderna. • Ha blivit nedlåtande behandlad under de senaste tre månaderna. • Ha varit med om kritisk händelse under de senaste två åren. • Ha omvårdnad av någon anhörig eller vän som är långvarigt sjuk eller har andra nedsatta funktioner. • Uppleva hemarbetet som betungande. 31 29 9 8 4-8 Riskfaktorer 12 11 5 5 2-3 0-1 3-4 0-2 5 6-7 Källa: Liv & Hälsa 2008, Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting Skyddsfaktorer Viktiga framtida prioriteringar För äldre liksom för den övriga befolkningen är det viktigt att arbeta för en jämlik hälsa och förbättra de socioekonomiska bestämningsfaktorerna. Detta bör vara centralt i alla strategier och aktiviteter rörande äldre31. Det är många faktorer som påverkar det goda livet på äldre dagar, men det är främst inom fyra områden som de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatserna bör ske. Detta inom de så kallade fyra hörnpelarna för ett gott åldrande som är social gemenskap och stöd, meningsfullhet och delaktighet, fysisk aktivitet och goda matvanor. På de följande sidorna följer en beskrivning utifrån de fyra hörnpelarna som kort belyser vad forskningen säger, åtgärder som behöver genomföras och visar på några praktiska exempel på insatser/projekt från Sörmland och Örebro län. Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län 23 Social gemenskap och stöd Vad säger forskningen? Det finns en omfattande forskning som visar på fördelarna med ett brett och livslångt socialt nätverk. Immunsystemet förstärks och att puls och blodtryck sjunker vid positiva sociala relationer. Forskarna talar också om psykologisk påverkan och säger att individer som har sociala relationer som omfattas av socialt stöd, inflytande och engagemang etc. har bättre självkänsla, självbild, social kompetens och trygghet. Den som har ett stödjande nätverk omkring sig får också tillgång till hjälp i livets svårigheter32. Åtgärder Att skapa gemenskap och nätverk bland äldre kan på olika sätt stödjas av samhället. Boendet är betydelse- 24 Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län fullt och att man är förankrad i sin boendemiljö. I anslutning till boendet kan till exempel kommunerna satsa på grönområden, lättillgängliga promenadvägar och rastställen. Kommunerna är också viktiga som nätverksbyggare och kan vara en kanal till föreningslivet. Föreningslivet har stor betydelse och kan erbjuda mötesplatser och aktiviteter anpassade till olika åldrar. Åldrandet kan innebära att de sociala relationerna blir färre och då kan mötesplatsen bli en viktig stödjande miljö för den äldres sociala deltagande. Kulturens betydelse för hälsan får allt mer stöd i forskningen. Satsningar på kultur för seniorer är ett sätt att skapa mötesplatser för äldre. Många kommuner genomför uppsökande och förebyggande hembesök hos äldre med syfte att bland annat skapa förutsättningar för praktiskt och socialt stöd. Statens folkhälso- institut har föreslagit till regeringen att FHI ska utveckla en nationell vägledning för hur uppsökande och förebyggande hembesök hos äldre kan genomföras6. Exempel på insatser i länen Kultur för äldre Flens kommun har genomfört ett 2-årigt projekt ”Kultur för seniorer”. I Flens kommun finns sedan många år kulturombud på alla enheter inom särskilda boenden, dagverksamheter och inom hemtjänsten. Dessa svarar för kulturaktiviteterna lokalt på enheterna och har varit viktiga samarbetsparters under projekttiden. En viktig del har varit att skapa inomhus- och utomhusmiljöer som uppmuntrar till kulturaktiviteter på kommunens äldreboenden. Alla äldreboenden har bland annat inrett balkonger och uteplatser. Trädgårdsmöbler, växter, stora krukor, minifontäner, balkongmattor med mera inköptes. Nya mötesplatser har startat i samverkan med Frivilligverksamheten