Konjunkturöversikt

Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland
Konjunkturöversikt
20.6.2007/2
Högkonjunkturen fortsätter kraftigare och längre
än vad som förutspåddes tidigare. Sysselsättningen
förbättras också snabbt. Kostnads- och pristrycket
har å andra sidan ökat. De arbetsmarknadsavtal
som ingåtts antyder att höjningen av förtjänstnivån tilltagit avsevärt. Risken finns att industrins
konkurrenskraft börjar försvagas mot slutet av högkonjunkturen. Finanspolitikens viktigaste uppgift
är nu att bekämpa trycket mot den ekonomiska stabiliteten.
BNP och sysselsättningen
förändring, %
8
8
7
7
6
6
5
5
4
4
3
3
2
2
1
1
0
0
-1
Källa:Statistikcentralen
2003
BNP
2004
2005
2006
Sysselsättningen, trend
-1
2007
Prognos
Världsekonomins tillväxt var fortsättningsvis kraftig under det första kvartalet trots den
avtagande tillväxten i Förenta staterna. Oljepriset har börjat stiga efter början av året, och
den växande efterfrågan torde höja hela årets genomsnittliga prisnivå några dollar över
nivån i början av året. Andra produktionsvaror har också blivit dyrare. Världshandeln
växte med 8 % i fjol, och i år väntas nästan lika hög tillväxt. Sysselsättningen förbättras, vilket upprätthåller ökningen av efterfrågan. Produktionsökningen torde hållas intill 5 procent för fjärde året i rad. Oron över tilltagande prisstegring torde hålla centralbankerna på
sin vakt. Utjämningen av skillnaderna i efterfrågan lindrar hoten i anslutning till obalanser
inom världsekonomin. God ökning av produktionen kan förväntas även nästa år.
I Förenta staterna har problemen på bostadsmarknaden och uttunnandet av hushållens
konsumtionsmöjligheter dragit ner på tillväxten. Produktionen ökade endast med 0,6 procent i början av året jämfört med det föregående kvartalet. Detta har också förstärkt signalerna om att ekonomin utvecklas mera balanserat. Den offentliga ekonomins underskott har
minskat tack vare den positiva inkomstutvecklingen, och bytesbalansens underskott börjar minska i förhållande till bruttonationalprodukten. Bostadsmarknadsläget är fortfarande
problematiskt, men det förutspås allmänt att produktionsökningen förbättras mot slutet av
året. Tillväxten under hela året beräknas bli ca 2 procent. Tillväxten kan tillta något nästa
år.
Euroområdets tillstånd förbättrades klart i fjol. Den goda utvecklingen fortsatte under
det första kvartalet, och produktionen ökade med över 3 procent jämfört med året innan.
Den inhemska efterfrågan har satt fart på ekonomin, och framför allt har investeringarna
kommit igång. Sysselsättningsökningen har uppmuntrat även hushållen till att konsumera.
Arbetslöshetsgraden hade sjunkit till 7,1 procent i april. Inflationstrycket har tills vidare
hållits under kontroll, men det höga oljepriset förstärker det. Lönetrycket har också ökat
något. Centralbanken har höjt styrräntan till 4 procent, och förväntningarna pekar mot
fortsatta räntehöjningar. Den goda konjunkturutvecklingen förstärker de offentliga ekonomiernas ställning. Produktionsökningen förblir endast några decimaler lägre än fjolårets
2,7 procent. Det är möjligt att komma upp till så gott som samma hastighet även nästa år.
De nordiska ländernas ekonomier växte nästan rekordartat i fjol, 4½ procent, tack vare
investeringar och privat konsumtion, och för Finlands och Sveriges del även tack vare nettoexporten. I Finland ökade BNP med 5½ procent, i Sverige och Fastlandet Norge med 4½
procent, men Danmarks och Islands tillväxt på ca 3 procent var också den hög med tanke
den låga arbetslösheten i länderna. Tillväxten kommer att avta något i norden i år, men
den hålls fortfarande över genomsnittet i euroländerna. Sysselsättningen ökade exceptionellt raskt i de nordiska länderna i fjol, med ett par procent, och arbetslöshetsgraden sjönk
med en procentenhet. En likartad utveckling fortsätter i år och arbetsmarknaden är stram i
samtliga nordiska länder. Samtidigt håller pris- och kostnadstrycket på att öka.
