Sandenskolans plan mot
diskriminering och kränkande
behandling
Planen gäller från 2011-08-22
t o m 2012-08-31
Ansvariga för planen;
Helena Hansson, rektor
Pia Edeskär, skolkurator
Anita Munkhammar, specialpedagog
Vår vision
Det är tryggt, meningsfullt, roligt och utmanande att gå på vår skola. Här
möts olika erfarenheter och kunskaper och här formas idéer och tankar
om framtiden. Det sjuder av nyfikenhet, kreativitet och framtidstro. Det
finns en medveten strävan efter goda kunskaper.
Alla har förutsättningar att lyckas!
Till dig som elev på Sandenskolan
Vi strävar efter att du ska vara trygg och trivas på skolan varje dag. Du ska också få
möjlighet att känna samhörighet med andra elever och vuxna på vår skola. Att känna
värme och glädje tillsammans, är en förutsättning, för att du ska lära dig saker och
utvecklas på ett bra sätt.
Om du känner otrygghet och otrivsel i skolan vill vi att du tar kontakt med någon
vuxen i skolan. Självfallet ska du också berätta för en vuxen hemma om din situation.
Om du ser att någon annan är utsatt för diskriminering eller andra kränkande
handlingar kan du hjälpa till genom att berätta för en vuxen på skolan. Alla hjälper till
med att skapa en bra skolmiljö även om de vuxna har huvudansvaret.
Du ska bidra till en god arbetsmiljö och kamratskap. Du ska respektera andra och
visa hänsyn. Det är också viktigt att du funderar över hur du uppträder och hur andra
kan tänkas uppfatta det.
Främjande insatser
Främja likabehandling oavsett kön
Mål; Större medvetenhet hos personalen i jämställdhetsfrågor.
Stärka både tjejernas och killarnas självkänsla.
Insats;
Tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen och att
ge personalen kompetensutveckling i genuspedagogik.
DISA för flickor i åk 8
Alla elever få träna på att tala inför en grupp.
I ämnet Idrott och hälsa har vi särskilda tjejgrupper och killgrupper
Genusgranskning av läromedel.
I avsnitten om reklam berörs manligt och kvinnligt, synen på sex
och relationer.
Ansvarig;
Rektor
Skolkurator
Alla lärare
Idh-lärarna
Eng-lärarna
Bild-läraren
SO-lärarna
Datum när det ska vara klart: Juni 2012
Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet
Mål; Att Sandenskolans elever kan samspela i möten med andra
människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor,
kultur, språk, religion och historia.
Insats;
I alla årskurser belyses rasismen.
I åk 8 behandla idéhistoria och vilka effekter den haft på det
svenska samhället.
Tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och
stereotypa föreställningar om olika etniska grupper som kan
förekomma i media eller läromedel.
Läsa skönlitteratur som behandlar etnicitet, t ex Pojken i randig
pyjamas, Skärvor av ett liv, ZOZO, Mannen utan öde, Ninas resa
I bild arbetar vi med bildanalyser kopplat till propaganda.
I ämnet textil arbetar vi med broderi från olika kulturer, t ex
japanskt broderi i åk. 7 och 8.
Datum när det ska vara klart: Maj 2012
Ansvarig;
SO-lärarna
Eng-lärarna
SO-lärarna
SO-lärarna
Eng-lärarna
Sv-lärarna
Sv-lärarna
Bild-läraren
Tx-läraren
Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning
Mål; Öka kunskapen om olika religiösa grupper och fördomar.
Insats;
I undervisningen belysa hur religioner såsom judendomen och
islam bidragit till västerländsk kultur och vetenskap i åk 6 och 9.
I syfte att skapa religiös och kulturell samexistens tillämpa en
undervisningsmetod som betonar det gemensamma inom till
exempel judendom, kristendom, islam, buddism, sikhism och
hinduism. Behandlas i åk 6 och 9.
Tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och
stereotypa föreställningar om olika religiösa grupper som kan
förekomma i media eller läromedel.
I engelskan behandla några mindre sekteristiska grupper, t ex
mormoner, Amish…
Ansvarig;
SO-lärarna
SO-lärarna
SO-lärarna
Sv-lärarna
Eng-lärare
Datum när det ska vara klart; Maj 2012
Främja likabehandling oavsett funktionsförmåga
Mål; - En skola för alla, där alla kan vara med.
