Äldres liv och hälsa
i Sörmland och Örebro län
Innehåll
Text:
Susann Ericsson, Landstinget Sörmland
Lisbet Omberg, Örebro läns landsting
2
Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län
Förord_____________________________________________________________________ 3
Bakgrund__________________________________________________________________ 4
Vi blir allt äldre_______________________________________________________ 4
Äldres hälsa – en utmaning____________________________________________ 4
Fyra hörnpelare för ett gott åldrande__________________________________ 6
Sambandet mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa__________________________ 7
Livsvillkor__________________________________________________________________ 9
Social gemenskap och stöd____________________________________________ 9
Meningsfullhet och delaktighet________________________________________ 9
Boende och boendemiljö_____________________________________________ 10
Trygghet____________________________________________________________ 11
Ekonomi____________________________________________________________ 11
Levnadsvanor______________________________________________________________ 12
Fysisk aktivitet______________________________________________________ 12
Sömn_______________________________________________________________ 13
Goda matvanor_____________________________________________________ 14
Alkohol_____________________________________________________________ 15
Tobak______________________________________________________________ 17
Hälsa ____________________________________________________________________ 18
God psykisk hälsa____________________________________________________ 18
God tandhälsa______________________________________________________ 19
Läkemedel__________________________________________________________ 20
Skydds- och riskfaktorer____________________________________________________ 21
Viktiga framtida prioriteringar______________________________________________ 23
Gemenskap och stöd____________________________________________________ 24
Vad säger forskningen_______________________________________________ 24
Åtgärder____________________________________________________________ 24
Exempel på insatser i länen___________________________________________ 25
Meningsfullhet och delaktighet__________________________________________ 26
Vad säger forskningen_______________________________________________ 26
Åtgärder____________________________________________________________ 26
Exempel på insatser i länen___________________________________________ 26
Fysisk aktivitet__________________________________________________________ 28
Vad säger forskningen_______________________________________________ 28
Åtgärder____________________________________________________________ 29
Exempel på insatser i länen___________________________________________ 30
Goda matvanor_________________________________________________________ 31
Vad säger forskningen_______________________________________________ 31
Åtgärder____________________________________________________________ 31
Exempel på insatser i länen___________________________________________ 32
Sammanfattning __________________________________________________________ 35
Äldres hälsa ur ett livscykelperspektiv____________________________________ 35
Referenser________________________________________________________________ 38
Förord
Att skapa förutsättningar för ett gott åldrande med god hälsa i
Sverige, är en utmaning för samhället. Andelen äldre ökar och
fler än någonsin får uppleva hundraårsdagen. Det finns goda
belägg för att hälsofrämjande aktiviteter sent i livet ger positiva
effekter på äldres möjligheter att bevara sin goda hälsa, kort
sagt; det lönar sig att satsa på folkhälsa i alla åldrar!
Denna skrift handlar om äldres hälsa och vad som kan göras
för att främja äldres hälsa, levnadsvanor och livsvillkor i
Sörmland och Örebro län. Den riktar sig till dig som på olika
sätt arbetar med äldre, i föreningslivet, kommun, landsting
eller på annat sätt. Vår förhoppning är att skriften kommer att
utgöra ett värdefullt underlag för planering och som utgångspunkt för dialog kring att skapa förutsättningar för att främja
det goda åldrandet.
Skriften bygger på rapporten Äldre personers hälsa, levnadsvanor
och livsvillkor 1 som utgår från befolkningsenkäten Liv & hälsa
vuxen 2008. Rapporten har kommit till på uppdrag av Social
välfärd, Regionförbundet i Örebro, FoU i Sörmland, Folkhälsocentrum Landstinget i Sörmland och Samhällsmedicinska
enheten, Örebro läns landsting.
Juni 2011
Thomas Falk
Samhällsmedicinska enheten,
Örebro läns landsting
Carina Forsman Björkman
FoU, Sörmland
Monica Pärus
Folkhälsocentrum,
Landstinget Sörmland
Christer Lenke
Social välfärd,
Regionförbundet Örebro
Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län
3
Bakgrund
Vi blir allt äldre
I takt med att välfärdsamhället förbättras förändras också den
demografiska bilden, både medelåldern och andelen äldre i
befolkningen ökar och många kommer dessutom att leva till
riktigt hög ålder. Under 1900-talet har medellivslängden ökat
med ca 25 år för både män och kvinnor2 och Sverige har världens äldsta befolkning vid jämförelser utifrån andelen personer
över 80 år3. År 2025 kommer var tredje svensk att vara över
60 år och medellivslängden i Sverige kommer år 2050 vara
86,2 år för kvinnor och 83,6 år för män4. Sörmland och Örebro
län har en befolkningsstruktur med en större andel äldre än
genomsnittet för Sverige. Drygt 19 procent i Örebro län och
20 procent i Sörmland är 65 år eller äldre, vilket kan jämföras
med snittet i Sverige där andelen äldre utgör 18,1 procent av
befolkningen5.
Elva procent av de äldre är utlandsfödda. År 2060 uppskattas motsvarande siffra vara 23 procent. Ungefär 10 procent
är födda utanför Europa och drygt hälften i övriga Norden6.
Detta kan på sikt ha stor betydelse för det hälsofrämjande
arbetet bland äldre. Vi vet att hälsan bland invandrare är sämre;
jämfört med infödda svenskar anser dubbelt så många att de
inte mår bra. De har också färre kontakter med arbetskamrater
och grannar på fritiden. Många blir också isolerade på äldre dar
på grund av att man inte har tillgång till det svenska språket.
Detta gäller främst de som kommit till Sverige i hög ålder7.
Äldres hälsa – en utmaning
Det går inte att se alla över 65 år som en grupp. Här ryms alla
de som upplever tiden efter pensioneringen som den stora
friheten till att göra vad man vill, men även de som är multisjuka och behöver kvalificerad vård och omsorg. Detta innebär
4
Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län
både möjligheter och utmaningar. Möjligheterna består i att
se de resurser som ett gott åldrande med bra hälsa för med
sig till att handskas med de utmaningar som ett mindre gott
åldrande innebär. När det gäller folkhälsan för dem som är
äldre så står vi inför samma utmaningar som för befolkningen
i stort, nämligen ojämlikhet i hälsa. Faktorer som ekonomiska
förutsättningar, utbildningsnivå, boende och våra levnadsvanor
medför att vissa grupper av äldre har sämre hälsa. Att skapa
förutsättningar för en god och jämlik hälsoutveckling innebär
att man behöver arbeta med olika strategier och insatser för att
alla äldre ska kunna få del av den goda hälsan och välfärden.
Äldre personers hälsotillstånd har också samband med det
naturliga åldrandet. I Sörmland och Örebro län är trenden
sedan år 2000 att en större andel bland de äldre skattar sin
hälsa som bra eller mycket bra. Förbättrad hälsa antyds också
genom att andelen med långvarig sjukdom, bestående besvär
efter olycksfall, något nedsatt funktion eller annat långvarigt
hälsoproblem har sjunkit sedan år 2000. Majoriteten av de
äldre bedömer att de klarar sina huvudsakliga aktiviteter som
arbete, studier, hushållssysslor, familje- och fritidsaktiviteter.
Ett hälsosamt åldrande kan beskrivas
som:
“En process där möjligheterna till fysisk,
social och psykisk hälsa optimeras så att
äldre människor kan ta aktiv del i samhället och åtnjuta ett självständigt liv
med god livskvalitet utan att diskrimineras på grund av ålder.
För de flesta människor innebär
åldrandet en gradvis försämring av
kroppsliga funktioner och sociala relationer. Varför ett hälsosamt åldrande
också kan beskrivas som att hitta balansen mellan vad en individ kan åstadkomma och hans eller hennes egna mål.
Källa: Healthy Ageing – en utmaning för
Europa. En kortversion av Healthy Ageingprojektets huvudrapport S2007:02.
Huskvarna: Statens folkhälsoinstitut
Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län
5
Fyra hörnpelare för ett gott åldrande
Det är aldrig för sent att främja äldres hälsa. Ju längre vi lever
med god hälsa desto större vinster kan ses för den enskilda
individen och för samhället i övrigt.
