Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland
Konjunkturöversikt
18.6.2008/2
Finlands ekonomi har hittills klarat sig väl trots den
internationella ekonomins försvagning. Den kraftiga högkonjunkturen börjar dock ge vika och den
ekonomiska tillväxten börjar avta. Sysselsättningen förstärks fortfarande, men pris- och kostnadstrycket har ökat avsevärt. Den tilltagande inflationen och den allt svagare priskonkurrenskraften utgör tillsammans med försvagningen av den internationella ekonomin de största hoten mot fortsatt
stabil ekonomisk utveckling. Den ekonomiska politikens viktigaste utmaningar består av bekämpandet av det inhemska inflationstrycket samt tryggandet av den offentliga ekonomins hållbarhet.
BNP och sysselsättningen
förändring, %
7
7
6
6
5
5
4
4
3
3
2
2
1
1
0
-1
0
Källa: Statistikcentralen
2004
BNP
-1
2005
2006
2007
Sysselsättningen,trend
2008
Prognos
Vår uppskattning av totalproduktionens tillväxt
förblir oförändrad för hela årets del, dvs. på 2,8
procent, men nästa års tillväxt torde vara endast 2
procent. Inflationen har tilltagit märkbart, och
överskrider klart de tidigare prognoserna.
Den internationella ekonomin har sedan hösten 2007 lidit av den sammanlagda effekten av två samtidiga chocker, turbulensen på den finansiella marknaden och höjningen av världsmarknadspriserna
för råvaror. Oljepriset har stigit till en nivå som oundvikligen börjar ha negativa konsekvenser även
för den reella ekonomin. Priset på mat har samtidigt fortsatt sin kraftiga höjning. Höjningen av konsumentpriserna har ökat intill 4 procent på båda sidorna av Atlanten. Inflationen har ökat även i de
utvecklande länderna. Inflationen har följaktligen blivit det mest centrala problem som påverkar den
ekonomiska utvecklingen globalt. Stabilitetsproblemen på den finansiella marknaden, vilka började i
Förenta staterna, har belastat bankernas balanser och skärpt lånevillkoren, men konsekvenserna för
den reella ekonomin är, med undantag av Förenta staterna, till största delen ännu på kommande. Den
ekonomiska utvecklingen överskuggas dock i flera europeiska länder av överhettningen på byggmarknaden samt av de sjunkande bostadspriserna.
Tillväxten inom världsekonomin var fortfarande tillfredsställande i början av 2008 trots en avmattning, men de indikatorer som prognosticerar den närmaste framtidens utsikter pekar mot en kraftigare
avmattning. Tillväxten inom världsekonomin torde vara en procentenhet långsammare än i fjol,
knappa 4 procent. Osäkerhetsfaktorerna är fortfarande stora i fråga om såväl världsekonomins tillväxtutsikter, inflationen som valutakurserna. Finansmarknadernas ostabilitet och de globala balansproblemen inom utrikeshandeln utgör fortfarande riskfaktorer. Även om man i bedömningarna om
den internationella ekonomin i allmänhet utgår från att tillväxtens långsammaste skede passeras före
mitten av nästa år, är det motiverat att förbereda sig även för en sämre utveckling.
Förenta staternas ekonomiska tillväxt har avtagit i takt med att problemen på bostadsmarknaden
förvärrats, och produktionen hålls fortfarande intill nivån i höstas. Minskningen av bostadsinvesteringarna skär ner tillväxten med ytterligare en procentenhet, och ekonomin kommer att växa med en
procent under hela innevarande år. Både penning- och finanspolitiken har lättats avsevärt, vilket gör
det möjligt att ekonomin börjar återhämta sig något i slutet av året. Förenta staternas export kommer
att öka tack vare den svaga dollarn, men det räcker inte ensamt till att förstärka sysselsättningen.
Hållningen gentemot dollarkursen håller dock på att ändras, då inflationen, som till stor del beror yttre faktorer, börjar bli ett allt smärtsammare problem. Hushållens konsumtion begränsas, förutom av
de avtagande bostadsinvesteringarna, även av den kombinerade effekten av inflationen, den höga
skuldsättningen och minskande förmögenhetsvärden. Det höga oljepriset utgör också en stor belastning för USA:s ekonomiska tillväxt, vilken är mycket beroende av billig energi.