- Öka förståelsen för olika funktionsnedsättningar.
Insats;
Anpassa de gemensamma aktiviteterna och hur de utformas
så att alla elever kan delta.
I undervisningen i åk 9 tas rashygienens mörka historia upp
och vad detta innebar för människor med olika
funktionsnedsättningar.
Läsa skönlitteratur som funktionsnedsättningar, t ex Strutsens
vingar.
Alla elever i år 7 får utbildning i vad neuropsykiatriska
funktionshinder är, så som t ex ADHD, ADD och Aspergers
syndrom.
Ansvarig;
Rektor
Alla lärare
SO-lärarna
Sv-lärarna
Rektor och lärare
Alla lärare ska ha provat kognitionssimulatorn
http://www.hi.se/kognitionsportal/program/publish/
Rektor
Vi anordnar en dag eller en vecka då eleverna provar
handikappidrotter.
Idh-lärarna
Datum när det ska vara klart; Maj 2012
Främja likabehandling oavsett sexuell läggning
Mål; Öka kunskapen om och tolerans för olika sexuella
läggningar.
Insats;
Alla lärare får fortbildning i ”HBT-frågor i skolan”..
I det dagliga arbetet använder man exempel, litteratur och texter
där olika sexuella läggningar lyfts fram.
Ansvarig;
Rektor
Samtliga lärare
Datum när det ska vara klart; Maj 2012
Policy
Vi strävar efter att du ska vara trygg och trivas på skolan varje dag. Du ska också
få möjlighet att känna samhörighet med andra elever och vuxna på vår skola. Att
känna värme och glädje tillsammans, är en förutsättning, för att du ska lära dig saker
och utvecklas på ett bra sätt.
/ Rektor och personal
Motverka alla former av kränkande behandling
Mål;
- Alla elever ska känna sig trygga på skolan
- Det ska råda goda respektfulla relationer
- Skolan ska ha tydliga regler för att förhindra och åtgärda alla former av kränkningar
- Vi ska tidigt upptäcka utsatta elever
Alla vuxna arbetar för att förebygga och förhindra att kränkningar uppstår.
Alla vuxna ska omedelbart reagera och ingripa när kränkningar förekommer
- Alla elever och deras föräldrar ska känna till likabehandlingsplanen
- Alla elever och personal ska vara väl insatta i hur diskriminering och kränkningar
kan ge sig uttryck.
Insats;
• Arbete med likabehandlingsplanen i elevgrupper och personalgruppen. Ansvariga:
klassförståndarna.
• Ta fram gemensamma trivselregler. Ansvarig: rektor.
• Vi skapar en yta för lugn och ro i det nya biblioteket.
• Schemaläggarna skapar en större spridning av luncherna för att minska trängsel
där.
• Rektor kontaktar ISS för att se över städrutiner för toaletterna.
• På studieenhetsmötena varje vecka tas ärenden kring diskriminering och
kränkningar upp. Ansvarig: SE-ledaren.
• Elevhälsoteam (EHT). På EHT sker en regelbunden genomgång av elevhälsofrågor
av alla slag. I teamet ingår specialpedagoger, skolsköterska, kurator och rektor.
Ansvarig:rektor
• Utvecklingssamtal. Minst en gång per termin samtalar elev, lärare och
vårdnadshavare om elevens situation. Ansvarig: klassföreståndarna.
• Vuxna i matsalen under lunchtiden. Ansvarig: rektor.
• Skolan avsätter 60 minuter / vecka för värdegrunds- och hälsofrågor i kombination
med rörelse inom ramen för skolans val för alla elever.
• Disa - projekt för flickor i år 8. Ansvarig: skolkuratorn.
Disa står för ”din inre styrka aktiveras” och är en ”må bra” kurs för tjejer, där de får
träna förmågan att agera och tänka positivt samt träna kommunikation;
- lära sig hur ens tankar, handlingar och känslor hänger ihop med varandra
- lära sig förstå, hantera och förändra negativa tankemönster
- träna sig att tänka positivt
- öva sig i att lösa problem
- stärka sin sociala förmåga i form av kommunikationsträning
• Killgrupper
Pojkarna i åk 8 får under 10 veckor arbeta med värdegrundsfrågor. Ansvariga:
Idrottslärarna.
