SCHEMA FÖR KURSDELTAGARE Kursledare

Copyright © 2009 Gunilla Gerland, Anna Sjölund
SCHEMA FÖR KURSDELTAGARE
KVALIFICERAT STÖD FÖR BARN, UNGDOMAR OCH VUXNA
MED ASPERGERS SYNDROM/HF AUTISM
Kursledare Gunilla Gerland och Anna Sjölund
Plats: Folkets Hus, Olof Palmes plats, Göteborg
Dag 1
8:30 – 8:40 Praktisk genomgång
8:40 – 10:10 Introduktion till funktionshindret (inkl 10 min bensträckare)
10:10-10:40 Kaffe/thé och smörgås
10:40-11:50 Stress (inkl 10 min bensträckare)
11:50 - 13:00 Lunch
13:00 – 14:40 Hjälpmedel och anpassningar (inkl 10 min bensträckare)
14:40 – 15:10 Kaffe/Thé och bulle (el liknande)
15:10 - 16:10 Kommunikation
16:10-16:30 Frågor/diskussion
Dag 2
8:30- 9:50 Vardagsstöd för ungdomar och vuxna (inkl 10 min bensträckare)
9:50-10:20 Kaffe/Thé och smörgås
10:20 – 12:00 Verktyg för bemötande (inkl bensträckare)
12:00 - 13:10 Lunch
13:10 -14:30 Perceptionsproblematik och motoriksvårigheter (inkl 10 min bensträckare)
14:30 - 15:00 Fika
15:00 - 16:30 Film, frågor/diskussion
Pavus Utbildning AB 08-6488050
se fler kurser och föreläsningar på vår hemsida www.pavus.se
Copyright © 2009 Gunilla Gerland, Anna Sjölund
1. Introduktion till funktionshindret
Autistiskt syndrom, Aspergers syndrom och Autismliknande tillstånd är de tre vanligaste
diagnoserna inom det vi kallar autismspektrum. De kännetecknas av att man har symtom inom
tre symtomområden. De är begränsningar i socialt samspel, begränsningar i kommunikation
och begränsningar i intresse och beteende.
Autismspektrumtillstånd är det begrepp vi använder i dagligt tal, men i den
internationella diagnosmanualen DSM-IV är benämningen fortfarande ”Genomgripande
störningar i utvecklingen” (Pervasive Developmental Disorders). De diagnoser som ingår i den
här gruppen är alltså autism, Aspergers syndrom och autismliknande tillstånd (och de två
ovanligare diagnoserna Retts syndrom samt desintegrativ störning).
Förekomst
Hur vanliga är de då, och ökar de verkligen? Enligt Eric Fombonne, professor i psykiatri i
Canada, visar de senaste årens sifror en konstant prevalens1 på 0,6-0,7 procent om man lägger
samman dessa diagnoser2. Jämför man med längre tillbaka i tiden så har sifrorna ökat. De festa
forskare anser att detta går att förklara med:
– att diagnoskriterierna vidgats till att omfatta mildare fall än tidigare;
– att medvetenheten om autismspektrum ökat, samt:
– att diagnosen numera ställs oftare tillsammans med andra diagnoser hos
multihandkappade barn.
Orsaker
Idag står det helt klart att autismspektrumtillstånd har biologiska orsaker. Det fnns ett fertal
biologiska faktorer kopplade till autismspektrumtillståndens orsaker, men i det enskilda fallet
går det inte alltid att ta reda på orsaken.
Symtomtriaden
Symtomtriaden är den största delen av defnitionen av autismspektrumtillstånd, nämligen:
- begränsningar i social interaktion
- begränsningar i kommunikation
- begränsningar i intresse och beteende
De tre symtomområdena refekteras i det som kallas för diagnoskriterier, vilket egentligen är en
lista med symtom där ett visst antal måste vara uppfyllda för att diagnosen skall kunna ställas.
De kriterier som är mest spridda och oftast används, återfnns i en bok som kallas DSM
(Diagnostic and Statistic Manual of Mental Disorders) och som ges ut av American Psychiatric
1
2
Prevalens betyder så många man tror har funktionshindret. Prevalensforskning går ofta till så att man screenar
(utreder) alla i en viss åldersgrupp i ett visst område, till exempel alla sjuåringar i en stad. Då ser man hur många
som uppfyller kriterierna. Utifrån detta drar man slutsatser om hur många i hela befolkningen som kan tänkas
uppfylla kriterierna. Incidens är ett annat begrepp som betyder hur många som faktiskt har diagnoser i befolkningen,
vilket man kan mäta genom att exempelvis ta reda på hur många diagnoser som ställts på en viss klinik.
Fombonne E. Epidemiology of pervasive developmental disorders.Pediatr Res. 2009 Feb 11.
Copyright © 2009 Gunilla Gerland, Anna Sjölund
Association. DSM bygger på ett internationellt samarbete mellan forskare och experter på de
respektive områdena. Utöver triaden brukar man också säga att den ojämna utvecklingsproflen
ingår i defnitionen.
När man talar om autismspektrumtillstånd fnns det vissa begrepp man brukar använda för att
belysa de områden där människor med autism ofta har svårigheter. Detta är till stor del fråga
om teorier och inga absoluta sanningar, begreppen överlappar dessutom varandra.
Delad uppmärksamhet
Barn med autism brukar ha svårigheter med det man kallar delad uppmärksamhet (”joint
attention” på engelska). Det handlar om det normala spädbarnets motivation att söka
gemensamma upplevelser: ”titta på det jag ser”. Delad uppmärksamhet har också kopplingar till
språkutvecklingen – när barnet pekar på något sätter omgivningen ord på föremålet.
Exekutiva funktioner
Exekutiva funktioner är namnet på förmågan att planera, upprätthålla en strategi och kunna
byta strategi om den inte fungerar. Förutsättningen för detta är bland annat:
• fungerande föreställningsförmåga, att man kan se uppgiften framför sig – exempelvis vad
det innebär att diska
• minne – att man till exempel minns hur man gjorde förra gången man diskade
• fexibilitet i tänkandet (komma på något nytt om det första inte fungerade)
Många med autismspektrumstörningar har problem med dessa funktioner. De stora
svårigheterna med praktiska göromål blir ofta särskilt svåra att förstå i de fall där personen har
en god intellektuell begåvning, som ofta är fallet vid Aspergers syndrom. Det kan leda
till att omgivningen misstolkar personen som lat, ovillig och så vidare.