I Finland har ökningen av totalproduktionen fortsatt efter början av 2006 med en årshastighet på dryga 5 procent ända till början av detta år. En lika omfattande och snabb ekonomisk tillväxt har bevittnats endast några gånger under de gångna 35 åren. Uppskattningen
av konjunkturbilden har försvårats framför allt av de stora skillnaderna i industriproduktionens volymindex och värdeökningarna i kvartalsräkenskaperna. Enligt volymindexet
minskade produktionen med 1 % under januari-mars jämfört med året innan, medan tillväxten däremot var 7,7 % enligt kvartalsräkenskaperna. Dessa statistiska skillnader och den
betydande förändringen i BNP:s tillväxtprofil från i fjol förklarar en del av justeringsbehovet för BNP-prognosen. En del av justeringen baserar sig däremot på konjunkturcykelns
oväntade internationella styrka, samt framför allt på hushållens kraftiga efterfrågan. Nästan hela BNP-ökningen på 5,5 procent i början av året baserade sig på inhemsk efterfrågan,
eftersom den totala exporttillväxten förblev liten på grund av att serviceexporten minskade.
Varuexporten har däremot fortsättningsvis varit kraftig.
Företagens konjunkturutsikter är fortfarande mycket goda, och flödet av både inhemska
och exportbeställningar har fortfarande varit stor. Företagens orderstockar är exceptionellt
stora i bred omfattning, och både företagens och hushållens kraftiga framtidstro bär framåt
till nästa år. Efterfrågan på metallindustriprodukter är speciellt kraftig. Det återstår att se
hur länge högkonjunkturen varar.
Utrikeshandelns tillväxt har helt enligt förväntningarna planat ut jämfört med fjolåret.
Varuimporten ökade under det första kvartalet enligt nationalräkenskaperna med 3,3 %,
och den totala importen med 3,2 %. Varuexporten ökade med 5,4 %, men den totala exporten endast med 2,5 %, eftersom tjänsteexporten minskade med en tiondel. Beräknandet av
tjänsternas export- och importpartier försvåras av att företagen sölar med att ge ut uppgifter, vilket kan leda till att de preliminära uppgifterna ännu förändras avsevärt. Exportökningen kommer under årets gång att bli större än importökningen. Utrikeshandelns värde
Konjunkturöversikt/Juni 2007/FM/Ekonomiska avdelning, Finland
2
ökas av den oväntat snabba prisstegringen, då den kraftiga efterfrågan på metaller och trävaror höjer prisnivån både för exporten och för importen. Överskottet i bytesbalansen hålls
på en hög nivå, över 10 miljarder euro. Överskottet var under våren än en gång större än
året innan, och den positiva utvecklingen ser ut att fortsätta. Utrikeshandeln kommer att
avta nästa år jämfört med innevarande år, men den är fortfarande exportdominerad.
Den inhemska marknaden är livlig vid sidan av exportmarknaderna. Industrins konjunkturläge och orderstock är exceptionellt kraftiga. Byggandet fortsätter alldeles intill den övre
gränsen för produktionsmöjligheterna. Försäljningen inom handeln har ökat rekordartat på bred front, och servicebranschernas högkonjunktur som varat över tre år uppvisar
inte några tecken på avmattning. Konjunkturtoppen illustreras av att bristen på kompetent
arbetskraft nu blivit det viktigaste hindret för ökning av försäljning även inom servicebranschen.
Den inhemska handelns försäljningstillväxt är fortfarande mycket kraftig. Framför allt har
volymen inom detaljhandeln ökat ytterligare, och förtroendet hos företagarna inom branschen har förstärkts till den högsta nivån under hela årtiondet. Handelns produktion ökade
med över 7 procent under de tre första månaderna jämfört med året innan. Efterfrågan är
lika kraftig även inom andra servicebranscher, och omsättningen ökar. Sysselsättningen
inom servicebranscherna har utvecklats i en positiv riktning, men den långvariga kraftiga
efterfrågan har lett till att vart femte serviceföretag lider av tillväxthinder på grund av bristen på kompetent arbetskraft. Ökningen av producentpriserna inom servicebranschen har
därför stigit från 1,5 till dryga 3 procent under ett år.
Den goda sysselsättningsutvecklingen har fortsatt under början av innevarande år speciellt inom privata tjänster och byggbranschen. Sysselsättningsökningen har varit snabbare än
väntat under januari-maj, 2 procent från ifjol. Antalet arbetsplatser beräknas vara i genomsnitt nästan 40 000 större än i fjol, vilket innebär en sysselsättningsgrad på 69,7 procent.
Utbudet av arbetskraft kommer också att öka ytterligare, till stor del tack vare de som tidigare varit utanför arbetskraften samt arbetstagare som skjuter framåt sin pensionsavgång.