• Internationellt arbete. Skolan deltar i samarbete med skolor på olika platser i
världen. Just nu har skolan kontakt med skolor i Polen, Japan och Finland. Dessa
samarbeten har visat sig öka förståelsen för olikheter och likheter och därigenom
motverkar främlingsfientlighet.
Datum när det ska vara klart; Maj 2012
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
- utvecklingssamtal
- frågan tas upp varje vecka på SE-möten
- frågan tas upp på EHT varannan vecka
- lyssna och se
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till;
Klassföreståndare
Rektor
Skolkurator
Skolsköterska
Specialpedagog
Rutiner för akuta situationer
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
STEG 1
Klasslärare och/eller specialpedagog utreder vad som har hänt. Följande utredning
görs;
Vad har hänt?
Vilka deltog?
Hur har handlingarna utförts?
Var har handlingarna utförts?
När har handlingarna utförts?
Detta dokumenteras och delges rektor.
STEG 2
Klassläraren och / eller specialpedagog och kurator, träffar tillsammans de elever
som varit med och utsatt eleven.
• redovisa konkreta uppgifter som framkommit
• vad tänker eleverna göra för att få slut på kränkningarna?
• när skall åtgärderna påbörjas?
• avsluta med att berätta att ni under de närmaste två veckorna kommer att
kontrollera att detta inte fortsatt genom att stämma av läget med den utsatta och med
dem som utsatt eleven
• vårdnadshavare underrättas om att samtalet har skett
• steg 2 dokumenteras och delges rektor.
STEG 3
Uppföljning inom två veckor.
• Ta reda på den utsattes upplevelse av utvecklingen.
• Genomför enskilda uppföljningssamtal med de som kränkt.
• Fastställ nya konkreta mål och åtgärder för förbättringar, samt tidpunkt när dessa
ska genomföras.
• Uppföljningssamtal kopplade till nya överenskommelser om åtgärder fortsätter
sedan tills dess att samtliga inblandade anser att diskrimineringen eller
kränkningarna har upphört
• Steg 3 dokumenteras och delges rektor.
STEG 4
Om kränkningarna inte upphört kallar rektor till elevvårdskonferens med de
inblandade.
Anmälan till polisen
Vid grova fall av kränkningar eller ofredande anmäls detta till polisen. Innan detta
sker informeras berörda föräldrar. Anmälan görs av rektor.
Rutiner för dokumentation - Mall finns som stöd för dokumentation.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av vuxen
När det kommer till någon vuxens kännedom att en elev känner sig diskriminerad
eller kränkt av personal har den vuxne skyldighet att:
• informera den som kränkt eleven och informera rektor.
• rektor tar kontakt med berörd elev och dess vårdnadshavare.
• rektor genomför samtal med de berörda.
• åtgärder vidtas.
• skriftlig dokumentation sker
• uppföljning av vidtagna åtgärder görs.
Alla ärenden där anställda diskriminerar eller kränker någon elev på skolan, utreder
rektor. Personalkonsulent medverkar vid behov. Rektor har ett övergripande ansvar
för att dokumentation genomförs och arkiveras.
Utvärdering
Fjolårets plan utvärderades enligt följande;
Rektor träffade representanter från Elevrådet och gick igenom planen samt tittade på
förbättringsområden. Skolkuratorn djupintervjuade två elever från varje årskurs kring
deras upplevelser av planens insatser. De olika studieenheterna utvärderade arbetet
med likabehandlingsplanen i början av vårterminen. Deras utvärdering lämnades
skriftligt till rektor. Skolkurator gjorde en egen utvärdering av planen utifrån sitt
arbetsområde. I skolrådet involverades föräldrarna i utvärdering av planen.
Föräldrarepresentanterna hade innan mötet gått igenom planen och de gavs
möjlighet att ta kontakt med fler föräldrar för att hämta in åsikter.
Föräldrarepresentanterna lämnade förslag till ändringar.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan - Läsåret 2010-2011
Läsåret 2010 – 2011 har varit mycket trevligt. Skadegörelsen har minskat och fler
elever upplever skolan trygg och trevlig. Detta kan man se i bl a elevenkäten.
- Skolan har blivit mer tydlig i arbetet med kränkningar. Tydligheten i planen har gjort
att arbetsgången och dokumentationen blivit bättre.