Mentalisering eller ”Teory of Mind” handlar om förmågan att tänka om någon annans
tankar, att ha en föreställning om att andra människor tänker och känner andra saker än de man
själv tänker och känner. Det är engelska forskare, bland andra Uta Frith och Simon Baron
Cohen som presenterat idén att barn med autism saknar förmågan att mentalisera, eller i varje
fall utvecklar denna förmåga senare än andra barn. De har visat detta genom ett test som kallas
”Sally och Anne” och går till enligt följande:
Den som leder testet använder två dockor som heter Sally och Anne och med dockorna
framförs en liten scen för barnet som skall testas.
Sally och Anne har en korg och en låda mellan sig. Dockan Sally har en kula som hon lägger i
korgen, sedan lämnar hon rummet. Medan Sally är ute, fyttar dockan Anne kulan från korgen
till lådan. Sally kommer tillbaka och den som leder testet frågar barnet ”Var kommer Sally att
leta efter sin kula?”
Normalutvecklade barn som är över fyra år brukar svara att Sally kommer att leta i
korgen, alltså där hon själv lade kulan och borde tro att den fortfarande är. Också barn med
Downs syndrom som har en mental ålder över fyra år svarar på det sättet. Men ett barn med
Copyright © 2009 Gunilla Gerland, Anna Sjölund
autism brukar svara att Sally kommer att leta i lådan, alltså på det ställe de själva vet att kulan är.
Detta har man då tolkat som att de saknar ”theory of mind” – det vill säga förmågan att förstå
att andra tänker och känner andra saker än de själva.
Denna teori som fått stor genomslagskraft har också kritiserats en del från forskarhåll; vissa barn
med autism klarar trots allt dessa test. Trots det är det ett faktum att de har svårt för den sortens
uppgifter som innebär att de skall föreställa sig vad andra tänker. Detta gör det naturligtvis svårt
att förstå viss humor, att andra kan luras eller de motiv som kan fnnas bakom människors sätt
att agera.
Ett annat begrepp man talar om är central samordning (”central coherence” på engelska). Det
handlar om förmågan att se förbi detaljerna och föreställa sig en helhet. Hos normalutvecklade
människor tycks den här tendensen att söka sig mot sammanhållning och helhet i det man
uppfattar med sina sinnen, vara mycket stark. Även efter det att sinnesintrycken är bearbetade
och tolkade tycks hjärnan anstränga sig för att ordna dem på ett sammanhållande sätt. Många
med autism och Aspergers syndrom har svårigheter här, vilket gör att de har en stark förmåga
att se och upptäcka detaljer. Detta kan vara en tillgång i vissa sammanhang – i vissa yrken eller
skoluppgifter är det bra att ha detaljseende – men kan ställa till problem i andra där man kanske
inte kan uppfatta meningen och förstå helheten.
Utredning
Själva utredningen görs ofta av ett neurospykiatriskt team (även om landstingen dessvärre
påbörjat en omfattande nedläggning av välfungerande inarbetade team och menar att vanliga
öppenvården skall göra dessa utredningar istället, då tyvärr med skiftande kvalitet).
I utredningen ingår fera olika undersökningar, och det är vid en sammanvägning av
sådant neuropsykologiska testresultat, bakgrundshistoria, skattningsformulär och annat som
man kommer fram till om diagnos kan ställas.
Gå vidare:
Tony Attwood Den kompletta guiden till Aspergers syndrom (Cura Bokförlag)
Gillberg, Christopher Autism och autismliknande tillstånd hos barn, ungdomar och vuxna (Natur
och kultur)
Gerland G, Hartman G och Larsson S: Autism – svårigheter och möjligheter. DVD-flm med bok
till. (Pavus Utbildning, www.pavus.se)
www.autismforum.se
En websida med samlad information om autismspektrum. Handikapp och habilitering.
Stockholms läns landsting.
Copyright © 2009 Gunilla Gerland, Anna Sjölund
VERKTYGSLÅDAN
INFORMATION
Hur informerar vi i vår verksamhet andra (anhöriga, andra verksamheter) om
funktionsnedsättningen. Vad säger vi? I vilka former erbjuder vi information? Har vi något
material att visa/lämna ut?
Hur informerar vi personen själv om sin funktionsnedsättning? Har vi en policy? Hur talar vi
med föräldrar till barn om vikten av information? Vilket material har vi?
Konkreta verktyg som kan användas för att informera barn och vuxna om den egna diagnosen:
Tidningsartiklar
Autism/Aspergers syndrom – vad är det? Arbetsbok av Catherine Faherty (Riksföreningen autism)
Det är bra att fråga (en bok för barn om Aspergers syndrom) av Gunilla Gerland (Bokförlaget
Cura)
Aspergers syndrom – och sedan? Av Gunilla Gerland (Bokförlaget Cura). En bok för
ungdomar/unga vuxna.
För att hjälpa personen att själv informera andra kan ”Stöd vid möten” användas. Den kan du
ladda ner här som pdf-fl:
http://www.autismforum.se/gn/export/download/af_pdf_vad_kan_man_gora/Stod_vid_moten
_Hela_materialet.pdf
(alternativt gå till www.autismforum.se och skriv ”stöd vid möten” i sökrutan)
För att informera andra barn i skolan fnns materialet ”Det sjätte sinnet” av Carol Gray. Kan
köpas från Riksföreningen autism. www.autism.se
Copyright © 2009 Gunilla Gerland, Anna Sjölund
2. Stress
när kraven överstiger förmågan
Stresstålighet, flexibilitet, social kompetens och förmåga att ”hålla många bollar i luften”
synes vara vår tids ideal. Personer med AS har svårt för allt detta och det finns ett
oändligt antal situationer där omgivningens krav överstiger förmågan. Att ständigt leva i
en miljö som ställer för höga krav stjäl mycket ”energi” och leder till stressreaktioner.
Förmodligen är stress ett betydligt större problem för personer med AS än för andra.
Vanliga orsaker till stress hos personer med AS är att översvämmas av information och
intryck, utsättas för valsituationer, att inte förstå sammanhang, att inte förstå andra
människor, att inte förstå innebörden i det som sägs, tidspress, oförutsägbarhet,
förändringar, att inte förstå meningen med det som händer, att inte kunna påverka, att
bli kränkt och att sakna sysselsättning eller någon att fråga.
Det finns både tillfälliga och långvariga stressorer. En tillfällig stressor är t.ex. stressen av
att gå in i en bullrig affär. En långvarig stressor kan vara jobbiga sociala förhållanden, att
ständigt mobbas eller tillrättavisas och känna sig dålig på det man företar sig.