Arbetslöshetsgraden kommer att sjunka till under 7 procent i år.
Antalet lediga arbetsplatser var nästan 69 000 under det första kvartalet, nästan 6 000 mera
än i fjol. Mera än en tredjedel av de lediga platserna var dessvärre svårligen tillsatta, och
problemen med tillgång på arbetskraft har försvårats vilket lett till begränsade produktionstillväxtmöjligheter och ökat kostnadstryck.
Arbetets produktivitet höjdes exceptionellt snabbt i fjol. Utvecklingen har varit god även
i början av detta år, men den saktar in då högkonjunkturen mognar. Enhetsarbetskostnaderna kommer inte att öka i år heller, tack vare den måttliga löneutvecklingen i början av
året. Läget kommer dock att ändras på grund av nya löneförhöjningar och avtagande produktivitetsutveckling, och nästa år kommer arbetskraftskostnaderna redan att öka snabbare
än produktionen.
Löntagarnas förtjänstnivåindex beräknas stiga i genomsnitt med 3 procent under innevarande år, dvs. lika mycket som i fjol. Ifall kemiindustrins arbetsmarknadsavtal kommer att
utgöra den allmänna linjen både för nivån och timingen av löneförhöjningarna, kommer
höjningshastigheten för förtjänstnivån att stiga till 4½ procent mot slutet av året. Även om
Konjunkturöversikt/Juni 2007/FM/Ekonomiska avdelning, Finland
3
höjningen av förtjänstnivån kommer att minska något under nästa år, kommer förtjänstnivån på grund av timingen av avtalshöjningarna att vara i genomsnitt fem procent högre
år 2008 än i år.
Inflationen har varit snabbare än väntat under de senaste månaderna på grund av det höjda
världsmarknadspriset på råolja och ökningen av boendekostnaderna. Konsumentprisindexet beräknas därför bli 2½ procent högre än i fjol. Konsumentprishöjningen beräknas
vara ungefär likadan 2008.
Hushållens tillgängliga reella inkomster ökar i år endast lite snabbare än i fjol. För löntagarnas del baserar sig förbättringen av köpkraften förutom på den ökande sysselsättningen
även på lättandet av statsbeskattningen. Skuldsättandet har fortsatt i början av året trots att
räntorna stigit, och ökningen av bankernas utlåning till hushållen har vuxit ytterligare med
13 procent. Den privata konsumtionen ökar i kölvattnet av varuinköpen med 3½ procent i
år. Ifall de redan undertecknade inkomstavtalen utgör den allmänna avtalsförhöjningslinjen, kommer tillväxten av köpkraften att tillta nästa år. Konsumtionen kommer dock att öka
snabbare än inkomsterna, vilket betyder att spargraden minskar ytterligare. Skuldsättandet
fortsätter, dock lite långsammare.
Investeringarna ökade med 5,1 % i fjol. I år kommer investeringarna att öka lika mycket.
Bostadsbyggandet, som pågått mycket livligt i fyra år, kommer att jämnas ut då räntorna
stiger, men å andra sidan så pågår fortfarande ett stort antal lokalitets- och infraprojekt.
Industrins investeringar ökas av behovet att förnya och öka kapaciteten, även om en stor del
av branschens investeringar fortfarande riktas utomlands.
Den offentliga ekonomins finansiella ställning förstärks i år till över 4 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Tilltagandet av den ekonomiska tillväxten återspeglar
sig i den offentliga ekonomins skatteintag. Den kraftiga ökningen av förmögenhetsinkomsterna förbättrar också den offentliga ekonomins finansiella ställning. De offentliga inkomsterna ökar med ca 5½ procent i år, medan utgifterna ökar med ca 4½ procent. De offentliga
samfundens utgifter i förhållande till bruttonationalprodukten minskar med en procentenhet år 2007 till 47,5 procent. Skatternas och socialskyddsavgifternas andel kommer på motsvarande sätt att minska med en procentenhet till 42,7 procent. Statens finansiella överskott
ökar till knappa 1½ procent i förhållande till totalproduktionen. Kommunsektorns finansiella ställning förbättras tack vare den snabba tillväxten inom skatteinkomsterna och statsandelarna. Överskottet i socialskyddsfonderna hålls tack vare fonderingen av arbetspensionerna på 3 procent i förhållande till totalproduktionen.
Konjunkturöversikt/Juni 2007/FM/Ekonomiska avdelning, Finland
4
Den internationella ekonomin
Förtroendet och produktionsförväntningarna hos företagen inom euroområdet hölls på en hög nivå trots en
liten nedgång i maj. Ökningen av industrins nya beställningar var i mars 8 % större än året innan. Industrins
kraftiga tillväxt verkar alltså fortsätta, även om den
avtog något i april.