Ett aktivt åldrande innebär livslångt lärande, längre arbetsliv,
senare och mer gradvis pensionering, att människor fortsätter
att vara aktiva även efter pensioneringen och deltar i utvecklande aktiviteter som främjar hälsan. Hälsosamma levnadsvanor,
sociala kontakter och god vård vid behov kan förbättra hälsoläget långt upp i åldrarna. Enligt forskningen är det främst fyra
områden som är betydande för att främja ett hälsosamt åldrande,
de så kallade fyra hörnpelarna för ett gott åldrande omfattar
social gemenskap och stöd, meningsfullhet och delaktighet,
fysisk aktivitet och bra matvanor8. De fyra hörnpelarna kan
påverka hälsan i positiv riktning, speciellt för personer som inte
är i behov av större stödinsatser för att klara sin vardag9.
I projektet ”Hälsofrämjande åldrande – en utmaning för Europa” lyfts ett antal rekommendationer och prioriteringar för att
främja äldres hälsa. De områden som lyfts är: Tiden före och
efter pensioneringen, ökad fysisk aktivitet, skadeförebyggande
arbete, bra matvanor, säkra och stimulerande miljöer, förbättrad psykisk hälsa, ökad social gemenskap, minskat tobaksbruk
och skadlig alkoholkonsumtion, förbättrad läkemedelsanvändning och hälsofrämjande vård och omsorg25.
6
Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län
Sambandet mellan livsvillkor,
levnadsvanor och hälsa
Hur vi som äldre har det och hur vi mår påverkas av våra livsvillkor
och levnadsvanor. En rad sociala och ekonomiska förhållanden samvarierar med god hälsa. Levnadsvanorna är de som vanligtvis får störst
uppmärksamhet i det folkhälsoinriktade arbetet och är oftast lättare
för individen att påverka än livsvillkoren.
Hälsan bland äldre varierar som figur 1 visar. När det gäller livsvillkor
så är skillnaderna i hälsa stora mellan de som har svårt att klara löpande utgifter och dem som inte har några svårigheter, de som känt sig
nedlåtande behandlade och inte nedlåtande behandlade samt mellan
de som inte har personligt stöd och de som har tillgång till personligt
stöd. Skillnaderna i hälsa kopplat till levnadsvanor är betydande. De
som motionerar minst två timmar i veckan anger i större utsträckning
att de har god eller mycket god hälsa jämfört med dem som motionerar mindre än två timmar per vecka. Detsamma gäller för dem som är
överviktiga och normalviktiga i förhållande till de som har fetma eller
undervikt.
Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län
7
Figur 1 Andelen 65-84 år i Sörmlands och Örebro län år 2008 med god och
mycket god hälsa uppdelat på grupper med olika livsvillkor och levnadsvanor
Livsvillkor
Föreningsaktiv
Ej föreningsaktiv
63
51
Ej svårigheter att klara löpande utgifter
Svårigheter att klara löpande utgifter
39
Ej nedlåtande behandlad
Nedlåtande behandlad
39
58
58
58
Har tillgång till personligt stöd
Har inte tillgång till personligt stöd
43
Har husdjur
Har inte husdjur
58
56
Levnadsvanor
Äter grönsaker/frukt minst 5 ggr per dag
Äter inte grönsaker/frukt minst 5 ggr per dag
62
56
Motion minst 2 timmar per vecka
Motion mindre än 2 timmar per vecka
64
32
Undervikt
Normalvikt
Övervikt (ej fetma)
Fetma
39
61
59
45
Ej dagligrökare
Röker dagligen
57
47
0
10
20
30
40
50
60
Procent
70
Källa: Liv & Hälsa 2008, Samhällsmedicinska enheten,
Örebro läns landsting
8
Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län
80
90
100
Livsvillkor
”Livsvillkor kan liknas vid den ram en person har för sitt liv. Livsvillkoren beror bland annat på samhällsstrukturen, boendesituationen,
ekonomiska förutsättningar och utbildningsnivå. Livsvillkoren beror
också på kultur, religion, normer och värderingar”. Nedan följer en
genomgång av de livsvillkor som är särskilt viktiga att ta hänsyn till i
arbetet med att främja äldres hälsa.
Social gemenskap och stöd
De flesta är aktiva långt upp i åldrarna och har ett socialt umgänge.
De sociala kontakter som äldre har med släkt, vänner och andra är en
källa till stöd, omsorg och vänskap, men är också en viktig resurs som
på många sätt skyddar mot ohälsa och dödlighet. Äldre personer med
bra sociala relationer är mer nöjda med livet. Kvaliteten på relationen
har störst betydelse för välbefinnandet, mängden eller antalet sociala
relationer är av mindre betydelse10. Sociala relationer som upplevs som
positiva har dessutom en direkt fysiologisk påverkan på individen,
både puls och blodtryck sjunker och immunsystemet stärks. Positiva
sociala relationer bidrar också till att hantera stressfyllda situationer,
att klara vardagen och undvika omständigheter skadliga för hälsan11.
Meningsfullhet och delaktighet
Det är hälsofrämjande att kunna påverka sin livssituation! Delaktighet och inflytande i samhället främjar känslan av att vara en del i ett
sammanhang och är en av de mest grundläggande förutsättningarna
för folkhälsan. Nyckeln till välmående är att ha en känsla av sammanhang, KASAM, det vill säga att man upplever sin tillvaro som begriplig, meningsfull och hanterbar. Att ha en meningsfull tillvaro och
känna sig delaktig och behövd kan vara en förklaring till att en del
människor klarar påfrestningar bättre än andra. För många förknippas
pensioneringen med en rädsla över att inte vara behövd och att inte
vara en del i ett sammanhang. För att känna sig delaktig i samhället
och kunna påverka sin egen livssituation är upplevelsen av välmående
I åldersgruppen 65–69 år har ett litet
antal sökt stöd och hjälp hos
kommunen det senaste året.
Kvinnor har sökt i något större
utsträckning än män. I Sörmland
var det betydande fler kvinnor än
män som ansökt om stöd och hjälp.
Med stöd och hjälp avses hemtjänst,
särskilt boende och personlig
assistent. I åldersgruppen 80–84 år
har cirka två till fyra av tio på grund
av nedsatt funktionsförmåga eller
sjukdom fått hjälp med att handla
mat. I båda åldersgrupperna har fler
kvinnor än män fått hjälp. Det var
en betydande större andel män än
kvinnor i åldern 80–84 år som fått
hjälp med att laga mat.
De flesta äldre i Sörmland och
Örebro län hade någon som kunde
stödja dem vid personliga problem/
kriser, hjälpa dem med inköp och
matlagning vid sjukdom och hjälpa
dem med flytt till annan bostad.
Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län
9
De allra flesta oavsett kön har bott
10 år eller mer i sin bostad och över
90 procent uppger att de trivs bra
eller mycket bra i sitt bostadsområde.
I både Sörmland och Örebro län bor
en betydligt större andel kvinnor än
män i ensamhushåll och andelen ökar
med stigande ålder. Det är vanligare
att ensamboende har ett mindre
känslomässigt stöd än samboende,
men trots att ensamboende är vanligare
hos kvinnor så saknar männen i större
omfattning känslomässigt stöd.
och hälsa viktigt12. Att efter pensioneringen engagera sig i samhälle
och föreningsliv är bra för hälsan, en vinst för samhället och ger
meningsfullhet i vardagen för individen.
Boende och boendemiljö
De flesta äldre bor i lägenheter och villor på den ordinarie bostadsmarknaden. I Sörmland och Örebro län bor de flesta yngre äldre i
villor men med stigande ålder blir det vanligare att bo i lägenheter.
En del äldre bor i så kallade seniorbostäder som är vanliga bostäder
som riktar sig till medelålders eller äldre personer13. Bostadsområdets
fysiska utformning kan vara helt avgörande för att äldre ska kunna
röra sig ute på egen hand och en förutsättning för att de ska kunna bo
kvar i området. En god social sammanhållning i bostadsområdet visar
på högre nivåer av fysisk aktivitet hos äldre. Troligen finns även ett
samband i motsats riktning, det vill säga fysisk aktivitet och mer utomhusvistelse i närmiljön kan skapa bättre social sammanhållning14 15.
Nya boendeformer har inte utvecklats i den takt antalet äldre ökat.