Euroområdets ekonomi hölls på ett kraftigt tillväxtspår i fjol, men olika länders utveckling uppvisar
allt större skillnader. I de norra länderna som bevarat sin konkurrenskraft och sin industriella produktionsbas har den ekonomiska tillväxten fortfarande varit god under första halvan av året, medan exportutvecklingen varit svagare i de södra länderna. I dessa länder är även bostadsmarknadsläget
mycket svårt. Den tilltagande inflationen kan innebära fortsatta räntehöjningar, något som Europeiska
centralbanken också antytt, samt avtagande inhemsk efterfrågan, vilket tillsammans med förstärkningen av euron leder till långsammare ekonomisk tillväxt. Totalproduktionen kommer att öka mindre än 2 procent inom euroområdet, och ökningen blir långsam även nästa år.
Av länderna utanför euroområdet går åtminstone Storbritannien sämre år till mötes, eftersom bostadsmarknaden dalar och hushållen begränsar sin konsumtion. I de Nordiska länderna består den
gemensamma nämnaren av avtagande ekonomisk tillväxt, skärpt arbetsmarknad på grund av låg arbetslöshet och tilltagande inflation. De Baltiska länderna har stora problem med den snabba höjningen av kostnaderna och priserna, problemen på bostadsmarknaden och den skärpta finansmarknaden.
Tiden med kraftig ekonomisk tillväxt är över även där.
Finlands ekonomi övergår i en svagare konjunkturfas
Finlands ekonomi har hittills klarat sig väl trots avmattningen inom den internationella ekonomin.
Den kraftiga högkonjunktur som varat håller dock på att avta, och lågkonjunkturen börjar inledas.
Sysselsättningen förstärks fortfarande, men pris- och kostnadstrycket har ökat märkbart. Den tilltagande inflationen och den försvagade konkurrenskraften utgör tillsammans med den allt svagare internationella ekonomin det största hotet mot fortsatt ekonomisk utveckling.
Ökningen av totalproduktionen i Finland har varit kraftig sedan början av 2006 ända till mitten av innevarande år. BNP-tillväxttalet under det första kvartalet i år, 2,8 %, försvagades av att påsken inföll
tidigare än i fjol. Det andra kvartalets tillväxt ökar å andra sidan tack vare det större antalet arbetsdagar med ½ procentenhet. Produktionen torde överskrida fjolårets nivå under den första hälften av året
med dryga 3 procent. Konjunkturen håller dock på att försvagas mot slutet av året. Vår tillväxtuppskattning för hela innevarande år förblir oförändrad, dvs. på 2,8 procent, men nästa års tillväxt torde
vara endast 2 procent. Det finns en ansenlig risk att tillväxten minskar ännu kraftigare under slutet av
året och nästa år.
I början av året har tillväxten understötts både av exporten och den inhemska konsumtions- och investeringsefterfrågan. Den märkbara försvagningen av utrikeshandelns bytesförhållande minskar på ökningen av samhällsekonomins tillgängliga reella inkomster, vilken var 1½ procent lägre än ökningen
av nationalprodukten. Den hastiga ökningen av importpriserna begränsar även i framtiden ökningen
av inhemsk efterfrågan mera än väntat, vilket betyder att den ekonomiska helhetsbilden är dystrare än
blotta produktionssiffrorna.
Företagens konjunkturutsikter har försvagats även i Finland. Industrins orderstock är fortfarande förhållandevis god, men inflödet av nya beställningar har blivit långsammare. Tillväxten av nybyggande
har upphört, och bostadsbyggandet har redan vänt i nedåtgående riktning. Inflationen har tilltagit och
är nu klart snabbare än vad som beräknats tidigare, vilket både i år och nästa år minskar på hushållens
köpkraft med drygt en halv procentenhet jämfört med prognosen från mars. Hushållens framtidstro
har samtidigt försvagats avsevärt i takt med att inflationen tilltagit.