Stress och oförmåga att hantera en situation kan leda till starka psykiska reaktioner hos
personer med AS. Även om nedstämdhet och ångest är de vanligaste tecken på stress så
kan stress sannolikt också bidra till att utlösa tvångsbeteenden t.ex. att personen fastnar
och blir som paralyserad. Även psykotiska tillstånd kan uppstå vilket innebär att
personen tappar sin verklighetsförankring.
Orsaken till så kallade ”beteendeproblem” (oftast aggressivitet, utagerande eller
självskadande beteende) beror ofta på stressreaktioner orsakade av annorlunda
perception, oförberedda förändringar eller kommunikationssvårigheter. Om man hjälper
till att kartlägga omständigheterna kring stressreaktionen och förstå dess orsaker kan
man ligga steget före och kanske förebygga reaktionen.
© Anna Sjölund och Susanne Bejerot
Gå vidare…
Böcker
Greene, R ”Explosiva barn” Cura, 2002
Copyright © 2009 Gunilla Gerland, Anna Sjölund
Verktygslådan: Stress
Definition
av
skalsteg
Maximal
stress!
Faktorer som
stressar mig
Så här visar det
sig för mig
Så här vill jag bli bemött
10
9
8
7
Jag
börjar
bli
nervös/
orolig
6
5
4
3
Helt
lugn
Ingen
stress
alls
2
1
0
Ur ”Projekt kartläggning och validering,, Sjölund,A, Gladh.L Riksföreningen Autism,2009
© Anna Sjölund
Copyright © 2009 Gunilla Gerland, Anna Sjölund
3. Hjälpmedel och anpassningar: vad, när, hur?
Att vara professionell på området autism är ett eget ”yrkesfack”. Du må vara
professionell lärare, logoped, skötare eller något annat i grunden. Men du behöver
också vara professionell autismarbetare.
Varje yrke har sitt hantverk och det är ofta den delen av yrket som man inte ser
(och som kanske också upplevs som den ”tråkiga delen”) som är den största delen,
nämligen förarbetet. Det gäller vare sig man är sångare, målare, skräddare eller
”autismarbetare”.
Vi behöver en struktur, en ram för vårt arbete. Den kan beskrivas så här:
Förarbetet handlar till stor del om att göra en kartläggning. Här tittar vi på alla
faktorer vi behöver lära mer om. Individens styrkor och svårigheter (när fungerar det,
när fungerar det inte). När vi ska skapa en bättre tillvaro och ge ett anpassat stöd för
en individ måste vi veta vad just han eller hon behöver. Eftersom ett hjälpmedel ska
kompensera för en svårighet måste vi veta vilka svårigheterna är. Därför är
kartläggningen en stor och viktig del.
Vi tar reda på mer om
– Individens (t ex styrkor och svårigheter,vad vet han/hon om sitt eget
funktionshinder, hur når man bäst fram med information/insatser )
– Miljön (vilket inkluderar oss själva, t ex när underlättar vi/när försvårar vi?
Men också vilka delar i miljön – aktiviteter/situationer etc – fungerar, vilka
stressar?).
– Helheten (t ex hur ser det ut i andra verksamheter/hemma etc. Behöver vi
Copyright © 2009 Gunilla Gerland, Anna Sjölund
hjälpa till med överföring av kunskap, med tips och information?)
Kartläggningen resulterar i en analys där vi beskriver det vi kommit fram till och
formulerar en handlingsplan. Vi tidsbestämmer en utvärdering för denna.
Vi ska ha en bra fungerande beskrivning av nuläget (se bilaga 1 och 2.). Utifrån
denna skapar vi en handlingsplan där varje svårighet får en ”adresslapp”.
Med det här arbetssättet vilar alltid interventionerna (dvs vilka verktyg vi
använder) på en individuell bedömning, inte på vilka vi råkar ha till hands. Vi har då
större möjligheter att komma med rätt hjälp på en gång.
Hur kompenserar vi för svårigheterna, dvs vad finns med i handlingsplanen?
– Vi kan anpassa tillvaron och miljön (t ex vad ska det finnas mer av/mindre av,
vilka aktiviteter och var?)
– Vi kan skapa/använda hjälpmedel
– Vi kan (måste!) träna och utveckla färdigheter
När vi utarbetar hjälpmedel är vi alltid medvetna om vad det är tänkt att kompensera
för. Vi ska veta vad vi gör och varför. Vi söker medvetet de strategier som ger störst
självständighet (med medvetenhet om att självständighet inte alltid betyder ”utan
stöd” eller ”på egen hand”) .
Tydliggörande hjälpmedel
– Svarar på de frågor som andra läser ur situationen.
– Grundläggande är att vi ger individen hjälp att veta vad som förväntas av
honom. Det handlar om vad man ska göra, var man ska göra det, hur, med vem
man ska göra det, hur länge och vad man ska göra sedan.
– Mycket kan tydliggöras… tid och rum… men också kommunikation, syfte,
relationer, etc
– När vi lyfter ut meningen och förtydligar den på ett sätt som individen kan
förstå så har vi tydliggjort.
– Genom att tydliggöra kan vi hjälpa individer som har svårt att sortera, se det
viktiga, att föreställa sig konsekvenser, lätt blir överbelastade.
Exempel på tydliggörande
– Man kan visuellt tydliggöra valsituationer för dem som blir stressade av val.
– Man kan ”ritprata” för att tydliggöra hur olika människor tänker, resonemang
som kräver inre bilder.
– Man kan tydliggöra ”framtiden” genom att göra bilder av trappor, räls med
olika stationer etc
– – Man kan tydliggöra kommunikation genom att ha ”prathjälpmedel” för
turtagning, samtalsämnen etc.
– Man kan tydliggöra ordning och prioritet genom visuella hjälpmedel.
Copyright © 2009 Gunilla Gerland, Anna Sjölund
– Man kan använda sociala berättelser för att tydliggöra socialt samspel, andras
perspektiv.
Gå vidare
Ross Greene som skrivit böckerna Explosiva barn och Lost at school (Kommer på
svenska på bokförlaget Cura hösten 2009) har gjort en checklista för ”försenade
färdigheter och olösta problem” (ASSESSMENT OF LAGGING SKILLS AND UNSOLVED PROBLEMS)
Den finns att hämta här www.lostatschool.org/pdf/ALSUP.pdf
Inga checklistor är någonsin fullständiga – använd ditt eget huvud!
