Konjunkturöversikt

Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland
Konjunkturöversikt
16.6.2009/2
BNP och sysselsättningen
Finlands ekonomis förtroendeindex
förändring, %
avvikelse från medeltalet 100
1)
8
8
20
6
6
15
4
10
10
5
5
0
0
4
2
2
0
0
-2
-2
-4
-4
-15
-6
-6
-20
-8
-25
-8
Källa: Statistikcentralen
2005
BNP
2006
2007
2008
Sysselsättningen, trend
2009
Prognos
20
Högtryck
-5
15
-5
Lågtryck
-10
-10
-15
-20
Källa: EU-kommissionen
-25
2000
2002
2004
2006
2008
1) Industri, servicenäringar, byggnadsverksamhet, detaljhandel och konsumenter.
•
Den allra djupaste recessionen inom världsekonomin har så småningom passerat.
Återhämtningen kommer dock att vara långsam och besvärlig både i år och nästa år.
•
Den finländska ekonomin krympte avsevärt under det första kvartalet. Det ekonomiska
lågtrycket förstärks emellertid inte längre. Industriproduktionen sjunker fortfarande
kraftigt på årsnivå på grund av utrikeshandelns ras. Den inhemska efterfrågan minskar
också.
•
BNP kommer på grund av det kraftiga fallet i början av året att minska mera än vad som
förutspåddes i mars, med 6 % detta år. Nästa år kommer produktionen att öka något.
•
Sysselsättningen försvagas snabbt och arbetslösheten ökar. Arbetsplatserna kommer
att minska med 100 000 i år, och arbetslöshetsgraden kommer att höjas till 9 procent.
Sysselsättningsläget kommer att försvagas avsevärt även nästa år.
•
Inflationen har avtagit hastigt. Prisnivån kommer att sjunka mot slutet av året, och den
hamnar i genomsnitt på fjolårsnivån.
•
Statsfinanserna har ett underskott på ca 7 miljarder euro, och dessutom utökas statens
finansieringsbehov av finansinvesteringar som anknyter till stimuleringen. Statsskulden
kommer att öka med dryga 10 miljarder euro. Underskottet i statsfinanserna kommer att
fördjupas ytterligare nästa år.
Världsekonomin uppvisar tecken på stabilisering. Det kraftiga och omfattande produktionsfall som
inträffade i slutet av fjolåret och början av detta år torde så småningom upphöra, men produktionsnivåerna kommer att förbli på en låg nivå även i år. Hela världsekonomins produktion kommer enligt
OECD:s uppskattning att krympa med ett par procent – ungefär med fyra procent i industriländerna –
och världshandeln med ca 15 procent. Världshandeln minskade förra gången år 1975. Framtidsförväntningarna har redan förstärkts försiktigt, trots att produktionen fortfarande minskar. Börskurserna
har börjat stiga. De finansiella marknadernas funktionsförmåga har återställts tack vare den dryga ökningen av likviditeten, stabiliseringen av finansieringen mellan bankerna och den allmänna sänkningen av lånens riskpremier. Bankernas kreditgivning har trots allt inte återhämtat sig ännu. Den ekonomiska aktiviteten har å andra sidan understötts av omfattande finanspolitiska stimuleringsåtgärder och
av att det allmänna tömmandet av lagren upphört.
Det är fortfarande oklart när den nya uppgången börjar, liksom även hur länge den varar. Den kontinuerliga ökningen av arbetslösheten kan tillsammans med fortgående problem inom den reella ekonomin skapa nya belastningar för de finansiella instituten. Deflationen kan också vara en riskfaktor
på kortare sikt. På längre sikt kan de offentliga ekonomiernas omfattande skuldtagning tillsammans
med en expanderad likviditet orsaka inflationstryck och leda till ett behov av finanspolitisk åtstramning. Därför är det möjligt att den kommande högkonjunkturen förblir blygsam.
I Europa har recessionen visat sig vara oväntat djup. De kraftigt industri- och exportberoende ekonomierna i nordiska länder – såsom Tyskland, Sverige och Finland – lider av raset inom världsekonomin, medan framför allt Spanien och Irland lider av följderna från en överhettad bostadsmarknad.
De Baltiska länderna befinner sig i särskilt svåra ekonomiska situationer, liksom vissa Östeuropeiska
länder. Euroländernas problem förvärras av att euron förstärks. EU-länderna kommer därför att vara
bland de sista som klarar sig ur recessionen.
