Regeldokument - Linnéuniversitetet

Plan för arbetet med
utbildningskvalitet
Fakulteten för samhällsvetenskap
Fastställd 2014-12-04
Dnr: 2014/286-1.1 samt 2014/277-1.2
Inledning
Olika initiativ har tagits på central nivå inom Linnéuniversitet för att arbeta med
utbildningskvalitet. Linnéuniversitetets Projekt Utbildningskvalitet 2014-2016 som
omfattar hela universitetet fokuserar på fyra områden: studenters resultat, studenters
upplevelser av sin utbildning, förutsättningar för utbildning och uppbyggnad av
kvalitetssystem. Den interna utvärdering av huvudområden och utbildningsprogram,
som startar våren 2015 är ett delprojekt inom detta. Ett annat aktuellt övergripande
kvalitetsprojekt är etablerandet av funktionen ”pedagogisk samordnare”.
Planen för arbetet inom FSV med utbildningskvalitet omfattar fakultetens samtliga
institutioner och fokuserar inte på ämnesspecifika frågor utan har ett mer
övergripande perspektiv. Samtidigt är mångfald av ämnen/program en tillgång då
arbetet med utbildningskvalitet inom en institution även kan stimulera ett annat
ämnes kontext. Fakultetens plan anknyter i flera avseende till det centrala
dokumentet kring utbildningskvalitet, i en mer konkretiserad form.
Planen för arbetet har utformats genom samtal och diskussioner i fakultetens
utbildningsråd som också har ett ansvar för att driva kvalitetsarbetet. Planen kommer
att vara ett dynamiskt dokument som kan komma att uppdateras under tvåårsperioden. Ett kortsiktigt och ett mer långsiktigt perspektiv anges för arbetet för de
flesta delområdena.
Förutsättningar för kvalitetsarbetet
Ett institutionsövergripande kvalitetsarbete inom fakulteten förutsätter att det finns
ett forum för dialog inom institutioner där arbetet kan förankras och ett forum för
dialog mellan institutioner och fakultet kring arbetet med utbildningskvalitet. Under
vårterminen 2014 inrättades utbildningsråd på institutionerna bland annat för att
skapa likartade forum för frågor kring utbildningskvalitet. Vissa institutioner har
integrerat funktionen utbildningsråd i ett redan befintligt organ.
Institutionernas utbildningsråd kommer att vara engagerade i arbetet med
utbildningskvalitet genom att ge respons på initiativ från fakultetens utbildningsråd,
väcka idéer och stödja implementering av kvalitetsarbetet inom institutionerna.
2 (10)
FSV:s kvalitetsarbete 2014-2016 kommer att omfatta följande områden:
1. Intern utvärdering av huvudområden och utbildningsprogram
(professionsutbildningar)
Utvärderingarna sker i enlighet med Kvalitetsrådets anvisningar och ska vara både
förberedande för UKÄ:s nationella kvalitetsutvärdering och kvalitetshöjande.
Utvärderingarna sker enligt den tidplan FSV:s fakultetstyrelse fastslagit:
- vårterminen 2015: huvudområdet sociologi på kandidat-, magister- och
masternivå samt huvudområdet socialpsykologi på kandidatnivå
- höstterminen 2015: huvudområdet statsvetenskap på kandidat-, magister- och
masternivå samt huvudområdet freds- och utvecklingsstudier på kandidat- och
magisternivå
- vårterminen 2016: programmet socionomprogrammet, huvudområdet socialt
arbete på kandidat-, magister- och masternivå, programmet
specialpedagog/speciallärarprogrammet samt huvudområdet pedagogik på
kandidat-, magister- och masternivå
- höstterminen 2016: huvudområdet idrottsvetenskap på kandidat- och
magisternivå under
Kort sikt
Utbildningsrådet tar tillsammans med institutionerna fram ett förslag på utifrån vilka
indikatorer utvärderingen av huvudområdena konkret ska genomföras och
beskrivning av nödvändiga resurser för genomförandet. En arbetsgrupp bestående av
prodekan, ledamot från varje huvudområde som under 2015 ska utvärderas
(sociologi, socialpsykologi, statsvetenskap, freds- och utvecklingsstudier), ledamot
från Utbildningsrådet (som representerar annat ämne än de som ska utvärderas),
extern ledamot (dvs från annan fakultet) samt administrativt stöd
(utbildningsadministratör) tillsätts. Arbetsgruppen formulerar i dialog med
Utbildningsrådet en detaljplan för respektive termins arbete med avseende på
indikatorer, ansvarsområden och tidsplan.