Psykologerna och forskarna Patricia Howlin och Simon Baron Cohen har gjort ett
material för att träna personer med autismspektrumtillstånd att ta andras perspektiv
och få bättre Theory-of-Mind-färdigheter. Boken heter Lära barn med autism att
”läsa” andras tankar och känslor – Handbok för lärare och föräldrar (Bokförlaget
Cura).
Paul Stallard, KBT-terapeut och professor i psykologi har skrivit böckerna Think
Good – Feel Good: A Cognitive Behaviour Therapy Workbook for Children and
Young People och A Clinicians Guide to Think Good, Feel Good: Using CBT with
children and young people. I arbetsboken finns flera blad som kan översättas till
svenska och användas för att bättre förstå sambandet mellan känsla-tanke-handling.
Du kan ladda ner arbetsbladen på Internet som pdf-filer
Bra texter om tydliggörande pedagogik hittar du här:
http://www.autismforum.se/gn/opencms/web/AF/Vad_kan_man_gora/tydliggorande_
pedagogik/
Alternativt gå till www.autismforum.se och skriv in ”tydliggörande” i sökrutan.
Dataprogrammet Trippel-K är ett program på cd-rom (PC) vars syfte är att
stimulera olika former av kommunikation, tydliggöra sociala händelser
och förmedla information. Mera information:
http://www.kungalvsmotorik.se/TrippelKommunikation/
KAT-kittet
KAT-kittet består av en hel uppsättning dynamiska kommunikationshjälpmedel som
ger individen stöd att bättre förstå sina egna tankar och känslor samt utvecklar
hans/hennes förmåga att kommunicera med andra. Att föräldrar och yrkesutövare får
större kunskap om barnen de arbetar med är också ett mål för användningen av KATkittet.
http://www.cortexutbildning.se/katkittoversatt.htm
Copyright © 2009 Gunilla Gerland, Anna Sjölund
VERKTYGSLÅDAN
Tydliggörande hjälpmedel
Svarar på de frågor som andra läser ur situationen. Grundläggande är att vi ger
individen hjälp att veta vad som förväntas av honom. Det handlar om vad man ska
göra, var man ska göra det, hur, med vem man ska göra det, hur länge och vad man
ska göra sedan. Mycket kan tydliggöras… tid och rum… men också kommunikation,
syfte, relationer, etc
När vi lyfter ut meningen och förtydligar den på ett sätt som individen kan förstå så
har vi tydliggjort. Genom att tydliggöra kan vi hjälpa individer som har svårt att
sortera, se det viktiga, att föreställa sig konsekvenser, lätt blir överbelastade.
Exempel på tydliggörande
Melliskartan (val)
Olika åsikter (föreställningsförmåga)
Drömmar och mål (föreställningsförmåga)
Pratlådan (kommunikation)
Prioriteringstavlan (sortering, överbelastning, föreställningsförmåga)
Gungan (social förståelse)
Metodik:
”Ritprata”
Bilder
Sociala berättelser
Exempel på träning/utveckling av nya färdigheter
– Träna in nya strategier för att hantera ilska/stress/krissituationer (konkret strategi
för uttrycket, godkända flyktvägar, känna igen sina egna signaler)
– Träna social och känslomässig förståelse
Copyright © 2009 Gunilla Gerland, Anna Sjölund
Bilaga 1 Handlingsplan Ludvig
Handlingsplan, exempel
Nuläge
Ludvig är en kreativ och begåvad kille med Aspergers syndrom och mycket stora ojämnheter i sin
utveckling. På vissa områden är han snarare tre och fem är än 14. Att Ludvig är snabbtänkt och
begåvad kan vara lite av ett ”hinder” – det är lätt att tro att han förstår mer än han gör.
Åtgärd: Vi ska ge Ludvig fler hjälpmedel och justera våra förväntningar på honom utifrån vår
förståelse av hans utvecklingsnivåer.
Konkret: Tidshjälpmedel, ett schema med mer aktiv användning än det han har idag, alla
valsituationer skall vara visuellt tydliggjorda. Viktig information skall alltid skrivas ned.
Mål: Ludvig har en tillvaro som vad gäller krav och förväntningar är väl anpassad för just honom.
Nuläge
Ludvig har mycket låg självkänsla (som antagligen kommer sig av hans svårigheter att identifiera
och beskriva känslor, vilket i sin tur beror på hans funktionsnedsättning).
Åtgärd: Vi ska arbeta aktivt med mycket positiv feedback kring hans person. Både kring hur han är
som person och vad han presterar.
Konkret: Ludvig ska få jobba med arbetsmaterial som hjälper honom att känna igen (och reflektera
över) känslor. Vi ska hjälpa Ludvig att hitta bra sätt att beskriva sig själv på. Vi gör en lista över alla
Ludvigs positiva egenskaper och försitter inte något tillfälle att förmedla dem till honom.
Mål: Att Ludvig får en bra självkännedom och självkänsla, att han kan beskriva sig själv, både i
termer av personlighet och av vad han gillar och ogillar.
Nuläge
Ludvigs sammanbrott ses oftast i samband med att han upplever att han misslyckats eller gjort fel.
Ludvig har inga välfungerande strategier för att hantera misslyckanden och vi tror att han ofta
känner sig dum. Ludvigs sammanbrott har alltid kommit i dessa situationer men det faktum att han
är större och starkare har gjort det mer problematiskt. Vi tror också att Ludvigs växande förmåga
att se sig själv utifrån gör att han lider mera av att inte förstå.
Åtgärd: Vi ska förebygga situationer då han kan komma att uppleva misslyckanden. Vi ska hjälpa
Ludvig med strategier för vad han kan göra när frustrationen ändå blir för stor.
Konkret: Vi ger Ludvig tydligare instruktioner och övar oss att se hur skoluppgifter kan uppfattas
ur hans perspektiv. Utforskande uppgifter behöver förberedas särskilt noga då han blir mycket
frustrerad om han gissat ”fel”. Ludvig får träna på en ny strategi (att ”morra” och stampa i golvet)
när han blir frustrerad. Ludvig skall få två ”tillflyktsorter” som han alltid kan dra iväg till när han
behöver komma ifrån.
Mål: Att Ludvig känner trygghet och välbefinnande och kan hantera sin frustration på ett sätt som
inte skadar någon.
Nuläge
Ludvig har mycket svårt att klara oförutsedda händelser.
Copyright © 2009 Gunilla Gerland, Anna Sjölund
Åtgärd: Vi ser till att minimera det oväntade. Ludvigs bristande föreställningsförmåga gör att han
inte kan förutse eller föreställa sig sådant som han aldrig varit med om.