*******
Finlands ekonomi har inte klarat världsekonomins omvälvningar utan skador, även om utgångsläget
var förhållandevis gott. Det uppstod inte några betydande obalanser hos oss under den långa och kraftiga högkonjunkturen, och både den offentliga och den privata sektorns finansiella ställning har allmänt taget varit god. Finlands ekonomi hörde till de mest sunda inom euroområdet.
Den kraftiga ökningen av ekonomins öppenhet under högkonjunkturåren och industrins stora andel
hade emellertid på ett betydande sätt ökat samhällsekonomins sårbarhet vid ett eventuellt ras inom
världshandeln. Industriproduktionens tvärstopp och den samtida världsomfattande finansieringskrisen
svängde dock stämningen omedelbart i en dystrare riktning, och den inhemska efterfrågan avtog också hastigt.
Läget försvagades också hastigt på arbetsmarknaden. Även om sysselsättningen hölls på en hög nivå
ända till årsskiftet, började arbetslösheten öka snabbt i år på grund av det nästan fullständiga upphörandet av nyrekryteringar och de omfattande permitteringarna främst inom industrin. Samtidigt såg
hushållens framtid allt dystrare ut.
Om man ser till förlusterna av produktionen och arbetsplatserna kommer 2009 att bli en prövning
som kan jämföras med det brantaste fallet i början av 1990-talet. Bruttonationalprodukten har i
början av sommaren sjunkit till samma nivå som för tre år sedan. Under det första kvartalet i år minskade produktionen brantare än i euroländerna i medeltal, med 7,5 % jämfört med motsvarande kvartal
i fjol, och 2,7 % jämfört med fjolårets senaste kvartal. Minskningen var något kraftigare än vad som
förutspåddes i mars. De tillgängliga uppgifterna från april antyder att produktionsnivån sjunkit ytterligare. Vi uppskattar nu att BNP kommer att minska med 6 % under hela 2009, dvs. en procentenhet
mera än vad som prognostiserades i mars.
För att nedgången inom samhällsekonomin ska stanna vid sex procent krävs att produktionen inte
längre minskar nämnvärt jämfört med nivån i början av året. Häri finns en negativ risk. Även om
världsekonomins värsta dysterhet börjar skingras, är den nya återhämtningens groddar fortfarande
svaga. EU-länderna kommer att ha särskilt stora svårigheter åtminstone resten av året, arbetslösheten
ökar och den offentliga ekonomins finansiella ställning försvagas dramatiskt. Utgångspunkten för
denna prognos är att världsekonomin börjar återhämta sig långsamt nästa år.
Den ekonomiska tillväxten kommer att bli svagare i Finland i år än i euroområdet i medeltal. Vår relativa ställning kommer att försvagas även nästa år på grund av varu- och regionstrukturen inom vår
export. Produktionen kommer att minska ytterligare på den inhemska marknaden, eftersom arbetslöshetsökningen kommer att dämpa hushållens efterfrågan och företagens investeringar minskar. Den
Konjunkturöversikt/Juni 2009/FM/Ekonomiska avdelning, Finland 2
pågående recessionen förväntas dock bli kortvarigare än den som inföll i början av 1990-talet, och
tillväxten kan börja redan under nästa år. Ifall utvecklingsspåret för produktionen skulle följa början
av 1990-talet, skulle tillväxten börja först år 2011. Ifall produktionsnivån inte längre sjunker avsevärt
efter sommaren, torde bruttonationalprodukten redan öka något nästa år, i medeltal kanske med ½
procent.
*******
Utrikeshandeln minskade kraftigt under det första kvartalet i år jämfört med året innan, exporten
med hela 25½ procent – varuexporten med 30 % - och importen med 19½ %. Minskningen av både
exporten och importen ökade ytterligare i april. Alla de viktigaste exportmarknaderna befinner sig
fortfarande i ett tillstånd av tvärbromsning. Exporten kommer att minska med nästan 20 % år 2009,
men ökar något redan nästa år.
Den minskning av inhemsk efterfrågan som började i slutet av fjolåret tilltog under det första kvartalet, och efterfrågan minskade med dryga 4 % jämfört med året innan. Den privata konsumtionen
minskade med 4½ procent och de privata investeringarna med 10½ procent. Den offentliga efterfrågan ökade med ½ procent. År 2009 kommer den inhemska efterfrågan att minska med 4 %.