En medveten politik har förts att äldre ska bo kvar i sina hem.
Boendet står för trygghet i livet även när mycket förändras runt om-
10
Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län
kring. Till exempel kan det egna hemmet för dementa personer med
allt det vardagliga fungera som ett stöd för det egna välbefinnandet16.
Trygghet
Människor som känner trygghet och har förtroende för andra är ofta
bättre rustade att handskas med svårigheter. Det är viktigt att känna
trygghet där vi bor. Andelen i Sörmland och Örebro län som avstår
att gå ut av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad har inte förändrats mellan åren 2000, 2004 och 2008.
Ekonomi
Socioekonomiska skillnader och könsskillnader i levnadsvillkor
kvarstår efter pensionsåldern. I allmänhet har yngre pensionärer högre
pensionsnivåer än äldre. Bland ålderspensionärer är ensamstående
kvinnor den ekonomiskt sett mest utsatta gruppen. År 2008 hade
nära 30 procent av ensamstående äldre kvinnor en låg ekonomisk
standard17.
Sex till sju av tio kvinnor i Sörmland och
Örebro hade inte avstått från att gå ut
på grund av rädsla för att bli överfallen,
rånad eller på annat sätt ofredad. Dock
var det signifikant fler kvinnor än män
som avstått från att gå ut. Rädslan var
högst bland de äldsta kvinnorna.
I Liv & hälsa 2008 angav de flesta i
Sörmland och Örebro län av de äldre att
de hade klarat av löpande utgifter utan
svårigheter det senaste året. Det var
dock en signifikant högre andel kvinnor
än män som inom en vecka inte klarade
av att skaffa fram 20 000 kronor.
Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län
11
Levnadsvanor
I Sörmland och Örebro län uppger drygt
10 procent av 65–79-åringarna att de
motionerar regelbundet, det vill säga
minst 30 minuter tre gånger per vecka
under det senaste året. Motsvarande
siffra för 80–84-åringarna var drygt
6 procent. Men det fanns skillnader
mellan såväl kön som olika åldersgrupper. Männen i båda åldersgrupperna är något mer fysiskt aktiva
jämfört med kvinnorna.
Rekommendationen är att alla individer,
helst varje dag, bör vara fysiskt aktiva
i sammanlagt minst 30 minuter. Med
sammanlagt menas i detta sammanhang
den sammanlagda fysiska aktiviteten
under en dag, till exempel tre gånger
tio minuter. Aktiviteten bör inte vara
kortare än tio minuter och intensiteten
bör vara åtminstone måttlig, till exempel
rask promenad. Ytterligare hälsoeffekt
kan fås om man utöver detta ökar den
dagliga mängden eller intensiteten.
Källa: Strandell A et al. Sätt Sverige i rörelse
2001. Redovisning och erfarenheter. 2002:20.
Statens folkhälsoinstitut, Stockholm.
Goda levnadsvanor har större betydelse för äldres hälsa än vad man
tidigare trott. Goda levnadsvanor har en positiv effekt på både välbefinnandet och hälsan, och minskar dessutom risken för att insjukna
i ett flertal sjukdomar. För att förändra eller bibehålla sina levnadsvanor behöver många äldre stöd från såväl vänner och familj som från
hälso- och sjukvård och frivilligorganisationer för att lyckas. Nedan
följer en genomgång av de levnadsvanor som är särskilt viktiga att ta
hänsyn till i arbetet med att främja äldres hälsa.
Fysisk aktivitet
Både fysisk aktivitet och fysisk inaktivitet påverkar den enskilda individens hälsa och folkhälsan. Den grupp som har störst hälsomässig
vinst på att bli fysisk aktiv är den grupp som rör sig i liten utsträckning eller är helt stillasittande. Generellt sett är ensamboende äldre
mindre fysiskt aktiva och har en mer stillasittande fritid jämfört med
sammanboende äldre. Positiva hälsoeffekter av fysisk aktivitet finns att
hämta för såväl yngre äldre som för de allra äldsta, vilket gör att det är
viktigt att uppmuntra till ökad eller bibehållen fysisk aktivitet. Fysisk
aktivitet är ett mycket effektivt sätt att behålla en hög grad av självständighet hos äldre personer. Naturligtvis måste träningen anpassas
till den äldre, särskilt om det gäller de allra äldsta18.
Antalet fallskador ökar bland de äldre och i relation till alla andra
dödsorsaker är fallolyckor internationellt sett den femte vanligaste
dödsorsaken efter hjärt-kärlsjukdomar, cancer, stroke och lungsjukdomar19. Fysisk aktivitet har visat sig ha stor fallförebyggande effekt,
även för de personer som tidigare aldrig varit fysiskt aktiva19. Trots att
nyttan med fysisk aktivitet är känd minskar graden av ansträngande
fysisk aktivitet med stigande ålder18.
Det finns forskning som tyder på att mängden stillasittande ökar
risken för flertalet av våra stora folksjukdomar och förtida död18. Den
12
Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län
fysiska miljön i samhället påverkar omfattningen av individen och befolkningens fysiska aktivitet. Att ha närhet till natur och rekreationsområden leder i allmänhet till fler promenader i veckan i stället för
att koncentreras till helgen20. En ökad möjlighet till spontan aktivitet
förbättrar hälsan och folkhälsan samt minskar skillnader mellan olika
grupper i befolkningen6.
I Sörmland och Örebro län sover
65–84-åringarna i genomsnitt sju timmar
per natt.
Sömn
Sömnen blir både svagare och ytligare med åren och det leder till att
man blir mer lättväckt. Många äldre vaknar dessutom på morgonen
utan att vara helt utsövda vilket resulterar i kvällströtthet. Att ta en
tupplur under dagen är för många ett bra sätt att kompensera dålig
nattsömn. En tupplur är fyra till fem gånger effektivare än morgonsömnen men för långa tupplurar påverkar nattsömnen negativt och
varje individ får prova sig fram till vad som passar bäst21.
Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län
13
I Sörmland och Örebro län äter mer än
95 procent av äldre frukost varje dag
och ca 80 procent äter i stort sett minst
tre mål mat om dagen. Men trenden är
vikande och andelen som äter lunch,
middag och kvällsmål i stort sett varje
dag sjunker bland de äldre mellan åren
2000, 2004 och 2008. Kvinnorna i Sörmland och Örebro län har generellt sett
bättre frukt- och grönsaksvanor än
männen. Frukt- och grönsakskonsumtionen minskar dock hos kvinnorna med
stigande ålder medan männens konsumtion är tämligen konstant. Ensamboende äldre har en lägre konsumtion
av frukt och grönt jämfört med samboende äldre och goda matvanor är
vanligare hos personer med hög
utbildning och inkomst.
Att vara fysiskt och intellektuellt aktiv främjar sömnen och desto mer
man använder hjärnan desto bättre djupsömn får man. Studier har
enligt Statens folkhälsoinstitut visat att äldre kvinnor som är fysiskt
aktiva sover bättre än de som inte är det22. De allra flesta kan lära
sig att sova mer effektivt och då kan man klara sig med sex timmars
sömn, men kortare tid än det bör ingen sova.
Goda matvanor
Goda matvanor är grundläggande för en god hälsa och så länge äldre
är vid god hälsa har många kvar sina goda matvanor. Goda matvanor
kan beskrivas som att ha ett varierat och högt intag av frukt, grönsaker och fiberrika livsmedel, och låg konsumtion av energitäta och
näringsfattiga livsmedel22. Folkhälsoarbetet kring maten syftar till att
skapa förutsättningar så att alla kan äta på ett sätt som ger välbefinnande och hälsa. Att främja bra matvanor bland äldre kan ge stora
vinster för individens välbefinnande samtidigt som utveckling av
sjukdomar relaterade till matvanor kan förebyggas.
Människors energibehov minskar ofta med stigande ålder. Näringsbehovet, det vill säga behovet av vitaminer och mineraler är dock
detsamma, vilket gör det ännu mer viktigt att maten anpassas till
behoven och blir näringstätare det vill säga ger mycket näring på
14
Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län
en liten mängd mat. Äldre kan dessutom behöva äta flera mål och
mellanmål med bra kvalitet för att kunna tillgodogöra sig näringen i
maten. Smak och doft förändras vanligtvis hos äldre personer, därför
kan äldre personer behöva mat som kryddas mer än tidigare.