6
Euroområdets företagsklimat och industriproduktion, st-avvikelse och förändring, %
6
5
5
4
4
3
3
2
2
1
1
0
0
-1
-1
Källa: EU kommission
-2
2003
2004
2005
2006
Företagsklimat
Finlands ekonomiska utveckling
Årsbeloppet för överskottet i handelsbalansen var 9,5
miljarder euro i april. Överskottet i bytesbalansen överskred det med över en miljard euro, och uppgick till
10,8 miljarder euro. Båda ökade avsevärt jämfört med
året innan, och överskotten under hela året kommer att
bli större än man prognostiserat tidigare. De fartygsleveranser som inföll i april höjde exporten i april till alla
tiders högsta månadsvärde.
2007
-2
Industriproduktion
Den externa balansen
16
EUR md, 12 månaders glidande summa
16
14
14
12
12
10
10
8
8
6
Källa: Finlands Bank
2003
2004
2005
Handelsbalans
Prognos
2006
2007
6
Bytesbalans
Industrins och hushållens förtroende
30
Konjunkturförväntningarna har förstärkts ytterligare.
Industrins förtroende för framtiden var fortsättningsvis
kraftig, och avsevärt bättre än i genomsnitt. De positiva
förväntningarna baserar sig både på graden av kapacitetsutnyttjandet och på ökningen av orderstocken. Byggandets förtroende återställdes på rekordnivå efter en
liten svacka i april. Utsikterna för servicebranschen förbättrades också. Konsumenternas förtroende var klart
starkare än i medeltal i maj, och förtroendet för Finlands
ekonomiska utveckling och sparförutsättningarna förstärktes. Planerna på att köpa varaktiga konsumtionsvaror föll däremot under det långfristiga genomsnittet.
saldo
30
20
20
10
10
0
0
-10
-20
-10
Källa: EK, Statistikcentralen
2003
2004
Hushållen
2005
2006
2007
-20
Industrin
Konjunkturöversikt/Juni 2007/FM/Ekonomiska avdelning, Finland
5
Konsumentprisindexets årshöjning var 2,4 procent
i maj. Höjningen av producentpriserna inom industrin
har avtagit, men den överskrider fortfarande klart höjningen av konsumentpriserna. Löntagarnas förtjänstnivå höjdes med 3,1 procent under det första kvartalet.
Arbetslösheten sjönk till 6,3 procent i maj.
Arbetslöshetsgrad samt förändringen av
priser och löner, förändring %
10
10
8
8
6
6
4
4
2
2
0
0
-2
-2
-4
Budgetekonomins skatteintäkter ökade med 5 %
under januari-maj jämfört med året innan. Mervärdesskatteintäkterna ökade endast med 1 %, eftersom
ökningen minskas av statens momsåterbäringar. Statens inkomster ökade sammanlagt med 7½ procent, i
synnerhet tack vare ökningen av dividendinkomster.
Utgifterna minskade med 1 procent under januari-maj,
till stor del beroende av tidtabellsfaktorer i anslutning
till betalningen av kommunernas statsandelar. Utgifterna inkl. statsandelarna ökade med 2½ %. Budgetekonomin uppvisade enligt budgetens utfallskalkyl ett
överskott på 3 miljarder euro under januari-maj.
Källa: Statistikcentralen
2003
2004
Arbetslöshet
Förtjänstnivå
Prognos
-4
2006
2007
Konsumentpriser
Producentpriser
2005
Statsekonomins inkomster och utgifter
42
EUR md, glidande summa för 12 månader
42
40
40
38
38
36
36
34
34
32
Källa: Statskontoret
2003
2004
2005
2006
2007
32
Inkomster (utan lån)
Utgifter (utan amorteringar)
De korta räntorna stiger, och de långa räntorna har
också höjts på sistone. Den genomsnittliga räntan för
nya bostadslån är nu redan 4,6 procent. Bostadslånen
har ökat med nästan 14 % på sistone.
Prisstegringen har jämnats ut något på bostadsmarknaden. Priserna på gamla höghusbostäder i huvudstadsregionen steg under det första kvartalet med 1,7
% jämfört med det föregående kvartalet, och med 1,3
% i andra delar av landet. Höjningen från året innan var
fortfarande nästan 8 procent i huvudstadsregionen.
