Europeiska kommissionen - Pressmeddelande
Ekonomisk vinterprognos 2017: Stadig kurs i krabb sjö.
Bryssel den 13 februari 2017
Alla EU-länders ekonomier kommer att växa under 2016, 2017 och 2018
Winter economic outlook 2017
Den europeiska ekonomiska återhämtningen, som har stått emot de globala utmaningarna under förra
året, förväntas fortsätta i år och nästa år: för första gången sedan tio år beräknas ekonomierna i alla
EU-länder öka under hela prognosperioden (2016, 2017 och 2018). Prognosen omgärdas dock av
större osäkerhet är vanligt.
Den reala BNP:n i euroområdet har ökat under 15 på varandra följande kvartal, sysselsättningen växer
i stabil takt och arbetslösheten fortsätter att minska, även om den fortfarande ligger över de nivåer
som rådde före krisen. Den privata konsumtionen är fortfarande motorn för återhämtning.
Investeringstillväxten fortsätter, men är fortfarande svag.
I Europeiska kommissionens vinterprognos, som offentliggjordes idag, förväntas euroområdets BNPtillväxt ligga på 1,6 % 2017 och 1,8 % 2018. Detta är något mer än vad som väntades i
höstprognosen (2017: 1,5 %, 2018: 1,7 %) till följd av bättre än förväntade resultat under andra
halvåret 2016 och en relativt god start på året 2017. BNP-tillväxten i EU som helhet bör följa ett
liknande mönster och beräknas uppgå till 1,8 % i år och nästa år (i höstprognosen: 2017: 1,6 %,
2018: 1,8 %).
Riskerna som kringgärdar dessa prognoser är särskilt stora, och trots att både både uppåt- och
nedåtriskerna har ökat, lutar det totalt sett fortfarande mer i negativ riktning.
– Den ekonomiska återhämtningen fortsätter för femte året i rad. I dessa osäkra tider är det dock
viktigt att EU:s ekonomier förblir konkurrenskraftiga och bibehåler sin förmåga att anpassa sig till
föränderliga omståndigheter. Det kräver löpande strukturreformer. Vi måste också satsa mer på
tillväxt för alla, så att återhämtningen blir något som alla känner av. Nu när inflationen ölar från en
mycket låg nivå kan vi inte vänta oss att den nuvarande penningpolitiska stimulansen ska vara evigt.
Länder med stora underskott och hög skuldnivå bör därför se till att få ned dessa så att de blir mer
motståndskraftiga mot ekonomiska omvälvningar, sade Valdis Dombrovskis, vice ordförande med
ansvar för euron och dialogen mellan arbetsmarknadens parter samt för finansiell stabilitet, finansiella
tjänster och kapitalmarknadsunionen.
– Den europeiska ekonomin har visat sig kunna stå emot de många påfrestningar den utsatts för under
åren. tillväxten håller i och arbetslöshet och underskott minskar. Men eftersom osäkerheten
fortfarande är stor är det viktigare än någonsin att ve utnyttjar alla strategiska instrument för att
främja tillväxten. Framför allt måste vi se till att tillväxtens fördelar blir kännbara i alla delar av
euroområdet och i alla samhällsskikt, sade kommissionär Pierre Moscovici, med ansvar för
ekonomiska och finansiella frågor, skatter och tullunionen.
Den globala återhämtningen förväntas få fart
Tillväxtutsikterna för de avancerade ekonomierna utanför EU har ökat under de senaste månaderna,
vilket till stor del beror på förväntningarna om finanspolitiska stimulanser i Förenta staterna, som lett
till högre räntesatser och en uppskrivning av den amerikanska dollarn. Tillväxten i tillväxtekonomierna
förväntas också öka stadigt fram till 2018, om än i varierande grad i olika länder och regioner. Detta
kan ge en skjuts åt de europeiska exporterna av både tjänster och varor efter ett svagt år 2016.
Inflationstakten ökar
Inflationen i euroområdet har nyligen ökat efter det att den senaste tidens sjunkande energipriser
nyligen har börjat öka igen. Efter att ha varit mycket låg under de senaste två åren är inflationen nu på
väg upp i år och nästa år, men ligger fortfarande lägre än målet ”mindre än, men i närheten av 2 % på
medellång sikt”, som är definitionen på prisstabilitet. Den underliggande inflationen, som utesluter de
volatila priserna på energi och livsmedel, kommer endast att öka gradvis. Totalt sett förväntas
inflationen i euroområdet öka från 0,2 % 2016 till 1,7 % under 2017 och 1,4 % 2018. Inflationen i EU
beräknas stiga från 0,3 % 2016 till 1,8 % 2017 och 1,7 % 2018.
Inhemsk efterfrågan fortsätter att utgöra ryggraden för ekonomisk tillväxt
Den privata konsumtionen förväntas förbli den huvudsakliga drivkraften för tillväxt, stödd av varaktiga
förbättringar av sysselsättningen och tilltagande nominella löneökningar. Med ökande inflation och
begränsad ökning av hushållens köpkraft i år och nästa år förväntas emellertid tillväxten av den privata
konsumtionen att minska.