Konkret: Vi skapar hjälpmedel som kompenserar för den bristande föreställningsförmågan. Vi
använder sociala berättelser som en väg att förbereda honom. När Ludvig reagerar använder vi det
som en påminnelse om att vi inte förberett tillräckligt och drar lärdom av det.
Mål: Ludvig har överblick och känner sig trygg.
Nuläge
Ludvig gillar metaforer, och har mycket humor, vilket kan användas till att lära honom saker.
Åtgärd: Vi använder hans styrkor.
Konkret: Vi använder hans egen tågmetafor (när allt är bra tuffar tåget på) men försöker utveckla
den genom att prata om att det kan finnas en växel längre fram på banan, exempelvis när vi ska
avsluta en sak och påbörja en annan. Vi ger positiv feedback till Ludvig för att han kommer på så
bra bilder som beskriver saker och ber honom hjälpa oss med flera. När det gäller känslor och
nyanser av känslor provar vi att använda vädermetaforer eftersom Ludvig är intresserad av väder.
Så humöret kan vara soligt, molnigt, det kan vara åskväder etc. Vi ser om detta kan bli ett
hjälpmedel för Ludvig för att bättre känna igen och uttrycka sina känslor. När det gäller humor har
vi nytta av hans humor för att skapa ett välbefinnade runt Ludvig.
Ny kartläggning: Vi ska kartlägga och dokumentera vilken slags humor Ludvig gillar. Vi vet redan
att han gillar att leka med språket/vända på ord och vi ska söka upp nya lekar och spel som han
tycker är roliga.
Mål: Att skapa många tillfällen där Ludvig har roligt och
skrattar tillsammans med andra. Att utveckla Ludvigs humor så att han kan vara mer delaktig i fler
sociala sammanhang och inte behöver känna att han inte förstår.
Nuläge
Vi tror att Ludvigs omgivning behöver mera kunskap om hans funktionshinder.
Åtgärd: Vi arbetar aktivt för att göra Ludvigs anhöriga delaktiga.
Konkret: Vi bjuder in dem till kommande handlednings-träffar. Vi delger dem kartläggningen och
handlingsplanen och ber dem komma med synpunkter. Vi frågar dem vad vi kan hjälpa till med, och
hur vi tillsammans kan öka kunskapen i nätverket runt Ludvig (korttids, far- och morföräldrar och
så vidare) och frågar om de vill ha hjälp med boktips och att få veta var de kan få
föräldrautbildning.
Mål: God förståelse för Ludvigs svårigheter i hans nätverk och ett gott samarbete med anhöriga.
Copyright © 2009 Gunilla Gerland, Anna Sjölund
4. Ömsesidig kommunikation och socialt
samspel
Den främsta svårigheten för personer med AS ligger i kommunikationen med andra
människor. Många tolkar språket bokstavligt och har svårt att förstå ironi och sådant
som uttrycks ”mellan raderna”. En annan svårighet är att hitta en ”lucka” i samtalet för
att ”ta ordet” på ett naturligt sätt. När personen sedan får möjlighet att göra sitt inlägg
kan det bli alltför detaljerat och samtalet förvandlas snarare till en monolog. Personer
med AS kan också ha svårt att hinna processa informationen som de andra deltagarna
förmedlar under samtalet. Ibland kan de vara så upptagna med att fundera ut vad de
själva vill säga att de missar väsentlig information. När de har tänkt färdigt passar
inlägget inte längre in och den självklara rytmen i samtalet går förlorad.
De flesta personer med AS har mycket svårt att svara på öppna frågor som exempelvis ”vad
behöver du hjälp med”? Hur man formulerar frågorna är viktigt. Det är lätt att överskatta
personens förmåga till ömsesidig kommunikation, eftersom människor i allmänhet förväntar
sig att denna förmåga finns hos alla andra. Många personer med AS har ett stort ordförråd
och har lätt för att uttrycka sig vilket blir paradoxalt och förvirrande för omgivningen som
lätt lägger sig på en ”för hög” nivå i samtalet.
Socialt beteende förutsätter en god social förståelse. Social förståelse förutsätter i sin tur
en förmåga att ”läsa av” och förstå vad andra människor känner, tänker och menar. Utan
den är det svårt att tolka vad andra avser med sina ord och att förstå andras beteenden.
Det blir obegripligt varför personer gör saker på ett visst sätt och omöjligt att förutsäga
vad de troligtvis kommer att göra härnäst. Det blir tröttsamt för en person med AS att
”hänga med i svängarna” dvs. att försöka begripa och ”bete sig rätt”.
Social förståelse kan inte utan vidare tränas upp om det inte finns förutsättningen hos
individen, lika lite som det går att träna sig till att få ett absolut gehör. Varje social
situation är på något sätt unik för den som inte kan generalisera och det finlir som krävs
för att smidigt hantera varje enskild situation kan knappast läras ut. Däremot kan vissa
allmänna sociala regler tränas in och medföra att personen med AS inte behöver känna
sig fullt så osäker i sociala sammanhang.
© Anna Sjölund och Susanne Bejerot
Gå vidare…
Böcker
Andersson, L (Red) “Sociala berättelser och seriesamtal” Riksföreningen Autism,2001
Lundkvist, G ”När tålamodsburken rinner över- om att ritprata” Specialpedagogiska institutet, 2003
(www.spsm.se)
(Material – se verktygslådan)
Copyright © 2009 Gunilla Gerland, Anna Sjölund
Verktygslådan - kommunikation
och socialt samspel
KAT-kittet (www.cat-kit.com)
Papper och penna
Trippelkommunikation(www.kungalvsmotorik.se)
Sociala manus
Seriesamtal Sociala berättelser
Copyright © 2009 Gunilla Gerland, Anna Sjölund
5. Vardagsstöd
Att ha en bra organisation av alla saker i hemmet/skolan/arbetsplatsen är svårt för
många personer med AS. Att hjälpa personen att få en bra ”grundordning” i hemmet är
därför viktigt. Praktiska och billiga förvaringsboxar kan underlätta organisation av alla
saker. Med en dymo kan man märka upp lådor och hyllor ”vad som finns var”. Vill man
inte använda dymo finns genomskinliga plastbackar, där man lätt ser vad som finns inuti.
Många kan t ex ha för många köksredskap i kökslådorna, tröjor i garderoben eller trasiga
strumpor som inte används och som gör det ännu svårare att få överblick och hålla
ordning.