Konjunkturöversikt/Juni 2008/FM/Ekonomiska avdelning, Finland 2
Utrikeshandeln ökade under början av året nästan i takt med fjolåret. Exporten ökade med 4,8 %
under det första kvartalet, och nästan lika mycket i april. Ökningen av importmängderna stannade
upp under det första kvartalet; höjningen av importpriserna höjde dock värdet av importen. Exportökningen kommer att avta under slutet av året, och blir ungefär 3½ procent för hela året. Importen
ökar med 3 procent i år. Överskottet i bytesbalansen var 3,1 miljarder euro under det första kvartalet.
Den avtagande exportökningen och de fortsättningsvis höga importpriserna leder mot slutet av året
till att både handels- och bytesbalansen försvagas. Exportefterfrågan dämpas ytterligare nästa år på då
ökningen av den internationella tillväxten avtar.
Ökningen av industriproduktionen, som fortsatte under det första kvartalet, har tills vidare understötts av nytto- och exportlandsstrukturen inom produktionen och exporten. Nivån för fabriksindustrins produktion var 7,5 % högre jämfört med det första kvartalet i fjol, inom metallindustrin var
skillnaden hela 14,5 %. Skogsindustrins produktion minskar i enlighet med förväntningarna. Industriproduktionens tillväxthastighet börjar avta, och hela årets tillväxt förutspås bli 3½ procent, något
mindre nästa år.
Byggandet fortsätter fortfarande intill de maximala produktionsmöjligheterna, eftersom det avtagande nybyggandet kompenseras av livligt renoveringsbyggande. Knappt hälften av de utförda arbetstimmarna gällde i början av året renovering. Andelen nybyggande ökade nästan med 10 % under januari-mars jämfört med året innan. Bostadsbyggandet minskade med 10 % men det övriga byggandet
ökade med 30 %. Byggtillstånd beviljades dock drygt 10 procent mindre än året innan, och inledandet
av byggprojekt minskar också. Byggandet kommer som helhet att öka i år i enlighet med tidigare
prognoser, men ökningen upphör nästa år.
Inrikeshandeln har fortsättningsvis ökat kraftigt. Den kvantitativa ökningen var 4 % under det första
kvartalet. Ökningen av handeln understöds speciellt av motorfordonshandeln: de första registreringarna av personbilar ökade med 16 % jämfört med året innan. Även om serviceproduktionens omsättning ökade hastigt i början av året, steg branschens värdeökning endast med 2 %. Avmattningen av
tillväxthastigheten berodde speciellt på att transport- och datakommunikationstjänsterna minskade. I
år kommer serviceproduktionens tillväxt att sakta ner till 2½ procent.
Efterfrågan på arbetskraft har varit tämligen livlig i början av året speciellt inom den privata servicen och byggandet, och arbetsplatserna ökar – om dock i långsammare takt – även under den andra
halvan av året. Antalet sysselsatta beräknas vara dryga 30 000 större än i fjol, och sysselsättningsgraden höjs till 70,6 procent. Utbudet av arbetskraft ökar mindre än i fjol eftersom de stora ålderskullarnas pensionsavgångar börjar öka. Antalet lediga arbetsplatser var 80 400 under det första kvartalet,
dvs. 17 % större än året innan. Problemen med tillgång på arbetskraft är fortfarande stora. Uppkomsten av arbetskraftsflaskhalsar har dock bekämpats, förutom med hjälp av dem som kommer utanför
arbetskraften samt arbetstagare som skjuter upp pensionsavgången, även tack vare ökad arbetskraftsinvandring. Den genomsnittliga arbetslöshetsgraden sjunker i år till 6,2 procent, och sjunker ytterligare till under 6 procent nästa år.
Ökningen av arbetets produktivitet håller på att avta konjunkturmässigt, eftersom sysselsättningstillväxten fortsätter ännu en tid samtidigt som produktionstillväxten redan börjar avta. Fabriksindustrins kostnadskonkurrenskraft började sjunka 2007, då euron förstärktes, produktivitetshöjningen
tappade fart och ökningen av arbetskostnaderna accelererade klart i slutet av året på grund av de nya
löneförhöjningarna. Konkurrenskraften förväntas försvagas ytterligare i år, och utvecklingsbilden förefaller vara likadan även nästa år.