Ett vitamin som är svårt att få i sig tillräckligt av är vitamin D. Vistas
man utomhus lite räcker inte solens bidrag till D-vitaminförsörjningen. De bästa källorna till D-vitamin är fet fisk och fiskprodukter
liksom ägg och inälvsmat. Trots bra matvanor kan det vara svårt att
med vanlig mat komma upp i den mängd D-vitamin som kroppen
behöver, vilket gör att många äldre kan behöva D-vitamintillskott.
Body Mass Index (BMI) är ett mått som
används för att bedöma kroppsvikten.
Måttet används också för att bedöma
prognosen för sjuklighet och dödlighet för personer med hjärt- och kärlsjukdom. BMI hos en äldre person är
inte helt jämförbart med BMI hos yngre
eller medelålders personer och ett BMI
värde på 22–27 anges många gånger
som hälsosamt för äldre. Ett BMI-värde
som är 18,4 och lägre kan anses vara ett
tecken på undervikt eller långvarig brist
på energi i kroppen.
Förekomsten av många kroniska sjukdomar är högre i de allra äldsta
åldersgrupperna. Detta gör att bra matvanor är särskilt betydelsefulla
för dessa grupper23. Risken att utveckla ”välfärdssjukdomar” minskar
med en varierad kost bestående av frukt, grönsaker, fiberrika matvaror
och liten konsumtion av fett.
Risken för viktminskning och undernäring, ökar med stigande ålder.
Avgörande för hälsotillståndet är en bibehållen vikt. Störst risk för
undervikt och undernäring löper ensamboende, nyblivna änkor och
änklingar, äldre med kort utbildning, äldre med låg inkomst, fysiskt
och socialt inaktiva, personer med funktionshinder, personer med
depressioner eller andra psykiska åkommor16.
Alkohol
Måttlig alkoholkonsumtion bland friska äldre kan enligt flera studier
ha goda hälsoeffekter och förebygga främst hjärt- och kärlsjukdom.
Osäkerheten om dessa samband gör dock att alkoholkonsumtion inte
rekommenderas ur hälsosynpunkt. Dessutom kan alkoholmissbruk
orsaka allvariga sjukdomar och försämra livskvaliteten avsevärt. Under
de senaste åren har området alkohol och äldre uppmärksammats4.
Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län
15
Äldre män i Sörmland och Örebro län
konsumerar mer alkohol än äldre
kvinnor. Sju till åtta procent av männen
i åldersgruppen 65-79 år i de båda länen
uppger att de varit berusade en gång i
månaden under det senaste året22. Att
ha riskfylld alkoholkonsumtion innebär
ett regelbundet intag av alkohol eller
att ha en hög konsumtion vid enstaka
tillfällen.
Liv & Hälsa-undersökningarna visar på
en låg andel med riskbruk av alkohol
och förhållandevis få som rökte och
snusade.
16
Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län
Uppgifter tyder på att alkoholkonsumtionen ökar framförallt bland
äldre kvinnor. Dessutom ökar andelen äldre som dör av alkohol. Det
är angeläget att hälso- och sjukvården uppmärksammar detta genom
att använda metoder för tidig upptäckt.
De flesta äldre är alkoholkonsumenter och män i högre grad än
kvinnor. Resultat från Liv & hälsa data 2008 visar att det redan idag
finns äldre som har riskfylld alkoholkonsumtion. De som närmar sig
pensionsåldern har högre alkoholkonsumtion än dagens pensionärer.
Detta talar för att främjande och preventiva strategier behöver utvecklas för att möta utvecklingen i tid24.
Tobak
Enligt Liv & hälsa-undersökningarna i Sörmland och Örebro län är
trenden att andelen som röker och andelen som snusar inte har förändras bland de äldre mellan åren 2000, 2004 och 2008. Rökningen
är den riskfaktor som står för den största andelen av den totala sjukdomsbördan i Sverige näst efter högt blodtryck som i sig även har
tobaksbruk som en riskfaktor. Att sluta röka ger mycket snabbt en
tydlig förbättring av hälsan och äldre som aldrig har rökt eller har
slutat att röka har större chans att åldras med bra hälsa. Män snusar i
större utsträckning än kvinnor, men andelen som snusar sjunker med
stigande ålder.
I Sörmland och Örebro län röker dagligen var tionde man och kvinna i åldern
65–79 år. Bland männen i Sörmland i
åldersgruppen 80–84 år röker drygt en
av tio.
Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län
17
Hälsa
Jämfört med män uttrycker fler kvinnor
ett nedsatt psykiskt välbefinnande och
färre uppskattar sin hälsa som god.
Optimistisk framtidssyn för sin personliga del har drygt hälften av de äldre
65–79 år. Den optimistiska framtidssynen
sjunker i den äldsta åldersgruppen.
I Sörmland och Örebro län angav en
större andel kvinnor än män i åldersgruppen 65–79 år ett nedsatt psykiskt
välbefinnande. Bland män ökar andelen
med nedsatt psykisk välbefinnande i den
äldsta åldersgruppen. Drygt var tredje
äldre kvinna i länen kände sig oroliga
eller nedstämda i viss utsträckning eller
i högsta grad. För männens del var den
siffran lägre.
18
Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län
God psykisk hälsa
Andelen äldre i Sörmland och Örebro län som uppger att de har ett
gott psykiskt välbefinnande håller sig stabilt enligt befolkningsundersökningen Liv & hälsa 2000, 2004 och 2008. Det goda psykiska
välbefinnandet är som bäst i åldrarna 65–74 år. Samtidigt har andelen
äldre som ser optimistiskt på framtiden för sin egen del ökat. Psykiskt
välbefinnande främjas av möjligheten att vara delaktig i samhället,
att åldersdiskriminering motverkas, goda sociala relationer, bra fysisk
hälsa, tillgång till bra boende och tillräckliga inkomster, allt enligt
”Äldres hälsa – En utmaning för Europa25.
Trots att många äldre uppger att de mår psykiskt bra finns en annan
sida. Enligt nationell statistik anger var tredje kvinna och närmare var
femte man, som är 85 år och äldre, att de oroas av ängslan, oro eller
ångest. En fjärdedel av alla självmord begås av personer över 65 år26.
God tandhälsa
Resultaten från Liv & hälsa 2008 visar att hälften av de äldre bedömer
sin tandhälsa som bra eller mycket bra. Eftersom alltfler äldre idag har
sina egna tänder, kompletterade med exempelvis kronor, broar och inplantat ökar behovet av tandvård för att tandhälsan ska kunna bevaras
livet ut. Bland äldre som har flera olika sjukdomar och bor kvar hemma finns ett tandvårdsbehov som inte är tillräckligt tillgodosett i dag27.
Närmare 61 procent av männen och
67 procent av kvinnorna i åldern
65–84 år i Sörmlands och Örebro län
bedömde sin tandhälsa som bra eller
mycket bra.
God munhygien och en regelbunden måltidsordning är viktiga för att
förebygga såväl karies som tandlossning. En bra tandhälsa är dessutom
viktig för tuggförmågan och näringsintaget hos individer och kan vara
avgörande för att kunna tillgodogöra sig mat. Tandhälsan påverkar
med andra ord äldres välbefinnande och livskvalitet28.
Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län
19
Läkemedel
Behandling med läkemedel är viktigt för hälsa och livskvalitet. Det är
känt att läkemedelsförbrukningen ökar med åldern och läkemedel är
den vanligaste behandlingsformen för äldre människor29 30. Läkemedelsförbrukningen bör uppmärksammas då det bland annat finns
rapporter som redovisar att orsaken till att 15 till 22 procent bland
de äldre som skrivs in akut på medicinklinker orsakas av läkemedelsbiverkningar.
En läkemedelsgenomgång innebär att
den medicinskt ansvarige läkaren, sjuksköterska och kontaktpersoner i personalen som känner patienten väl,
systematiskt går igenom patientens
läkemedelsanvändning.
Vid behov kan de också ta råd av en
läkemedelsexpert, till exempel en apotekare. Problem som exempelvis olämpliga läkemedel, feldosering, biverkningar
och interaktioner, kan identifieras och
åtgärdas.