Till- sammans. Samverkan med studieförbunden och andra organisationer har växt sig starkt. I Örebro kommun är ”Kultur för seniorer” en kommunal verksamhet som arbetar för att öka tillgängligheten till kultur för äldre boende i Örebro kommun. Bland annat erbjuds utbildningen ”Kultur som en del i vårdarbetet” för vårdpersonal inom kommunen. Målet är att det utbud som finns i samhället i stort också, i så stor utsträckning som möjligt, ska vara tillgängligt för den som är gammal. Under hösten 2010 och våren 2011 genomförs totalt 144 kulturarrangemang på 12 olika platser i Örebro kommun. Dessa arrangemang arrangeras inom ramen för Kulturrundan. Platserna är seniorboenden, särskilda boenden och träffpunkter. Kulturrundan är ett samarbete mellan Kultur för seniorer, de platser där arrangemangen äger rum (kommunala och privata verksamheter) och ett stort antal aktörer som står för arrangemangen. Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län 25 Meningsfullhet och delaktighet Vad säger forskningen? Forskarna Rowe och Kahn (1998)33 talar om att en central del i åldrandet, som betraktas som ”lyckosamt”, är ett fortsatt engagemang med nära relationer och ett aktivt deltagande i meningsfulla och målmedvetna aktiviteter något som kan resultera i en ökad förståelse, mening och syfte med livet32. Åldersgruppen 65–84 år är en mycket aktiv åldersgrupp. Några är fortfarande i yrkeslivet, andra sköter barnbarn, deltar i föreningsliv, reser, är ledare i idrottsföreningar och 60 procent av äldreomsorgen sköts av anhöriga. Westerholm (2010) säger att ska vi bevara välfärden framöver måste vi se äldre som en resurs och låta de äldre som vill och kan fortsätta arbeta34. Åtgärder Många äldre vill fortsätta att arbeta högt upp i åldrarna, men oberoende av om det är lönearbete, verksamheter inom frivilligsektorn eller engagemang i andra 26 Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län typer av verksamheter så bidrar arbete till mening i livet för många äldre och därmed goda förutsättningar för en god hälsa. Att skapa mötesplatser för äldre är ett sätt att skapa en miljö som både kan bidra till goda sociala nätverk och till att äldre människor känner en mening i tillvaron. Exempel på insatser i länen Mötesplatser med och för pensionärer I Trosa finns pensionärernas hus som är en mötesplats för alla pensionärer. Huset drivs av pensionärsalliansen. Här finns café, väntjänst, PRO Trosa och SPF:s föreningsaktiviteter samt Röda Korsets Trosa krets. Väntjänsten Nätverket i Kumla startade 1989 och drivs av Kumlas pensionärsföreningar och Röda Korset. Nätverket är en ideell och frivillig sammanslutning med syfte att hjälpa till med praktiska göromål och att skapa gemenskap mellan människor. Verksamhet bedrivs på elva platser i kommunen. Frivilligsektorn med hela föreningslivet är kanske än viktigare efter den yrkesverksamma delen av livet. Äldre- och rehabcentrum i Oxelösunds kommun har ett samverkansprojekt med olika delprojekt. Bland annat har man ett seniorcafé på kommunens bibliotek, en mötesplats Björntorp – där äldre kan äta, fika och delta i aktiviteter som promenader, föreläsningar och musikupplevelser samt samverkan med frivilligorganisationerna vars insatser man sammanställer och fördelar. För att visa kommunens uppskattning för de frivilligas arbete bjuds de på en lunch, en utflykt och ett utbildningstillfälle per år. Uppsökande verksamhet Lindesbergs kommun genomförde 2007 hälsofrämjande besök hos kommunens 80-åringar. Målet var att på sikt främja hälsan hos den utvalda målgruppen utifrån de fyra faktorerna fysisk aktivitet, bra kost, social gemenskap och meningsfull sysselsättning samt att ge viktig information. För kommunen var målet att få kunskap om 80-åringarnas livsstil och framtida behov, skapa struktur för hälsofrämjande besök samt att skapa en organisation för den hälsofrämjande verksamheten för äldre35. Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län 27 Fysisk aktivitet 28 från bostaden samt av tillgången till kollektivtrafik i närheten till bostaden25. Vad säger forskningen? Det finns studier som visar att hälsovinsterna av fysisk aktivitet i stort sett är desamma för äldre personer som för andra åldersgrupper. Människor som fortsätter att vara aktiva högt upp i åren har dessutom högre grad av livskvalitet, fler år utan funktionsnedsättning, mindre risk för depressioner och minskad risk för nedsatt kognitiv funktion16. Äldre personer löper större risk än andra att drabbas av fallskador som exempelvis lårbensbrott. Orsakerna är ofta komplexa men kan handla om stillasittande, medicinering och annat som orsakar sämre balanssinne. Fallskador orsakar stort personligt lidande och olyckorna inträffar oftast i hemmet och många av dem skulle ha kunnat undvikas med enkla insatser och medel. Den fysiska miljöns utformning i samhället påverkar omfattningen av individens fysiska aktivitet. BergmanStamblewski (2009) säger att den fysiska aktiviteten och självständigheten hos äldre påverkas av om det finns närliggande affärer och service på gångavstånd Det finns stark vetenskapligt underlag för att rådgivning till patienter i hälso- och sjukvården ökar den fysiska aktivitetsnivån med mellan 12–50 procent hos individen. Svenska studier visar att fysisk aktivitet på recept (FaR) kan leda till såväl ökad fysisk aktivitet Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län som minskad stillasittande tid36. Den fysiska aktiviteten hos individer som har fått rådgivning är klart ökad minst ett halvår efter samtalet37. Korta rådgivande samtal med personal på vårdcentralen med skriftligt material som stöd gör att äldre människor blir mer fysiskt aktiva. Dessa samtal (3–10 minuter) kan vara lika effektiva som längre rådgivning. Åtgärder En betydelsefull faktor för att bibehålla regelbundenheten i utövandet av fysiska aktiviteter är att de lätt kan anpassas till vardagslivet. Viktigt är att det skapas stödjande miljöer för fysisk aktivitet som ökad tillgång till cykel- och gångbanor, lättillgängliga och attraktiva grönområden och promenadstråk. En trafiksäker miljö kan främja äldres fysiska aktivitet. Ett sätt att anpassa trafikmiljön och stadsmiljön till de äldres villkor är att till exempel öka tiden mellan grönt och gult trafikljus. En annan insats är att införa så kallade gångfartsområden. Med gångfartsområden menas områden där fordon inte får framföras i högre hastighet än gångfart. Fysisk aktivitet på recept (FaR) är ett enkelt och effektivt redskap för att främja fysisk aktivitet. Sjuksköterskor, sjukgymnaster och läkare bör ge patienter råd angående fysisk aktivitet anpassad till personlig livsstil och hälsotillstånd. Förskrivning av FaR bör kompletteras med råd om att undvika stillasittande, eftersom minskat stillasittande kan vara lika viktigt för hälsan som ökad fysisk aktivitet. En åtgärd inom hälso- och sjukvården är att öka rådgivningsintensiteten och genomföra motiverande samtal. Hälso- och sjukvårdspersonal behöver fortlöpande få utbildning i den fysiska aktivitetens betydelse för att förebygga och behandla ohälsa bland äldre6. Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län 29 Genom att fungera som aktivitetsarrangör har frivilligorganisationerna blivit en viktig samarbetspart för hälso- och sjukvården i FaR arbetet. Detta gör det angeläget att hälso- och sjukvårdens FaR verksamhet planeras i nära samverkan med frivilligorganisationerna. Exempel på insatser i länen Hälsans stig Hjärt- och lungsjukas riksförbund har i samverkan med landets kommuner fram till nu anlagt 110 promenad- och motionsslingor (Hälsans stig). På Hälsans stig kan man ta en promenad mot ett sundare liv. Idéen som kommer från Irländska Hjärtfonden är att främja motion i alla åldrar och att förebygga hjärtkärlsjukdomar. Hälsans stig kan användas av såväl söndagsflanörer som frisksportare, dagisgrupper och pensionärer. Hälsans stig finns i Katrineholm, Nyköping, Malmköping, Oxelösund, Mariefred, Strängnäs, Torshälla och Kumla. Fallskadeprevention I Nyköping löper kommunens fallskadeförebyggande arbete från strategisk nivå till praktisk hjälp för äldre. 30 Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län Fokus ligger på personer över 65 år. Några exempel är: • Fixar-Malte som kan sätta upp halkskydd och andra hjälpmedel hemma hos äldre. • Inom äldreomsorgen är fallprevention ett priori terat område. • Kommunen arbetar tillsammans med pensionärs- organisationer och landstinget för att få ut infor mation om hur äldre med enkla medel undviker fallrisker hemma och hur man håller sig aktiv som äldre. Regionförbundet Örebro, FoU Välfärd har arbetat med ett forskningsprojekt kring att förebygga fallolyckor. ”Kan vårdbiträden/undersköterskor förebygga fall?” är huvudfrågan i forskningsprojektet. Hemmaboende äldre med fallrisk lottades till tränings- eller kontrollgrupp. Träningsgruppen fick stöd i träning vid åtta hembesök av vårdbiträde/undersköterska. Alla deltagare fick besök av arbetsterapeut och sjukgymnast som utformade träningen. Studien gjordes i samarbete med forskare vid Örebro universitet. I studien medverkade 27 undersköterskor, 11 arbetsterapeuter och 16 sjukgymnaster från sju kommuner och primärvården i länet. Goda matvanor Vad säger forskningen? Liv & hälsa 2008 visade att majoriteten av de äldre åt lunch, middag, kvällsmål i stort sett varje dag, men trenden var mellan åren 2000, 2004 och 2008 att andelen som åt lunch, middag, kvällsmål i stort sett varje dag hade minskat över tid. Matvanor precis som många andra vanor grundläggs i tidig ålder och det är relativt få interventioner som kunnat visa bestående kostförändringar hos äldre. Därför kan riktade insatser till grupper som löper ökad risk att utveckla sjukdomar och vars förlopp går att påverka, exempelvis diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar eller osteoporos ha större effekt än generella insatser riktade till hela den äldre befolkningen. Tillskott i maten av vitamin D3 och kalcium är ett sätt att förebygga frakturer som kan uppstå när äldre, sköra, människor faller25. Att matvanorna hos äldre försämras kan bero på flera orsaker som minskad aptit, medicinska biverkningar som muntorrhet och förstoppning, dåliga tänder som gör det svårt att tugga, funktionshinder som gör det svårt att äta utan hjälp samt ett försämrat smak och luktsinne1 25. Åtgärder Projektet hälsosamt åldrande i Europa uppmanar till att prioritera och verka för hälsosam mat och sunda matvanor bland äldre. Bland annat betonas vikten av mycket grönsaker, rotfrukter, frukt och fibrer i kosten, samt en begränsad konsumtion av mättade fetter1 25. Det poängteras också att en ökning av frukt- och grönsaksätande kräver kraftfulla åtgärder i form av hälsokommunikation och prissänkningar på frukt och grönt. Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län 31 Matskola för äldre är ett sätt att öka kunskapen om hälsa, skapa nya kontakter och främja gemenskap kring måltiden . Målgruppen för Matskolan är i huvudsak friska hemmaboende 65-åringar eller äldre. Tyngdpunkten ligger på att ge äldre kunskap att klara sin matsituation det vill säga att handla, förbereda och laga mat på egen hand i hemmet så länge personen själv orkar och har förmåga. Utvärderingen av pilotprojektet i Uppsala visade att Matskolan var uppskattad, att kunskapen hos de äldre ökade och att deltagarna förändrat en del tankar och vanor kring mat. För att se långsiktiga effekter på beteendet av Matskolan krävs fler studier38. Exempel på insatser i länen Passion för livet Passion för livet initierades av Sveriges Kommuner och Landsting och Qulturum (utvecklingsavdelningen inom Landstinget i Jönköpings län). Syftet var att 32 Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län skapa förutsättningar för ett hälsosamt helt liv med hög livskvalitet för äldre människor samt att vara ett arbetssätt påverka målet: bästa möjliga liv – hela livet. Målsättningen var att engagera pensionärer att själva ta ansvar för förebyggande arbete för ett så rikt och hälsosamt liv som möjligt samt att få fram budbärare som kunde förmedla kunskaper och metoder. Strategin var att med moderna kvalitetsutvecklingsmetoder väcka människor att gå från ord och kunskap till handling och ändrad livsstil. Passion för livet har spritts över landet. Bland annat ska vuxenförvaltningen i Eskilstuna kommun tillsammans med ett studieförbund driva och erbjuda seniorer att delta i livscaféer under namnet ”Passion för livet”. Metoden används för att stimulera till positiva förändringar av vanor och mönster i livsstilen, för att få ”bästa möjliga liv – hela livet”. Passion för livet tar upp fem områden som WHO lyft som viktiga faktorer för god hälsa och livskvalitet: egenmakt, sociala nätverk, regelbunden fysisk aktivitet, bra matvanor samt ett säkert boende. Efter avslutad cirkel ska utföraren erbjuda deltagarna möjlighet till fortsatta livssamtal i cirkelform. Studiecirklar ”Passion för livet” pågår också i Örebro län bland annat i kommunerna Laxå och Askersund. Örebro läns landsting har budgeterat 300 000 kronor för att stimulera studieförbunden att arbeta med ”Passion för livet”. Kvalitetssystem för avseende äldres kost och nutritionssituation Karlskoga kommun har sedan slutet av 90-talet arbetat med riktade insatser inom matområdet för att förebygga undernäring bland äldre. Det följdes av att ta fram rutiner för bedömning av näringstillstånd och kvalitetssäkring av nutrition i kommunal äldreomsorg. Ett stort antal kommuner och landsting implementerar kvalitetsregistret ”Senior alert”. I kommunerna handlar det om hemsjukvård i ordinärt boende, särskilt boende och korttidsvård/verksamheter. I landstinget handlar det om sjukhusvård inom specialiteterna medicin, geriatrik, kirurgi, ortopedi och hemsjukvård i ordinärt boende där landstinget har ett ansvar. I Senior alert går det bland annat att se risken för fall och undernäring. En översyn görs på olika håll för att se över den mat som serveras äldre. Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län 33 34 Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län Sammanfattning Äldres hälsa ur ett livscykelperspektiv Äldre blir vi hela livet. Våra livsvillkor och levnadsvanor följer oss från den dag vi föds tills vi dör. Livsvillkor och levnadsvanor påverkar vår hälsa. Livet är inte rättvist. Hälsan är ojämnt fördelad bland oss och skillnaderna verkar inte jämnas ut med ökad ålder utan skillnader som uppstått tidigt i livet ser ut att bestå. Det är lönsamt att investera i hälsa både för den enskilde individen och samhället. Ska vi rå på den ojämlika hälsan måste vi investera i våra barn. Men det är inte för sent att investera i äldres hälsa. Förutom hälsovinst för den enskilde individen är främjande av äldres hälsa också en besparing för hälso- och sjukvården, då sjukdomar hos äldre är vanligare än bland yngre. Ett åldrande med god hälsa förlänger livet. För att nå det goda åldrandet är de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande särskilt viktiga; social gemenskap och socialt stöd, meningsfullhet och