Löntagarnas inkomstnivåindex beräknas öka i genomsnitt med 5,5 % år 2008 jämfört med året innan, och med 5 % även nästa år. Lönebeloppet inom samhällsekonomin ökade under det första kvartalet nominellt med 8,5 %. Hela årets tillväxt beräknas bli 7 %, och 3 % reellt. Arbetskostnadernas
andel av bruttonationalprodukten hålls på 47,5 procent.
Inflationen har ökat märkbart och överskrider klart de tidigare prognoserna. Konsumentprisindexet
steg från december 2007 till maj 2008 med 3,1 procent, och från maj 2007 med 4,2 procent. Indexet
har under årets gång höjts mest av kostnaderna för boende, livsmedel och bränslen. Utsikterna pekar
mot att inflationen kommer att vara snabb även framöver, och konsumentpriserna kommer att öka
Konjunkturöversikt/Juni 2008/FM/Ekonomiska avdelning, Finland 3
med 4 % under hela året. Det är över en halv procentenhet mera än man förutspådde i mars. Årshöjningen för det harmoniserade konsumentprisindexet var 4,1 % i maj, medan ökningen i euroområdet
var 3,7 procent. Konsumentpriserna kommer att höjas mera än väntat även nästa år.
Hushållens konsumtion fortsätter sin kraftiga ökning, och den ökar i år med 3 %, men köpen av nya
bostäder har redan börjat minska. De tillgängliga inkomsterna höjs i år tack vare förbättrad sysselsättning och höjda löner, men inflationen äter upp en betydande del av den höjda köpkraften. Köpkraften ökar endast med 2 procent. Hushållens spargrad har sjunkit under de senaste åren, och förblir
betydligt negativ. Hushållen har också skuldsatt sig hastigt, och deras finansiella uthållighet försvagas samtidigt som egendomsvärdena slutat stiga. Fördelningen av egendom och skulder är å andra sidan ojämn. Knappt hälften av hushållen är helt skuldfria. Man kan anta att de allra mest skuldsatta
hushållen minskar sin konsumtion då räntorna stiger.
Investeringarna ökade under det första kvartalet med 7,7 procent jämfört med året innan. Ökningen
härstammade helt från privata investeringar. Bostadsbygginvesteringarna minskade med 4,5 %, men
företagsinvesteringarna ökade med 16 %. Investeringarnas tyngdpunkt har flyttats från bostadsbyggande till annat byggande samt till maskin- och anordningsinvesteringar. Investeringarna ökar fortfarande, även om påbörjandet av affärs- och kontorsbyggen redan börjat minska på grund av svagare
konjunkturutsikter. Ökningen av investeringarna kommer att halveras jämfört med fjolåret till mindre
än 4 procent, och ytterligare till 1½ procent nästa år.
Den offentliga ekonomins finansiella ställning är god under innevarande år, 4,7 procent av BNP,
även om statens finansieringsöverskott sjunker med ½ procentenhet. Den offentliga ekonomins inkomstutveckling är fortsättningsvis kraftig. De direkta skatterna beräknas öka med dryga 3 procent,
och förmögenhetsinkomsterna med 9 procent, framför allt tack vare ränteinkomsterna. Offentliga
samfunds sammanlagda utgifter ökar under innevarande år med 6 %, då både konsumtionsutgifterna
och investeringarna ökar betydligt jämfört med året innan. Ökningen av konsumtionsutgifterna förklaras huvudsakligen av att ökningen av både kommunernas och statens arbetskraftskostnader tilltagit. Investeringsnivån höjs bl.a. av statens väg- och farledsprojekt samt kommunernas omfattande investeringsbehov. Överskottet i socialskyddsfonderna hålls nästan på 3 procent i förhållande till totalproduktionen tack vare fondering av arbetspensionerna. Offentliga samfunds skulders andel av bruttonationalprodukten sjunker under innevarande år till 32 procent.
.
.
Konjunkturöversikt/Juni 2008/FM/Ekonomiska avdelning, Finland 4
Den internationella ekonomin
Euroområdets företagsklimat och industriproduktion
Företagsklimatet försvagas fortfarande inom euroområdet. Både
industrins och framför allt konsumenternas förtroendeindikatorer har
sjunkit. Ökningen av industriproduktionen ryckte upp sig i april, även
om de landspecifika skillnaderna ökar: Finland, Tyskland, Österrike,
Holland och Irland utgör positiva undantag från resten.