20
Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län
Ett vanligt resultat är att läkemedel
tas bort. Läkemedelsgenomgångar förekommer allt oftare, framförallt i särskilda boendeformer som sjukhem,
ålderdomshem och servicehus. Det finns
olika modeller för hur en läkemedelsgenomgång kan gå till och på senare tid
har behovet av en nationell definition
av läkemedelsgenomgång diskuterats,
inte minst för att kunna utvärdera och
jämföra effekten av dem.
Det finns flera studier som visar att
läkemedelsgenomgångar resulterar i
förbättrad kvalitet av läkemedelsanvändning men det saknas än så länge
studier som visar att de faktiskt leder
till bättre hälsa eller livskvalitet för de
äldre.
Källa: Fokusrapport - Äldres läkemedel
(Johan Fastbom, 2005), Socialstyrelsen,
Läkemedelsvärlden november 2008.
Skydds- och riskfaktorer
Folkhälsoarbetet i Sverige utgår från hälsans bestämningsfaktorer där
målet är att uppnå en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Att utgå ifrån hälsans bestämningsfaktorer handlar om att se till
individens psykosociala resurser (socialt stöd och lokala nätverk),
livsvillkor (boende, möjlighet till fritidssysselsättning), levnadsvanor
(kost, fysisk aktivitet) och till den samhällsekonomiska strukturen
och miljön. Detta gör att hälsan och folkhälsan är en angelägenhet
både för individen och för samhället.
Genom att stärka befintliga skyddsfaktorer bland äldre och reducera
eventuella riskfaktorer skapas förutsättningar för att främja hälsa och
förebygga ohälsa. En skydds- eller riskfaktor innebär en minskad eller
ökad risk för ohälsa.
Figur 2 (se nästa sida) illustrerar sambandet mellan olika antal skyddsoch riskfaktorer och dålig hälsa. Kvinnor och män uppvisar liknande
mönster och är därför hopslagna i figuren. Det är betydligt vanligare
bland personer med många riskfaktorer att ha dålig hälsa. Bäst hälsa
har de som har många skyddsfaktorer och få riskfaktorer. Bland personer som har 6–7 skyddsfaktorer och 0–1 riskfaktorer är det enbart
5 procent som har dålig hälsa. Motsvarande för de med många riskfaktorer och få skyddsfaktorer är 96 procent.
Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län
21
Figur 2 Andelen kvinnor och män i Sörmland och Örebro län, 65–84 år med
dålig eller mycket dålig hälsa uppdelat på antal risk- och skyddsfaktorer år 2008
100
96
80
60
Procent
De skyddsfaktorer som används för att
studera sambandet med dålig hälsa är
att:
• Motionera, det vill säga att vara fysiskt
aktiv minst två timmar per vecka på
fritiden.
• Ha goda kostvanor, det vill säga att äta
grönsaker eller frukt/bär minst fem
gånger per dag.
• Ha tillgång till personligt stöd i
händelse av personliga problem eller
kriser.
• Känna tillit till människor som bor i
det område där man bor.
• Trivas i den omgivande boendemiljön.
• Vara föreningsaktiv.
• Ha husdjur.
40
20
16
22
Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län
11
10
0
De riskfaktorer som används för att
studera sambandet med dålig hälsa är
att:
• Röka dagligen.
• Vara riskkonsument av alkohol (enligt
AUDIT).
• Ha fetma (BMI>30) eller vara under viktig (BMI<18,5).
• Ha problem med löpande utgifter
minst tre av de senaste tre månaderna.
• Ha blivit nedlåtande behandlad under
de senaste tre månaderna.
• Ha varit med om kritisk händelse
under de senaste två åren.
• Ha omvårdnad av någon anhörig eller
vän som är långvarigt sjuk eller har
andra nedsatta funktioner.
• Uppleva hemarbetet som betungande.
31
29
9
8
4-8
Riskfaktorer
12
11
5
5
2-3
0-1
3-4
0-2
5
6-7
Källa: Liv & Hälsa 2008, Samhällsmedicinska enheten,
Örebro läns landsting
Skyddsfaktorer
Viktiga framtida prioriteringar
För äldre liksom för den övriga befolkningen är det viktigt att arbeta
för en jämlik hälsa och förbättra de socioekonomiska bestämningsfaktorerna. Detta bör vara centralt i alla strategier och aktiviteter
rörande äldre31. Det är många faktorer som påverkar det goda livet på
äldre dagar, men det är främst inom fyra områden som de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatserna bör ske. Detta inom
de så kallade fyra hörnpelarna för ett gott åldrande som är social
gemenskap och stöd, meningsfullhet och delaktighet, fysisk aktivitet
och goda matvanor.
På de följande sidorna följer en beskrivning utifrån de fyra hörnpelarna som kort belyser vad forskningen säger, åtgärder som behöver
genomföras och visar på några praktiska exempel på insatser/projekt
från Sörmland och Örebro län.
Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län
23
Social gemenskap och stöd
Vad säger forskningen?
Det finns en omfattande forskning som visar på
fördelarna med ett brett och livslångt socialt nätverk.
Immunsystemet förstärks och att puls och blodtryck
sjunker vid positiva sociala relationer. Forskarna talar
också om psykologisk påverkan och säger att individer som har sociala relationer som omfattas av socialt
stöd, inflytande och engagemang etc. har bättre självkänsla, självbild, social kompetens och trygghet. Den
som har ett stödjande nätverk omkring sig får också
tillgång till hjälp i livets svårigheter32.
Åtgärder
Att skapa gemenskap och nätverk bland äldre kan på
olika sätt stödjas av samhället. Boendet är betydelse-
24
Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län
fullt och att man är förankrad i sin boendemiljö. I
anslutning till boendet kan till exempel kommunerna
satsa på grönområden, lättillgängliga promenadvägar
och rastställen. Kommunerna är också viktiga som
nätverksbyggare och kan vara en kanal till föreningslivet. Föreningslivet har stor betydelse och kan erbjuda
mötesplatser och aktiviteter anpassade till olika åldrar.
Åldrandet kan innebära att de sociala relationerna blir
färre och då kan mötesplatsen bli en viktig stödjande
miljö för den äldres sociala deltagande.
Kulturens betydelse för hälsan får allt mer stöd i forskningen. Satsningar på kultur för seniorer är ett sätt att
skapa mötesplatser för äldre. Många kommuner
genomför uppsökande och förebyggande hembesök
hos äldre med syfte att bland annat skapa förutsättningar för praktiskt och socialt stöd. Statens folkhälso-
institut har föreslagit till regeringen att FHI ska
utveckla en nationell vägledning för hur uppsökande
och förebyggande hembesök hos äldre kan genomföras6.
Exempel på insatser i länen
Kultur för äldre
Flens kommun har genomfört ett 2-årigt projekt
”Kultur för seniorer”. I Flens kommun finns sedan
många år kulturombud på alla enheter inom särskilda
boenden, dagverksamheter och inom hemtjänsten.
Dessa svarar för kulturaktiviteterna lokalt på enheterna
och har varit viktiga samarbetsparters under projekttiden. En viktig del har varit att skapa inomhus- och
utomhusmiljöer som uppmuntrar till kulturaktiviteter
på kommunens äldreboenden. Alla äldreboenden
har bland annat inrett balkonger och uteplatser.
Trädgårdsmöbler, växter, stora krukor, minifontäner,
balkongmattor med mera inköptes. Nya mötesplatser
har startat i samverkan med Frivilligverksamheten Till-
sammans. Samverkan med studieförbunden och andra
organisationer har växt sig starkt.
I Örebro kommun är ”Kultur för seniorer” en kommunal verksamhet som arbetar för att öka tillgängligheten till kultur för äldre boende i Örebro kommun.
Bland annat erbjuds utbildningen ”Kultur som en del
i vårdarbetet” för vårdpersonal inom kommunen.
Målet är att det utbud som finns i samhället i stort
också, i så stor utsträckning som möjligt, ska vara tillgängligt för den som är gammal. Under hösten 2010
och våren 2011 genomförs totalt 144 kulturarrangemang på 12 olika platser i Örebro kommun. Dessa
arrangemang arrangeras inom ramen för Kulturrundan. Platserna är seniorboenden, särskilda boenden
och träffpunkter. Kulturrundan är ett samarbete mellan Kultur för seniorer, de platser där arrangemangen
äger rum (kommunala och privata verksamheter) och
ett stort antal aktörer som står för arrangemangen.
Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län
25
Meningsfullhet
och delaktighet
Vad säger forskningen?
Forskarna Rowe och Kahn (1998)33 talar om att en
central del i åldrandet, som betraktas som ”lyckosamt”,
är ett fortsatt engagemang med nära relationer och ett
aktivt deltagande i meningsfulla och målmedvetna aktiviteter något som kan resultera i en ökad förståelse,
mening och syfte med livet32. Åldersgruppen 65–84 år
är en mycket aktiv åldersgrupp. Några är fortfarande i
yrkeslivet, andra sköter barnbarn, deltar i föreningsliv,
reser, är ledare i idrottsföreningar och 60 procent av
äldreomsorgen sköts av anhöriga. Westerholm (2010)
säger att ska vi bevara välfärden framöver måste vi se
äldre som en resurs och låta de äldre som vill och kan
fortsätta arbeta34.
Åtgärder
Många äldre vill fortsätta att arbeta högt upp i åldrarna, men oberoende av om det är lönearbete, verksamheter inom frivilligsektorn eller engagemang i andra
26
Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län
typer av verksamheter så bidrar arbete till mening i
livet för många äldre och därmed goda förutsättningar
för en god hälsa.
Att skapa mötesplatser för äldre är ett sätt att skapa en
miljö som både kan bidra till goda sociala nätverk och
till att äldre människor känner en mening i tillvaron.
Exempel på insatser i länen
Mötesplatser med och för pensionärer
I Trosa finns pensionärernas hus som är en mötesplats
för alla pensionärer. Huset drivs av pensionärsalliansen.
Här finns café, väntjänst, PRO Trosa och SPF:s föreningsaktiviteter samt Röda Korsets Trosa krets.
Väntjänsten Nätverket i Kumla startade 1989 och
drivs av Kumlas pensionärsföreningar och Röda Korset.
Nätverket är en ideell och frivillig sammanslutning
med syfte att hjälpa till med praktiska göromål och
att skapa gemenskap mellan människor. Verksamhet
bedrivs på elva platser i kommunen.
Frivilligsektorn med hela föreningslivet är kanske än
viktigare efter den yrkesverksamma delen av livet.
Äldre- och rehabcentrum i Oxelösunds kommun har
ett samverkansprojekt med olika delprojekt. Bland
annat har man ett seniorcafé på kommunens bibliotek, en mötesplats Björntorp – där äldre kan äta, fika
och delta i aktiviteter som promenader, föreläsningar
och musikupplevelser samt samverkan med frivilligorganisationerna vars insatser man sammanställer och
fördelar. För att visa kommunens uppskattning för de
frivilligas arbete bjuds de på en lunch, en utflykt och
ett utbildningstillfälle per år.
Uppsökande verksamhet
Lindesbergs kommun genomförde 2007 hälsofrämjande besök hos kommunens 80-åringar. Målet var
att på sikt främja hälsan hos den utvalda målgruppen
utifrån de fyra faktorerna fysisk aktivitet, bra kost,
social gemenskap och meningsfull sysselsättning samt
att ge viktig information. För kommunen var målet
att få kunskap om 80-åringarnas livsstil och framtida
behov, skapa struktur för hälsofrämjande besök samt
att skapa en organisation för den hälsofrämjande verksamheten för äldre35.
Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län
27
Fysisk aktivitet
28
från bostaden samt av tillgången till kollektivtrafik i
närheten till bostaden25.
Vad säger forskningen?
Det finns studier som visar att hälsovinsterna av fysisk
aktivitet i stort sett är desamma för äldre personer som
för andra åldersgrupper. Människor som fortsätter att
vara aktiva högt upp i åren har dessutom högre grad
av livskvalitet, fler år utan funktionsnedsättning, mindre risk för depressioner och minskad risk för nedsatt
kognitiv funktion16.
Äldre personer löper större risk än andra att drabbas av
fallskador som exempelvis lårbensbrott. Orsakerna är
ofta komplexa men kan handla om stillasittande, medicinering och annat som orsakar sämre balanssinne.
Fallskador orsakar stort personligt lidande och olyckorna inträffar oftast i hemmet och många av dem skulle
ha kunnat undvikas med enkla insatser och medel.
Den fysiska miljöns utformning i samhället påverkar
omfattningen av individens fysiska aktivitet. BergmanStamblewski (2009) säger att den fysiska aktiviteten
och självständigheten hos äldre påverkas av om det
finns närliggande affärer och service på gångavstånd
Det finns stark vetenskapligt underlag för att rådgivning till patienter i hälso- och sjukvården ökar den
fysiska aktivitetsnivån med mellan 12–50 procent hos
individen. Svenska studier visar att fysisk aktivitet på
recept (FaR) kan leda till såväl ökad fysisk aktivitet
Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län
som minskad stillasittande tid36. Den fysiska aktiviteten hos
individer som har fått rådgivning är klart ökad minst ett halvår
efter samtalet37. Korta rådgivande samtal med personal på
vårdcentralen med skriftligt material som stöd gör att äldre
människor blir mer fysiskt aktiva. Dessa samtal (3–10 minuter)
kan vara lika effektiva som längre rådgivning.
Åtgärder
En betydelsefull faktor för att bibehålla regelbundenheten i
utövandet av fysiska aktiviteter är att de lätt kan anpassas till
vardagslivet. Viktigt är att det skapas stödjande miljöer för
fysisk aktivitet som ökad tillgång till cykel- och gångbanor,
lättillgängliga och attraktiva grönområden och promenadstråk.
En trafiksäker miljö kan främja äldres fysiska aktivitet. Ett sätt
att anpassa trafikmiljön och stadsmiljön till de äldres villkor är
att till exempel öka tiden mellan grönt och gult trafikljus. En
annan insats är att införa så kallade gångfartsområden. Med
gångfartsområden menas områden där fordon inte får framföras i högre hastighet än gångfart.
Fysisk aktivitet på recept (FaR) är ett enkelt och effektivt
redskap för att främja fysisk aktivitet. Sjuksköterskor, sjukgymnaster och läkare bör ge patienter råd angående fysisk aktivitet
anpassad till personlig livsstil och hälsotillstånd. Förskrivning
av FaR bör kompletteras med råd om att undvika stillasittande,
eftersom minskat stillasittande kan vara lika viktigt för hälsan
som ökad fysisk aktivitet. En åtgärd inom hälso- och sjukvården
är att öka rådgivningsintensiteten och genomföra motiverande
samtal. Hälso- och sjukvårdspersonal behöver fortlöpande få
utbildning i den fysiska aktivitetens betydelse för att förebygga
och behandla ohälsa bland äldre6.
Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län
29
Genom att fungera som aktivitetsarrangör har frivilligorganisationerna blivit en viktig samarbetspart för
hälso- och sjukvården i FaR arbetet. Detta gör det
angeläget att hälso- och sjukvårdens FaR verksamhet
planeras i nära samverkan med frivilligorganisationerna.
Exempel på insatser i länen
Hälsans stig
Hjärt- och lungsjukas riksförbund har i samverkan
med landets kommuner fram till nu anlagt 110 promenad- och motionsslingor (Hälsans stig). På Hälsans
stig kan man ta en promenad mot ett sundare liv.
Idéen som kommer från Irländska Hjärtfonden är att
främja motion i alla åldrar och att förebygga hjärtkärlsjukdomar. Hälsans stig kan användas av såväl
söndagsflanörer som frisksportare, dagisgrupper och
pensionärer. Hälsans stig finns i Katrineholm, Nyköping, Malmköping, Oxelösund, Mariefred, Strängnäs,
Torshälla och Kumla.
Fallskadeprevention
I Nyköping löper kommunens fallskadeförebyggande
arbete från strategisk nivå till praktisk hjälp för äldre.
30
Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län
Fokus ligger på personer över 65 år. Några exempel är:
• Fixar-Malte som kan sätta upp halkskydd och
andra hjälpmedel hemma hos äldre.
