Gäller from
Medicinsk service
Revision
Sida
07
1(5)
2014‐10‐28
Godkänd av: Ulf Ekström 131231
Metodbeskrivning
P-Ammoniumjon på Cobas (NPU03928)
Gäller för
SKÅNE
Klinisk kemi
P-Ammoniumjon på Cobas (NPU03928)
Bakgrund, indikation och tolkning
Ammoniak bildas vid nedbrytningen av olika kvävehaltiga substanser, främst aminosyror, och
föreligger vid fysiologiskt pH som ammoniumjon (NH4+). Den största ammoniakproduktionen sker i magtarmkanalen och ammoniumjoner elimineras via ureabildning i levern. Ammoniumjonen är toxisk för bl a CNS och antas bidra till leverencefalopati. Hos patienter med
starkt nedsatt leverfunktion utlöses leverencephalopati ofta av intag av proteinrik kost, blödning i mag-tarmkanalen, obstipation, infektion, läkemedel eller elektrolytrubbningar. Analysen är indicerad bl a vid misstanke om leverencefalopati, levercirros, defekter i omsättningen av urea och aminosyror, Reyes syndrom, samt vid intoxikation med salicylat och valproat.
Förhöjd nivå ses vid leversvikt och vid nedsatt blodflöde genom levern vid portal hypertension (som följd av exempelvis cirros). Ammoniakhalten stiger då och varierar med födans kvävehalt. Förhöjda nivåer ses även vid nedsatt njurfunktion, defekter i omsättningen av urea och
aminosyror, Reyes syndrom, samt vid intoxikation av salicylat och valproat 1-3.
Analysprincip
Ammoniak reagerar med -ketoglutarat och NADPH och bildar glutamat och NADP+. Reaktionen katalyseras av glutamatdehydrogenas (GLDH). Mängden NADPH som oxideras
under reaktionen är ekvivalent med mängden ammoniak i provet och mäts dikromatiskt vid
340 och 570 m som en absorbansminskning 4. Instrumentet beräknar automatiskt ammoniakkoncentrationen ur absorbansändringen 5.
Referensintervall
Kvinnor:
Män:
11-51 µmol/L
16-60 µmol/L
[4]
[4]
Metodkarakteristika
Interferenser och felkällor
Ammoniakhalten i provet ökar med tiden p.g.a. nedbrytning av kväveinnehållande substanser
och det är därför viktigt att plasma avskiljes snarast [4]. Rökning leder till en förhöjd nivå [3].
Hemolys (Hb < 2 g/L, H-index < 200), lipemi (L-index < 50) eller bilirubinemi (bilirubin
< 185 µmol/L, I-index < 10) påverkar ej analysen 4.
Mätområde
Mätområde: 10 - 700 µmol/L (10 – 1 400 µmol/L vid omkörning med mindre provvolym) 4.
Utarbetad av
Ulf Ekström
Dokumentförvaltare
Ulf Ekström 131231
Dokument id
C-4638
Original lagras elektroniskt! Användaren ansvarar för att gällande revision används.
Gäller from
Medicinsk service
Revision
Sida
07
2(5)
2014‐10‐28
Godkänd av: Ulf Ekström 131231
Metodbeskrivning
P-Ammoniumjon på Cobas (NPU03928)
Gäller för
SKÅNE
Klinisk kemi
Detektionsgräns
Detektionsgräns: 10 µmol/L 4.
Mätosäkerhet
Utvärdering från inkörning av metoden på cobas mars 2006.
Nivå
(mol/L)
65
107
Imprecision
(CV%)
4,9
2,0
n
50
50
Spårbarhet
Roche´s ammoniakkalibrator är spårbar till NIST referensstandard SRM 194 [7].
Övrig information
Metoden är ej ackrediterad.
Referenser
1. Nilsson-Ehle P, red. Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin. Lund: Studentlitteratur
2012, 9:e upplagan sid. 395-7.
2. Burtis CA, Ashwood ER, Bruns DE, red. Tietz Textbook of clinical chemistry and molecular diagnostics, 5th ed. St. Louis, Missouri: Elseviers Saunders 2012, sid 1645-7.
3. Burtis CA, Ashwood ER, Bruns DE, red. Tietz Textbook of clinical chemistry and molecular diagnostics, 4th ed. St. Louis, Missouri: Elseviers Saunders 2006, sid 1147.
4. Roche, produktblad: Cobas NH3L Ammonia 2010-04, V 4 English.
5. Operator´s Manual cobas 6000.
6. Da Fonseca-Wollheim F. Z Klin Chem Klin Biochem 1973;11:426-431.
7. Produktblad, Calibrator, Roche aktuell version.
8. Instrumenthandledning cobas 6000 aktuell version.
Utarbetad av
Ulf Ekström
Dokumentförvaltare
Ulf Ekström 131231
Dokument id
C-4638
Original lagras elektroniskt! Användaren ansvarar för att gällande revision används.