6
st-avvikelse och förändring,%
6
4
4
2
2
0
0
-2
Källa: EU kommission
2004
-2
2005
2006
Företagsklimat
Finlands ekonomiska utveckling
2007
2008
Industriproduktion
Den externa balansen
Årsbeloppet för överskottet i bytesbalansen krympte på grund av
höga importpriser till 7,4 miljarder euro under januari-april, och för
handelsbalansen till 8,5 miljarder euro. Värdet av varuexporten ökade med 5 % under januari-april, och varuimporten 7 %. Exporten av
maskiner och anordningar har ökat hastigt. Exporten till Ryssland
har ökat synnerligen kraftigt, medan ökningen av exporten till EUländerna var mindre under början av året.
12
EUR md, 12 månaders glidande summa
10
10
8
8
6
6
4
Källa:Finlands Bank
4
2004
2005
Handelsbalans
Konjunkturförväntningarna har blivit svagare, även om nedgången inte längre blir brantare. Industrins förtroende förbättrades något
i maj, då lagren minskade och produktionen förväntas öka något.
Konsumenternas förtroende både för Finlands ekonomi och den
egna ekonomin har försvagats samtidigt som inflationsförväntningarna har förstärkts.
12
2006
2007
Bytesbalans
2008
Prognos
Industrins och hushållens förtroende
30
saldo
30
20
20
10
10
0
0
-10
Källa: EK, Statistikcentralen
2004
2005
Hushållen
-10
2006
2007
2008
Industrin
Konjunkturöversikt/Juni 2008/FM/Ekonomiska avdelning, Finland 5
Konsumentprisindexets årshöjning tilltog i januari till 3,8 procent,
och har hållits på den nivån nästan hela början av året. Konsumentpriserna ökade med 4,2 procent i maj. Höjningen av industrins producentpriser har också ökat intill 4 procent. Löntagarnas inkomstnivåindex höjdes under årets första kvartal till 5,2 % jämfört med året
innan. Arbetslöshetsgraden har sjunkit till under 6 procent.
Arbetslöshetsgrad samt förändringen
av priser och löner, %---------------________
10
10
8
8
6
6
4
4
2
2
0
0
-2
-2
Källa: Statistikcentralen
-4
2004
-4
2005
Arbetslöshet
Producentpriser
Inkomsterna inom statens budgetekonomi ökade under januari-april
med 10½ procent, medan utgifterna minskade med 2½ procent.
Minskningen av utgifterna berodde huvudsakligen på att statens inkomstöverföringar till kommunerna inföll lämpligt. Budgetekonomins
finansiella ställning hade ett överskott på 2,2 miljarder euro. Statsskulden beräknas uppgå till knappa 54 miljarder euro i slutet av
2008.
2006
2007
2008
Förtjänstnivå
Konsumentpriser
Prognos
Budgetekonomins inkomster och utgifter
EUR md, glidande summa för 12 månader-- --------48
48
46
46
44
44
42
42
40
40
38
38
36
36
34
Källa: Statskontoret
2004
34
2005
2006
Inkomster (utan lån)
De korta räntorna har snabbt höjts till 5 procent under de senaste
månaderna. Räntorna på bostadslån har samtidigt höjts till 5 procent. Bostadslån har fortfarande tagits livligt, men prishöjningarna
har börjat stanna på bostadsmarknaden. Priserna på gamla höghusbostäder höjdes under det första kvartalet med 0,6 % jämfört
med det föregående kvartalet såväl inom huvudstadsregionen som i
andra delar av landet. De reella bostadspriserna började dock redan
sjunka på grund av den tilltagande konsumentprisinflationen.