• Inom äldreomsorgen är fallprevention ett priori terat område.
• Kommunen arbetar tillsammans med pensionärs-
organisationer och landstinget för att få ut infor mation om hur äldre med enkla medel undviker
fallrisker hemma och hur man håller sig aktiv som
äldre.
Regionförbundet Örebro, FoU Välfärd har arbetat
med ett forskningsprojekt kring att förebygga fallolyckor. ”Kan vårdbiträden/undersköterskor förebygga
fall?” är huvudfrågan i forskningsprojektet. Hemmaboende äldre med fallrisk lottades till tränings- eller
kontrollgrupp. Träningsgruppen fick stöd i träning
vid åtta hembesök av vårdbiträde/undersköterska. Alla
deltagare fick besök av arbetsterapeut och sjukgymnast
som utformade träningen. Studien gjordes i samarbete
med forskare vid Örebro universitet. I studien medverkade 27 undersköterskor, 11 arbetsterapeuter och
16 sjukgymnaster från sju kommuner och primärvården i länet.
Goda matvanor
Vad säger forskningen?
Liv & hälsa 2008 visade att majoriteten av de äldre åt lunch,
middag, kvällsmål i stort sett varje dag, men trenden var mellan
åren 2000, 2004 och 2008 att andelen som åt lunch, middag,
kvällsmål i stort sett varje dag hade minskat över tid.
Matvanor precis som många andra vanor grundläggs i tidig
ålder och det är relativt få interventioner som kunnat visa bestående kostförändringar hos äldre. Därför kan riktade insatser
till grupper som löper ökad risk att utveckla sjukdomar och
vars förlopp går att påverka, exempelvis diabetes, hjärt- och
kärlsjukdomar eller osteoporos ha större effekt än generella insatser riktade till hela den äldre befolkningen. Tillskott i maten
av vitamin D3 och kalcium är ett sätt att förebygga frakturer
som kan uppstå när äldre, sköra, människor faller25.
Att matvanorna hos äldre försämras kan bero på flera orsaker
som minskad aptit, medicinska biverkningar som muntorrhet
och förstoppning, dåliga tänder som gör det svårt att tugga,
funktionshinder som gör det svårt att äta utan hjälp samt ett
försämrat smak och luktsinne1 25.
Åtgärder
Projektet hälsosamt åldrande i Europa uppmanar till att prioritera och verka för hälsosam mat och sunda matvanor bland
äldre. Bland annat betonas vikten av mycket grönsaker, rotfrukter, frukt och fibrer i kosten, samt en begränsad konsumtion av mättade fetter1 25. Det poängteras också att en ökning
av frukt- och grönsaksätande kräver kraftfulla åtgärder i form
av hälsokommunikation och prissänkningar på frukt och grönt.
Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län
31
Matskola för äldre är ett sätt att öka kunskapen om
hälsa, skapa nya kontakter och främja gemenskap
kring måltiden . Målgruppen för Matskolan är i
huvudsak friska hemmaboende 65-åringar eller äldre.
Tyngdpunkten ligger på att ge äldre kunskap att klara
sin matsituation det vill säga att handla, förbereda
och laga mat på egen hand i hemmet så länge personen själv orkar och har förmåga. Utvärderingen
av pilotprojektet i Uppsala visade att Matskolan var
uppskattad, att kunskapen hos de äldre ökade och att
deltagarna förändrat en del tankar och vanor kring
mat. För att se långsiktiga effekter på beteendet av
Matskolan krävs fler studier38.
Exempel på insatser i länen
Passion för livet
Passion för livet initierades av Sveriges Kommuner
och Landsting och Qulturum (utvecklingsavdelningen
inom Landstinget i Jönköpings län). Syftet var att
32
Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län
skapa förutsättningar för ett hälsosamt helt liv med
hög livskvalitet för äldre människor samt att vara ett
arbetssätt påverka målet: bästa möjliga liv – hela livet.
Målsättningen var att engagera pensionärer att själva
ta ansvar för förebyggande arbete för ett så rikt och
hälsosamt liv som möjligt samt att få fram budbärare
som kunde förmedla kunskaper och metoder. Strategin var att med moderna kvalitetsutvecklingsmetoder
väcka människor att gå från ord och kunskap till
handling och ändrad livsstil. Passion för livet har
spritts över landet.
Bland annat ska vuxenförvaltningen i Eskilstuna kommun tillsammans med ett studieförbund driva och
erbjuda seniorer att delta i livscaféer under namnet
”Passion för livet”. Metoden används för att stimulera
till positiva förändringar av vanor och mönster i livsstilen, för att få ”bästa möjliga liv – hela livet”.
Passion för livet tar upp fem områden som WHO
lyft som viktiga faktorer för god hälsa och livskvalitet:
egenmakt, sociala nätverk, regelbunden fysisk aktivitet, bra matvanor samt ett säkert boende. Efter avslutad cirkel ska utföraren erbjuda deltagarna möjlighet
till fortsatta livssamtal i cirkelform.
Studiecirklar ”Passion för livet” pågår också i Örebro
län bland annat i kommunerna Laxå och Askersund.
Örebro läns landsting har budgeterat 300 000 kronor
för att stimulera studieförbunden att arbeta med
”Passion för livet”.
Kvalitetssystem för avseende äldres kost
och nutritionssituation
Karlskoga kommun har sedan slutet av 90-talet
arbetat med riktade insatser inom matområdet för att
förebygga undernäring bland äldre. Det följdes av att
ta fram rutiner för bedömning av näringstillstånd och
kvalitetssäkring av nutrition i kommunal äldreomsorg.
Ett stort antal kommuner och landsting implementerar kvalitetsregistret ”Senior alert”. I kommunerna
handlar det om hemsjukvård i ordinärt boende,
särskilt boende och korttidsvård/verksamheter. I
landstinget handlar det om sjukhusvård inom specialiteterna medicin, geriatrik, kirurgi, ortopedi och
hemsjukvård i ordinärt boende där landstinget har ett
ansvar. I Senior alert går det bland annat att se risken
för fall och undernäring.
En översyn görs på olika håll för att se över den mat
som serveras äldre.
Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län
33
34
Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län
Sammanfattning
Äldres hälsa
ur ett livscykelperspektiv
Äldre blir vi hela livet. Våra livsvillkor och levnadsvanor följer oss från den dag vi föds tills vi dör. Livsvillkor och levnadsvanor påverkar vår hälsa. Livet är
inte rättvist. Hälsan är ojämnt fördelad bland oss och
skillnaderna verkar inte jämnas ut med ökad ålder
utan skillnader som uppstått tidigt i livet ser ut att
bestå. Det är lönsamt att investera i hälsa både för den
enskilde individen och samhället. Ska vi rå på den
ojämlika hälsan måste vi investera i våra barn. Men
det är inte för sent att investera i äldres hälsa. Förutom hälsovinst för den enskilde individen är främjande
av äldres hälsa också en besparing för hälso- och sjukvården, då sjukdomar hos äldre är vanligare än bland
yngre. Ett åldrande med god hälsa förlänger livet. För
att nå det goda åldrandet är de fyra hörnpelarna för
ett gott åldrande särskilt viktiga; social gemenskap och
socialt stöd, meningsfullhet och delaktighet, fysisk
aktivitet och goda matvanor
Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län
35
Figur 3 Hälsa ur ett livscykelperspektiv
ojämlikhet i hälsa
g till natur och ku
gån
lt u
l
l
i
r
T
0–
50
–6
4
51
9
65
l gemenska
cia
p
So h soialt stöd oc
4
Bra boende
geografi – s
Bra start i livet
ningsful
Me lakt lhet
e
i gh
hd
et
oc
51
–6
gen
us
4
–6
51
50
0–
sofrämjan
Häl arbete de
nde hälso- och
s
j
mja
ukv
frä
år
lso
d
0–
50
9
–7
65
er
åld
Trygga
relationer
+
Mat
80
År
t
icite
9
oekonomiska faktor
soci
er
Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län
ns i livet mella
Bala, skola och arbn
ete
id
frit
–7
65
36
etn
4
–6
51
ocio
gra
fi
50
År
–7
0–
ofrämjan
Häls nadsvanode
v
r
le
F ys i s k
aktivitet
År
Hä
År
Figur 4 Åtgärder för ett hållbart åldrande utifrån fyra hörnpelare
Fysisk
aktivitet
Anpassade program för fysisk aktivitet
bland äldre.