10
Korta räntor och reala bostadspriser
förändring, %
10
8
8
6
6
4
4
2
2
0
Källa: Statistikcentralen, Finlands Bank
2003
2004
Korta räntor
2005
2006
2007
0
Bostadspriser
Tilläggsuppgifter:
Chef för konjunkturenheten, Hannu Jokinen tel. 160 34879
Konsultativ tjänsteman Harri Kähkönen, tel. 160 33194
http://www.vm.fi/svenska
Konjunkturöversikt/Juni 2007/FM/Ekonomiska avdelning, Finland
6
Tillgång och efterfrågan
BNP
7
volymförändring, procent
volymförändring, procent
7
6
6
5
5
4
4
3
3
2
2
1
1
0
97
99
Finland
01
03
05*
Euroområdet
07** 08**
0
20
20
15
15
10
10
5
5
0
0
-5
97
USA
99
BNP
01
03
Import
05*
-5
07** 08**
Export
Inhemsk efterfrågan
Arbetslöshetsgrad
14
Harmoniserat index för konsumentpriser
procent
procent
14
4
4
12
12
3
3
10
10
2
2
8
8
1
1
6
0
6
97
99
01
Finland
03
05*
07** 08**
Euroområdet
i relation till BNP, procent
4
2
2
0
0
-2
-4
-2
97
99
01
Staten
Socialskyddsfonder
03
05*
Kommuner
99
01
Finland
Finansiella sparande
4
97
07** 08**
-4
70
03
05
07** 08**
0
Euroområdet
De offentliga samfundens EMU-skuld och
statsskuld, i relation till BNP, procent
70
60
60
50
50
40
40
30
30
20
97
99
EMU-skuld
01
03
05*
07** 08**
Statsskulden
Konjunkturöversikt/Juni 2007/FM/Ekonomiska avdelning, Finland
7
20
CENTRALA PROGNOSSIFFROR
2006*
2004
md euro
2005*
2006*
2007**
2008**
procentuell volymförändring
BNP till marknadspris
168
3,7
2,9
5,5
4,3
3,2
Import
64
7,8
12,2
5,4
4,4
4,0
Totalutbud
232
4,7
5,2
5,5
4,4
3,5
Export
75
8,6
7,1
10,7
5,9
4,8
Konsumtion
121
2,6
3,2
2,3
2,9
2,8
privat
85
3,0
3,8
3,0
3,6
3,3
offentlig
36
1,8
1,7
0,9
1,2
1,7
Investeringar
privata
offentliga
32
3,6
3,7
5,1
5,0
3,0
28
3,6
6,4
5,6
4,9
2,6
4
3,7
-10,7
1,8
5,7
5,2
232
4,7
5,2
5,5
4,4
3,5
157
3,0
4,3
3,1
3,6
2,8
2004
2005*
2006*
2007**
2008**
Tjänster, volymförändring, %
3,3
2,4
3,6
3,0
2,6
Industri, volymförändring, %
4,9
3,9
10,8
6,9
5,3
Totalefterfrågan
inhemsk efterfrågan
Produktivitet, förändring, %
3,0
1,8
3,8
3,1
3,0
Sysselsättningsgrad, %
67,2
68,0
68,9
69,7
69,9
Arbetslöshetsgrad, %
8,8
8,4
7,7
6,9
6,5
Konsumentprisindex, förändring, %
0,2
0,9
1,6
2,4
2,4
Förtjänstnivåindex, förändring, %
3,8
3,9
3,0
3,0
5,0
Bytesbalans, md euro
11,7
7,7
9,9
11,6
12,0
Bytesbalans /BNP, %
7,7
4,9
5,9
6,5
6,3
Korta räntor (3 mån. Euribor), %
2,1
2,2
3,1
4,2
4,6
Långa räntor (statens obligationer, 10 år), %
4,1
3,4
3,8
4,5
4,7
Offentliga utgifter /BNP, %
50,2
50,5
48,6
47,5
47,3
Skattegrad /BNP, %
43,4
43,9
43,3
42,7
42,5
Offentliga sektorns finansiella sparande /BNP, %
2,1
2,5
3,8
4,2
3,7
Statens finansiella sparande /BNP, %
0,4
0,4
0,9
1,4
0,8
Offentliga sektorns bruttoskuld (EMU) /BNP, %
44,1
41,4
39,1
35,9
33,5
Statens skuld /BNP, %
41,9
38,2
35,1
32,0
29,5
Källor:
Statistikcentralen, Finlands Bank, OECD, EU
Prognos: Finansministeriets ekonomiska avdelning
Konjunkturöversikt/Juni 2007/FM/Ekonomiska avdelning, Finland
8