Lång sikt
Ett syfte är att säkra att huvudområdet/ programmet kan bedömas som hög kvalitet i
den utvärdering som UKÄ ansvarar. Ett annat är att utveckla fakultetens interna
systematiska kvalitetsarbete och bygga upp hållbara rutiner för att utvärdera och
säkra utbildningarnas kvalitet. I detta arbete ingår även att utveckla hållbara och
anpassningsbara rutiner för arbetet med UKÄ:s utvärderingar.
2. Kursplanernas kvalitet
Kvaliteten på kursplaner har identifierats som ett huvudområde för kvalitetsarbetet.
Kvalitet på kursplaner har betydelse för utbildning med hög kvalitet tillsammans
med andra faktorer som ämneskompetens hos lärare och undervisningsskicklighet.
Om kursplanen är välskriven och undervisningen genomförs i enlighet med den kan
det medverka till kvalitetssäkring. Kursplaner behöver utvecklas kontinuerligt
samtidigt som examination och kriterier för betygssättning behöver
uppmärksammas. UPE:s seminarieserie Gula tråden syftar till att förbättra kvaliteten
3 (10)
i kursplaner. Det finns personal ännu inte har deltagit i seminarieserien eller de som
trots tidigare deltagande är i behov stöd i detta arbete.
Fakultetens kursplaneutskott bereder kursplaneärenden inför dekanbeslut. Det finns
inom kursplaneutskottet rikligt med erfarenheter kring potentiella förbättringar som
kan göras i arbetet med att författa kursplaner.
Kort sikt
För att utveckla kvaliteten på kursplaner inom fakulteten utarbetar två medarbetare
från KUS en vägledning för skrivandet av kursplaner. När vägledningen är
framtagen kommer den spridas inom fakulteten. Medarbetare inom fakulteten
kommer att inbjudas till seminarier för att diskutera arbetet med kursplaner med
utgångspunkt i den framtagna vägledningen. Detta är en åtgärd på kort sikt, som
inleds under innevarande läsår.
Lång sikt
På lång sikt görs en uppföljning av hur arbetet med utformande av kursplaner
utvecklats för att utvärdera om högre kvalitet på kursplaner uppnåtts inom
fakulteten.
Målet är att kvalitetssäkra arbetet med kursplaner, så att fler nya kursplaner håller
hög kvalitet vid fastställande. En tydlig koppling mellan mål, innehåll och
examinationer kan verka för hög kvalitet på fakultetens utbildningar. Ett långsiktigt
syfte är att också inlemma kursplanearbetet i det systematiska kvalitetsarbetet.
3. Introduktionstexter till studiehandledningar
För att tydliggöra sammanhanget för en delkurs och betydelsen av en specifik kurs
utifrån en helhet skulle kurser kunna introduceras bättre för studenter. En
informationstext som inleder en studiehandledning skulle kunna utgöra en sådan
introduktion där även tydliga kopplingar till examensmål görs. Liknande
introduktionstexter används redan i vissa ämnen.
Kort sikt
På kort sikt kommer förslag/exempel på hur introduktionstext kan utformas att
presenteras och diskuteras i utbildningsrådet. Förslag till introduktionstexter
kommer sedan att presenteras för institutionernas utbildningsråd och därefter
implementeras i ämnena.
Målet är att ytterligare tydliggöra för studenter (och för personal) hur enstaka kurser
är kopplade till en helhet som utbildningsplan och examensordning.