2007
2008
Utgifter (utan amorteringar)
Korta räntor och reala bostadspriser
förändring, %
10
10
8
8
6
6
4
4
2
2
0
-2
0
Källa: Statistikcentralen, Finlands Bank
2004
2005
Bostadspriser
-2
2006
2007
2008
Korta räntor
Tilläggsuppgifter
Chef för konjunkturenheten Hannu Jokinen, tel +358 400 727 799
Konsultativ tjänsteman Harri Kähkönen, tel +358 9 160 33194
http://www.vm.fi/svenska
Konjunkturöversikt/Juni 2008/FM/Ekonomiska avdelning, Finland 6
Tillgång och efterfrågan
BNP
6
volymförändring, procent
6
5
5
4
4
3
3
2
2
1
1
0
0
98
00
Finland
02
04
Euroområdet
06*
20
volymförändring, procent
15
15
10
10
5
5
0
0
-5
-5
08** 09**
98
00
BNP
USA
Arbetslöshetsgrad
procent
20
02
04
Inhemsk efterfrågan
06*
08** 09**
Import
Export
Harmoniserat index för konsumentpriser
förändring, procent
12
4
10
10
3
3
8
8
2
2
6
6
1
1
4
0
12
4
98
00
02
04
06
08** 09**
0
98
Euroområdet
Finland
00
Finland
Finansiella sparande
i relation till BNP, procent
4
02
04
06
08** 09**
Euroområdet
De offentliga samfundens EMU-skuld och
statsskuld, i relation till BNP, procent
8
8
70
6
6
60
60
4
4
50
50
2
2
40
40
0
0
30
30
-2
-2
98
Totalt
00
02
Staten
04
06*
Socialskyddsfonder
08** 09**
Kommuner
20
70
20
98
00
EMU-skuld
02
04
06*
08** 09**
Statsskulden
Konjunkturöversikt/Juni 2008/FM/Ekonomiska avdelning, Finland 7
Centrala prognossiffror
BNP till marknadspris
Import
Totalutbud
Export
Konsumtion
privat
offentlig
Investeringar
privata
offentliga
Totalefterfrågan
inhemsk efterfrågan
2007*
md euro
179
72
251
2006*
2007*
procentuell volymförändring
2,8
4,9
4,4
11,8
7,8
4,8
5,1
5,6
4,5
2008**
2009**
2,8
2,9
2,9
2,0
1,8
2,0
7,0
2,9
3,3
1,9
3,5
6,3
-11,1
5,1
4,3
11,8
3,1
4,1
0,6
4,7
6,5
-6,4
5,6
2,9
5,5
2,8
3,7
0,8
7,6
8,1
3,4
4,5
4,1
3,4
2,5
3,0
1,3
3,7
3,2
6,9
2,9
2,6
2,0
1,8
2,0
1,3
1,4
1,6
-0,2
2,0
2,0
2005
2006*
2007*
2008**
2009**
Tjänster, volymförändring, %
2,4
3,2
3,5
2,5
2,1
Industri, volymförändring, %
3,6
10,5
5,4
3,5
2,2
Produktivitet, förändring, %
1,7
3,4
3,3
1,8
2,0
68,0
68,9
69,9
70,6
70,8
Arbetslöshetsgrad, %
8,4
7,7
6,9
6,2
5,9
Konsumentprisindex, förändring, %
0,9
1,6
2,5
4,0
2,7
Förtjänstnivåindex, förändring, %
3,9
3,0
3,4
5,5
5,0
Bytesbalans, md euro
6,1
8,3
7,9
6,1
5,5
Bytesbalans/BNP, %
3,9
4,9
4,4
3,2
2,8
Korta räntor (3 mån. Euribor), %
2,2
3,1
4,3
5,0
4,7
Långa räntor (statens obligationer, 10 år), %
3,4
3,8
4,3
4,4
4,6
Offentliga utgifter/BNP, %
50,4
48,9
47,5
47,2
47,3
Skattegrad/ BNP, %
43,8
43,4
43,0
42,2
41,9
Offentliga sektorns finansiella sparande/BNP, %
2,7
4,0
5,2
4,7
4,1
Statens finansiella sparande/ BNP, %
0,4
0,9
2,0
1,6
1,4
Offentliga sektorns bruttoskuld (EMU)/BNP, %
41,3
39,2
35,3
32,1
30,5
Statens skuld/BNP, %
38,2
35,3
31,3
28,2
26,7
Sysselsättningsgrad, %
81
128
90
38
36
32
4
251
170
2005
Källor:
Statistikcentralen, Finlands Bank, EU, OECD
Prognos: Finansministeriets ekonomiska avdelning
Konjunkturöversikt/Juni 2008/FM/Ekonomiska avdelning, Finland 8