Investeringarna kommer att fortsätta att öka, men endast måttligt, med stöd av ett antal faktorer
såsom låga finansieringskostnader och ökad global aktivitet. Projekt som finansieras inom ramen för
investeringsplanen för Europa bör i allt större utsträckning stödja privata och offentliga investeringar
på sin väg från godkännande till genomförande. Investeringarna i euroområdet förväntas allmänt öka
med 2,9 % i år och med 3,4 % 2018 (2,9 % och 3,1 % i EU), en ökning med 8,2 % fram till i dag
sedan återhämtningen inleddes i början av 2013. Investeringarnas andel i BNP är emellertid
fortfarande lägre än värdet vid sekelskiftet (20 % under 2016 jämfört med 22 % under 2000–2005).
Dessa ihållande svaga investeringar gör att det uppstår tvivel på återhämtningens hållbarhet och
ekonomins tillväxtpotential.
Ytterligare sysselsättningstillväxt bidrar till lägre arbetslöshet
Den ekonomiska återhämtningen fortsätter att ha mycket positiva effekter på arbetsmarknaderna,
efter omfattande strukturreformer i medlemsländerna. Sysselsättningstillväxten förväntas förbli relativt
solid, men något mindre kraftig under 2017 och 2018 än vad som var fallet förra året. Arbetslösheten i
euroområdet väntas minska ytterligare, från 10,0 % 2016 till 9,6 % i år och 9,1 % 2018. I EU som
helhet väntas arbetslösheten sjunka från 8,5 procent 2016 till 8,1 procent i år och 7,8 procent 2018.
Detta är den lägsta arbetslösheten sedan 2009, men den ligger fortfarande över de nivåer som rådde
före krisen.
Minskad statsskuld och offentliga underskott
Euroområdets samlade offentliga underskott och offentliga skuldkvot förväntas sjunka ytterligare under
2017 och 2018. Det offentliga underskottet för euroområdet väntas sjunka från 1,7 % av BNP förra
året till 1,4 % för både 2017 och 2018. Denna nedgång speglar de lägre ränteutgifterna till följd av
extremt låga räntor. Det återspeglar också ytterligare förbättringar på arbetsmarknaden: fler personer
betalar skatter och avgifter, och färre behöver sociala transfereringar. Skuldsättningen som andel av
BNP beräknas gradvis minska från 91,5 % 2016 till 90,4 % 2017 och 89,2 % 2018.
Alla medlemsstaters ekonomier expanderar
För första gången sedan 2008 tyder kommissionens prognos på ekonomisk tillväxt i alla EU:s
medlemsländer för hela prognosperioden (2016, 2017, 2018). Till och med de medlemsstater som
drabbats hårdast under lågkonjunkturen väntas åter få tillväxt under förra året. Effekterna av den
högre växelkursen för den amerikanska dollarn och högre långfristiga räntor skulle dock kunna öka
skillnaderna i tillväxt mellan medlemsstaterna.
Exceptionella risker som omger vinterprognos
Den särskilt höga osäkerheten kring denna vinterprognos beror på att man fortfarande måste avvakta
avsikterna hos USA:s nya regering på viktiga politikområden, samt de många val som ska hållas i
Europa i år och de kommande ”artikel 50”-förhandlingarna med Storbritannien.
Riskerna förblir sammanlagt på nedåtsidan trots att både både uppåt- och nedåtriskerna har ökat. På
kort sikt skulle finanspolitiska stimulansåtgärder i Förenta staterna kunna få större inverkan på
tillväxten än vad som för närvarande förväntas. På medellång sikt torde dock riskerna för
tillväxtutsikterna snarast bero på följderna av den senaste tidens kriser, Storbritanniens omröstning
om att lämna Europeiska unionen, eventuella avbrott i handeln, snabbare åtstramning av
penningpolitiken i Förenta staterna, som skulle kunna få en negativ inverkan på tillväxtekonomier och
de potentiella konsekvenserna av en hög och stigande skuldsättning i Kina.
Bakgrund
Denna prognos är baserad på en uppsättning externa antaganden rörande växelkurser, räntor och
råvarupriser med avklippsdatum den 1 februari 2017. De siffror som används avspeglar
marknadsförväntningar härledda från derivatmarknader vid den tidpunkt då prognosen utarbetades.
För alla andra inkommande uppgifter, inbegripet antaganden om regeringspolitik, beaktas i denna
prognos information som inkommit fram till och med den 1 februari 2017. Endast politiska åtgärder
som på ett trovärdigt sätt har tillkännagetts och specificerats i tillräcklig detalj har beaktats.
Beräkningarna förutsätter oförändrad politik.
IP/17/251
Presskontakter:
Annika BREIDTHARDT (+ 32 2 295 61 53)
Annikky LAMP (+32 2 295 61 51)
För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post
Attachments
WF17 Tables_en.pdf