Ökade möjligheter för funktionshindrade
äldre att komma ut.
Lättillgängliga promenadstråk och grönområden.
Fysisk aktivitet på recept.
Mötesplatser nära boende för främjande
av fysisk aktivitet.
Social gemenskap
och socialt stöd
Satsning på ökad valfrihet i
boende och trygghetsboenden.
Säkerhetsfrämjande arbete
bland äldre.
Uppsökande verksamhet
bland äldre.
Telefonrådgivning, hälsocoacher och äldrevårdscentraler.
Förebygga fallolyckor.
Ökad kunskap bland vårdpersonal om äldres sexualliv
för bättre rådgivning.
Satsa på kultur och natur för
äldre.
Mat
80+
Kvalitetssäkring av måltider i
hemtjänst och äldreboenden.
Subventioner av frukt och
grönt.
Matskola för äldre.
Motiverande samtal kring
mat och fysisk aktivitet.
Implementering av kvalitetsregistret ”Senior alert”.
Meningsfullhet
Delaktighet
Fokusera på äldres förmåga och kapacitet
istället för begränsningar.
Samverka kring, ta tillvara och utveckla
både fysiska och virtuella mötesplatser så
att de är tillgängliga för alla.
Samverka med föreningslivet.
Undvik åldersdiskriminering.
Främja ett arbetsliv med möjligheten
att förvärvsarbeta fram till pension och
därefter.
Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län
37
Referenser
1 Josefsson K. (red), Eriksson H-G. (2011) Liv & hälsa Söderman-
12 Lennartsson, Karin.(2001) ”Still in Touch. Family Contact,
lands och Örebro län 2008 Äldre personers hälsa, levnadsvanor
Activities and Health Among Elderly in Sweden.
och livsvillkor - En enkätundersökning
Akademitryck AB 2001
2 Statistiska centralbyrån (2009) Statistisk årsbok för Sverige
13 Boverket Så bor morgondagens äldre. www.boverket.se
2011-0217
2010. Stockholm
3 Socialstyrelsen (2006) Social rapport 2006. Stockholm
14 Fisher KJ, Li F, Michael Y, Cleveland M. Neighborhood-level
4 Statens Folkhälsoinstitut (2007) Äldres hälsa – En utmaning för
influences on physical activity among older adults: a multilevel
analysis. J Aging Phys Act 2004;12(1):45- 63
Europa – Kortversion 2007:02
5 Region Fakta 2011-02-15 www.regionfacta.com
15 Li F, Fisher KJ. A multilevel path analysis of the relationship
6 Statens Folkhälsoinstitut (2010) Folkhälsopolitisk rapport 2010
between physical activity and self-rated health in older adults.
Journal of Physical Activity and Health 2004:1(4)
Framtidens folkhälsa – allas ansvar . Östersund 2010:16
7 Statens Folkhälsoinstitut (2002) Satsa på äldres hälsa –
16 Agahi N, Lagergren M, Thorslund M, Wånell S. Hälsoutveckling
En kunskapssammanställning med goda exempel. 2002:27.
och hälsofrämjande insatser på äldre dar. En kunskapssamman-
Sandvikens tryckeri:2003
ställning. 2005:6. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut
8 Statens Folkhälsoinstitut (2008) Var med och bestäm! Delaktig-
17 Haraldsson, Katarina, Baigi Amir, Strömberg Ulf, Marklund
het och inflytande – en förutsättning för hälsosamt åldrande
Bertil. (2010) Hur mår Hallänningen? Fokus på Äldres hälsa.
erfarenheter av hälsofrämjande arbete. Östersund
Landstinget Halland FoU Halland
9 Statens Folkhälsoinstitut (2009) Det är aldrig för sent! Förbättra
18 Agahi N, Andersson L, Lagergren M, Lennartsson C, Piekut D,
äldres hälsa med möten, mat och aktivitet. Östersund.
Saletti A, Thorslund M, Wånell SE (2008). Hälsoläget hos länets
10 Anne Ingeborg Berg (2008) Life Satisfaction in Late Life:
ålderspensionärer – En utgångspunkt för hälsofrämjande
Markers and Predictors of Level and Change Among 80+ Year
åtgärder. Äldrecentrum 2008:2
Olds Göteborgs universitet
19 Sveriges kommuner och landsting (2009) Fallskador bland äldre
11 Antonovsky A (1987). Unraveling the mystery of health: How
20 Bergman-Stamblewski A (2009) Äldres miljöer för fysisk aktivi-
people manage stress and stay well. San Francisco, CA: Jossey-
Bass.
38
Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län
– en sammanfattning av en kunskapsöversikt om fallskador
tet – samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och ett hälso-
samt åldrande. Statens folkhälsoinstitut 2008:5
21 Äldre i Centrum http://www.aldreicentrum.se/till-tidskriften/
32 Neda Agahi, Carin Lennartsson, Jenny Österman, Sven Erik
2004-2002/Nr-42003--Nar-hjarnan-sviktar
Wånell (2010). Sociala relationer, socialt deltagande och hälsa
22 Statens Folkhälsoinstitut (2009) Levnadsvanor Lägesrapport
bland äldre personer. Socialmedicinsk tidskrift, Vol 87,
Nr 3 (2010)
2009, Östersund R 2010:01
23 Steen, Bertil (2001) Äldre i går i dag och imorgon. Aspekter
33 Rowe JW & Kahn RL (1998). Successful Aging. New York:
på kohortskillnader och prevention av åldrandets manifest-
tioner. Läkartidningen 2001; 98:545-50
34 Westerholm Barbro (2010) Äldre människor – en resurs diskri-
Pantheon Books
24 Linden-Boström Margareta, Persson, Carina Persson, Berglund
minerad inom och utom arbetslivet. Socialmedicinsk tidskrift,
Sten. (2009) Riskfylld alkoholkonsumtion bland äldre –
Vol 87, Nr 3 (2010)
Resultat från en svensk befolkningsundersökning, Volym 26
35 Karami Ebba (2008) Möjligheter på äldre dar… Hälsofrämjande
25 The Swedish National Institute of Public Health R 2006:29
besök för äldre i Lindesbergs kommun, Äldreomsorgens skrift- och rapportserie Rapport nr 2. Lindesberg:2008
Healthy Ageing A Challenge for Europe R 2006:29
26www.kunskapsguiden.se/aldre/Teman/folkhalsa/Sidor/
36 Kallings LV, Sierra Johnson J, Fisher RM, Faire U, Ståhle A,
default.aspx
Hemmingsson E, et al. (2009) Beneficial effects of individualized
27 Örebro läns landsting, samhällsmedicinska enheten (2010)
physical activity on prescription on body composition and
En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut 2010 ur
cardiometabolic risk factors: results from a randomized
ett jämlikhetsperspektiv, Triotryck 2011
controlled trial. Eur J Cardiovasc Prev Rehabil. 2009;16:80-4
28 Socialstyrelsen (2009) Folkhälsorapport 2009. Socialstyrelsen:
37 Statens beredning för medicinsk rådgivning (2007). Metoder
Stockholm
för att främja fysisk aktivitet. En systematisk litteraturöversikt.
29 Fastbom,J. (2006). Äldre och läkemedel. Stockholm: Liber
SBU Stockholm
30 Josefsson,K. (2009) Sjuksköterskan i kommunens äldrevård och
38 Nydahl M (2006). Matskola för friska hemmaboende äldre.
Socialstyrelsen
äldreomsorg. Stockholm: Gothia Förlag AB.
31 Berensson Karin, Olofsson Elisabeth, Räftegård Färggren
39 Hallner Christian, Lundgren Ulrika, Fahlström Gunilla (2005)
Therese (2010) Äldres hälsa – en utmaning för Europa. Social-
Vikten av rätt kost Rutiner för bedömning av näringstillstånd
medicinsk tidskrift, Vol 87, Nr 3 (2010)
och kvalitetssäkring av nutrition i kommunal äldreomsorg,
Rapport nr 7 Forum äldre skriftsserie, Örebro:2005
Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län
39