4. Utveckling av utbildning på avancerad nivå
Fakulteten har en rad utbildningar på avancerad nivå. Flera av utbildningarna har
lågt söktryck och några av kurserna på avancerad nivå har fått intern och extern
kritik. En utredning har under 2014 genomförts inom fakulteten. I den konstateras
att endast en tiondel av fakultetens studenter studerar på avancerad nivå. Vidare att
4 (10)
det inom fakulteten finns ett intresse av att samarbeta inom ett samhällsvetenskapligt
spår på avancerad nivå liksom inom professionsmaster.
Kort sikt
För att undersöka om det är möjligt att på kort sikt samarbeta inom fakulteten kring
avancerad nivå har två medarbetare (Leif Nilsson och Rickard Ulmestig) fått i
uppdrag att undersöka möjligheterna till samverkan mellan ämnen/institutioner och
medverka till att samverkan kan komma till stånd. Vidare lämna förslag till
långsiktig utveckling av masterkurs/-er inom FSV.
På kort sikt är målet att ett ämnesövergripande samarbete kring kurser på avancerad
nivå har inletts, t ex kring vetenskapliga metoder och att formella hinder för ett
sådant samarbete undanröjs.
Lång sikt
På lång sikt är målet att de förslag som lämnas utifrån uppdraget blir utgångspunkt
för fortsatta diskussioner inom fakulteten för utvecklandet av ny masterkurs/-er.
5. Examinationer
Olika frågeställningar som rör examinationer har lyfts inom utbildningsrådet. Det
har rört examination i förhållande till kursplanens mål, kreativa metoder för
examinationer, rollfördelning examinerade lärare – examinator och tolkning av
Lnu:s lokala regler för examination. Kvalitetsarbetet med kursplaner kommer leda
till att form och kvalitet på examinationer blir uppmärksammade. Tydligare
målsättning för det långsiktiga arbetet kommer utformas på längre sikt utifrån
resultatet av arbetet under punkt 1 med kursplaner.
Kort sikt
På kort sikt kommer ett seminarium för fakultetens personal att arrangeras för att
diskutera de nya lokala reglerna för examination.
Lång sikt
Det långsiktiga målet är att genom upprepade seminarier belysa olika
frågeställningar kring examination, som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet.
6. Studentaktivt lärande
Frågor kring studenters närvaro i undervisning har diskuterats i utbildningsrådet.
Olika förslag för att göra undervisningen mer attraktiv och interaktiv har diskuterats.
Utbildningsrådet vill på olika sätt inspirera i studentaktivt lärande t ex genom
seminarier. Förhoppningsvis kan lärargrupper inom fakulteten inspireras att utveckla
sina pedagogiska arbetsmetoder och kanske forma ett projekt för att pröva en
modell.
UPE har under kommande läsår ett projekt med fokus på studenters aktivitet,
KomplExamination. Det är en seminarieserie som fokuserar på hur lärare kan bli än
bättre på att skapa och ge studenter komplexa och utmanande arbets- och
5 (10)
examinationsuppgifter. Det är angeläget att lärare inom fakulteten medverkar i dessa
seminarier.
Kort sikt
Pedagogiska diskussioner påbörjas inom fakulteten på området studentaktiv lärande.
Lång sikt
På lång sikt bör ett lokalt arbete initieras inom fakulteten för ett studentaktivt
lärande.
Målet för projektet är att studenters närvaro och engagemang i undervisningen ska
öka.
7. Likabehandling av studenter och etik i lärarrollen
Det har förekommit anmälningar från studenter som känner sig kränkta eller
diskriminerade av lärarpersonal inom fakulteten. Av Linnébarometern 2014 framgår
att omkring 10 procent av studenterna varit utsatta för mobbning och trakasserier av
lärare eller personal. Frågor kring etik i lärarrollen har diskuterats inom
utbildningsrådet. Linnéuniversitetet har en strategi för arbete kring lika villkor som
omfattar all verksamhet inom universitetet. Strategin behöver konkretiseras och
förankras på fakultetsnivå.