För den som behöver bildstöd för att få en visuell översikt, är digitalkameran ett bra
hjälpmedel. Med hjälp av bilder som plastats in, går det att märka ut ”var sak på sin
plats”. Man kan också hämta bilder av t.ex. en tröja på Internet som man kan plasta in
och använda som skylt på garderobshyllan. För den som tycker det känns genant att
”skylta” med sitt dåliga arbetsminne, kan istället märka upp insidan av garderober och
lådor.
För att veta i vilken ordning olika städmomenten skall utföras, kan en ”hur göra lista”
vara till hjälp. Man kan också fotografera momenten och ha ett bildschema som visar i
vilken ordning städningen skall utföras. Men det är viktigt att ambitionsnivån för
städningen är rimlig, golven behöver inte skina och om personen inte har behov av en
bäddad säng kan man hoppa över det.
Enkla färgsystem ger överskådlighet och gör det lätt att snabbt hitta det man söker.
Räkningar och papper man behöver ta itu med inom en snar framtid, kan placeras i den
röda mappen. Det som kan sorteras senare, i den gröna mappen etc. Det finns också bra
hängmappsystem som underlättar sortering av papper och som kan inköpas i butiker för
kontorsmaterial.
För någon som har svårt med tidsuppfattningen kan städning kännas som den tar
oändlig tid att genomföra. Om man tar tid på varje städmoment och sedan delar upp
städmomenten i olika zoner (måndagar ska jag städa zon 1= köket etc. ) kan städningen
bli mer överskådlig och gripbar.
© Anna Sjölund och Susanne Bejerot
Gå vidare…
Böcker
Bejerot,S ,Sjölund.A ”Boendestödsboken” Riksföreningen Autism, 2009
Sjölund. A ”Vardagsstöd” Pedagogiskt perspektiv 2009
Filmer:
”ATT ORGANISERA VARDAGEN” Riksföreningen Autism, 2007
Copyright © 2009 Gunilla Gerland, Anna Sjölund
Verktygslådan: Vardagsstöd
F.O.F.A (Find One Find All)
Tidmätare Timstock alt. tjugominutersstock
- Westersstrands urfabrik
”Kläder efter väder”- termometer
Räkningssorterare
Sigvart dagplan - Falck Vital
Handi – eller handiphone
Mobiltelefon med påminnelsefunktioner
Copyright © 2009 Gunilla Gerland, Anna Sjölund
© Anna Sjölund
Kvalitetssäkra vardagsstödet !
(Hjälp personen att skriva ner hur hon/han vill ha det!)
Exempel:
Det finns många situationer i min vardag som är svåra för mig att hantera. Jag
har svårt att komma igång och städa på egen hand - saknar en ”startknapp” !
Jag har en annorlunda perception, som gör vissa ljud svåra för mig att uthärda.
För mig känns t ex ljudet från dammsugaren som om ”knivar skär genom hjärnan”
När du kommer hem till mig, vill jag inte att du frågar hur jag mår -undvik småprat,
för mig är det bara jobbigt att hantera ! Jag vill att vi först sätter igång en
maskin tvätt. Sedan vill jag att vi sätter oss i köket. Hjälp mig göra en inköpslista.
Jag går till affären och handlar, medan du dammtorkar och dammsuger
När jag kommer tillbaka, hänger vi tillsammans upp tvätten. Hjälp mig att tappa upp
ett skumbad och att ta fram mina böcker om svampar innan du går. Glöm inte att ta
med dig soporna.
För mig är det viktigt att göra detta på samma sätt och i samma ordning varje
tisdag. Jag har svårt att hantera oförutsedda förändringar. Därför är det viktigt
för mig att veta i förväg vem som ska komma hem till mig. SMS: a mig därför info om
det redan på måndagen!
Vi har tillsammans dokumenterat detta för att du ska kunna ge mig det stöd jag
behöver, på det sätt Jag vill ha det. För mig är detta en kvalitetssäkring av mitt
boendestöd - för dig en tydlig arbetsbeskrivning.
© Anna Sjölund
Copyright © 2009 Gunilla Gerland, Anna Sjölund
6. Verktyg för bemötande
Vilken människosyn vi har kommer att styra hur vi möter människor inte bara i vår
vardag, utan också i vårt arbete. Man kan ha en privat människosyn (kanske förenad
med en politisk ideologi eller en trosuppfattning) och en professionell människosyn
(exempelvis förenad med en behandlingsmetod), ofta kan dessa inte stå alltför långt
ifrån varandra.
En del människor vet mycket om sin människosyn och reflekterar över den och
hos andra är den mer omedveten. Den omedvetna behöver inte vara mindre varm
eller mänsklig eller god, men kan vara lite mer problematisk eftersom den är svårare
att få syn på.
En användbar grundsyn är att hjälptagarna alltid gör sitt bästa. Utifrån
sina givna förutsättningar gör de det mest konstruktiva de kan göra just då (även om
resultatet blir destruktivt). Slår de sönder ett fönster och kastar saker omkring sig så
var det det mest konstruktiva de kunde göra. De hade inte redskapen att bete sig
annorlunda, och saknar de redskapen är det vi som måste tillhandahålla dem.
Copyright © 2009 Gunilla Gerland, Anna Sjölund
VERKTYGSLÅDAN
POSITIV KOMMUNIKATION
– Vi kan kommunicera positivt även kring svåra saker (”Jag förstår verkligen att du är
upprörd, jag borde ha förberett dig bättre”)
– Bekräfta den andres uppfattning, ta på dig din del av ansvaret (ofta är det faktiskt
du som inte har förberett/förutsett) (ex info om DV, ex info om internet)
– Validera känslan
–
Försök formulera dig i positiva budskap (jämför ”skrik inte” med ”försök prata
med din mjuka röst” eller ”spring inte i korridoren” med ”vi går i korridoren”
–
POSITIV FEEDBACK
Berömma eller ibland bara bekräfta (när någon är ”känslig för beröm” kan vi ändå
säga ”jag ser att du... tog undan din tallrik, eller vad det nu kan vara). Beröm inte
bara ”prestation” utan också sådant som ”vad omtänksamt av dig att...” , ”du är
verkligen en kille med mycket humor” etc.
FÖRSTÅ FÖRST, GÖRA SEN
Vi kan vinnlägga oss om att förstå (istället för att försöka begränsa ett beteende
som vi uppfattar som störande kan vi gå in i det med syftet att förstå. När vi
tillsammans med eleven/brukaren förstår kan vi gemensamt söka en lösning)
TRANSPARENT KOMMUNIKATION
Krångla inte till det, säg som det är! Erkänn att du känner dig osäker om du gör
det!