Produktionsfallet har på grund av saknad efterfrågan varit kraftigt och omfattande. Industrins produktion minskade under det första kvartalet med 20 % jämfört med året innan, handeln med 12 %,
byggandet med 8 % samt transporterna och kommunikationen med 7 %. Primärproduktionen uppvisade en liten ökning. Industrins nya order har fortfarande minskat under våren jämfört med året innan, och industrins produktion torde minska med 15 % under 2009. Byggandet kommer att minska
med 10 % och handelns aktiviteter nästan lika mycket.
Investeringarna började i sin helhet minska kraftigare först under det första kvartalet i år, då de
minskade med 9 % jämfört med året innan. De offentliga investeringarna ökade fortfarande något.
Bostadsbyggandet har dalat redan i ett par års tid, och i början av detta år halverades antalet inledda
nybyggen jämfört med året innan. I år torde man påbörja endast 18 000 nya bostadsbyggen, vilket är
lika lite som under den värsta depressionen på 1990-talet. Ungefär hälften av de nya byggena utgörs
av statsunderstödd produktion. Ökningen av renoveringsbyggande som förstärkts genom stimuleringsåtgärder stödjer byggandet, men husbyggets nedgång blir allt brantare i takt med att pågående
projekt blir färdiga. Minskningen av produktionsmässiga investeringar har också ökat i början av året.
Investeringarna beräknas minska sammanlagt med 10 % år 2009, och minskningen kommer att vara
kännbar även nästa år.
Konsumtionen började minska redan i höstas trots den gynnsamma utvecklingen av hushållens reella
inkomster. Under det första kvartalet minskade konsumtionen med 4½ procent jämfört med året innan. Uppköpen av varaktiga konsumtionsvaror minskade med 20 %, men dagligvaruhandeln minskade också, liksom även användningen av tjänster. Hushållen skuldsatte sig under högkonjunkturen,
och sparandet blev negativt. Den dramatiska ändringen av stämningen i höstas förändrade dock hastigt hushållens attityder, och sparandet ökade. Den försvagade sysselsättningen och ökningen av arbetslöshetshotet kommer även i framtiden att minska på konsumtionsviljan.
Hushållens köpkraft beräknas öka med endast en procent i år. Hushållens förväntningar har i någon
mån klarnat till under försommaren, men den privata konsumtionen kommer trots allt att öka i år mera än man tidigare beräknat, med 3 %. Konsumtionsminskningen kommer att fortsätta nästa år. Spargraden beräknas stiga i år med fyra procentenheter till tre procent. Skuldgraden kommer att öka något, men den stabiliseras intill 104 procent.
Sysselsättningen började försämras på ett märkbart sätt ungefär ett halvt år efter att produktionsökningen upphörde. De nya rekryteringarna upphörde redan i mitten av fjolåret, och permitteringarna
spreds hastigt i slutet av året, men sysselsättningen hölls på en hög nivå ända till slutet av 2008. En
tydlig vändning i en sämre riktning inträffade vid årsskiftet, och den negativa utvecklingen kommer
att fortsätta till nästa år. I april i år var antalet sysselsatta 69 000 mindre än året innan. Arbetsplatserna kommer att minska så gott som inom samtliga branscher, och antalet sysselsatta kommer under hela året att vara 100 000 mindre än i fjol. Antalet arbetstimmar som löntagarna uträttat kommer bl.a.
på grund av permitteringarna att minska mera än antalet sysselsatta, dvs. med 5½ procent. Arbetslös-
Konjunkturöversikt/Juni 2009/FM/Ekonomiska avdelning, Finland 3
hetsgraden var 8,8 % i april, dvs. 2,6 procentenheter högre än i april 2008. I år kommer arbetslöshetsgraden att höjas i genomsnitt till 9 procent, jämfört med fjolårets 6,4 %, och antalet arbetslösa
kommer att uppgå till 250 000 personer. Sysselsättningsläget kommer att försvagas ytterligare nästa
år, och arbetslöshetsgraden kommer att stiga åtminstone till 10 procent.
Höjningen av konsumentpriserna har avtagit snabbt. Orsakerna har varit, förutom nedgången av
världsmarknadspriserna, framför allt sänkningen av bostadspriserna och låneräntorna. Nedgången av
råvarupriserna har åtminstone till vissa delar stannat, och de redan låga räntorna kommer knappast
heller att sjunka märkbart i framtiden. Det skärpta marknadsläget kommer sannolikt att så småningom börja påverka livsmedelspriserna, och momsrabatten på mat kommer att sänka matpriserna i slutet av året. Inflationen torde bli negativ under sommarmånaderna, och år 2009 kommer konsumentpriserna att höjas i genomsnitt med ¼ procent. Nästa år kommer höjningen av prisnivån att vara låg.