- Planen måste bli mer lättläst, så att elever och föräldrar kan ta till sig av innehållet.
Det har varit ett problem att planen är så omfattande så att många inte orkar läsa
den.
- Vi måste bli bättre på att precisera vilka olika åtgärder vi har för att konkret arbeta
förebyggande med de olika diskrimineringsgrunderna.
Utvärdering av denna plan
Årets plan ska utvärderas senast 2012-03-30
- Elevenkäterna lämnas ut i januari. Dessa utgör underlag för revideringsarbetet.
- Skolkurator och rektor påbörjar uppföljning av planen i januari.
- Planen går ut för utvärdering i arbetslagen i januari.
- Planen går ut till föräldrar i skolrådet i mars inför skolrådsmötet.
- Rektor utvärderar planen med Elevrådets styrelse under februari.
Ansvarig för att årets plan utvärderas Helena Hansson, rektor
Kartläggning som ligger till grund för utvärdering
och kommande läsårs plan
Kartläggningsmetoder
- Enkäter
- Intervjuer
- Genomgång av skade- och tillbudsrapporter
- Genomgång av anmälda kränkningar
Områden som berörs i kartläggningen; Kränkande behandling, Kön, Etnisk
tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell
läggning . Otrygga platser, klotter med nedsättande budskap, ryktesspridning,
kränkande språkbruk,
Hur eleverna har involverats i kartläggningen;
- Via elevenkät.
- I elevrådet tillsammans med rektor.
- Kurators djupintervjuer med två elever i varje åldersgrupp
Hur personalen har involverats i kartläggningen;
- EHT har gjort en SWOT-analys där skolans styrkor och tillgångar har analyserast
samt hot och möjligheter.
- På SE-konferenser.
Resultat och analys;
- Vi vet att elever har kränkts via SMS och via nätet.
- Rektor har fått in 14 fall av kränkningar och mobbing under läsåret. Inte sällan har
otrevligheterna meddelats via SMS och Facebook. En del händelser har skett i
skolans korridorer. Av detta ser vi att vi måste jobba ännu mer intensivt med etik
kring de sociala medierna. Att vuxna rör sig i korridorerna är också viktigt.
- Resultat i övrigt är sammanställd i en SWOT-analys. SWOT står för Skolans
styrkor, svagehter (weakness), möjlighter (options) och hotbild (threats).
SWOT-analys 2011-03-30
Analysen är framtagen av rektor, skolkurator och specialpedagog utifrån intervjuer med elever på skolan och
samtal i Elevrådet.
STYRKOR – kan vi påverka
SVAGHETER – kan vi påverka
Det absoluta flertalet elever trivs på skolan.
Hög musik i elevrummet, och ibland stökigt kring de nior
som har jour där.
De flesta elever vet var de ska vända sig om de blir kränkta
eller utsatta på annat sätt.
Eleverna upplever att lärarna tar kränkningar på allvar och
löser problem.
Skolan har nästintill inget klotter. Det som kommer tas
genast bort.
Eleverna är nöjda med undervisningen som rör rasism och
främlingsfientlighet.
Eleverna upplever att toleransen för andra människor med
funktionshinder är stor.
En del elever saknar en särskild plats under rasttid för
lugn och ro.
Matsalen är för stökig ibland pga av många elever är
där samtidigt.
Aulan – ej trevlig. Då den är öppen går en del elever dit
och busar.
Det finns en jargong gentemot varandra i korridorerna
med negativa ord. Det är vanligt att man använder
orden bög, hora, fitta, emo, damp mm gentemot
varandra. Elever uppger dock att orden inte används i
sin rätta betydelse, utan sägs på skämt till varandra.
Eleverna är nöjda med läsårets nya innehåll – Livskunskap.
Sandenskolan har under läsåret varit en mycket trevlig
arbetsplats med få kränkningar.
Skolan har kompetent och engagerad personal.
Engagerade elever med konkreta förslag till förbättringar på
skolan.
De förekommer även att elever brottas med varandra
och är fysiska gentemot varandra. Det är också svårt att
avgöra om det är på allvar eller inte. Däremot har en del
elever uppfattat att kränkningar ofta kan ske i form av ”
ironiska” kommentarer.
Många tjejer går inte på toaletten under skoldagen.
Många kränkningar sker via Facebook.