För att förstärka arbetet mot diskriminering och trakasserier har fakulteten gett ett
uppdrag till medarbetare att utarbeta en handlingsplan kring lika villkor.
Handlingsplanen kommer att presenteras och diskuteras vid seminarier under
kommande år. För att lyfta frågor kring etik i lärarrollen kommer även aktiviteter
kring denna frågeställning att genomföras.
Kort sikt
Mål på kort sikt är att öka medvetenheten hos personalen om principerna kring
likabehandling och att få igång samtal kring etik i lärarrollen. Genom en
handlingsplan för fakulteten synliggörs frågor kring diskriminering och trakasserier
och strategier för att uppmärksamma tillbud när de sker. Vidare är målet att genom
handlingsplan och seminarier stärka det förebyggande arbetet. För att förankra
arbetet bland studenter kommer studentrepresentanter från fakultetens olika ämnen
att inbjudas till en diskussion om konkreta strategier i detta arbete.
Lång sikt
På lång sikt är målet att kunskapen om lika villkor ökat och att upplevd
diskriminering och trakasserier minskat.
8. Kursvärderingar
Låg svarsfrekvens på kursvärderingarna är ett problem som rapporteras från de flesta
ämnen inom fakulteten. Det nya formatet Survey & Report implementeras under
året. Det finns en frustration över låg svarsfrekvensen och en önskan att få en
fylligare bild av vad studenter har upplevt som positivt respektive negativt.
6 (10)
Utbildningsrådet har diskuterat möjligheter att komplettera det digitala
utvärderingsformatet med samtal och diskussioner med studenter.
Kort sikt
På kort sikt kommer utbildningsrådet att fortsatt diskutera hur man kan fördjupa
kursvärdering och öka svarsfrekvens. En arbetsgrupp med lärare och studenter skulle
eventuellt kunna engageras för att generera förslag i ett sådant utvecklingsarbete.
Mål på kort sikt är att utveckla kursvärderingarna inom fakulteten och att höja
svarsfrekvensen.
Lång sikt
Att ta fram en modell för hur kursvärderingar kan användas i det systematiska
kvalitetsarbetet.
9. Det specifika med professionsutbildningar
Fakulteten har en rad professionsutbildningar och frågan har lyfts kring det specifika
med att arbeta med akademiska professionsutbildningar. Inom utbildningarna strävar
man efter att uppnå balans i att förmedla verksamhetsanpassade kunskaper utan att
förlora vetenskaplig kvalitet. Utbildningarna har moment av metodträning och
verksamhetsförlagd utbildning. Många teoretiska moment i utbildningarna tar också
utgångspunkt i praktiknära teman. För dessa moment krävs professionskompetenta
lärare. Behovet av professionskompetenta lärare kommer ibland i konflikt med
kravet på att lärare måste vara disputerade för att kunna vara anställningsbara. Det
finns behov av att diskutera erfarenheter från professionsutbildningar inom
fakulteten, undersöka om ämnen kan inspireras av varandra, om samverkan kan ökas
och om specifika utvecklingsfrågor som kan beröra flera professionsutbildningar kan
identifieras.
Kort sikt
På kort sikt är målet är att skapa en arbetsgrupp med företrädare för
professionsutbildningar där man kan inleda samtal om villkoren för att arbeta med
professionsutbildningar. I en sådan grupp kan beröringspunkter och gemensamma
problem/dilemman identifieras. Ett eller fler långsiktiga mål kan utformas i en sådan
arbetsgrupp.