LÖSNINGSINRIKTAD PEDAGOGIK
En samling verktyg för positiv feedback, för att jobba med egna mål och
förändringar i små steg. LIP handlar om att titta mer på vad som fungerar än vad
som inte gör det.
SOKRATISKA SAMTAL
Samtalsteknik där det inte finns rätt eller fel och där man fördjupar sig genom
frågor som leder vidare.
Copyright © 2009 Gunilla Gerland, Anna Sjölund
Bilaga
Kommunikationsövning
Personalen övar för att träna sig på att kommunicera positivt även om svåra händelser.
Man har fyra kategorier kort och ”spelar” två och två. Person 1 som representerar hjälptagaren drar
ett kort ur kategorin ”Känsla” och ett ur ”Handling” och säger till sin ”motspelare”:
Jag känner mig _____ och jag__________.
Motspelaren drar ett kort ur kategorin ”Första ledet” och ett ur ”andra ledet” och ska sen snabbt
formulera en mening.
Känslor
Arg /Ledsen / Kränkt / Upprörd / Ifrågasättande / Maktlös
Handlingar
Förstör och kastar saker /Tar något utan lov /Retas och stör andra/ Ställer (”orimliga”)
krav/Tvärvägrar /Skriker och svär
Första ledet
Vad bra att du… / Jag förstår att du… / Det är helt okej att…/ Det är jättevanligt att…/Självklart
kan man.../ Jag ser att du verkligen ville att...
Andra ledet
Jag borde ha… /Vi skulle… / Hur kunde vi ha…? / Det är vår uppgift att… /Någon borde ha... /Jag
undrar om...
Exempel:
1. Jag känner mig kränkt och jag tvärvägrar
2. Vad bra att du visar vad du känner, hur kunde vi ha gjort annorlunda?
Exempel:
1. Jag känner mig arg och förstör och kastar saker
2. Det är helt okej att bli upprörd, det är vår uppgift att förbereda dig bättre i
fortsättningen.
Copyright © 2009 Gunilla Gerland, Anna Sjölund
Bilaga: Sokratiska frågor
Här är allmänna exempel på sokratiska frågor. Alla passar inte i samtal med personer som har svårt
med föreställningsförmåga, en utpräglad detaljuppfattning och svårigheter med flexibilitet i
tänkandet. Använd din kännedom om personen och pröva dig fram.
Frågor som undersöker skäl och bevis kan uppfattas ifrågasättande så var försiktig med dem. Kan
användas inom ramen för en trygg relation där man vet att hjälptagaren inte kommer att känna sig
ifrågasatt.
Poängen är att du som professionell inte på förhand skall göra för många antaganden och att du och
din hjälptagare ska hjälpas åt att förstå bättre, tillsammans.
Frågor för klargörande
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Vad menar du med ____?
Vilken är din huvudsakliga poäng?
Hur relaterar _____ till _____?
Kunde du säga det på ett annat sätt?
Är din kärnpunkt _____ eller _____?
Vad tycker du om den huvudsakliga frågeställningen här?
Låt mig se om jag förstår dig; menar du _____ eller _____?
Hur hänger det här ihop med vår problem/diskussion/fråga?
Vad menar du, Mike, med denna kommentar? Vad tror du Mike menar med sin kommentar?
Jane, kan du summera med dina egna ord vad Richard säger? . . . Richard, är det detta du
menar?
Kan du ge mig ett exempel?
Kan detta vara ett exempel, . . .?
Kan du förklara detta vidare?
Kan du säga mer om detta?
Varför säger du det?
Frågor som undersöker antaganden
•
•
•
•
•
Vad antar du?
Vad antar Jenny?
Vad kan vi anta istället?
Du verkar anta _____. Förstår jag dig korrekt?
Ditt resonemang beror på idén att _____. Varför har du baserat ditt resonemang på _____
istället för _____?
• Du ser ut att anta _____. Hur försvarar du att ta det för givet?
• Är det alltid fallet? Varför tror du antagandet håller här?
• Varför skulle någon anta det?
Frågor som undersöker skäl och bevis
•
•
•
•
•
Vad skulle vara ett exempel?
Hur vet du?
Varför tror du att det är sant?
Har du bevis för det?
Vilken skillnad gör det?
Copyright © 2009 Gunilla Gerland, Anna Sjölund
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Vilka är dina skäl för att säga det?
Vilken annan information behöver du?
Kan du förklara dina skäl för oss?
Är de skälen lämpliga?
Varför säger du det?
Vad gav dig skäl att tro det?
Hur tillämpas det på detta fall?
Vad skulle ändra din uppfattning?
Finns det bevis för den övertygelsen?
Finns det några skäl att tvivla på det beviset?
Vem kan bedöma om det är sant?
Vad skulle du säga till en person som sa att ____?
Kan någon annan ge bevis för att understödja den synpunkten?
På vilket sätt resonerade du när du kom till den slutsatsen?
Hur kan vi finna ut om det är sant?
Frågor om synpunkter och perspektiv
•
•
•
•
•
•
•
•
Vad antyder du med det?
När du säger _____, menar du _____?
Men om det hände, vad skulle annars kunna inträffa som resultat? Varför?
Vilken effekt skulle det ha?
Skulle det nödvändigt inträffa eller endast möjligtvis/sannolikt inträffa?
Vad är ett alternativ?
Om _____ och _____ är fallet, vad skulle då också vara sant?
Om vi säger att ____ är etiskt, hur är det då med _____?
Frågor som undersöker implikationer och konsekvenser
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Hur kan vi finna ut?
Vad antar denna fråga?
Skulle _____ fråga denna fråga annorlunda?
Hur kunde någon besvara denna fråga?
Kan vi bryta ner den här frågan alls?
Är denna fråga klar? Förstår vi den?
Är denna fråga lätt eller svår att besvara? Varför?
Låter denna fråga oss utvärdera något? Vad?
Är vi alla överens om att detta är frågan?
För att besvara frågan, vilka andra frågor måste vi då besvara först?
Jag är inte säker på att jag förstår hur du tolkar denna fråga. Är det detsamma som _____?
Hur skulle _____ formulera problemet?
Varför är detta problem viktigt?
Är detta den viktigaste frågan, eller finns det en underliggande fråga som är det egentliga
problemet?
Paul, R. (1993). Critical Thinking: How To Prepare Students for a Rapidly ChangingWorld: Foundation for Critical Thinking,
Santa Rosa, CA.