MÖJLIGHETER – kan vi ej påverka styrs av andra
HOTBILD– kan vi ej påverka styrs av andra
Vi har gott om lokalyta nästa läsår.
Att tekniska förvaltningen inte satsar på underhåll av
våra lokaler.
Skolans utformning, med långa smala korridorer.
Små toaletter som inte är så trevliga.
Åtgärder 2011-12 utifrån karläggning
Samtal förs med de som har elevrumsjour om vikten av att ha en ”lagom” volym då
musik spelas där.
Skolan inreder ett nytt mindre bibliotek med möjlighet till en lugnare miljö under
raster.
Skolans schemaläggare ser över lunchtiderna och planerar för en större spridning av
dem.
Rektor fortsätter påtala till Tekniska förvaltningen att aula behöver underhållas. Tills
detta är åtgärdat hålls aulan låst.
Lärarna tar upp med klasserna om negativa jargonger i korridorer. Alla vuxna har ett
ansvar att alltid säga till då man hör eller ser händelser i korridoren som är kränkande.
I den förebyggande delen i undervisningen arbetas för att skapa acceptans för
olikheter.
Rektor tar upp städrutinerna för toaletterna med ISS, som ansvarar för städningen,
samt med tekniska förvaltningen för att få alla eller några toaletter upprustade.
Delaktighet i arbetet med planen
Elevernas delaktighet i arbetet
Elevrådet är med i arbetet att upprätta och följa upp planen.
Elevrådsrepresentanterna tar hjälp av sina klasskamrater.
Vårdnadshavarnas delaktighet.
Skolan har ett skolråd där rektor, personal-, föräldra- och elevrepresentanter finns
med. Likabehandlingsplanen tas upp i detta skolråd, både vid upprättande och vid
utvärdering.
Personalens delaktighet.
- En personalgrupp på skolan, där rektor, specialpedagoger, skolsköterska och
kurator ingår, har huvudansvaret för revidering av skolans likabehandlingsplan.
Gruppen tar in synpunkter och förslag från de tre arbetsenheterna. Arbetsenheterna
följer upp och utvärderar planen under vårterminen. Detta lämnas till rektor.
Förankring av planen
- Genom elevrådet vid revidering och uppföljning.
- Genom skolrådet.
- På höstens föräldramöten.
- Under höstterminens start i alla klasser.
- På personalkonferens i augusti.
Dokumentationsmall
Bilaga 1
Datum för händelsen
Namn på den utsatta
Namn på de som
utsätter
Händelsen + plats
Åtgärder, när, vad,
hur, ansvarig
Uppföljning när, plats och
ansvarig
__________________________________________________________________
Underskrift
Datum
___________________________________________________________________
Underskrift
Datum
Uppföljning
Datum:
Elevens namn:
Samtal om hur eleven upplever sin skolsituation nu.
Har kränkningarna upphört?
Är händelsen utredd och avslutad?
Bilaga 2
Bilaga 3
Begrepp och lagstöd
Diskrimineringslagen (SFS 2008:567)
Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning,
könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Skolan har en skyldighet att
upprätta en likabehandlingsplan för att främja allas lika värde.
Diskriminering inom skolan
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra
elever och missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna
kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder.
Skollagen (SFS 2010:1100) 1 kap. 2 §
”Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande
demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för
varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den
som verkar inom skola:
1. Främja jämställdhet mellan könen samt
2. Aktivt motverka alla former av kränkande behandling som mobbning och
rasistiska beteenden. Lag (1999:886).”
Trakasserier och kränkande behandling:
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om
uppträdande som kränker elevens eller den vuxnes värdighet. Trakasserier rör sig
dock om en kränkning som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna
kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Kränkande behandling
är kränkningar som inte har koppling till någon av diskrimineringsgrunderna, utan kan
tex handla om mobbing och utfrysning.
trakasserier och kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck
trakasserier och kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot
en eller flera
trakasserier och kränkningar kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara
systematiskt återkommande
trakasserier och kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som vuxna.
Trakasserier och kränkningar kan vara:
fysiska (till exempel att bli utsatt för slag och knuffar)
verbala (till exempel att bli hotad eller kallad hora, bög)
psykosociala (till exempel att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning)
text- och bildburna (till exempel klotter, brev, lappar, e-post, sms, mms och
internet).