Löntagarnas inkomstnivåindex beräknas öka i genomsnitt med dryga 4 % under 2009 jämfört med
året innan. Detta är något mindre än i prognosen från mars, och endast något mera än höjningen enligt de gällande avtalsenliga lönerna. Det är sannolikt att den exceptionella ekonomiska utvecklingen
också kommer att ändra den traditionella lönebildningsmodellen. Höjningen av lönenivån kommer att
avta ytterligare nästa år. De nya löneförhöjningarna kommer sannolikt att förbli små. Den försvagade
sysselsättningsläget leder till att den sammanlagda ökningen av löntagarnas köpkraft blir obetydlig i
år trots att inflationen avtar och beskattningen lättas.
För hela samhällsekonomins del kommer utrikesbalansen (bytesbalansen) att ha ett överskott i år.
Överskottet kommer dock att krympa endast till ett par miljarder euro, dvs. en procent i förhållande
till bruttonationalprodukten. Det betyder att framför allt företagens, men även finansierings- och försäkringsanstalternas positiva finansiella ställning, dvs. skillnaden mellan sparande och investeringar,
håller på att försvagas avsevärt efter flera års positiva utveckling. Hushållen kommer tack vare en
höjning av spargraden att få ett finansiellt överskott, medan den offentliga ekonomin däremot kommer att få ett underskott efter en lång överskottsperiod.
I fjol hade de offentliga finanserna ett överskott på 4,1 % i förhållande till totalproduktionen, och
skuldsattheten minskade. Den offentliga ekonomins finansiella ställning blev dock negativ i början av
innevarande år, och hela årets underskottsförhållande kommer att försvagas med 6½ procentenheter
jämfört med fjolåret. Hela årets underskott beräknas bli 2 procent i förhållande till totalproduktionen.
Det offentliga skuldförhållandet överstiger 41 procent. Nästa år kommer underskottet att vara 4½
procent. För att den offentliga ekonomin ska kunna stabiliseras senare krävs förutom ekonomisk återhämtning även aktiva åtgärder för inkomsters och utgifters del.
Statsfinanserna försvagas synnerligen hastigt på grund av recessionen och stimuleringsåtgärderna.
Statsfinanserna har ett tydligt underskott i år efter en överskottsperiod på nio år. Förutom de konjunkturkänsliga skatteinkomsterna, såsom samfundsskatterna och skatterna på överlåtelsevinster, minskar
även de skatter som betalas av hushållen, dels beroende på skattelättnader. År 2009 kommer inkomsterna inom statens budgetekonomi att vara 5 miljarder euro lägre än året innan. Utgifterna ökar med 3
miljarder, vilket betyder att underskottet i statsfinanserna blir 7 nästan miljarder euro. Statsskulden
kommer att öka ännu mera. Nästa år kommer underskottet i statsfinanserna att fördjupas ytterligare.
Kommunekonomins finansieringsbalans försvagades klart i början av 2009, eftersom skatteinkomsterna minskade under januari-maj med mera än 3 % jämfört med året innan. Kommunernas utgifter
har samtidigt fortsättningsvis ökat kraftigt, och kommunekonomin kommer år 2009 att få ett underskott på ½ procent i förhållande till bruttonationalprodukten trots att statsandelarna höjts. Den tilltagande skuldsattheten kommer att öka trycket för nedskärningar och skärpningar av kommunalbeskattningen. Nästa år kommer att bli särskilt svår.
Socialskyddsfondernas långvariga överskott kommer att krympa avsevärt under innevarande år, till ca
2 procent i förhållande till totalproduktionen. Arbetspensionsanstalternas överskott kommer att minska på grund av den låga tillväxten av betalningsinkomsterna, de minskade placeringsintäkterna och
den hastiga ökningen av arbetspensionsutgifterna. Övriga socialskyddsfonders, främst arbetslöshetsskyddsfondens ekonomi kommer att bli negativ.
Konjunkturöversikt/Juni 2009/FM/Ekonomiska avdelning, Finland 4
Den internationella ekonomin
Euroområdets företagsklimat och industriproduktion
Euroområdets företagsklimat försvagas inte längre. Indikatorn har
stigit under två efterföljande månader, men den ligger fortfarande på
en låg nivå. Industriföretagens förtroende har också slutat att försvagas, och produktionsförväntningarna har förbättrats något. Industriproduktionen minskade i april med en femtedel jämfört med året
innan.