Copyright © 2009 Gunilla Gerland, Anna Sjölund
7. Motorik och perception.
Att ha svårigheter med motoriken ingår i dag inte i diagnoskriterierna. Man måste
alltså inte ha motoriksvårigheter, men relativt många har det. Precis som med
perceptionsproblematiken kan det ta sig en mängd olika uttryck.
Motoriken är ju inte bara en enda funktion utan flera, och man kan ha något
enstaka problem eller många.
Motorisk automatisering
När vi använder uttrycket att något ”sitter i ryggmärgen”, då är det automatiseringen
vi talar om. Alla människor måste ägna tankearbete och koncentration åt att lära in
nya motoriska färdigheter, men när man väl kan dem så ”går det liksom av sig självt”.
Säkert har människor i befolkningen i stort olika bra
automatiseringsfärdigheter, så brukar det ju vara med det mesta i mänskliga förmågor
– att de finns i olika grad. Så för vissa går det förvånansvärt snabbt att automatisera
en ny motorisk färdighet, som till exempel att simma eller cykla, medan det för andra
tar längre tid.
Även den som brister helt i automatisering kan lära sig att utföra färdigheten,
problemet är bara att eftersom den inte blir automatiserad får man ett högre
energiuttag än andra. Dessutom går det – givetvis – ut över simultankapaciteten, och
en del har svårt att exempelvis gå och prata samtidigt.
Man kan träffa på ungdomar med Aspergers syndrom för vilka det inte är
automatiserat att gå, stå eller sitta. Deras favoritställning är att ligga eller halvligga
överallt, på att de ofta klagar över att de inte orkar göra saker och försöker undvika
sådant som kräver automatisering. Många gånger uppfattas de som lata och
omotiverade. Det är egentligen väldigt orättvist eftersom de får jobba hårt för sådant
som andra får ”gratis” från sina nervsystem.
Motorisk planering
Motorisk planering behöver vi för att till exempel kunna skriva på ett bra sätt och för
att organisera något på ett papper, exempelvis när man ska ställa upp ett mattetal i
skolan. Eller när man ska skicka ett brev och få adress, avsändare och frimärke på rätt
ställe. Det kallas ibland dysgrafi när man har påtagliga svårigheter med detta, men
den som har dysgrafi brukar också blanda ihop ord, blanda stora och små bokstäver
och kan ha svårt att uttrycka sig.
Motorisk planering handlar om se i vilken ordning saker ska göras eller hur
man ska samordna sina rörelser för att utföra en sekvens .Vid Aspergers syndrom kan
man ana att det är ganska vanligt med svårigheter med motorisk planering.
Svårigheter med handstil och att organisera sig på papper har jag träffat på hos
Copyright © 2009 Gunilla Gerland, Anna Sjölund
många. Man ser dessutom ibland personer som har svårt att veta hur de ska göra om
de har bägge händerna upptagna och behöver en hand till något (exempelvis när man
ska sätta på sig en jacka eller öppna en dörr).
Praktiska konsekvenser, man kan få svårt att
– Klä på, klä av sig
– Sköta sin hygien
– Städa
– Orka delta i fysiska aktiviter
– Missuppfattas som lat/omotiverad
Gå vidare
”Lek- och idrottspärmen” av Kenth Hedevåg, beställs från
http://www.kungalvsmotorik.se
Copyright © 2009 Gunilla Gerland, Anna Sjölund
VERKTYGSLÅDAN
Bra stolar och okonventionella lösningar (madrass på golvet i skolan t ex)
Anpassa dina förväntningar och krav
Skapa många softa/coola/fett bra motoriska aktiviteter med status!
Copyright © 2009 Gunilla Gerland, Anna Sjölund
Annorlunda perception
Med perception menas hjärnans förmåga att ta emot, identifiera, skilja mellan, förstå och
reagera på intryck från olika sinnen.
För att få en helhetsupplevelse av det som sker behöver man kunna samordna de intryck
vi tar emot från våra sinnen. Personer med AS har ett annorlunda sätt att uppfatta, tolka,
samordna och ge innebörd till intrycken de tar emot. De kan ha svårt att växla mellan
olika sinnen och att använda flera sinnen samtidigt. Många har också svårt för att
automatiskt kunna sortera bort ovidkommande intryck. Dessa samordningssvårigheter
påverkar förmågan till att skifta uppmärksamhet.
I de situationer som personen känner stress eller är trött, ökar vanligen de perceptuella
svårigheterna.
För personer med AS kan hjärnans sätt att ta emot och bearbeta sinnesintryck leda till:
- att hjärnan registrerar sinnesintrycken alltför intensivt: personen blir överöst med
sinnesintryck och uppmärksammar alla stimuli, och har svårt att identifiera viktig
information och blir dessutom helt uttröttad/stressad
- att registreringen av intrycken är alltför svag varför personen inte uppfattar
informationen, ungefär som när någon har nedsatt hörsel
- att personen får annorlunda reaktioner och beteenden, som omgivningen har
svårt att tolka och förstå, hon kan till exempel uppleva smärta av ett visst ljud eller
en viss färg
Att ha en annorlunda perception kan också upplevas särskilt lustfyllt av
personer med AS. Att t ex känna på vissa ytor, uppleva vissa lukter eller smaker,
titta på glittrande saker som snurrar och fascineras av vissa ljud eller andra
sinnesupplevelser upplevs avkopplande och positivt.
© Anna Sjölund och Susanne Bejerot
Gå vidare…
Böcker
Andersson, T ”Perceptionshantering vid Aspergers syndrom och autism”, Andet utbildning och Förlag, 2009
Bogdashina, O “Sensory perceptual issues in autism and aspergers syndrome”, Jessica Kingsley Publishers, 2003
Copyright © 2009 Gunilla Gerland, Anna Sjölund
Verktygslådan – Perception
Exempel på energibesparande åtgärder för att
hantera ansträngande hörselintryck
•
•
•
•
•
ER- hörselskydd (www.bellman.se)
Öronproppar
Hörselkåpor
mp-3,Ipod, freestyle
Ljudisolering (bostadsanpassning)
Exempel på energibesparande åtgärder för att kunna hantera ansträngande synintryck
•
•
•
•
•
•
Solglasögon
Böcker, tidningar
Gameboy, Nintendo DS och dylikt
Tröjor med huvor
”Blunda
Stöd i att få en ”grundordning” så man får en översikt av sina saker
Exempel på energibesparande åtgärder för att kunna hantera ansträngande känselintryck
•
•
•
•
•
•
Skruva av munstycket på duschen
Klippa bort skavande tvättrådslappar
Bekväma kläder
Bomullshandskar
Diskborste med ”inbyggt diskmedel”
Badkar