delaktighet, fysisk aktivitet och goda matvanor Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län 35 Figur 3 Hälsa ur ett livscykelperspektiv ojämlikhet i hälsa g till natur och ku gån lt u l l i r T 0– 50 –6 4 51 9 65 l gemenska cia p So h soialt stöd oc 4 Bra boende geografi – s Bra start i livet ningsful Me lakt lhet e i gh hd et oc 51 –6 gen us 4 –6 51 50 0– sofrämjan Häl arbete de nde hälso- och s j mja ukv frä år lso d 0– 50 9 –7 65 er åld Trygga relationer + Mat 80 År t icite 9 oekonomiska faktor soci er Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län ns i livet mella Bala, skola och arbn ete id frit –7 65 36 etn 4 –6 51 ocio gra fi 50 År –7 0– ofrämjan Häls nadsvanode v r le F ys i s k aktivitet År Hä År Figur 4 Åtgärder för ett hållbart åldrande utifrån fyra hörnpelare Fysisk aktivitet Anpassade program för fysisk aktivitet bland äldre. Ökade möjligheter för funktionshindrade äldre att komma ut. Lättillgängliga promenadstråk och grönområden. Fysisk aktivitet på recept. Mötesplatser nära boende för främjande av fysisk aktivitet. Social gemenskap och socialt stöd Satsning på ökad valfrihet i boende och trygghetsboenden. Säkerhetsfrämjande arbete bland äldre. Uppsökande verksamhet bland äldre. Telefonrådgivning, hälsocoacher och äldrevårdscentraler. Förebygga fallolyckor. Ökad kunskap bland vårdpersonal om äldres sexualliv för bättre rådgivning. Satsa på kultur och natur för äldre. Mat 80+ Kvalitetssäkring av måltider i hemtjänst och äldreboenden. Subventioner av frukt och grönt. Matskola för äldre. Motiverande samtal kring mat och fysisk aktivitet. Implementering av kvalitetsregistret ”Senior alert”. Meningsfullhet Delaktighet Fokusera på äldres förmåga och kapacitet istället för begränsningar. Samverka kring, ta tillvara och utveckla både fysiska och virtuella mötesplatser så att de är tillgängliga för alla. Samverka med föreningslivet. Undvik åldersdiskriminering. Främja ett arbetsliv med möjligheten att förvärvsarbeta fram till pension och därefter. Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län 37 Referenser 1 Josefsson K. (red), Eriksson H-G. (2011) Liv & hälsa Söderman- 12 Lennartsson, Karin.(2001) ”Still in Touch. Family Contact, lands och Örebro län 2008 Äldre personers hälsa, levnadsvanor Activities and Health Among Elderly in Sweden. och livsvillkor - En enkätundersökning Akademitryck AB 2001 2 Statistiska centralbyrån (2009) Statistisk årsbok för Sverige 13 Boverket Så bor morgondagens äldre. www.boverket.se 2011-0217 2010. Stockholm 3 Socialstyrelsen (2006) Social rapport 2006. Stockholm 14 Fisher KJ, Li F, Michael Y, Cleveland M. Neighborhood-level 4 Statens Folkhälsoinstitut (2007) Äldres hälsa – En utmaning för influences on physical activity among older adults: a multilevel analysis. J Aging Phys Act 2004;12(1):45- 63 Europa – Kortversion 2007:02 5 Region Fakta 2011-02-15 www.regionfacta.com 15 Li F, Fisher KJ. A multilevel path analysis of the relationship 6 Statens Folkhälsoinstitut (2010) Folkhälsopolitisk rapport 2010 between physical activity and self-rated health in older adults. Journal of Physical Activity and Health 2004:1(4) Framtidens folkhälsa – allas ansvar . Östersund 2010:16 7 Statens Folkhälsoinstitut (2002) Satsa på äldres hälsa – 16 Agahi N, Lagergren M, Thorslund M, Wånell S. Hälsoutveckling En kunskapssammanställning med goda exempel. 2002:27. och hälsofrämjande insatser på äldre dar. En kunskapssamman- Sandvikens tryckeri:2003 ställning. 2005:6. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut 8 Statens Folkhälsoinstitut (2008) Var med och bestäm! Delaktig- 17 Haraldsson, Katarina, Baigi Amir, Strömberg Ulf, Marklund het och inflytande – en förutsättning för hälsosamt åldrande Bertil. (2010) Hur mår Hallänningen? Fokus på Äldres hälsa. erfarenheter av hälsofrämjande arbete. Östersund Landstinget Halland FoU Halland 9 Statens Folkhälsoinstitut (2009) Det är aldrig för sent! Förbättra 18 Agahi N, Andersson L, Lagergren M, Lennartsson C, Piekut D, äldres hälsa med möten, mat och aktivitet. Östersund. Saletti A, Thorslund M, Wånell SE (2008). Hälsoläget hos länets 10 Anne Ingeborg Berg (2008) Life Satisfaction in Late Life: ålderspensionärer – En utgångspunkt för hälsofrämjande Markers and Predictors of Level and Change Among 80+ Year åtgärder. Äldrecentrum 2008:2 Olds Göteborgs universitet 19 Sveriges kommuner och landsting (2009) Fallskador bland äldre 11 Antonovsky A (1987). Unraveling the mystery of health: How 20 Bergman-Stamblewski A (2009) Äldres miljöer för fysisk aktivi- people manage stress and stay well. San Francisco, CA: Jossey- Bass. 38 Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län – en sammanfattning av en kunskapsöversikt om fallskador tet – samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och ett hälso- samt åldrande. Statens folkhälsoinstitut 2008:5 21 Äldre i Centrum http://www.aldreicentrum.se/till-tidskriften/ 32 Neda Agahi, Carin Lennartsson, Jenny Österman, Sven Erik 2004-2002/Nr-42003--Nar-hjarnan-sviktar Wånell (2010). Sociala relationer, socialt deltagande och hälsa 22 Statens Folkhälsoinstitut (2009) Levnadsvanor Lägesrapport bland äldre personer. Socialmedicinsk tidskrift, Vol 87, Nr 3 (2010) 2009, Östersund R 2010:01 23 Steen, Bertil (2001) Äldre i går i dag och imorgon. Aspekter 33 Rowe JW & Kahn RL (1998). Successful Aging. New York: på kohortskillnader och prevention av åldrandets manifest- tioner. Läkartidningen 2001; 98:545-50 34 Westerholm Barbro (2010) Äldre människor – en resurs diskri- Pantheon Books 24 Linden-Boström Margareta, Persson, Carina Persson, Berglund minerad inom och utom arbetslivet. Socialmedicinsk tidskrift, Sten. (2009) Riskfylld alkoholkonsumtion bland äldre – Vol 87, Nr 3 (2010) Resultat från en svensk befolkningsundersökning, Volym 26 35 Karami Ebba (2008) Möjligheter på äldre dar… Hälsofrämjande 25 The Swedish National Institute of Public Health R 2006:29 besök för äldre i Lindesbergs kommun, Äldreomsorgens skrift- och rapportserie Rapport nr 2. Lindesberg:2008 Healthy Ageing A Challenge for Europe R 2006:29 26www.kunskapsguiden.se/aldre/Teman/folkhalsa/Sidor/ 36 Kallings LV, Sierra Johnson J, Fisher RM, Faire U, Ståhle A, default.aspx Hemmingsson E, et al. (2009) Beneficial effects of individualized 27 Örebro läns landsting, samhällsmedicinska enheten (2010) physical activity on prescription on body composition and En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut 2010 ur cardiometabolic risk factors: results from a randomized ett jämlikhetsperspektiv, Triotryck 2011 controlled trial. Eur J Cardiovasc Prev Rehabil. 2009;16:80-4 28 Socialstyrelsen (2009) Folkhälsorapport 2009. Socialstyrelsen: 37 Statens beredning för medicinsk rådgivning (2007). Metoder Stockholm för att främja fysisk aktivitet. En systematisk litteraturöversikt. 29 Fastbom,J. (2006). Äldre och läkemedel. Stockholm: Liber SBU Stockholm 30 Josefsson,K. (2009) Sjuksköterskan i kommunens äldrevård och 38 Nydahl M (2006). Matskola för friska hemmaboende äldre. Socialstyrelsen äldreomsorg. Stockholm: Gothia Förlag AB. 31 Berensson Karin, Olofsson Elisabeth, Räftegård Färggren 39 Hallner Christian, Lundgren Ulrika, Fahlström Gunilla (2005) Therese (2010) Äldres hälsa – en utmaning för Europa. Social- Vikten av rätt kost Rutiner för bedömning av näringstillstånd medicinsk tidskrift, Vol 87, Nr 3 (2010) och kvalitetssäkring av nutrition i kommunal äldreomsorg, Rapport nr 7 Forum äldre skriftsserie, Örebro:2005 Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län 39