6
st-avvikelse och förändring,%
6
3
3
0
0
-3
-3
-6
-6
-9
-9
-12
-12
-15
-15
-18
-18
-21
-24
-21
Källa: EU-kommissionen
2005
-24
2006
2007
Företagsklimat
Finlands ekonomiska utveckling
2008
2009
Industriproduktion
Den externa balansen
Värdet av exporten minskade under januari-april med 35 % jämfört
med året innan: i april var sänkningen 38 %, men exportnivån var å
andra sidan högst under året. Värdet av importen har minskat nästan i takt med exporten. Årsbeloppet för överskottet i handelsbalansen var i april 4,8 miljarder euro, och bytesbalansen 3 miljarder
euro.
12
EUR md, 12 månaders glidande summa
10
10
8
8
6
6
4
4
2
2
0
Källa:Finlands Bank
2005
0
2006
Handelsbalans
Förtroendeindikatorerna håller på att förbättras inom den finländska ekonomin. Konsumenternas förtroende har återhämtat sig sedan
december, och industrins förtroende har inte längre försvagats. Industrins produktionsförväntningar ligger fortfarande på en låg nivå
trots den senaste tidens förbättring. Servicebranschernas och detaljhandelns utsikter är svaga.
12
2007
2008
Bytesbalans
2009
Prognos
Industrins och hushållens förtroende
30
saldo
30
20
20
10
10
0
0
-10
-10
-20
-20
-30
-40
-30
Källa: EK, Statistikcentralen
2005
Hushållen
2006
-40
2007
2008
2009
Industrin
Konjunkturöversikt/Juni 2009/FM/Ekonomiska avdelning, Finland 5
Höjningen av konsumentpriserna avtog i maj till 0 procent. Inflationen dämpades allra mest av att räntorna och bränslepriserna sjönk.
Industrins producentpriser sjönk i april med 7 procent jämfört med
året innan. Bytesrelationen försvagades ytterligare i april, då exportpriserna sjönk med nästan 10 procent och importpriserna med 9
procent. Inkomstnivåindexet höjdes med 4,4 procent under det första kvartalet. Den trendutjämnade arbetslöshetsgraden höjdes i april
till 8,2 procent.
Arbetslöshetsgrad samt förändringen
av priser och löner, %---------------________
10
10
8
8
6
6
4
4
2
2
0
0
-2
-2
-4
-4
-6
-6
Källa: Statistikcentralen
-8
-8
2005
2006
Arbetslöshet
Producentpriser
Statens skatteintäkter och inkomster av skattenatur minskade under januari-april med 8 % jämfört med motsvarande tidpunkt i fjol.
Av de viktigaste posterna minskade inkomstskatteintäkterna med 16
%, momsintäkterna med 8 % och bilskatteintäkterna med hela 36 %.
Accisskatteintäkterna ökade däremot med 13 %, då inkomsterna
från tobaks- och alkoholaccis ökade avsevärt. Eftersom utgifterna
fortfarande ökade fick statens budgetekonomi ett inkomstunderskott
på 1,6 miljarder euro. Statsskulden uppgick till 51,6 miljarder euro i
slutet av maj.
2007
2008
2009
Förtjänstnivåindex
Konsumentpriser
Prognos
Budgetekonomins inkomster och utgifter
50
EUR md, glidande summa för 12 månader-- ---------
50
48
48
46
46
44
44
42
42
40
40
38
38
36
Källa: Statskontoret
2005
2006
Inkomster (utan lån)
De korta räntorna sjönk kraftigt ända till maj, men i juni tycks räntenivån ha stabiliserat sig på 1,3 procent. Den genomsnittliga räntan
på nya bostadslån var 2,6 procent i april. Tecknandet av nya bostadslån har minskat trots att räntorna sjunkit, och bostadspriserna
har sjunkit ytterligare. Priserna på gamla bostäder sjönk med 0,7
procent under det första kvartalet jämfört med kvartalet innan i hela
landet, och med 2,0 % i huvudstadsregionen. De reella priserna
sjönk med 6,8 % i hela landet jämfört med året innan.
.