7 (10)
Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV)
Uppdaterad plan för arbetet med intern utvärdering av
fakultetens huvudområden och utbildningsprogram
Bakgrund
Den interna utvärderingen av huvudområden och utbildningsprogram, som startar
våren 2015 är ett delprojekt inom Linnéuniversitetets Projekt Utbildningskvalitet
2014-2016. Utvärderingen fyller tre syften:
- utvärderingen ska säkra att huvudområdet/programmet kan bedömas ha hög
kvalitet i den utvärdering som UKÄ ansvarar för
- kunskap om utbildningens kvalitet erhålls
- modell för systematiskt kvalitetsarbete byggs upp och prövas
Organisering, arbetsfördelning och indikatorer
Arbetet ska ledas av en arbetsgrupp bestående av
- prodekan (från våren 2016 av vice dekan)
- ledamot från varje huvudområde som ska utvärderas innevarande termin
- ledamot från Utbildningsrådet (som representerar annat ämne än de som ska
utvärderas)
- ledamot från annan fakultet
- administrativt stöd (utbildningsadministratör).
Institutionernas utbildningsråd kommer också att vara engagerade i arbetet.
Utbildningsrådet
Utbildningsrådets uppdrag är att
- ta fram förslag på indikatorer i utvärderingen
- ta fram förslag på hur utvärderingen konkret ska genomföras
- ta fram förslag på hur arbetet kan samordnas
- ta fram en beskrivning av nödvändiga resurser för genomförandet
- utvärdera och sammanställa förslag till modell för det systematiska
kvalitetsarbetet
- utvärdera och sammanställa resultat och rutiner som en förberedelse inför
UKÄ:s nationella utvärdering.
Detta arbete ska vara klart 31 januari 2015.
1 (3)
Huvudområdet, dvs ämnesansvariga/institutionernas utbildningsråd
Huvudområdet tar fram följande delar i utvärderingen:
- Huvudområdets uppföljning av måluppfyllnad: vilka kurser/kursmoment i
utbildningen matchar de centrala examensmålen och hur gör de det?
- Uppföljning av utbildningsprogram måluppfyllnad, vilka
kurser/kursmoment inom ett utbildningsprogram matchar de centrala
examensmålen?
- Studerandes och lärares förtrogenhet med de centrala examensmålen för
utbildningen
- Examinationsuppgifter och -former och deras koppling till examensmålen
- Underlag för bedömning, betygskriterier
- Tydliga riktlinjer för examensarbeten:
o mål och syfte
o rutiner för utseende av handledare
o struktur i undervisningen (t ex genom framläggning av PM,
mittseminarium, slutseminarium etc)
o kvalitetssäkring av texter
- Examensarbetens kvalitet
- Bemanning av kurserna
o undervisningstid, lärarledd såväl som icke-lärarledd
o handledningstid
o examinationstid
- Forskningsanknytning inom kurserna
- Professionsanknytning i kurserna
- Lärares kompetensutveckling
Fakultetskansliet
Fakultetskansliet tar fram följande delar i utvärderingen:
- Antal kurser på respektive nivå
- Antal studerande inom respektive huvudområde (uppdelat på kurs)
- Genomströmning den senaste femårsperioden
- Antal aktiva lärare inom ämnet och deras vetenskapliga kompetens
- Studenternas upplevelse av sin utbildning
(kursvärderingar/Linnébarometern)
2 (3)
Tidplan fastställd av fakultetsstyrelsen 2014-12-04, uppdaterad i samråd med
dekan och prefektråd inför 2016
Vårterminen 2015
- sociologi på kandidat-, magister- och masternivå
- socialpsykologi på kandidatnivå
Utvärderingsprocessen ska vara avslutad 30 maj 2015.
Höstterminen 2015
- statsvetenskap på kandidat-, magister- och masternivå
- freds- och utvecklingsstudier på kandidat- och magisternivå
Utvärderingsprocessen ska vara avslutad 30 november 2015.
Vårterminen 2016
- specialpedagogik (i samarbete med NLU)
- utbildningsvetenskap (i samarbete med NLU)
Utvärderingsprocessen ska vara avslutad 30 maj 2016.
Höstterminen 2016
- socionomprogrammet
- socialt arbete på kandidat-, magister- och masternivå
- idrottsvetenskap på kandidat- och magisternivå
Utvärderingsprocessen ska vara avslutad 30 november 2016.
3 (3)