36
2007
2008
2009
Utgifter (utan amorteringar)
Prognos
Korta räntor och reala bostadspriser
procent och ändring jämförd med föregående år, %
10
10
8
8
6
6
4
4
2
2
0
0
-2
-2
-4
-4
-6
-8
-6
Källa: Statistikcentralen, Finlands Bank
2005
2006
Bostadspriser
-8
2007
2008
2009
Korta räntor
Tilläggsuppgifter
Chef för konjunkturenheten Hannu Jokinen, tel +358 400 727 799
http://www.vm.fi/svenska
Konsultativ tjänsteman Harri Kähkönen, tel +358 9 160 33194
Konjunkturöversikt/Juni 2009/FM/Ekonomiska avdelning, Finland 6
Tillgång och efterfrågan
BNP
6
volymförändring, procent
6
4
4
2
2
0
0
-2
-2
-4
-4
-6
-6
-8
-8
98
00
Finland
02
04
Euroområdet
06
20
10
0
0
-10
-10
-20
08* 09** 10**
-20
98
00
BNP
USA
procent
12
10
20
10
Arbetslöshetsgrad
12
volymförändring, procent
4
02
04
Inhemsk efterfrågan
06
08* 09** 10**
Import
Export
Harmoniserat index för konsumentpriser
förändring, procent
4
3
3
2
2
1
1
10
8
8
6
6
98
00
02
04
06
0
08* 09** 10**
0
98
Euroområdet
Finland
00
02
Finansiella sparande
i relation till BNP, procent
8
6
6
4
4
2
2
0
0
-2
-2
-4
-4
-6
60
06
08 09** 10**
Euroområdet
Finland
8
04
De offentliga samfundens EMU-skuld och
statsskuld, i relation till BNP, procent
60
50
50
40
40
30
30
-6
98
00
Totalt
02
Staten
04
06
08* 09** 10**
Socialskyddsfonder
Kommuner
20
20
98
00
EMU-skuld
02
04
06
08* 09** 10**
Statsskulden
Konjunkturöversikt/Juni 2009/FM/Ekonomiska avdelning, Finland 7
Centrala prognossiffror
2006
2007
2008*
procentuell volymförändring
4,9
4,2
0,9
7,8
6,5
-0,3
5,7
4,9
0,3
2009**
2010**
BNP till marknadspris
Import
Totalutbud
2008*
md euro
186
75
261
-6,0
-14,0
-8,3
0,3
-1,5
-0,2
Export
Konsumtion
privat
offentlig
Investeringar
privata
offentliga
Totalefterfrågan
inhemsk efterfrågan
82
137
96
41
38
34
5
261
179
11,8
3,0
4,1
0,6
4,8
6,6
-6,8
5,7
2,9
8,1
2,5
3,3
0,8
8,7
9,0
6,8
4,9
3,6
-1,0
1,9
2,0
1,7
1,0
1,3
-1,3
0,3
0,6
-18,0
-1,7
-2,9
1,1
-10,0
-11,1
-1,9
-8,3
-3,8
1,0
-0,2
-0,3
-0,1
-6,0
-5,6
-8,3
-0,2
-0,6
2006
2007
2008*
2009**
2010**
Tjänster, volymförändring, %
3,2
2,4
1,5
-2,5
-0,1
Industri, volymförändring, %
10,5
8,6
0,3
-12,9
1,4
Produktivitet, förändring, %
3,5
2,5
-1,7
-0,7
2,0
Sysselsättningsgrad, %
68,9
69,9
70,6
67,6
66,7
Arbetslöshetsgrad, %
7,7
6,9
6,4
9,0
10,0
Konsumentprisindex, förändring, %
1,6
2,5
4,1
0,2
1,0
Förtjänstnivåindex, förändring, %
3,0
3,4
5,6
4,2
3,0
Bytesbalans, md euro
8,2
7,3
4,0
2,1
1,1
Bytesbalans/BNP, %
4,9
4,0
2,1
1,2
0,6
Korta räntor (3 mån. Euribor), %
3,1
4,3
4,8
1,5
2,0
Långa räntor (statens obligationer, 10 år), %
3,8
4,3
4,3
4,0
4,0
Offentliga utgifter/BNP, %
48,7
47,3
48,4
54,0
55,2
Skattegrad/ BNP, %
43,4
42,9
42,6
41,8
41,0
Offentliga sektorns finansiella sparande/BNP, %
3,9
5,2
4,1
-2,2
-4,5
Statens finansiella sparande/ BNP, %
0,9
2,1
0,8
-3,8
-5,7
Offentliga sektorns bruttoskuld (EMU)/BNP, %
39,2
35,1
33,4
40,8
47,4
Statens skuld/BNP, %
35,3
31,2
29,2
36,5
43,3
Källor:
Statistikcentralen, Finlands Bank, EU, OECD
Prognos: Finansministeriets ekonomiska avdelning
Konjunkturöversikt/Juni 2009/FM/Ekonomiska avdelning, Finland 8